Promenader75, Röris76, Extra raster77, Pausgympa78
Dessa ovannämnda rörelseaktiviteter används av pedagogerna för att uppfylla målet om daglig fysisk aktivitet. Här ser vi inte någon direkt koppling till Merleau-Pontys tankar om den fenomenala kroppen. Här menar vi att kropp och själ skiljs åt. Under dessa
rörelseaktiviteter tolkar vi det som att enbart den fysiska kroppen kommer i arbete. Vilket enligt Merleau-Ponty innebär att kroppen ses som objekt.79
Promenader sker för att få in den daglig fysisk aktivitet, här analyserar vi det som att kroppen ses som enbart objekt. ”Ibland tar vi en promenad med eleverna för att de ska få röra på sig, en promenad klarar alla elever av att genomföra konditionsmässigt.” Observation: Pedagogerna utför promenader med sina elever. Lektionen avbryts för en promenad på 20 minuter. Detta görs för att uppfylla strävansmålet med daglig fysisk aktivitet.
Röris kan ses som ett moment där man kan se kroppen som fenomenal. För att klara av att koordinera rörelser till musik krävs det koncentration och tankeverksamhet. För att klara av den fysiska biten krävs den psykiska delen också. Kroppen lär sig nya färdigheter genom kontinuerliga övningar. Medvetenheten väcks och utvecklas genom fysisk aktivitet.
Genom automatisering lär sig kroppen hur den ska agera i olika situationer. Merleau-Ponty kallar detta för en inlagringsprocess. Inlagringen som sker i kroppen kan inte ske enbart med hjälp av viljan. 80 Röris kan även kopplas till kroppen som subjekt och objekt, sinnenas öppenhet, vi är våra kroppar, livsvärlden och perception samt kropp och omvärld (Se
teoribegreppen i teoriavsnittet). Observation: Pedagogen avbryter ett långt arbetspass och ber alla att ställa sig bredvid sin plats. Pedagogen har en cd-skiva med rörisprogrammet som hon använder sig
75
Förklaring: Extra inlagda promenader för att få den dagliga fysiska aktiviteten
76
Förklaring: Röris är ett rörelseprogram till musik som organisationen ”Friskis och Svettis” har verkställt. De utbildar pedagoger där konceptet är att ha ett lättillgängligt färdigt paket för att underlätta för pedagogerna. Varje låt har sitt eget rörelseprogram och pedagogen kan välja hur många låtar dem vill använda. Rörelserna är utformade för att främja elevernas motorik.
77
Förklaring: Extra raster sätts in under långa lektioner då pedagogerna anser att inte eleverna orkar hålla fokus under en allt för lång tid.
78
Förklaring: Pausgympa är något som pedagogen gör under lektionstid. De gör ett avbrott i undervisningen och utför en del olika koordinationsrörelser.
79
Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.37
80
av. Pedagogen använder röris för att uppnå den dagliga fysiska aktiviteten. Pedagog: ” Det som jag tycker är så bra med röris är att det kommer som ett färdigt paket. Jag behöver ingen planeringstid till det.” Vi analyserar att röris här används som ett avbrott från den traditionella undervisningen för att få in daglig fysisk aktivitet på schemat. Den fysiska aktiviteten integreras inte i själva undervisningen utan Röris är en del för sig själv. Detta ser vi därför som en uppdelning av kropp och själ och menar att pedagogen låter den fysiska aktiviteten förbli fysisk och inte fenomenal. ”Jag erbjuder eleverna fysisk aktivitet för att främja folkhälsan men jag tycker även att eleverna kan koncentrera sig bättre efter röris.” Pedagogen menar att denna aktivitet kan leda till en bättre inlärning eftersom eleverna koncentrerar sig bättre efteråt. Vår analys av pedagogens användning av röris kopplar vi till begreppet kroppen som objekt. I detta begrepp ses kroppen som enbart fysisk. Det sker en uppdelning av kropp och själ.81
Extra raster och pausgympa är rörelsemoment som inte sker integrerat med undervisningen, detta eftersom pedagogerna avbryter lektionen för en kort paus. Eleverna får till exempel i uppdrag att springa ett eller två varv runt skolgården, gunga, leka m.m. Pedagogen säger: ”De måste få lite spring i benen, annars orkar de inte sitta stilla hela lektionen.” Pausgympan utförs för att få eleverna fysiskt aktiva efter att ha haft en längre tid stillasittande. Undervisningen avbryts för att utföra enkla rörelser. Den fysiska aktiviteten blir en egen del av lektionen, vilket innebär att kroppen ses som objekt. ”Jag bryter av lektionen ibland för lite pausgympa, när jag ser att det är många som är okoncentrerade eller som sysslar med något som de inte ska göra.”
