ÖREBRO UNIVERSITET Vt 2010
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Statskunskap, Avancerad nivå, Självständigt arbete
Personvalet i det mångkulturella samhället
En studie av personvalets betydelse för kandidater med
utländsk bakgrund
Självständigt forsknings- och utredningsarbete 15 hp
Författare: Matilda Fredriksson Handledare: Sten Berglund
2
Abstract
The purpose of this essay is to examine the importance of personal election for candidates of foreign background. I made this, first, by map and comparing the candidates of foreign background in the recent Swedish and Finnish parliamentary election. Second, I analyze what conceptions candidates of foreign background, who was nominated in the 2006 municipal election in Örebro, have about the personal election. The result from the first study shows that personal election had a negative impact on candidates of foreign background in both the Swedish and Finnish parliamentary elections. The result from the second study shows that candidates of foreign background have both positive and negative conceptions about the personal election.
Keywords: Personal election, representation, candidates of foreign background, parliamentary
3
Innehåll
Abstract ... 2
Tabell- och figurförteckning ... 4
Förkortningar ... 5
Förord ... 6
1 En blågul reform? ... 7
1.1 Syfte, avgränsningar och kunskapsbidrag ... 9
1.2 Vem har utländsk bakgrund? ... 11
1.3 Uppsatsens disposition ... 12
2 Att förstå personvalets betydelse ... 13
2.1 Valsystem ... 13 2.1.1 Majoritetsvalsystem ... 14 2.1.2 Proportionella val ... 15 2.1.3 Blandade system ... 17 2.1.4 Inslaget av personval ... 18 2.2 Representation ... 21
2.2.1 Varför studera social representation? ... 21
2.3 Tidigare forskning ... 23
3 Att undersöka personvalets betydelse ... 25
3.1 Uppsatsens forskningsdesign ... 25
3.2 Material och tillvägagångssätt ... 28
3.2.1 Statistisk data ... 28
3.2.2 Samtalsintervjuer ... 29
3.3 Validitet och reliabilitet ... 31
4 Personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund ... 33
4.1 Senaste parlamentsval i Sverige och Finland ... 33
4.1.1 Nominerade, valda och ej valda kandidater ... 34
4.1.2 Personvalda och ej personvalda kandidater ... 36
4.1.3 Diskussion av resultatet ... 38
4.2 Kandidater med utländsk bakgrund om personval ... 38
4.2.1 Valsystemets inslag av personval ... 41
4.2.2 Politikerrollen (representationsideologi) ... 46
4.2.3 Personvalskampanjens (eventuella) betydelse ... 48
4.2.4 Stödet från partiledningen ... 52
4.2.5 Massmedias betydelse ... 53
4.2.6 Diskussion av resultatet ... 55
5 Personvalet i det mångkulturella samhället ... 57
5.1 Slutsatser ... 57 5.2 Avslutande diskussion ... 58 Referenser ... 62 Bilagor ... 68 Bilaga 1 ... 68 Bilaga 2 ... 69 Bilaga 3 ... 70
4
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1. Andel nominerade kandidater efter bakgrund (procent) ... 35
Tabell 2. Andel valda kandidater efter bakgrund (procent) ... 35
Tabell 3. Andel ej valda kandidater efter bakgrund (procent) ... 35
Tabell 4. Andel personvalda kandidater efter bakgrund (procent) ... 37
Tabell 5. Andel valda men ej personvalda kandidater efter bakgrund (procent) ... 37
Tabell 6. Intervjuade kandidater med utländsk bakgrund ... 40
Tabell 7. Andel personer med utländsk bakgrund i valda församlingar (procent) ... 68
Tabell 8. Val till kommunfullmäktige i Örebro 2006 ... 68
Tabell 9. Val till kommunfullmäktige i Örebro 2006. Personvalda ledamöter ... 68
Figur 1. Operationalisering av begreppet utländsk bakgrund ... 11
Figur 2. Uppläggning av studien ... 26
5
Förkortningar
bet. Betänkande c Centerpartiet dir. Direktiv Ds Departementsserien fp Folkpartiet liberalerna kd Kristdemokraterna KU Konstitutionsutskottet m Moderata samlingspartiet mp Miljöpartiet de Gröna prop. Proposition RF Regeringsformen rskr. Riksdagsskrivelse s Arbetarepartiet-socialdemokraterna SCB Statistiska centralbyrån sd Sverigedemokraterna SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar6
Förord
Jag vill inleda den här uppsatsen med att tacka alla som har hjälp mig med studien och lämnat värdefulla synpunkter på denna. Ett stort tack till er politiker i Örebro kommun som har tagit er tid och ställt upp på de intervjuer som ligger till grund för min undersökning: Alaa Idris (s), Murad Artin (v), Georg Barsom (fp), Seydou Bahngoura (c) och Behcet Barsom (kd). Jag vill också tacka er informanter från de idag representerade partierna i Örebro kommun som har hjälpt mig med mitt urval av intervjupersoner: Ann Green (mp), Peter Ranki (c), Björn Sundin (s), Daniel Spiik (sd), David Kronlid (sd), Murad Artin (v), Ingrid Tvelin (kd), Georg Barsom (fp) och Christopher Buchholz (m). Slutligen vill jag också tacka min handledare Sten Berglund som bidragit med värdefulla synpunkter under uppsatsskrivandet.
Örebro i juni 2010
7
1 En blågul reform?
Det svenska valsystemet genomgick en förändring i och med införandet av 1998 års personvalsreform som ger väljaren ökade möjligheter att rösta inte enbart på parti utan också avge en personröst på den kandidat hon eller han vill bli företrädd av. Valet är fortfarande i grunden ett partival, men partiernas nomineringar är inte längre lika avgörande för vilka kandidater som blir valda. Med det nya personvalsinslaget har således väljarna fått ökade möjligheter att påverka representationen i de politiska beslutande församlingarna. Motivet för införandet av personvalsinslaget var att detta skulle ge väljarna möjlighet att stödja en av de kandidater som ett visst parti valde att gå till val med och därigenom ”ge medborgarna bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem”1
i de valda församlingarna. ”Personval antas bygga på personligt förtroende och större personkännedom om kandidaterna samt skapa ett bättre förhållande mellan väljare och valda,”2
detta beskrivs i sin tur som önskvärt för demokratins utveckling.
I den politiska debatten har dock kritiska röster höjts som menar att reformen riskerar att inte få den effekt som lagstiftaren önskat. Skeptikerna till personval har bland annat pekat på risken för vissa, redan underrepresenterade, grupper att missgynnas. Invandrare, kvinnor och unga har nämnts som sannolika förlorarkategorier.3
I officiella sammanhang och deklarationer slår man högtidligt fast att det svenska samhället är mångkulturellt.4 Dock är det mångkulturella Sverige underrepresenterat i de politiska församlingarna på samtliga tre nivåer. En mängd studier har slagit fast att andelen förtroendevalda med utländsk bakgrund är låg i svenska beslutsfattande organ.5 I den statliga demokratiutredningen som genomfördes under slutet av nittiotalet konstaterades att klyftorna i makt och inflytande mellan infödda och personer med utländsk bakgrund hade ökat dramatiskt under decenniet. Statsvetarna Torell och Westholm (1999) betecknar ”invandrares politiska utanförskap” som ”vår tids mest dramatiska förändring av den politiska jämlikheten i
1
Dir. 1991:121 s. 3. Jfr SOU 1993:21 s. 9.
2 Rodrigo Blomqvist 2000:9.
3 Johansson & Möller 1998; Holmberg & Möller 1999:9; Dagens Nyheter 2006. 4
Jfr Dahlstedt 2008:241.
8 Sverige.”6
”Etnicitet har under 1990-talet kommit att bli ett nytt klassmärke”7 konstaterade vidare utredningens slutbetänkande allvarsamt.
