1.3 Tidigare forskning
1.3.3 Peter Stuhlmacher
Peter Stuhlmacher analyserar verkningshistorien i kapitlet ”Isaiah 53 in the Gospels and Acts”, i publikationen The Suffering Servant: Isaiah 53 in Jewish and Christian Sources. Han presenterar Jesus som den lidande tjänaren. Jesus som tolkade Jesaja 53 och förstod den som ett mål att sträva efter. 35 Efter Jesus avrättning blev Jesaja 53 för första gången applicerad på en historisk person.36
1.3.4 Forskningsdiskussion
Allt eftersom Judasgestalten utvecklades och tolkades genom historien, så är litteraturen om honom omfångsrik: alltfrån evangelierna, kyrkofäderna, judisk litteratur, folkberättelser till skönlitteratur. Å andra sidan, mängden material som fokuserat på Judas som spelar en konkret roll, i en konkret källa är begränsat. Halas forskning omfattar de fyra evangelierna och apostlagärningarna, vilket innebär att han inkluderar Markusevangeliet som ett
fokusområde för denna studie. Halas diskuterar betydelsen av παραδίδωμι och är medveten om att handlingen av överlämnandet refererar till Jesaja 53:12 i LXX37 men kommer fram till en negativ bild av Judas genom en teologisk läsning. Detta kan bero på att Halas använder sig av en helhetsbild baserad på de fyra evangelierna, vilket gör att Judasgestalten blir färgad av olika traditioner. Vad som görs i denna studie är att Judasgestalten analyseras enskilt i Markusevangeliet, vilket gör att andra traditioner inte blandas in. Trots att Halas presenterar diskussionen kring παραδίδωμι så är den kort och det sker ingen fördjupad diskussion kring Jesaja 53, en referens som Halas är medveten om.
Klassen gör en historisk analys av Judasgestalten i de fyra evangelierna, och analyserar evangelierna var för sig, till skillnad från Halas. Klassen gör även en noggrann analys av den lexikaliska betydelsen av παραδίδωμι. Däremot börjar analysen av Judasgestalten i
Markusevangeliet först med 14:43. Det som Klassen saknar är att 3:13-19 inte tas upp, en perikop där Jesus kallar in de tolv och där Judas presenteras för första gången. I min studie av Judasgestalten tar jag upp 3:13-19 och använder analysen av syntax och ordval, vilket
35 Peter Stuhlmacher, ”Isaiah 53 in the Gospels and Acts,” i The suffering servant: Isaiah 53 in Jewish and Christian sources (red. Bernd Janowski and Peter Stuhlmacher; Grand Rapids: Eerdmans, 2004), 147.
36 Stuhlmacher, “Isaiah 53 in the Gospels and Acts,” 149.
37 Halas, Judas Iscariot, 49.
12 kompletterar Klassen och jag analyserar παραδίδωμι på en djupare nivå genom att
uppmärksamma språkets makt och hur det, i sin tur, formar och tolkar Judasgestalten.
Peter Stuhlmacher analyserar Jesaja 53 och textens relation till de fyra evangelierna och apostlagärningarna. Den centrala uppfattningen är Jesus förståelse av Jesaja 53 och införlivandet av profetian. Men Stuhlmacher analyserar inte hur Jesus förståelse av Jesaja påverkade Judasgestalten, som spelade en viktig roll i överlämnandet. I denna uppsatsen relateras Jesaja 53, inte enbart till Jesus, utan även till Judas själv.
1.4 Material
Studiens primära material, för undersökningen av Judas Iskariot, är Markusevangeliet.
Evangeliet har valts eftersom Markusevangeliet anses vara det äldsta evangeliet, troligen skrivet 68–70 v.t.38 Detta resulterar i att Markusevangeliet, som anses vara äldst, inte har en negativ syn som beskyller Judas, vilket sker de yngre kanoniska evangelierna39. Studiens syfte är inte att röra sig diakront och titta på utvecklingen av Judasgetsalten genom alla århundraden. Det finns en ambition att arbeta synkront, vilket innebär att studiens fokus enbart ligger på Markusevangeliet och arbetet med metoderna omnämnda i kapitel 1.2.