Eleverna kommer till skolan med sin levande, fenomenala kropp, enligt Duesund är det skolans uppgift att vända sig till denna på ett förnuftigt sätt. Vidare säger hon att det är viktigt att skolan inte enbart uppmärksammar delkroppen, utan för att kunna förstå kroppen som både fysisk och psykisk måste man ha utgångspunkten att ”vi är våra kroppar”.82
81
Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.37
82
8. Diskussion
Metoddiskussion
Vi har som vetenskaplig metod använt den kvalitativa metoden. Det innebär att vi vill skaffa oss djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar den. Det är processen som är i fokus och målet är att upptäcka, inte att bevisa. Den forskning som inriktar sig på upptäckt, insikt och förståelse utifrån hur människor uppfattar världen ger bäst möjligheter för en utveckling av kunskapen inom det pedagogiska området.83 Dessa
resonemang har varit genomgående under vårt arbete.
Kvalitativa undersökningar som har fokus på innebörder och sammanhang kräver ett
datainsamlingsinstrument som är mottagligt för mening och betydelse. Människor passar bäst för denna uppgift84 Vi anser att intervjuer och observationer är bra datainsamlinginstrument för vår undersökning. Under intervjuerna har lärarna och rektorerna haft en bra möjlighet att beskriva sina upplevelser med ord. Vår frågeguide möjliggjorde flexibilitet för respondent och intervjuare under intervjutillfället. Eftersom vi både har gjort intervjuer med rektorer och lärare samt utfört observationer har vi använt oss av triangulering. Metodologisk triangulering kombinerar olikartade metoder under datainsamlingen. En anledning till att använda
triangulering som strategi är att den ena metodens svaga sidor oftast är den andras starka sidor. Genom att kombinera olika metoder kan vi som observatörer utnyttja alla fördelar med metoderna och ändå ha kontroll över deras nackdelar.85
Våra resultat bygger på upplevelsebaserade svar från lärare och rektorer. Utifrån de syften och frågeställningar vi har haft tycker vi att det har varit passande att utgå från ett
fenomenologiskt perspektiv. Duesund menar att fenomenologin handlar om att se tingen i världen som en helhet förbunden med och samtidigt upplevd av den upplevande individen. Den utgår från människans upplevelse av tingen själva där kroppskänsla och intellekt förenas.86
83
Merriam Sharan-B (1994). Fallstudien som forskningsmetod, s.8, s.19
84
Ibid, s.19
85
Ibid, s.85
86
Slutdiskussion
Pedagoger och rektorer som vi intervjuat menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Duesund skriver att kroppen ingår i kulturen och kulturen i kroppen. Idag får inte den oorganiserade idrotten samma uppmärksamhet som den organiserade. I barnens kultur finns idag en ökande tendens till organiserad och systematisk träning när det gäller fysisk aktivitet. Motsatsen till detta är den improviserade aktiviteten som bara ställer kravet att barnet har lust att röra på sig.87 Rektor: ”Den här spontana rörelsen finns inte i samma utsträckning nu som förr. Det är en känsla jag har. Bollplanerna var för tio femton år sedan schemalagda, det var så många som ville vara där”, ”Det finns så mycket annat som lockar idag, datorer fanns inte förr” Duesund menar att idrotten i både oorganiserad och organiserad form ger barn möjlighet till socialisation. Den fysiska aktiviteten kräver deltagande och
engagemang och tränar därför barns sociala färdigheter och ger dem olika synsätt. Pedagoger i vår undersökning använder fysisk aktivitet för att träna elevers sociala förmåga.