Inte minst ur demokratisk synpunkt är det problematiskt att personer med utländsk bakgrund8 är underrepresenterade i de politiska församlingarna.9 Under 2006 utgjorde personer med utländsk bakgrund nästan 17 procent av Sveriges befolkning.10 Detta kan jämföras med 6 procent av de valda ledamöterna i riksdagen efter 2006 års allmänna val och 8 procent av de valda ledamöterna i landets landstings- och kommunfullmäktige.11 Över tid har visserligen representationen ökat något, men detta tämligen blygsamt och från ett synnerligen lågt utgångsläge, se vidare bilaga 1.12 Ofta ses den låga representativiteten som ett tecken på en misslyckad integration.13 Onekligen verkar det följaktligen som att personer med utländsk bakgrund befinner sig i en marginaliserad politisk position jämfört med personer med svensk bakgrund.
Frågan jag således ställer mig i föreliggande uppsats är huruvida valsystemets inslag av personval kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för det politiska deltagandet bland personer med utländsk bakgrund? Eller leder personvalet istället till ännu mer djupgående marginalisering?
Lika väl som det finns skäl att misstänka att reformen inte skapar bättre förutsättningar för personer med utländsk bakgrunds politiska deltagande finns det goda argument för att den tvärtom skulle göra det. Bäck och Soininen (1999) konstaterar att varken invandrarkandidater eller invandrarväljare tycks besitta de egenskaper som allmänt anses vara gynnsamma för politikers möjlighet att dra nytta av personvalet. Tidigare forskning visar att väljare som utnyttjar möjligheten att personrösta gör det på någon för dem välkänd kandidat. Detta talar till kandidater med utländsk bakgrunds nackdel då de i regel är relativt anonyma för väljarna och partierna placerar dem som nykomlingar på icke valbar plats. Forskning tyder på att personer med utländsk bakgrund som väljarkategori i jämförelse med personer med svensk bakgrund har mindre kunskap om svensk politik, det är således tänkbart att de även har bristande kunskap om hur det svenska valsystemet fungerar rent valtekniskt. Dessa två
6 Torell & Westholm 1999:42. 7 SOU 2000:1 s. 128.
8 Med ”utländsk bakgrund” avses i föreliggande uppsats utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda
föräldrar, se vidare delkapitel 1.2.
9
Bäck & Soininen 1996, 1999; Petersson 1998; Teorell & Westholm 1999.
10 SCB 2010a, mer precist utgjorde personer med utländsk bakgrund 16,75 procent av den totala befolkningen. 11 SCB 2010b; SCB 2008a:39 f.
12
SCB 2010b; SCB 2010c; SCB 2010d.
9
faktorer kan förväntas minska benägenheten att rösta på person.14
Men det finns samtidigt hypoteser som talar för att personvalsreformen borde gagna invandrare. Många har förmodligen utvandrat från länder med valsystem som skiljer sig avsevärt från det svenska och dessutom med betydligt starkare inslag av personval. Ytterligare något som talar för att invandrare skulle gynnas av personvalsreformen är att den möjliggör ett starkare inslag av grupprepresentation.15
1.1 Syfte, avgränsningar och kunskapsbidrag
Mot bakgrund av att personer med utländsk bakgrund idag är underrepresenterade i de politiska församlingarna på alla tre nivåer i Sverige, är syftet med föreliggande uppsats att belysa huruvida personvalet har någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. Uppsatsen syftar till att besvara följande övergripande frågeställning:
I vad mån har personvalet någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund?
Denna övergripande frågeställning kommer inte att kunna besvaras inom ramen för denna uppsats, men jag skall närma mig den med hjälp av följande två mer preciserade frågor, vilka ligger till grund för den empiriska analysen:
I vad mån hade personvalet någon betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet?
Vilka uppfattningar har kandidater med utländsk bakgrund, som var nominerade i 2006 års kommunalval i Örebro kommun, om personvalet?
När man ställer sig frågan i vad mån personvalsreformen har någon betydelse för det politiska deltagandet bland personer med utländsk bakgrund kan detta göras utifrån flera perspektiv. Två övergripande perspektiv är vilken betydelse personvalet har för personer med utländsk bakgrund som väljare respektive valda.16 Föreliggande uppsats utgår från
14 Bäck & Soininen 1999:166 f. Jfr även Rodrigo Blomqvist 2000:9 f. 15
Rodrigo Blomqvist 2000:10.
10
kandidatperspektivet, vilket framgår av dess syfte. Således är det alltså personvalets betydelse för representationen av personer med utländsk bakgrund som studeras i föreliggande uppsats. Detta utgör uppsatsens första avgränsning.
Uppsatsen har vidare sin utgångspunkt i den svenska personvalsreformen, men som framgår av den första preciserade frågeställningen jämförs det svenska valsystemets personvalsinslag med det finska. Detta utgör uppsatsens andra avgränsning. I Sverige avser personvalsinslaget alla tre valen, det vill säga val till riksdag, landsting och kommun. Som framgår av de preciserade frågeställningarna behandlas här dels nationell nivå (val till den svenska respektive finska riksdagen), och dels lokal nivå (Örebro kommun). Detta utgör uppsatsens tredje avgränsning. I såväl Sverige som Finland har förfarandet med personval tillämpats i samband med flera val. I uppsatsen studeras enbart det senaste riksdagsvalet i respektive land, liksom det senaste kommunfullmäktigevalet i Örebro. Detta utgör uppsatsens
fjärde avgränsning.
Jag skall slutligen också säga något om studiens kunskapsbidrag. Val och politisk representation är centrala studieobjekt i statsvetenskap. Betydelsen av 1998 års personvalsreform för kandidaterna med utländsk bakgrund har, naturligt nog, studerats tidigare. Dock har dessa studier till stor del enbart berört det svenska personvalet.17 Föreliggande studie, som visserligen har sin utgångspunkt i den svenska personvalsreformen, har en annan strategi. Istället för att enbart fokusera på Sverige anläggs ett jämförande perspektiv på problematiken. Den övergripande frågan blir då huruvida man kan spåra sådana skillnader mellan länder med skilda personvalsinslag som går att föra tillbaka på personvalet som politisk institution. ”Den jämförande strategin är ett utmärkt medel mot den hemmablindhet som ett alltför detaljerat studium av det egna landet lätt leder till.”18 Dessutom är det, enligt min mening, svårt att redan idag dra några slutsatser om effekterna av 1998 års personvalsreform. Vidare har tidigare studier antingen utgått från kvantitativ eller kvalitativ metod. För att ge föreliggande studie såväl bredd som djup, anläggs här en flerfaldig strategi på problematiken.19
17
Se Bäck & Soininen 1999; Nielsen 2007. Enda undantaget utgörs, mig veterligen, av Togeby (2004) som i sin studie jämför det svenska respektive danska personvalet i syfte att belysa dess betydelse för kandidater med utländsk bakgrund.
18
Karvonen 2002:26.
11
1.2 Vem har utländsk bakgrund?
Innan jag går vidare är det på sin plats med några ord om den terminologi som används i uppsatsen. Jag är väl medveten om att en indelning av människor i kategorier kan uppfattas som en del av den förtryckarapparat som skall bekämpas, trots att indelningen görs i syfte att identifiera samhälleliga orsaker. Jag inser således att det finns en risk för att användandet av kategoriseringar i forskning kan leda till en cementering av samhälleliga orättvisor. Men i valet mellan att använda kategoriseringar eller att avstå väljer jag det förra. Detta eftersom jag är övertygad om att samhälleliga orättvisor inte försvinner av sig själva. Med andra ord tror jag att de måste synliggöras för att kunna bekämpas och att kategoriseringar då kan utgöra ett nödvändigt verktyg.20
Figur 1. Operationalisering av begreppet utländsk bakgrund
Personer med utländsk bakgrund =
Utrikes födda eller personer vars båda föräldrar är utrikes födda
Operationalisering
Att välja indelningsgrund för kategoriseringen är att välja ett perspektiv. I föreliggande studie har jag valt att använda variabeln födelseland som indelningsgrund, se figur 1. I likhet med exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB) använder jag termen ”utländsk bakgrund” för att referera till individer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.21 Termen ”ej utländsk bakgrund” använder jag för individer som är inrikes födda med minst en inrikes född förälder (i Sverige eller i Finland). Således ingår alltså även
20 Jfr Dahlstedt 2008. 21
SCB 2002. Definitionen överensstämmer dessutom med t.ex. FN:s riktlinjer. Även i den senaste tidens offentliga utredningar har man använt definitionen, se t.ex. Nielsen 2007:72.
Personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund samlas in genom att:
1) Kartlägga och jämföra kandidaterna i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet med avseende på personvalet utifrån bakgrund
2) Belysa vilka uppfattningar kandidater med utländsk bakgrund, som var nominerade i 2006 års kommunalval i Örebro, har gällande personvalet
12
personer födda i Sverige/Finland i kategorin utländsk bakgrund om båda föräldrarna är invandrade. I det svenska respektive finska riksdagsvalet krävs dessutom svenskt medborgarskap för att ingå i valmanskåren och att vara valbar, medan det i kommunal och landstingsvalen är tillräckligt att ha varit folkbokförd i Sverige i tre år före valdagen.22
Med ”kandidater med utländsk bakgrund” och ”politiker med utländsk bakgrund” avses således i den empiriska analysen, vilket visas i figur 1, antingen personer som är utrikes födda eller personer vars båda föräldrar är utrikes födda, och som är nominerade i det val som för stunden analyseras.
Jag är väl medveten om att kategorisering utifrån födelseland inte är helt oproblematisk. Såväl teoretiskt som normativt sett kan man hävda att födelseland varken är relevant eller användbart för definition av begreppet utländsk bakgrund.23 Då man utifrån på förhand givna teoretiska grunder skall försöka tillskriva personer med utländsk bakgrund som grupp vissa politiska intressen, menar Rodrigo Blomqvist (2000) ”att det väsentliga bör vara att utgå från den marginalisering som många individer och grupper uppenbarligen upplever på en rad områden i det svenska samhället och som har sin grund i den etniska tillhörigheten som skiljer sig från majoritetssamhällets.”24
I det svenska samhället förefaller känslan av marginalisering skapa gemensamma behov och intressen hos de olika etniska grupperna. I detta avseende rör det sig om gemensamma behov och intressen som uppstått i och med levnadssituationen i invandraringslandet och som alltså inte fanns där från början. Dessa marginaliseringar sammanfaller i det svenska samhället till stor del yttre objektiva kriterier som hud- och hårfärg.25
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen består av totalt fem kapitel, varav detta kapitel var det första. Härnäst följer uppsatsens teorikapitel (kapitel 2) och metodkapitel (kapitel 3). Därefter följer uppsatsens empiriska kapitel där resultaten presenteras och analyseras (kapitel 4). Det sista kapitlet i uppsatsen utgörs av en sammanfattning av studiens slutsatser samt en avslutande diskussion (kapitel 5).
22 Vallagen SFS 2005:837; Vallag 2.10.1998/714. 23
Jfr Rodrigo Blomqvist 2000:14 f.
24 Rodrigo Blomqvist 2000:15. Rodrigo Blomqvist väljer dock att använda begreppet ”invandrare” istället för
”personer med utländsk bakgrund” i sin studie. Jag anser dock att invandrarbegreppet är olämpligt för personer som ej har invandrat, varför jag här försöker undvika det.
13
2 Att förstå personvalets betydelse
Det borde nu stå klart att denna uppsats handlar om personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. För att vi ska förstå vilken betydelse ett valsystems inslag av personval får för representationen av personer med utländsk bakgrund, är en beskrivning av olika typer av valsystem av betydelse. Av betydelse är också en diskussion kring politisk representation. Detta är således vad föreliggande kapitel skall handla om. I delkapitel 2.1 berörs olika typer av valsystem samt personvalsinslaget, i delkapitel 2.2 diskuteras politisk representation med fokus på social representation. Slutligen, i delkapitel 2.3, redogör jag för tidigare studier på området.
2.1 Valsystem
Gällande det nuvarande svenska valsystemet är det i allt väsentligt utformat efter de principer som Grundlagsutredningen presenterade i sitt betänkande Partiell författningsform (SOU 1967:26). En förändring av betydelse som ägt rum är just att det 1994 infördes en bestämmelse i regeringsformen gällande att röstning vid riksdagsval sker på parti med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. Andra förändringar av betydelse är att ledamotsantalet justerades efter valet 1973 från 350 till 349 samt att valperioden förlängdes 1994 från tre till fyra år.26
Detta delkapitel syftar till att redogöra för de vanligaste typerna av valsystem, vilket också sammanfattas i en schematisk översikt i bilaga 2. I samband med detta exemplifieras valsystemen i de två nordiska länderna, Sverige och Finland, som i föreliggande uppsats studeras. Dessutom diskuteras naturligtvis inslaget av personval.
I ett statsvetenskapligt lexikon definieras valsystem som ”en uppsättning metoder som används vid valet till ett representativt organ (eller en enskild position), när de angivna rösterna ska omvandlas till mandat.”27
Valsystemsbegreppet används dock stundom i en bredare bemärkelse, då det även ”inkluderar alla de institutionella förhållanden som kan
26
Prop. 1993/94:115; bet. 1993/94:KU44.
14
inverka på utfallet (rösträttsbestämmelser, regler för ekonomiskt stöd till partier och kandidater, regler för hur valstriden bör föras osv.).”28
Traditionellt indelas valssystem i proportionella valssystem och majoritetsvalsystem,29 vilka diskuteras i avsnitt 2.1.1 respektive avsnitt 2.1.2. Det bör dock lyftas fram att denna klassificeringsgrund emellertid är alltför bred, då det inom båda dessa kategorier finns en mängd subkategorier. Dessutom finns det ett antal valsystem som faller mellan dessa två traditionella typer av valsystem, det vill säga blandade system, vilket i korthet diskuteras i avsnitt 2.1.3. Slutligen, i avsnitt 2.1.4, diskuteras valsystemets inslag av personval.
2.1.1
Majoritetsvalsystem
Den grundläggande tanken bakom majoritetsvalssystem ”är att det parti eller den kandidat som får en majoritet av väljarnas röster ensam vinner det eller de mandat som står på spel i en valkrets.”30
Majoritetsvalssystem tillämpas inte i något av de länder som studeras i föreliggande uppsats, men är trots detta av betydelse att lyftas fram.31 Inledningsvis kan en åtskillnad göras mellan majoritetsvalssystem i vilka kandidater måste erhålla en absolut
majoritet av rösterna (50 % + 1) för att väljas in och majoritetsvalsystem i vilka relativ majoritet (fler röster än sin motståndare) är tillräckligt för att bli invald.32
Majoritetsvalssystem innebär vanligen att enbart en kandidat väljs i varje valkrets, vilket ofta ger tydliga valresultat där valets vinnare blir starkt representerat på bekostnad av övriga kandidater.33
Det huvudsakliga argumentet till fördel för systemen där absolut majoritet krävs är det demokratiska – fler väljare stödjer den vinnande kandidaten än som stödjer alla andra kandidater tillsammans. Det argument som oftast nämns till fördel för flertalssystemen är snabbheten och enkelheten – då rösterna räknats kan medborgare omedelbart se vilken eller vilka kandidater som vunnit utan några kunskaper om valsystemet.34
Det främsta problemet, gällande de system där en absolut majoritet av de röstande krävs för att utdela mandat, är att hantera situationer då ingen kandidat når upp till den erfordrade majoriteten. Som framgår av den schematiska översikten i bilaga 2 finns det empiriskt sett två
28 Elklit 1997:285.
29 Se t.ex. Davidsson 2007:15; Hadenius 2006:80 ff. 30
Davidsson 2007:15.
31 Ett undantag utgörs dock av den åländske representanten i den finländska riksdagen som utses i majoritetsval. 32 Anckar 2002:13. Se vidare bilaga 2 i denna uppsats.