Eftersom originalspråket är viktigt i studiens undersökning av den lexikaliska betydelsen av παραδίδωμι och dess användning, används min egen översättning av Markusevangeliet.
Den andra primära källan är Jesaja 53 i LXX (Septuaginta). LXX är en grekisk översättning av Gamla Testamentet. Markusförfattaren och de tidiga kristna läste främst LXX, eftersom grekiska är det språk som de första kristna talade. Dessutom innehöll LXX fler böcker jämfört med den hebreiska bibeln.40
Det som också ligger inom studiens syfte är hur παραδίδωμι användes i Jesaja 53: 6 och 53:12, och vilken betydelse det får för Judasgestalten i Markusevangeliet. Det finns
översättningsskillnader av Jesaja 53 mellan Biblia Hebraica Stuttgartensia och LXX, vilket har påverkan på Bibel 2000 eftersom den är trogen den hebreiska Bibeln. Nedan presenterar
38 Dieter Mitternacht och Anders Runesson, red., Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet (Stockholm: Verbum 2006), 206.
39 Klassen, Judas, 117.
40 Mitternacht och Runesson, Jesus och de första kristna, 183.
13 jag spänningar i översättningen, där den engelska översättningen av παραδίδωμι i LXX och en motsvarighet till i NRSV (New Revised Standard Version) är markerade.
LXX41 NRSV 42 Engelsk översättning av LXX43
53:6 πάντες ὡς
53:6 All we like sheep have gone astray; we have all turned to our own way, and the LORD has laid on him the iniquity of us all.
53:6 All we as sheep have gone astray; everyone has gone astray in his way; and the Lord gave him up for our sins.
53:12 Therefore I will allot him a portion with the great, and he shall divide the spoil with the strong; because he poured out himself to death, and was numbered with the transgressors; yet he bore the sin of many, and made intercession for the transgressors.
53:12 Therefore he shall inherit many, and he shall divide the spoils of the mighty; because his soul was delivered to death:
and he was numbered among the transgressors; and he bore the sins of many, and was delivered because of their iniquities.
Därför kommer jag använda mig av LXX med engelsk översättning för att en läsare ska kunna se anspelningar mellan Markusevangeliet och Jesaja 53 på ett tydligt sätt.
41 Lancelot C.L. Breton, red., The Septuagint with Apocrypha: Greek and English (Michigan: Grand Rapids 1980).
42 Zaine Ridling, red., The Bible with the Apocryphal/Deuterocanonical Books, The New Revised Standard Version (1989). Hämtad 2019-12-24. Online:
http://mediaset.sdasofia.org/MEDIA%20SET/Colour%20Atlas%20of%20the%20BIBLE/Bible_NRSV.pdf
43 Lancelot, The Septuagint with Apocrypha.
14
1.5 Disposition och avgränsningar
I kapitel 2.1 analyseras den lexikala betydelsen av παραδίδωμι i Markusevangeliet. Ordet
“förråda” diskuteras närmare i kap 2.1.1. Syftet med detta är att hitta spänningar i översättningen och för att få fram en lexikalisk betydelse som går att applicera på Judasgestalten. Kapitlet avslutas med en summering.
I kapitel 3 analyseras Judasgestalten i Markusevangeliet 3:13-19; 6:6 och 6:12-13; 14:10-11, 14:17-21och 14:41-45. Analysen sker genom transitivitet och samförekomster, där Judas handlingar gentemot andra analyseras samt Jesus handlingar gentemot Judas. Syftet med detta kapitel är att undersöka vilka ord som betecknar Judas och hur ansvarstagande formar Judasgestalten. Kapitlet avslutas med en summering.