Observation: På fritids har barnen möjlighet att delta i någon form av bollspel en eftermiddag i veckan. Här deltar barn från 6-10 år. Pedagogens syfte med bollspelet är att lära barnen att samarbeta och fungera i grupp. Pedagog: ”Jag jobbar mycket med den sociala biten”88Vi håller med Duesund i hennes resonemang om att kroppen ingår i kulturen och kulturen i kroppen. Vi anser att den samhällsutveckling som har ägt rum de senaste decennierna har stor betydelse när det gäller hur mycket barn rör på sig idag. Några exempel som framkommit i denna undersökning är den tekniska utvecklingen och det ökade inslaget av brott och våld, pedagog: ”Jag tror det beror på den tekniska utvecklingen och ett samhälle med mer våld och hot. Föräldrarna vågar inte alltid släppa ut barnen på gården.”, ”Det är inte säkert att cykla till skolan”
Vi har genom observationer på idrottslektioner sett att de elever som inte är fysiskt aktiva på sin fritid missar fler idrottslektioner än mer fysiskt aktiva elever. De fysiskt inaktiva eleverna glömmer oftare kläderna, har oftare ursäkter för att slippa idrottslektioner och missar fler idrottsdagar än mer fysiskt aktiva elever. Observationer: Under en period på fem veckor missade en fysiskt inaktiv elev fler idrottslektioner än fysiskt aktiva elever i klassen, samma elev missade även en utedag under perioden. Idrottsläraren på skolan bekräftar att det är mer förekommande att inaktiva elever missar idrottslektioner än övriga elever. Myndigheten för skolutveckling har i en rapport visat att elever som är fysiskt inaktiva deltar i mindre utsträckning än andra elever i
87
Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning, s.13-15
88
undervisningen i Idrott och hälsa.89 Vår undersökning stämmer överens med detta
resonemang. Våra djupintervjuer med pedagoger och rektorer visade att alla elever deltog i den dagliga fysiska aktiviteten som fanns integrerat i skolans verksamhet (Här ingår inte den fysiska aktiviteten som eleverna erbjuds i ämnet idrott och hälsa). Vi menar pedagogers arbete med daglig fysisk aktivitet som bedrivs utanför ämnet idrott och hälsa, t ex. promenader, röris, pausgympa, undervisning ute, lekar och spel m.m. Myndigheten för skolutveckling menar att det är en utmaning för skolorna att speciellt nå de elever som ännu inte är fysiskt aktiva. Myndigheten för skolutveckling ger förslag på områden som lämpar sig bra för att nå även de elever som inte är fysiskt aktiva. De föreslår att skolan ska använda sig av bland annat leken, promenaden, undervisning ute och dans för att nå de fysiskt inaktiva eleverna.90 Vår undersökning visar att även de fysiskt inaktiva eleverna deltog i aktiviteter som leken, promenaden och undervisning ute och dans i lika stor utsträckning som övriga elever. Här överensstämmer vårt resultat med Myndigheten för skolutvecklings resonemang om vilka slags aktiviteter som även får de fysiskt inaktiva eleverna att delta i den fysiska aktiviteten.
Myndigheten för skolutveckling har kommit fram till att det är lättare att införa daglig fysisk aktivitet i förskoleklass och årskurs 1-6 jämfört med de högre skolåren.91 Pedagoger i vår undersökning säger att det är lättare att införa daglig fysisk aktivitet i förskoleklass och årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Anledningar till att de hävdar detta är att det i de lägre ålderna (år f-3) inte är något nytt med daglig fysisk aktivitet, de har alltid arbetat med fysisk aktivitet integrerat i undervisningen. De säger att eleverna inte kan koncentrera sig så länge i de lägre åldrarna. Eleverna måste få röra sig med jämna mellanrum. I de högre åldrarna (år 4- 6) anser pedagoger att eleverna kan koncentrera sig längre perioder än yngre elever.