33
Anckar 2002:14; Davidsson 2007:15.
15
alternativ att lösa problemet. Det vanligaste systemet är absolut majoritet i två omgångar, vilket innebär att valet går vidare till en andra valomgång, då ingen kandidat uppnått absolut majoritet i den första valomgången. Svagheten i ett sådant system är att de allra flesta väljare tvingas bege sig till vallokalen två gånger på kort tid. Det såkallade alternative votesystemet (AV) är ett alternativ som kommer tillrätta med problemet. I AV-systemet får nämligen väljarna möjlighet att rangordna så många kandidater de själva önskar.35
Beträffande majoritetsvalsystemen hör det emellertid till ovanligheterna att absolut majoritet krävs. Den överlägset vanligaste formen av majoritetsvalsystem är istället det klassiska brittiska systemet, first past the post. Här ställer partierna upp med en kandidat vardera i enmandatsvalkretsar och vinner mandatet gör således den kandidat som får flest röster. Väljaren har alltså en röst, det är ett mandat som skall fördelas i varje valkrets och det räcker med relativ majoritet av rösterna för att vinna mandatet. En annan form av system där relativ majoritet krävs är Single Non-Transferrable Vote, vilket innebär att flera valkretsmandat tillsätts trots att väljaren bara har en röst. Det så kallade block votesystemet är slutligen ytterligare en variant. Här har väljaren lika många röster som det finns mandat i valkretsen, och vinner mandaten gör de kandidater som får flest röster.36
2.1.2
Proportionella val
Den grundläggande tanken bakom proportionella valssystem är, tvärtom den vid majoritetsvalssystem, att mandaten ”fördelas mellan flera kandidater och partier i relation till deras relativa röstandelar.”37
I både Sverige och Finland, liksom i de övriga nordiska länderna38, tillämpas den proportionella valmetoden.39 Ett undantag utgörs dock av den åländske representanten i den finländska riksdagen som utses i majoritetsval. Liksom majoritetsvalssystem förekommer även proportionella valsystem i ett stort antal olika varianter. Vanligtvis indelas de proportionella valsystemen i listvalsystem och single
transferable vote-system (STV).40 I världens demokratier är listvalssystemen klart mer
populära än STV.41 STV innebär ”att väljaren ges möjlighet att rangordna alla kandidater som
35 Davidsson 2007:16. 36 Ibid., s. 16 f. 37 Ibid., s. 15. 38
De Nordiska länderna utgörs av Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island, samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland) samt Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).
39 Petersson 2005:46. 40
Anckar 2002:16. Se vidare bilaga 2 i denna uppsats.
16
ställer upp i valkretsen. Vid fördelningen av mandat beräknas först en kvot mellan antalet röster i valkretsen och antalet mandat som skall fördelas.”42
I listvalsystem fördelas istället mandat mellan partier ”i proportion till deras röster enligt olika beräkningsmodeller och därefter till partiets kandidater baserat på en kombination av listordning och personval.”43
Framför allt skiljer sig varianterna av listsystem ”åt när det
gäller den beräkningsformel som används för att uppnå en mandatfördelning som är proportionell mot partiernas röstandelar.”44
För att åstadkomma proportionalitet finns det i huvudsak två olika tekniker: kvotmetoder och divisorsmetoder.45 Divisorsmetoder tillämpas i både Sverige och Finland.46
Kvotmetodernas princip är att en kvot beräknas mellan det totala antalet avgivna röster och antalet mandat som skall fördelas. Sedan ”divideras partiernas röstetal med kvoten och de tilldelas lika många mandat som antalet gånger de uppfyller kvoten.”47
Alla mandat kommer dock inte generellt att vara fördelade när detta steg utförts. Därför fördelas vanligtvis de kvarvarande mandaten därefter ”mellan partierna efter hur hög decimalrest de har, så att det parti som var närmast att uppfylla kvoten en gång till tilldelas det första mandatet osv.48 Som framgår av den schematiska översikten i bilaga 2 finns två kvotmetoder. Hare’s
metod är den vanligaste och enklaste kvotmetoden, där divideras det totala antalet giltiga
röster i valkretsen eller nationen med det antal mandat som skall fördelas på den aktuella nivån. Hagenbach-Bischoff’s metod innebär istället att röstantalet divideras med mandatantalet + 1. Den största skillnaden mellan de två kvotmetoderna är att mindre partier gynnas något mer av Hagenbach-Bischoff’s metod, eftersom de har större chans att bli tilldelade ett mandat, då kvoten är lägre.49
Vanligare än kvotmetoderna är divisorsmetoderna, i vilka grundprincipen är ”att varje partis röstetal divideras med en stigande talserie, exempelvis 1, 2, 3, 4 osv. Resultaten kallas partiernas jämförelsetal. Mandat tilldelas sedan partierna i ordning efter storleken på respektive jämförelsetal. När ett parti tilldelats ett mandat deltar det i konkurrensen om de kvarvarande mandaten med nästa jämförelsetal i ordningen. Ett annat sätt att beskriva
42 Davidsson 2007:17 f. 43 Ibid., s. 17. 44 Ibid., s. 18. 45 Hermansson 2003:75; Davidsson 2007:18. 46 Davidsson 2007:64 f. 47 Ibid., s. 18. 48 Ibid. 49 Ibid., s. 19.
17
divisorsmetoden är att mandat tilldelas det parti som genom detta mandat uppnår det högsta genomsnittliga antalet röster per erhållet mandat.”50
Som framgår av den schematiska översikten i bilaga 2 kan tre varianter av divisorsmetoder urskiljas. Vanligast och enklast är heltalsmetoden (d’Hondts metod eller Jefferson’s metod), här divideras partiernas röstetal med varje heltal, dvs. 1, 2, 3, 4 osv. Gällande de länder som studeras i föreliggande uppsats används heltalsmetoden vid den primära mandatfördelningen i det finska parlamentsvalet.51
Ytterligare en variant är vidare uddatalsmetoden (St. Laguës metod). Här är istället divisorerna varje udda tal, dvs. 1, 3, 5, 7 osv. Denna metod används i det svenska systemet för att fördela de utjämningsmandat som ett parti får mellan valkretsarna.52
Beträffande den primära mandatfördelningen på nationell nivå i Sverige används istället den jämkade uddatalsmetoden (St. Laguës metod). I denna metod har den första divisorn bytts ut till 1,4 så att talserien således är 1,4, 3, 5, 7 osv.53
Största skillnaderna mellan dessa tre divisorsmetoder är ”att heltalsmetoden gynnar stora partier på små partiers bekostnad eftersom de stora partiernas jämförelsetal inte sjunker särskilt mycket mellan varje mandat. Den jämkade uddatalsmetoden har en likartad effekt – i synnerhet i små valkretsar – men svagare och kan generellt sägas gynna medelstora partier.”54 Minst lika avgörande för proportionaliteten i listsystemen som valet av beräkningsformel är tre andra faktorer; valkretsarnas storlek, förekomsten av utjämningsmandat och förekomsten av en spärr mot småpartier.55
2.1.3
Blandade system
Utöver majoritetsvalssystem och proportionella valssystem har vissa länder, dock inget land som studeras i föreliggande uppsats, valt ett tredje alternativ beträffande hur parlamentets mandat tillsätts. Det var under 1990-talet som blandade valsystem, där ena delen av parlamentet väljs med ett majoritetsvalsystem och den andra delen med ett proportionellt valsystem, kom att bli mycket populära.56 Bland etablerade demokratier övergick Italien, Nya Zeeland och Japan till blandade system under 1990-talet. Under decenniets början valde också 50 Davidsson 2007:19. 51 Ibid., s. 19, 64. 52 Ibid., s. 19. 53 Hermansson 2003:83; Davidsson 2007:19 f., 65. 54 Davidsson 2007:20. 55 Ibid., s. 20. 56 Ibid., s. 22 ff.