I kapitel 4.1 analyseras παραδίδωμι i Jesaja 53:6 och 53:12. I kapitel 4.2 undersöks
kopplingen mellan Jesaja 53:6 och 53:12 och Markusevangeliet. Undersökningen begränsas till användningen av verbet samt Jesus som den lidande tjänaren. Kopplingen kommer att ligga i användningen av verbet, samt Jesus, som den lidande tjänaren. Kapitlet avslutas med en summering.
Kapitel 5 ägnas åt slutsatser och diskussion och avslutningsvis finns det en samlad bibliografi över all de källor som används i studien i kapitel 6.
15
Kapitel 2 Παραδίδωμι i Markusevangeliet
I detta kapitel presenteras en översikt över de lexikaliska betydelserna av παραδίδωμι.
Översikten visar användningen både i Nya Testamentet och Markusevangeliet. Syftet med översikten är att föreslå en lexikalisk betydelse som går att applicera på handlingen utförd av Judasgestalten. Översikten används därefter som ett underlag för kapitel 3, där den
lexikaliska betydelsen tillämpas.
I 2.1.1 presenteras spänningarna mellan begreppet ”förråda” och ”överlämna”. Att belysa dessa spänningar är betydelsefullt för Judasgestalten eftersom det första begreppet kan innebära en handling utförd av Judas, vilken missgynnade Jesus, medan det andra begreppet visar på en handling som gynnade Jesus. Vidare kan medvetenhet kring denna spänning hjälpa vid läsningen av analysen av Judasgestalten i Markuseevangeliet.
2.1 Vilken är den lexikala betydelsen av παραδίδωμι?
Den lexikaliska betydelsen i Nya testamentet är:
Betydelse Förklaring
Överlämna Ge sig själv till någon som dömer rättvist och därefter berömmer. 44
Överlämna/leverera för underkastelse, problem, ont, lidande eller ve. 45
Utlämna sig själv.46
Överlämna till domstol eller
fängelse.47
Återlämna Saken man ger kan vara en återbetalning.48
44 C. Spicq, ”παραδίδωμι,” TLNT, 3:15.
45 Spicq, TLNT, 3:19-20.
46 Spicq, TLNT, 3:22.
47 Spicq, TLNT, 3:23.
48 Spicq, TLNT 3:14.
16 Tillåta I betydelsen att bli mogen, användes i liknelsen i Markus 4:29 för att
beskriva mogen frukt.49
Föra vidare Att föra vidare makt eller egendom till andra.50
Förråda I samband med Judas handling.51
Analysen av παραδίδωμι i Nya Testamentet visar att verbet kan ha olika betydelser. Den som man kan applicera på handlingen, utförd av Judasgestalten, är överlämna eller förråda. Nedan presenteras hur verbet παραδίδωμι användes i Markusevangeliet.
I Markusevangelietanvändes παραδίδωμι20 gånger 52 på följande ställen: 1:14; 3:19; 4:29;
7:13; 9:31; 10:33; 13:9; 13:11-12; 14:10-11; 14:18; 14:21; 14:41-42; 14:44; 15:1; 15:10;
15:15. Παραδίδωμι användes på följande sätt:
Användning Vers och betydelse
Att tala om det som inte har något att göra med varken överlämnandet eller lidandet.53
4:29; tillåta.
7:13; föra vidare.
Att tala om lidandet i ett samhälle54. 13:9, 11,12; utlämna för domstol.
I samband med Johannes Döparen, en indikator på Jesus öde.55
1:14; fängsla.56
I samband med Jesus passion (lidande)57 3:19; 9:31; 10:33; 14:10-11, 18, 21, 41–42, 44;15:1, 10. Betydelsen diskuteras nedan.
49 Spicq, TLNT, 3:15.
50 Spicq, TLNT, 3:16.
51 Spicq, TLNT, 3:21.
52 H. Baltz och G. Schneider, red., ”παραδίδωμι,” EDNT, 3:18.
53 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19. Översättning av verben enligt Bibeln 2000.