Pedagoger som arbetar i årskurs 4-6 upplever att det finns så många mål som eleverna ska uppnå i skolans ämnen. Därför säger de att den dagliga fysiska aktiviteten konkurrera med tiden i de övriga ämnena.Pedagog: ”Det blir svårare eftersom målen är så tydliga när dem är så gamla så de går på mellanstadiet. Det är mycket som ska hinnas med och då kan den dagliga fysiska aktiviteten komma i skymundan.” I myndigheten för skolutvecklings resultat och vårt eget resultat finns sambandet att det är svårare att införa daglig fysisk aktivitet desto äldre eleverna är.
89
Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.2
90
Ibid, s.2
91
Pedagogerna i vår undersökning säger att en positiv effekt av den fysiska aktiviteten är bättre koncentration hos eleverna, som vidare leder till bättre inlärningsförmåga. De menar att eleverna kan koncentrera sig bättre efter en stunds rörelse: ”De små barnen kan fokusera i max tjugo minuter, sedan måste de upp och studsa och röra sig”, ”Elever lär sig lättare om man varvar stillasittande med rörelse”. Myndigheten för skolutveckling skriver att utvärderingar och undersökningar av skolors arbete visar att fysisk aktivitet under skoldagen gör det lättare för eleverna att koncentrera sig.92
Vi upplever att den extra fysiska aktivitet som har införts på grund av strävansmålet gällande daglig fysisk aktivitet har som mål att stärka barnets folkhälsa. Dessa fysiska aktiviteter är bland annat promenader, röris, pausgympa och extra raster. Det finns ett starkt hälsofrämjande perspektiv med dessa aktiviteter. När vi under djupintervjuerna diskuterade varför det nya strävansmålet gällande daglig fysisk aktivitet uppkommit angavs bland annat dessa skäl:
”Fetma hos barn”, ”Den här spontana rörelsen finns inte i samma utsträckning nu som förut”, ”Att sitta vid datorn fanns inte”, ”Rapporter om fysiskt inaktiva barn” Dessa citat pekar på att syftet med den fysiska aktiviteten är att förbättra elevernas folkhälsa. Vi tycker det är bra att ha som mål att förbättra elevernas hälsa. Vi anser att elever måste må bra för att kunna lära och utvecklas optimalt. En annan anledning är att fysisk inaktivitet och barnfetma idag är ett stort problem.
Vi har under arbetets gång upplevt att pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket sammanhang som den fysiska aktiviteten äger rum. Vi har både kunnat utläsa att pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen och att de utgår från den dualistiska synen som ser kropp och själ skilda från varandra.
Den extra fysiska aktivitet som införts för att uppfylla strävansmålet om daglig fysisk aktivitet anser vi inte har utgångspunkten i fenomenologins tankar om den levda kroppen. Detta gäller aktiviteterna promenader, röris, pausgympa och extra raster. Vi analyserar det som att pedagogerna anser att hjärnan (själen) måste få vila en stund för att orka jobba sen igen. Pedagog, kommentar till röris: ”Det blir ett bra avbrott, rensar hjärnan ett tag” Kommentar till promenader: ”Det klarar alla av konditionsmässigt”. Dessa citat pekar på att synsättet är att den fysiska kroppen ses som avskild från själen. Det är själen som behöver vila en stund för att
92
sedan kunna arbeta effektivare. Själen får vila när kroppen arbetar. När pedagogerna utför aktiviteterna promenader, röris, pausgympa och extra raster anser vi att utgångspunkten är ett dualistiskt synsätt på kroppen. Swartling-Widerström har refererat till några personer som berör detta ämne: Broeckhoff skriver att det dualistiska synsättet på kroppen menar att själen står för tankeförmåga och förnuft medan kroppen ses som ett ting som rör sig efter mekaniska lagar. Här har själen det högsta värdet. Konsekvensen av detta synsätt är att kroppen har blivit allt mer osynlig och att skolan har delats i teoretiska och praktiska ämnen. Kirk menar att ett dualistiskt synsätt på kroppen kan leda till att individen ser sin kropp som ett objekt som ska behärskas eller som ett redskap som måste tränas och underhållas. Tinning med flera säger att pedagoger måste gå ifrån detta dualistiska tankesätt.93 Swartling menar att osynliggörandet av kroppen kan göra att människan känner sig främmande inför sin egen kropp. Det finns en risk att individen inte lär känna sina kroppsliga signaler.94
Pedagogerna i vår undersökning lyfte även fram aktiviteter som de har använt sig av innan målet med daglig fysisk aktivitet uppmärksammades. Här tycks vi kunna utläsa att den fysiska aktiviteten i större utsträckning kopplas ihop med lärandet på ett djupare sätt. I dessa
situationer anser vi att pedagogernas synsätt mer liknar fenomenologins tankar om en levd kropp, den fenomenala kroppen. Här kopplar pedagogerna samman rörelse och kunskap. Exempel på detta är till exempel lekar och spel, bokstavsinlärning, brytvecka, temamånad och undervisning utomhus. Vi har inte kunnat uppfatta om detta sker medvetet eller omedvetet. Några pedagoger har använt rörelse för att utveckla andra egenskaper hos eleverna. Det har skett genom att anordna fysisk aktivitet för att förbättra elevernas samarbetsförmåga och självuppfattning. Det framkom också att pedagoger använde bollspel och rollspel för att utveckla elevernas sociala utveckling.