18
mer än hälften av de nya demokratierna som tillkom i Öst- och Centraleuropa att utforma sin nationella representation på detta sätt.57
Framför allt beror skillnaderna mellan olika blandade system på huruvida ”proportionaliteten i systemet beräknas så att den är begränsad till den proportionella delen av mandaten eller om den är beräknad till att omfatta kammaren som helhet.”58 De två delarna av parlamentet är, i blandade majoritetsvalsystem, att betrakta som parallella valsystem. Endast för den proportionella delen av mandaten beräknas proportionaliteten mellan partierna, utan att ta hänsyn till vilken mandatfördelning den majoritära delen av valet resulterat i. Däremot tar man hänsyn till mandatfördelningen i den majoritära delen i blandade proportionella
system och resterande mandat tillsätts där för att skapa proportionalitet sett till kammaren som
helhet.59
Naturligtvis beror den närmare utformningen av blandade system ”också på vilket majoritetsvalsystem respektive proportionellt valsystem som ingår i mixen och hur stor andel av kammaren som tillsätts enligt respektive system.”60
Exempel på länder vars parlamentskammare som tillsätts enligt blandade majoritetsvalssystem är Japan, Litauen, Frankrike och Ungern. De två parlamentskammare som tillsätts med blandade proportionella system återfinns i Nya Zeeland och Tyskland.61
2.1.4
Inslaget av personval
Beskrivningen av olika typer av valssystem har hittills begränsats till frågan hur mandaten fördelas mellan olika partier. I vissa länders valsystem har väljarna ett personval mellan de
kandidater som partierna nominerat. För val till den svenska riksdagens slås det fast i
regeringsformen att röstning sker på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.62 Själva tillvägagångssättet vid personröstningen regleras i vallagen (2005:837). Den svenske respektive finske väljarens möjlighet att påverka vilken kandidat som blir invald skiljer sig betydligt.63 Davidsson (2007) framhåller att det är viktigt att i sammanhanget ”skilja på å ena sidan kandidatcentrerade valsystem i allmänhet och å andra
57 Birch 2003. 58 Davidsson 2007:22. 59 Ibid., s. 22 f. 60 Ibid., s. 23. 61 Ibid., s. 23. 62 RF 3 kap. 1 §. 63 Petersson 2005:49.
19 sidan valsystem med personval.”64
Personval betyder att väljaren har möjlighet att välja en eller flera av ett partis kandidater som hon eller han vill ge sitt stöd åt, utan att då vara tvungen att stödja ett annat parti än det väljaren vill rösta på. Det brittiska majoritetsvalsystemet, som exempel, kan dock inte sägas ge väljaren möjlighet till personval trots den tydliga fokuseringen på de lokala kandidaterna. Detta eftersom väljaren måste byta parti för att stödja en annan kandidat än den av partiet föreslagna.65
I vissa länder är personval obligatoriskt inbyggt i själva valsystemet. Detta är fallet i exempelvis valet till det finska parlamentet. I några länder har man istället valt att införa ett obligatoriskt personvalsmoment i ett vanligt listsystem, exempel på detta utgör Nederländerna och Österrike. I andra länders valsystem finns istället ett frivilligt personvalsmoment, vilket är fallet i exempelvis Sverige. Danmark och Litauen utgör särskilda fall då partierna själva avgör hur stort personvalsinslaget ska vara för just deras parti.66
Många länder har personvalsystem som liknar det svenska, där väljaren kan ge särskilt stöd till en kandidat. Men det finns även exempel på länder där väljarna har mer än en röst. Vidare finns det i de allra flesta personvalssystemen ”antingen en partirangordning upprättad på valsedeln eller en möjlighet att markera sitt stöd för en sådan rangordning. Därmed kan väljaren avstå från att fatta ett eget val om hon inte känner sig informerad om kandidaterna.”67
Men i några av personvalssystemen, däribland Finlands och Spaniens, ”saknas sådan information på valsedeln och kandidaterna är i stället ordnade i bokstavs- eller slumpmässig ordning.”68
I sådana länder är också väljarnas personval, av naturliga skäl, helt avgörande för vilka kandidater som väljs.
I många personvalssystem ”finns däremot begränsningar i genomslagskraften i form av spärrar för att väljarnas val helt eller delvis skall ändra på partiernas nomineringsordning.”69
Vanligtvis är då spärren utformad som en andel av partiets röster i valkretsen. Detta är fallet i Sverige där en spärrnivå på åtta procent finns i riksdagsvalet och fem procent till landstings- och kommunfullmäktige.70 Personvalets genomslagskraft kommer med en sådan utformning vara beroende av såväl valkretsens som partiets storlek. Ju större valkrets och ju större parti ”desto större är sannolikheten att personrösterna inte kommer att förändra partiets listordning, eftersom varje kandidat har fler medtävlare inom partiet, samtidigt som det absoluta antalet 64 Davidsson 2007:24. 65 Ibid. 66 Ibid., s. 24 f. 67 Ibid., s. 25. 68 Ibid. 69 Ibid. 70
Utöver spärren på fem procent vid kommun- och landstingsval finns även en spärr i form av ett absolut krav på ett visst antal röster. Spärren är 50 röster i kommunvalet och 100 röster i landstingsvalen.
20 personröster som krävs för att bli vald ökar.”71
I det finska personvalssystemet finns det däremot ingen personvalsspärr, vilket således innebär att samtliga valda ledamöter också är personvalda.
Det nya svenska personvalssystemet infördes efter lång tids debatterande och utredande72 på prov redan i samband med riksdagsvalet 1994.73 Det var dock först i Europaparlamentsvalet 1995 som alla svenskar för första gången fick möjlighet att personrösta på riktigt. Däremot dröjde den stora personröstningspremiären till 1998 års val.74 Vidare var det en försiktighetsprincip som låg till grund för spärrnivån på åtta procent i riksdagsvalet. Då det inte på förhand var möjligt att veta hur stort genomslag personvalet skulle få ansågs det bättre att sätta spärrnivån något högre för att eventuellt sänka den senare.75 En sänkning till fem procent även på nationell nivå införs troligtvis inför riksdagsvalet 2014.76
Bland forskarna är det främst statsvetare som har diskuterat personvalssystemets utformning.77 Olika uppfattningar om personvalet har framförts av såväl statsvetarna som valforskarna.78 Medan Henrik Oscarsson79 har anfört att personvalsinslaget bör stärkas i syfte att höja valdeltagandet, menar Sören Holmberg80 istället att personvalsinslaget har försvårat för väljarna på valdagen. Lars Davidsson (2006), som har studerat huruvida riksdagsledamöternas partilojalitet har påverkats av personvalsreformen, är i sina slutsatser kritisk till personvalsreformen.81 Davidsson anser bland annat att valsystem där person- och partival blandas leder till försämrade möjligheter till demokratiskt ansvarsutkrävande. Han menar att valsystemet bör renodlas så ansvarsutkrävandet kan ske genom antingen partival eller personval.
Även hos de politiska partierna finns det olika uppfattningar när det gäller personvalet. Överlag är de borgerliga partierna mer positivt inställda till personvalet medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är mer skeptiska. Miljöpartiet har, likt de borgerliga partierna, förordat ett större inslag av personval. Riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet har däremot i tidigare motioner ansett att det återigen
71 Davidsson 2007:26, se även Davidsson 2006. 72
Se t.ex. Westerståhl 1993; Johansson 1996.
73 SOU 1996:66.
74 Holmberg & Möller 1999.
75 Bet. 1996/97:KU16, rskr. 1996/97:177.
76 Se vidare SOU 2008:125 s. 165 f; prop. 2009/10:80 s. 85 f. 77
Petersson 1999; Anckar, Karvonen & Isaksson 2001; Davidsson 2006.
78 Dagens Nyheter 2010-04-15; Grundlagsutredningen 2006. 79 Grundlagsutredningen 2006:23.
80
Ibid., s. 50.