54 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19.
55 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19.
56 Enligt Bibel 2000.
57 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19.
17 Inom Jesus passion (lidande)58 användes παραδίδωμι på tre olika sätt:
- Som överlämnande av Människosonen (9:31; 10:33; 14:21, 41).59 - Som Judas förräderi (3:19, 14:10-11, 18,21, 42, 44).60
-Som överlämnande av Jesus åt överprästerna och de skriftlärda (10:33; 15:1, 10) och åt Pilatus till döden (15:15).61
Analysen av den lexikaliska betydelsen av παραδίδωμι visar att verbet betyder överlämna när det är Människosonen som ska överlämnas eller när det är överprästerna och de skriftlärda som överlämnar Jesus. Däremot kallas Judas handling av överlämnade för förräderi. Nedan presenteras en diskussion om verbet förråda kan appliceras på Judasgestalten.
2.1.1 Förråda
Enligt Ceslas Spicq, som hänvisar till Wiard Popkes, användes termen παραδίδωμι i
bakgrunden av Jesus passionav evangelisterna och Paulus.62 Spicq presenterar överlämnande som förräderi: ”To say that Jesus was handed over, then, means that he was betrayed.”63 Hans argumentation grundas på ordet ὁ παραδιδοὺς, vilket beskrev Judas som förrädaren.
Enligt Spicq kallades Judas alltid för en förrädare.64 Detta hänvisas till de fyra evangelierna.65 Särskilt listades Judas Iskariot som ”han som förrådde honom” av Matt 10:4.
Men det finns ett annat grekiskt verb som betyder förråda: προδίδωμι.66 Med hänvisning till Westcott förklarar Klassen att ὁ παραδιδοὺς inte betyder förrädare utan den överlämnande och det exakta ordet förrädare (προδότης) som var kopplat till Judas, användes endast i Luk 6:16. På andra ställen användes ordet ὁ παραδιδοὺς, som är en del av ordet “överlämna” och inte en del av ordet “förråda”.67 Detta leder till en fråga: varför valde Markus παραδίδωμι i stället för προδίδωμι? Halas i sin korta analys av παραδίδωμι och προδίδωμι argumenterar för
58 Baltz och Schneider benämner det som markiansk passion teologi, där messias hemligheten är gradvist avslöjad, det vill säga, Jesus lidande innebär avsnitten som talar om Jesus kommande lidande, EDNT, 3:19.
59 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19.
60 Baltz och Schneider, EDNT, 3:19. Lexikonets förslag slutar vid 14:42 medan jag även lägger till 14:44.
61Baltz och Schneider, EDNT, 3:19.
62 Spicq, TLNT, 3: 21.
63 Spics, TLNT, 3:22.
64 Spicq, TLNT, 3:21–22.
65 Bland annat Mark 3:19; Matt 26:15, Matt 26:16, 21, 23, 24, 25, 46, 48.
66 Ivar Heikel och Anton Fridrichsen, Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet (Lund: Gleerup, 1973), 187.
67 Klassen, Judas, 55.
18 att verbet προδίδωμι inte förekom i Nya testamentet. Vad som däremot förekom i Nya
testament var en referens till verbet i form av substantivet προδότης.68 En tolkning av Halas är att evangelierna använde verbet παραδίδωμι för att tala om förräderi eftersom traditionen att använda sig av verbet προδίδωμι inte var utvecklad:
It is to be emphasized that the verb used here to designate the treachery of Judas is not usual προδίδωμι but παραδίδωμι. (…) The customary word for to betray in classical Greek is προδίδωμι, which as a verb does not appear in the N.T. (…) The Evangelists firmly establish the fact that the monstrous deed of betrayal was carried out by no one else than Judas Iscariot, and this act is always described with παραδίδωμι.69
Fokuset på den grekiska litteraturen ger ett annat perspektiv. Klassen citerar Popkes, som uttalar sig följande om sin observation av παραδίδωμι i grekisk literatur: “there is not one case in which the word means to “betray a secret”.70 Det fanns ingen tradition att använda παραδίδωμι för att tala om avslöjande av en hemlighet i utombiblisk litteratur.