Vi upplever att när ordet fysisk aktivitet tas upp, så kopplar pedagogerna detta till
idrottsundervisningen. I Idrottsundervisningen har Swartling-Widerström kommit fram till att det dualistiska synsättet på kroppen fortfarande lever kvar i en viss grad. Det gäller att
eleverna presterar något och resultaten mäts ofta. Det gäller att springa fort och hoppa högt. Swartling-Widerström har i sin doktorsavhandling visat på detta. Swartling-Widerström påpekar att hon kommit fram till att synen på kroppen i ämnet idrott och hälsa allt mer börjar
93
Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01). Slutrapport, s.18,19
94
utgå från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen.95 Eftersom det är först under de senare åren som synen på kroppen i ämnet idrott och hälsa börjat övergå till det integrerade perspektivet kan det vara en anledning till att övriga pedagoger inte kopplar samman fysisk aktivitet med inlärning. Detta tror vi speciellt gäller den fysiska aktiviteten som kopplas samman med idrottsundervisningen. Det verkar vara enklare för pedagogerna att koppla samman kropp och själ där den fysiska aktiviteten skiljer sig markant från den typiska idrottsundervisningen. Vi menar alltså att det kan vara så att den synen som funnits i idrottsundervisningen där kropp och själ ses som åtskiljda från varandra även funnits i de övriga ämnena.
Vår analys visar att pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När undervisningen sker i form av temaarbete utgår pedagogerna från synen att kroppen är fenomenal i samband med fysisk aktivitet. Pedagoger i vår undersökning utgår från den fenomenala kroppen när gäller utedagar, brytveckan, tema kroppen, lekar och spel och
bokstavsinlärning. En pedagog uttrycker det såhär: ”Barn lär sig mycket genom leken och här rör de sig naturligt” När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det gäller till exempel promenader, pausgympa och extra raster. Vi upplever att mycket av det gamla naturvetenskapliga synsättet som skiljer själen från kroppen fortfarande lyser igenom mycket i skolans värld och undervisning och för den delen även ute i samhället. Ett exempel är att man skiljer på praktiska och teoretiska ämnen i skolan.
Duesund skriver att dagens postmoderna samhälle kanske inte skiljer sig mycket från den historiska dualismen på kroppens område. Hon menar att den kroppsliga frigörelsen kan sluta i den kontroll den vill bekämpa. Duesund menar att det syns tydligt i dagens hälsodebatt där man ser kroppen som instrumentell. Det blir en kropp man vårdar, inte en man använder. Duesund har en tanke om att dualismen har blommat upp på nytt men på ett omvänt sätt. Hon menar att dagens kroppsfixering förvisar själen från kroppen. Vidare säger Duesund att det
95
inom pedagogiken är viktigt att utveckla ett humanistiskt perspektiv på kroppen.96 Vi anser att Duesund har rätt i att det i dagens samhälle finns en enorm kroppsfixering. Vi ser i många fall våra kroppar som något som måste underhållas och hållas i trim med fysisk aktivitet. Även hennes tankar om att vi förvisar själen från kroppen kan vi till viss del hålla med om. Men vi ser även en trend i samhället där det fokuseras mer på träning för både kropp och själ, som till