21 skall bli möjligt att stryka kandidater från valsedeln.82
Sammantaget har debatten om den svenska personvalsreformen främst gällt hur stort personvalsinslaget bör vara. Förespråkarna för en sänkt, alternativt slopad, personvalsspärr har haft som främsta argument att detta skulle gynna underrepresenterade grupper – däribland personer med utländsk bakgrund.
2.2 Representation
Vilken betydelse personvalet skulle få för olika sociala grupper var bland annat vad debatten inför personvalsreformen handlade om. På senare år har debatten främst handlat om personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund.83 I föregående delkapitel diskuterades olika typer av valsystem samt inslaget av personval. I föreliggande delkapitel skall jag således diskutera hur de empiriska resultaten om personvalet skall förstås gällande dess betydelse för representationen av personer med utländsk bakgrund.
Begreppet representation har diskuterats under lång tid och har således fått många olika innebörder och förklaringar. Redan 1967 lyfte Hanna Fenichel Pitkin (1967) fram att begreppet representation användes flitigt samt att de flesta människor ville styras av representanter. Därtill menade Pitkin att samtliga politiska ledningar, parlament, fullmäktigeförsamlingar etcetera, utger sig för att vara representativa. Representativitet kopplas ofta till positivt laddade ord som demokrati, frihet och rättvisa.84
Två perspektiv på representation som forskningen ofta skiljer på är social representation och åsiktsrepresentation. Inom forskningen har det senare haft starkast ställning.85 I föreliggande uppsats utgår jag däremot snarare från det förra, social representation, vilket jag diskuterar och motiverar i följande avsnitt.
2.2.1
Varför studera social representation?
Det har förts fram ett flertal skilda argument som skäl till varför det är viktigt att olika sociala grupper är väl representerade. Samma resonemang kan användas i en argumentation för behovet av personer med utländsk bakgrunds närvaro i politiken som tillämpas av
82 För en vidare diskussion kring personvalsdebatten se t.ex. Nielsen 2007:17–22. 83 Se t.ex. Dagens Nyheter 2006-11-09.
84
Pitkin 1967:2.
22
feministiska teoretiker för kvinnors rätt till ökat deltagande i politiken.86 Statsvetaren Helga Hernes (1987) följande tre argument för kvinnorepresentation brukar ofta lyftas fram inom forskningen:
1. Kvinnor bör vara representerade då de är en resurs för beslutsfattandet eftersom kvinnor har andra erfarenheter och egenskaper än män. Kvinnor bör enligt detta argument delta eftersom det kan förbättra beslutsfattandet.
2. Kvinnor bör vara representerade då de har andra intressen än män, och om de inte själva har möjlighet att delta blir inte dessa intressen tillgodosedda.
3. Det är orättvist om inte kvinnor representeras bland de folkvalda.87
Hernes (1987) lyfter alltså fram tre olika typer av argument för social representativitet: resursargument, intresseargument och rättviseargument. Givetvis kan dessa tre argument som sagt tillämpas på andra grupper än kvinnor.88 Man kan till exempel argumentera för att personer med utländsk bakgrund, som står i fokus i föreliggande uppsats, ”bör vara representerade för att de har värdefulla erfarenheter som kan bidra till att bättre beslut fattas, för att de har andra intressen eller för att de bör vara representerade på grund av rättviseskäl.”89
Det finns dock forskare som, utifrån olika teoretiska utgångspunkter, inte anser att social representativitet är av betydelse. Den enda nödvändiga kontakten mellan väljare och valda består enligt exempelvis Joseph Schumpeters (1942) demokratimodell i att väljarna utkräver ansvar i efterhand genom politiska val. Det finns således inget egenvärde i att uppnå hög social representativitet enligt en sådan modell, då väljarna har möjlighet att i valen avsätta de styrande som de bedömer inte gör sitt jobb. Enligt andra forskare är det åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och valda som är av vikt och således inte den sociala representativiteten. Det är utifrån detta perspektiv av underordnad betydelse vilka som är förtroendevalda så länge deras åsikter avspeglar väljarnas. Det finns visserligen forskare som har hävdat att den sociala representativiteten har betydelse för den åsiktsmässiga representativiteten, men i huvudsak har endast svaga samband uppmätts i svenska studier.90 I detta sammanhang bör det dock poängteras att det är komplicerat att mäta åsikter i sig och än
86
Rodrigo Blomqvist 2000:11.
87Se även Phillips 1995.
88 Se t.ex. SCB 2008b; Rodrigo Blomqvist 2000:11. 89
SCB 2008b. Se även Rodrigo Blomqvist 2000:11 f.
23
mer komplext är det att mäta åsiktsöverensstämmelse mellan olika aktörer.
Slutligen kan man också argumentera för att social representativitet är värdefullt även om de valda har samma åsikter som väljarna, eftersom det skänker legitimitet åt systemet. Det yttersta värdet som demokratiska system bör generera kan ses som just legitimitet.91 Sammantaget finns det enligt min mening goda skäl till varför en studie av den sociala representativiteten, av personer med utländsk bakgrund bör genomföras och varför resultaten av en sådan studie är av betydelse.
2.3 Tidigare forskning
Redogörelsen i föreliggande kapitel har hittills berört olika typer av valsystem, personvalsinslaget samt representation. Eftersom kandidater med utländsk bakgrund var en grupp man befarade skulle kunna påverkas negativt av 1998 års personvalsreform har frågan, gällande vilken betydelse personvalet har för denna grupp, behandlats i tidigare forskning. Främst är det offentliga utredningar som har berört problemtiken. I det följande skall jag således redogöra för den tidigare forskningen som berört frågan om vilken betydelse valsystemets inslag av personval har för kandidater med utländsk bakgrund.
Vad gäller studier av 1998 års allmänna val, det vill säga det första valet med möjlighet för väljarna att personrösta, tyder dessa varken på att personvalet hade gynnat eller missgynnat kandidater med utländsk bakgrund.92 Håkansson (1999) har studerat vilka kandidater som vinner på personval till riksdagen. De kandidater som nådde framgång 1998 var enligt Håkansson klart etablerade och välkända politiker. ”Det gäller partiledarna och andra framstående personer i partierna samt toppkandidaterna på partiernas listor i de olika valkretsarna.”93 Att ha bedrivit personvalskampanj förefaller också ha lönat sig.
Vidare har Bäck och Soininen (1999) studerat personvalets betydelse för mer precist invandrarkandidaterna, med vilket de avsåg personer som var eller hade varit utländska medborgare. Bäck och Soininen menar att kandidater med invandrarbakgrund i stort sett hade utnyttjat personvalsinstrumentet i samma utsträckning som kandidater med svensk bakgrund. Dock hade många invandrarkandidater bedrivit en personvalskampanj eftersom de känt motstånd från den lokala partiavdelningen. Från invandrarföreningar och fackliga
91 Gilljam & Hermansson 2003. 92
Håkansson 1999; Bäck & Soininen 1999; SOU 1999:136.