Spicq redovisar sin analys av παραδίδωμι i ljuset av en judisk historiker, Josefus, där παραδίδωμι också förknippades med något kriminellt så som ” […] överträdelsen av den svurna tron eller svek av någons förtroende”71. Hans argument baseras på följande citat från The Jewish War 4.523, skriven av Josefus: “Jacob told Simon that he would betray his country to him, on the basis of the promise that he would always continue to enjoy
honors”.72 Klassen skulle förmodligen inte hålla med Spicq och lägger fram att Josefus ” […]
använde παραδίδωμι 293 gånger men inte en enda gång kan man legitimt översätta det med ordet förråda”. Detta grundas på Josefus användning av προδίδωμι eller προδοσια för att uttrycka förräderi, samt ordet προδότης för att tala om en förrädare.73 Παραδίδωμι användes av Josefus för att tala om överlämnandet av slavar, territorium och egendom.74 Nedan följer en grekisk och engelsk översättning.
68 Halas, Judas Iscariot, 49.
69 Halas, Judas Iscariot, 49.
70 Klassen, Judas, 49.
71 Spicq, TLNT, 3:21-22.
72 Spicq, TLNT, 3:22. Spicq uppger inte vem som översatt texten.
73 Klassen, Judas, 49.
74 Klassen, Judas, 50.
19 Josefus,
The Jewish War 4.523
Ἰδουμαίων τὸ στράτευμα, παραγίνεται πρὸς Σίμωνα, καὶ πρώτην αὐτῷ παραδώσειν συντίθεται τὴν αὑτοῦ πατρίδα, λαβὼν ὅρκους ὡς ἀεὶ τίμιος ὢν διατελέσει,
Engelsk översättning
the Idumaean army was then concentrated, and repaired to Simon.
With him he made a compact, first to deliver up his own native place, after receiving an assurance on oath that he should always hold some post of honour;
Analysen av sammanhanget i Josefus The Jewish War 4.523 visar att παραδίδωμι användes för att tala om överlämnandet av territorium (”his own native place”) och inte förräderi, vilket går i linje med Klassens argument.
Enligt Spicq finns det ett annat argument som påverkar förståelsen av παραδίδωμι som förråda, nämligen moraliska och psykologiska nyanser av teologiskt värde. Han anser att de första kristna såg Jesus korsfästelse mer som förräderi och mindre som tortyr.75 Däremot är det viktigt att nämna att en lexikalisk betydelse ska vara objektiv och fri från bibetydelser och fri från positiva/negativa associationer som är subjektiva. I det fallet är moraliska och
psykologiska nyanser inte objektiva.Detta innebär att det inte finns någon tradition av användandet av παραδίδωμι som termen förråda före de fyra evangelierna. Därmed kommer en hypotes att presenteras: παραδίδωμι får betydelsen förråda först efter Bibelns evangelier eftersom den här traditionen kan ha uppstått efter Markus, vilket synliggörs i Luk 6:16, där ὁ παραδιδοὺς blev utbytt mot προδότης, vilket resulterade i att översättningen av verbet
παραδίδωμι blev förråda och därmed en negativ syn på Judasgestalten. Forskaren som min hypotes bygger på är Klassen, som menar att synen på Judas, blev påverkad av både den tidiga kyrkan och moraliska associationer.76 Därtill vill jag hävda att bland annat προδότης och uppfattningen om Judas, som förrädare, användes som en nyckel i översättningen av Judas gärning, παραδίδωμι, utan hänsyn till verbets användning i Nya Testamentet, något som brukas av Bibel 2000. Att tolka παραδίδωμι i Markusevangeliet genom observans av
75 Spicq, TLNT, 3:21.
76 Klassen, Judas, 203–204.
20 προδότης i Lukasevangeliet (som anses vara yngre än Markus) utan att ta hänsyn till äldre källor är obefogat eftersom Markus inte alls använde verbet προδίδωμι i betydelsen av förråda.
2.2 Summering
Παραδίδωμι lexikaliska huvudbetydelse är överlämna och termen användes bland annat i kontexten av Jesus passion (lidande). Vilken betydelse som man ska använda när man pratar om Judas gärning är en omstridd fråga. De som hävdar att παραδίδωμι betyder ”förråda” när handlingen utförs av Judas hänvisar till moraliska, psykologiska eller teologiska
associationer; användning av ordet προδότης (förrädare) i samband med Judas handling i Luk 6:16; eller att “Judas alltid kallades för en förrädare”. Vad man måste vara medveten om är att en lexikalisk betydelse är en objektiv betydelse, fri från bibetydelser och associationer.
Detta innebär att den lexikaliska betydelsen av παραδίδωμι i samband av Judas gärning inte kan styras av några associationer. Att Judas alltid kallades för en förrädare kan enbart spåras till Lukas, där προδότης förekommer en gång. Därtill väljer Markus verbet παραδίδωμι i samband med Judas handling trots att det finns ett annat verb som betecknar ”förräderi”, προδίδωμι. Verbet προδίδωμι förekom inte i Nya Testamentet förutom en gång, i form av substantivet προδότης i Luk 6:16, evangeliet som är yngre än Markus. I grekisk litteratur användes inte verbet παραδίδωμι för att uttrycka ”förräderi” i bemärkelsen ”avslöjandet”.
Josefus förknippade inte παραδίδωμι med något kriminellt, utan använde προδίδωμι och παραδίδωμι för sig själv, utan att blanda betydelserna. Detta leder till slutsatsen att det inte existerade någon tradition, före de fyra evangelierna, av att använda sig av termen förråda, något som ställer Judas i ett positivt ljus.
21
Kapitel 3 Analysen av Judasgestalten i Markusevangeliet
I detta kapitlet analyseras Judasgestalten med hjälp av syntax- och ordvalsanalys med perspektiv på transitivitet och samförekomster. Analysens syfte är att undersöka hur
Judasgestalten beskrivs, vilka ord som används om Judas, vad associeras de med, och hur den lexikaliska betydelsen av παραδίδωμι användes.
3.1 Mark 3:13-19
Novum Testamentum Graece
13Καὶ ἀναβαίνει εἰς τὸ ὄρος καὶ προσκαλεῖται (οὓς ἤθελεν αὐτός, καὶ ἀπῆλθον πρὸς αὐτόν.14Καὶ ἐποίησεν δώδεκα [οὓς καὶ ἀποστόλους ὠνόμασεν] ἵνα ὦσιν μετ’ αὐτοῦ καὶ ἵνα ἀποστέλλῃ αὐτοὺς κηρύσσειν
15καὶ ἔχειν ἐξουσίαν ἐκβάλλειν τὰ δαιμόνια·16[Καὶ ἐποίησεν τοὺς δώδεκα,]
καὶ ἐπέθηκεν ὄνομα τῷ Σίμωνι Πέτρον,17καὶ Ἰάκωβον τὸν τοῦ Ζεβεδαίου καὶ Ἰωάννην τὸν ἀδελφὸν τοῦ Ἰακώβου καὶ ἐπέθηκεν αὐτοῖς ὀνόμα [τα]
Βοανηργές, ὅ ἐστιν υἱοὶ βροντῆς·18καὶ Ἀνδρέαν καὶ Φίλιππον καὶ
Βαρθολομαῖον καὶ Μαθθαῖον καὶ Θωμᾶν καὶ Ἰάκωβον τὸν τοῦ Ἁλφαίου καὶ Θαδδαῖον καὶ Σίμωνα τὸν Καναναῖον19καὶ Ἰούδαν Ἰσκαριώθ, ὃς καὶ παρέδωκεν αὐτόν.