24
organisationer hade de däremot upplevt ett starkt stöd. Vidare visade undersökningen att grupper av familjemedlemmar och vänner som annars inte var partipolitiskt aktiva hade hjälpt invandrarkandidaterna. Studien visade även att invandrarkandidater i sina personvalskampanjer främst vände sig till andra invandrare.94
Rodrigo Blomqvist (2003) visade i sin studie av 2002 års kommunalval att personvalskampanjer i större utsträckning bedrevs av vissa kandidatgrupper med utländsk bakgrund än av infödda svenska kandidater.95 I konstitutionsutskottets utvärdering av 2002 års val drogs vidare den sammantagna slutsatsen att ingenting tydde på att kandidater med utländsk bakgrund skulle missgynnas av personvalet, snarare var det tvärtom.96
Nielsen (2007) har vidare konstaterat, gällande 2006 års riksdagsval, att den sociala representationen av personer med utländsk bakgrund hade sett annorlunda ut med andra spärrnivåer. Om personvalsspärren istället för åtta procent hade varit tio eller fem procent hade visserligen inte representationen av personer med utländsk bakgrund varit varken högre eller lägre. Men om personvalsspärren däremot hade varit två procent hade representationen ökat med 2,3 procentenheter. Om det inte hade funnits någon spärr överhuvudtaget hade representationen ökat med hela 5,2 procentenheter.97
Vidare kan erfarenheter från Danmark nämnas. Enligt statsvetaren Lise Togeby (2004) har personvalet i Danmark nämligen lett till att fler kandidater med utländsk bakgrund har blivit valda på kommunal nivå.98 I en rad större kommuner i Danmark uppges invandrargrupper dessutom vara överrepresenterade i den valda församlingen, viket enligt Togeby kan förklaras av valsystemet.99 Det danska personvalssystemet innebär att framför allt kandidater för de större partierna kan bli personvalda med förhållandevis få personröster. Således skulle ett system med låga trösklar för att bli personvald ha gynnat kandidater med utländsk bakgrund. Davidsson (2006) har, som ovan nämnt, studerat personvalets betydelse för riksdagsledamöters partilojalitet. Studien visar att personvalsreformen i vissa avseenden lett till en mer individuell profilering hos ledamöterna.100 Vidare framkommer i Davidssons undersökning att de ledamöter som befinner sig i en från omvalssynpunkt utsatt position,101 i högre grad än övriga avviker från partilinjen i sina motioner.
94 Bäck & Soininen 1999:194 f. Se även SOU 1999:136 s. 130 f. 95 Rodrigo Blomqvist 2003:140 f. 96 KU 2003/04:URD6 s. 50. 97 Nielsen 2007:125. 98 Togeby 2004:308. 99 Togeby 2004:307 f. 100 Davidsson 2006:304 f. 101
I studien avses med ”utsatt position” placering utanför valbar plats, eller på näst sista eller sista valbara plats, på partiets lista i det efterföljande riksdagsvalet (Davidsson 2006:130).
25
3 Att undersöka personvalets betydelse
I föregående kapitel gavs en teoretisk bakgrund till studien, det vill säga hur personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund skall förstås. I detta kapitel skall studiens metod diskuteras, det vill säga hur denna förståelse av det empiriska problemet skall erhållas. Inledningsvis diskuteras uppsatsens forskningsdesign (delkapitel 3.1). I delkapitel 3.2 ges därefter en redogörelse av material och tillvägagångssätt: i avsnitt 3.2.1 diskuteras statistisk data och i avsnitt 3.2.2 diskuteras samtalsintervjuer. Avslutningsvis diskuteras begreppen validitet och reliabilitet i förhållande till min studie (delkapitel 3.3).
3.1 Uppsatsens forskningsdesign
Föreliggande studie är främst att betrakta som hypotesgenererande. Uppsats syftar till att besvara frågan om i vad mån personvalet har någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. Att undersöka denna fråga medför en rad metodologiska svårigheter. Det kommer inte vara möjligt att ge något fullständigt svar på frågan genom de analyser som genomförs men jag skall närma mig den genom att utifrån mitt empiriska material utveckla ett par hypoteser för framtida forskning och föra en diskussion kring detta. Tanken med följande text är att ge en redogörelse för studiens upplägg.
För att kunna ge en bild av i vad mån personvalet kan tänkas ha någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund är studien upplagd i två steg, vilka är kopplade till uppsatsens två preciserade frågeställningar.102 Vidare kombineras kvantitativ och kvalitativ metod i föreliggande studie för att uppnå uppsatsens övergripande syfte samt besvara de två preciserade frågeställningarna, se figur 2. Bryman (2002) använder uttrycket flerfaldig
strategi som benämning på forskning där kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras.103 Att i samma studie kombinera data från såväl kvantitativa som kvalitativa metoder blir allt vanligare.104 Enligt Bryman finns det tre strategier i en dylik flerfaldig studie: (1) Den
102 Se delkapitel 1.1. 103
Bryman 2002:408.
26
kvalitativa forskningen kan vara ett stöd till den kvantitativa forskningen. (2) Den kvantitativa forskningen kan vara ett stöd till den kvalitativa forskningen. (3) Kvantitativ och kvalitativ forskning kan kombineras för att ge en mer fullständig bild av vad studien behandlar.105 Min uppsats är snarast att betrakta som tillhörande den tredje gruppen. I uppsatsen kommer visserligen den kvantitativa analysen att föregå den kvalitativa studien rent dispositionsmässigt, men jag menar att delstudierna tillmäts samma värde i studien. Således är inte det ena ett komplement till det andra, utan båda delarna är lika viktiga för att jag skall kunna uppfylla studiens syfte. Delarna kompletterar varandra och gör att studien både får
bredd (genom den kvantitativa analysen) och djup (genom den kvalitativa studien), se figur 2.
Således utnyttjas båda metodernas styrkor,106 och de olika metoderna ökar studiens kvalitet som helhet.107
Figur 2. Uppläggning av studien
STATISTISK DATA
Personvalets betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet (Delkapitel 4.1) SAMTALS- INTERVJUER Uppfattningar hos kandidater med utländsk bakgrund, nominerade i det senaste kommunalvalet i Örebro, gällande personvalet och dess betydelse (Delkapitel 4.2)
Studiens första steg, vilket är kopplat till den första preciserade frågeställningen, syftar till att beskriva vilken betydelse personvalet hade för kandidaterna med utländsk bakgrund i det
105 Bryman 2002:411 ff. 106
Jfr Bryman 2002:408.
27
senaste svenska respektive finska riksdagsvalet, se figur 2. Till grund för denna studie ligger offentlig statistik. Här är tanken att, utifrån ländernas skilda personvalssystem, kartlägga och jämföra kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet.
Detta kan uppfattas som en tämligen ynklig jämförelse i såväl tid som rum, och givetvis hade en komparativ studie av fler länder och flera parlamentsval i respektive land genererat robustare resultat. Det kan även uppfattas som mindre lämpligt med en länderjämförelse då studien som tidigare nämnt har sin utgångspunkt i den svenska personvalsreformen. Min uppfattning är dock att det är svårt, och för tidigt, att efter enbart tre tidigare genomförda riksdagsval med personvalsinslag i Sverige, utvärdera eventuella effekter av personvalsreformen. Dessutom har, vilket jag redogjorde för i föregående kapitel, tidigare studier genomförts gällande såväl 1998 års allmänna val som 2002 års allmänna val, vilket jag således kan knyta an mina resultat till.
Jag menar vidare att Finlands personvalssystem istället kan fungera som en bra jämförelse i min studie. Inte minst som ett, liksom Sverige, Nordiskt land vilket innebär att det finns en mängd likheter mellan länderna (socioekonomisk, religiöst och kulturellt).108 Enligt Berglund (2010b) lämpar sig således de nordiska länderna väl för ”most-simmular-design”. Finlands valssystem har dessutom haft ett personvalsinslag under betydligt längre tid än det svenska valsystemet, ett personvalsinslag som visserligen skiljer sig betydligt från det nuvarande svenska personvalet. Däremot är det svenska personvalssystemet på väg att närma sig det finska.
Mitt huvudsakliga argument för att inte i större utsträckning lyfta fram kandidaterna med utländsk bakgrund i statistiken är dock att det är viktigt att forskningen även befinner sig på fältet och betraktar världen utifrån berörda människors egen synvinkel. Jag menar således att tillvägagångssättet för att närmare sig en underordnad grupp som personer med utländsk bakgrund inte enbart skall handla om att, passivt, låta gruppen framträda i opersonlig statistik. Det finns dock en mängd exempel på studier där ”invandrare” är frånvarande, trots att det egentligen är om denna grupp studierna ifråga handlar.109 Dahlstedt (2008) betraktar ”denna frånvaro som ett lika allvarligt demokratiskt problem som frånvaron i exempelvis demokratiska beslutsorgan.”110
108 Berglund 2010a.
109 Se t.ex. Håkansson 1999; Nielsen 2007. Bäck & Soininen (1999) utgör i detta avseende, mig veterligen, det
enda undantaget där kandidaterna med utländsk bakgrund får göra sig hörda.
28
Mot bakgrund av detta är min ambition i föreliggande studie att framhäva politiker med utländsk bakgrund som självständiga politiska aktörer i det demokratiska samhället och lyfta fram deras egna röster. Studiens andra steg syftar således till att beskriva vilka uppfattningar kandidater med utländsk bakgrund har gällande personvalet, se figur 2. Till grund för denna studie ligger samtalsintervjuer med kandidater med utländsk bakgrund som var nominerade i 2006 års kommunalval i Örebro kommun.
3.2 Material och tillvägagångssätt
Det empiriska materialet består, som ovan antyddes, av två olika datamängder: statistisk data (offentlig statistik), och samtalsintervjuer. Uppsatsens första preciserade frågeställning besvaras utifrån den första datamängden och den andra preciserade frågeställningen utifrån den andra datamängden.111 I följande två avsnitt skall jag mer ingående diskutera de två delstudierna.
3.2.1
Statistisk data
För att besvara frågan om huruvida personvalet hade någon betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet, analyseras offentlig statistik. Statistiken gällande 2006 års svenska riksdagsval har främst hämtats från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken som berör 2007 års finska riksdagsval har hämtats från Statistikcentralen (Finlands motsvarighet till SCB) och Justitieministeriet (Finlands högsta valmyndighet).
Den statistik som analyseras handlar alltså om valdata från valmyndigheter och offentliga statistikbyråer i Sverige och Finland. Det statistiska datamaterialet får således bedömas som pålitligt och av hög kvalitet.
Resultatet från analysen av det statistiska materialet, om personvalets betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund, kan varken generaliseras i tid eller i rum. I det svenska fallet gäller således resultaten för 2006 års riksdagsval och i det finska fallet för 2007 års riksdagsval. Med andra ord är inte mina resultat allmängiltiga för andra riksdagsval i vare sig Sverige och Finland eller i andra länder.
29
3.2.2
Samtalsintervjuer
Uppsatsens andra preciserade frågeställning, det vill säga vilka uppfattningar kandidater med utländsk bakgrund, som var nominerade i 2006 års kommunalval i Örebro kommun, har om personvalet, besvaras utifrån samtalsintervjuer med politiker. Intervjuerna har med andra ord genomförts med kandidater med utländsk bakgrund som var nominerade i 2006 års kommunalval i Örebro kommun.
”Samtalsintervjuundersökningar ger goda möjligheter att registrera svar som är oväntade. En av de stora poängerna är också möjligheten till uppföljning.”112 Till skillnad från den mer kvantitativa intervjumetoden, lämpar sig denna kvalitativa intervjumetod väl för ”problemformuleringar som handlar om synliggörande, hur ett fenomen gestaltar sig.”113
Det är på många sätt ett signum för samtalsintervjun att utgå från människors vardagserfarenheter. Enligt Kvale (1997) skall forskaren sträva efter att förstå världen som intervjupersonerna själva upplever den.114
I urvalet av kandidater tillämpades principen maximal variation, med vilket jag menar att avsikten var att en kandidat från varje parti skulle intervjuas. Visserligen kunde urvalet ha gjorts utifrån exempelvis kön eller ålder. Dock finner jag detta mindre intressant, då det är just utländsk bakgrund som är det centrala i min studie. Det är således även möjligt att hävda att inte heller partitillhörighet har någon betydelse. Jag vill dock mena, då de politiska partierna har olika inställning till personvalets vara eller inte vara, att mitt val av urval är av betydelse. Däremot synliggörs intervjupersonernas såväl kön som ålder i den empiriska analysen. Från början var min tanke vidare att urvalet skulle bestå av kandidater med utländsk bakgrund som bedrev någon form av personvalskampanj i 2006 års valrörelse, och vars parti idag är representerat i Örebro kommun. Detta hade dock inneburit att studien enbart byggt på samtalsintervjuer med kandidater från tre av de idag åtta representerade partierna115 i Örebro kommun, nämligen Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Hos de resterande partierna var det nämligen ingen kandidat, oavsett bakgrund, som bedrev någon personvalskampanj lokalt i Örebro 2006.116 Således valde jag att intervjua en kandidat med utländsk bakgrund från samtliga parti oavsett huruvida hon eller han bedrev någon personvalskampanj. Förutom hos Sverigedemokraterna fanns det en eller flera politiker med
112 Esaiasson et al. 2007:283. 113
Ibid., s. 284., kursiverat i källan.
114 Kvale 1997:13.
115 Valmyndigheten 2010f. De åtta representerade partierna är m, c, fp, kd, s, v, mp, sd. Se vidare bilaga 1. 116
Ranki 2010; Tvelin 2010; Green 2010a; Sundin 2010; Artin 2010a; Buchholz 2010a; Spiik 2010; Kronlid 2010; Barsom G. 2010a.
30
utländsk bakgrund som kandiderade i 2006 års kommunfullmäktigeval i Örebro hos samtliga av de idag representerade partierna i Örebro kommun.117 Bortfallet består dock av två kandidater, från Miljöpartiet de gröna respektive Moderata samlingspartiet då dessa tyvärr inte varit möjliga att nå. Således är det alltså totalt fem samtalsintervjuer som ligger till grund för uppsatsens andra delstudie.118
Samtalsintervjun omfattar vidare en rad frågor vilka struktureras efter olika teman.119 Inför intervjuerna konstruerades en intervjuguide, vilken du finner i bilaga 3. Vid denna konstruktion uppmanar Kvale (1997) forskaren att tänka på både form och innehåll.120 Jag har således utifrån detta tänkt på innehåll genom att knyta an frågorna till uppsatsens problemställning, det vill säga personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. Gällande form har frågarna formulerats i syfte att intervjupersonerna hela tiden skulle känna sig motiverade att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Med andra ord; korta intervjufrågor som förhoppningsvis ger långa intervjusvar.121 Frågorna är främst formulerade i deskriptiv form.
Intervjuguiden innehåller först ett par inledande frågor om enklare personuppgifter i syfte ”att skapa kontakt och upprätta en god stämning.”122
Därefter följer de tematiska frågorna, vilka syftade till att ge intervjupersonerna ”tillfälle att utveckla vad hon eller han upplever som de viktigaste dimensionerna”123
gällande personvalets betydelse (det vill säga i den företeelse som står i centrum för undersökningen). Intervjuerna rundades av med ett par avslutande frågor och intervjupersonen uppmuntras därefter till att fråga eller tillägga något. Intervjuguiden är en guide och trots att alla teman har berörts under samtliga intervjuer har inte dess ordning följts slaviskt. Samtalsintervjuerna har vidare genomförts antingen på politikernas respektive kontor i Rådhuset i Örebro eller på centrala caféer i Örebro. Samtliga intervjuer har spelats in, givetvis efter intervjupersonernas godkännande. Dock fördes även anteckningar under intervjuerna, för säkerhetsskull. Samtalsintervjuerna varierade i tid från 40 till 90 minuter.
Intervjuerna skrevs sedan ut, vilket på grund av tidsbegränsningen skedde parallellt med att nya intervjuer genomfördes. Dock har inte intervjuerna skrivits ut ordagrant, då sådant som pauser et cetera inte har skrivits ut. Inför analysen av intervjumaterialet lästes inledningsvis
117 Green 2010b; Sundin 2010; Artin 2010a; Buchholz 2010b; Spiik 2010; Kronlid 2010. 118 En kandidat med utländsk bakgrund från Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet,
Krisdemokraterna respektive Arbetarepartiet-socialdemokraterna har alltså intervjuats. Se vidare delkapitel 4.2.
119 Esaiasson at el. 2007:298. 120 Kvale 1997:121 ff. 121 Jfr Esaiasson at el. 2007:298. 122 Esaiasson at el. 2007:298. 123 Ibid., s. 298.