Bibel 2000 13Sedan gick han upp på berget och kallade till sig några som han hade utvalt, och de kom till honom.14Han utsåg tolv som skulle följa honom och som han skulle skicka ut att predika 15och ha makt att driva ut demonerna.
16Och de tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus,
17Sebedaios son Jakob och Jakobs bror Johannes, vilka han gav namnet Boanerges, det vill säga Åskans söner, 18vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon Kananaios 19och Judas Iskariot, han som förrådde honom.
22 Egen
översättning
13Och han gick upp på ett berg och kallade till sig de han ville, och de kom till honom. 14Och han utsåg de tolv för att de ska bli med honom och för att han ska sända dem att förkunna 15och för att ha makt att kasta ut
demonerna.16(Och han utsåg de tolv) och han gav namnet Simon till Petrus, 17och Sebedaios son Jakob, Jakobs bror Johannes, vilka han gav namnet Boanerges, som är åskans söner 18 och Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon Kananaios 19och Judas Iskariot, han som överlämnade honom.
Handlingens plats är ett berg, dit de tolv utvalda är kallade av Jesus. Namnet på berget nämns inte. Ett berg har också en symbolisk betydelse, där människor möter det gudomliga. Ett ställe, där Guds makt manifesteras: exempelvis när Herrens ängel visade sig för Mose i en eldslåga på berget Horeb i 2 Moseboken 3:2, eller när Gudskraft fyllde Elia på berget Karmel i 1 Kungaboken 18:42. Därför finns det en förväntan att även på detta berg kommer Guds makt att uppenbara sig.
I bibeltexten ovanför nämns Judas namn för första gången i Markusevangeliet, vilket är sent med tanke på att några av Jesus första lärjungar, Simon och Andreas, omnämns redan i kapitel 1:16, vilket i sin tur talar för att Judas konkreta roll i evangeliet inte började förrän 3:19.
Det ges ett speciellt uppdrag till de utvalda: att predika, ha makt att driva ut demonerna, dvs.
samma uppdrag som Jesus har. De utvalda nämns vid namn och Judas namn kommer sist.
Transitivitetsperspektivet visar att Jesus är agenten som handlar. Han ”utsåg” (ἐποίησεν),
”skickade ut” (ἀποστέλλῃ),”gav” (ἐπέθηκεν). Medan lärjungarna, efter att de kom till berget, är mottagare, dem som är utsatta för handlingen, vilket uttrycks genom Jesus handling ”vilka han gav”. Men när man kommer till Judas namn så ändras situationen. Judas är agenten, den som handlar, vilket verbet ”överlämnade” (παρέδωκεν) pekar på.
Syntax- och ordalysen framställer Jesus som en agent med en transcendent makt. För det första är platsen berget laddat med en symbolisk gudomlighet. För det andra har Jesus fullmakt att delegera ut uppdragen. För det tredje är Jesus en handlande agent. Men det sker ett maktskifte. Judas är agenten som handlar, där makten uttrycks genom verbets aktiva form och genom symboliken av berget.
23 Judas beskrivs genom sina handlingar: han är en av de tolv utvalda som tillhör Jesus närmaste krets, som får predika, ha makt att driva ut demonerna och som förrådde Jesus. Analysen av betydelsen i översättningen av παραδίδωμι visar att Bibel 2000 valde att översätta verbet till
23 Judas beskrivs genom sina handlingar: han är en av de tolv utvalda som tillhör Jesus närmaste krets, som får predika, ha makt att driva ut demonerna och som förrådde Jesus. Analysen av betydelsen i översättningen av παραδίδωμι visar att Bibel 2000 valde att översätta verbet till