Gemensamt för alla pilotkommuner är att de bland andra åtgärder söker samordningsfunktioner med vilka universiteten kan samverka. Bildandet av
¿ lokala kompetensråd är en metod som förenar kommunerna i deras arbete
¿ liksom att starta lärcentra i kommunen där undervisning på högsko- lenivå kan bedrivas under samma tak som exempelvis biblioteket samt studievägledning.
Piloternas synpunkter angående projektet och dess genomförande är kartlagt i en intervju (muntlig eller skriftlig) vilken genomförts med en berörd person från vardera pilotorganisationen (se bilaga 4). Frågorna berör arbetsinsats, organisation, om det genomförts andra aktiviteter relaterade till sams och hur marknadsföringen skötts.
Andra frågor var om diskussionen om distansutbildningar har ökat i och med sams, om man märkt av ett ökat intresse hos de styrande samt hur samarbetet och kontakterna fungerat med sams projektledning. Eftersom en stor del av projektet handlade om att identifiera de lokala utbildningsbehoven gäller det att fastställa om detta var svårt eller lätt och slutligen vilka lärdomar man kan få och slutsatser man kan dra av projektet och dess genomförande.
Den första frågan gällde hur många personer som jobbat med sams- projektet inom piloten och ungefär hur mycket arbete som lagts ner. Av svaren har framgått att alla piloterna har varit representerade i lednings- gruppen. Utöver detta har det varierat mellan piloterna hur mycket tid och arbete som lagts ner på sams-projektet. Två piloter har redovisat att en person arbetat cirka 50 procent under hösten 2000 och ytterligare två beräknar den nedlagda arbetstiden till cirka 25 procent. I en pilot har en person jobbat till och från cirka fem procent och i en annan beräknas arbetet till 100 procent. Samma pilot har uppgett att 4–5 per- soner varit delaktiga i projektet. Ytterligare en pilot uppger att tre per- soner varit engagerade i sams-projektet, varav en person ca. 50 procent av arbetstiden. Övriga, kommunchef och förvaltningschef, var varit in- riktade på de övergripande frågorna till ca. 30 procent.
Fråga två behandlade organiseringen av arbetet inom piloten. Pilot- erna har valt att organisera arbetet på lite olika sätt. En pilot hade gjort en uppdelning av arbetet mellan utåtriktade kontakter och studenter/ lärcentrum, en annan hade en person som ensam varit helt ansvarig för arbetet inom piloten men med regelbundna gruppträffar med delar av projektledningen. Två av piloterna har givit den ansvarige möjlighet att vid behov samråda och diskutera med en projektgrupp utöver de regul- jära projektmötena. Gruppen har bestått av representanter för exempel- vis institutioner, studieenhet, bibliotek, det vill säga de berörda av sams-kurserna. En pilotansvarig hade i sin tur en pilotkommun att ar- beta mot med näringslivs- och lokala kontakter. För en pilot har arbetet bestått av diskussioner med berörda enheter om möjligheterna att för- bättra samordning och samspel inom universitetet. För en annan pilot
3 Utvecklingsarbetet 31
har arbetet varit uppdelat på följande sätt: förvaltningschefen har haft ansvaret för att besvara övergripande enkät, kommunchef har drivit de grundläggande frågorna och utbildningsledaren har ansvarat för marknadsföringen av kurserna och bevakningen av själva genomföran- det.
Den tredje frågan handlar om projektets prioritering inom piloten. Har det ansetts som ett prioriterat projekt? Sex av piloterna svarar ”ja” på frågan, en med motiveringen att kommunchefen sitter i lednings- gruppen för sams samt att kompetensfrågor och flöden är aktuellt och sammanfaller. I en pilot fick initialt mycket stor kraft läggas på kursar- betet, först därefter kunde arbetet med modeller (både i kommuner och vid universitet) påbörjas. En pilot anser projektet som prioriterat inom den nämnd som handhar liknande frågor. En pilot har inte uppfattat projektet som prioriterat.
Har det då anordnats andra aktiviteter än sams-kurserna, till exem- pel seminarier som berör distansutbildningens problematik? De aktiv- iteter piloterna anordnat är att bjuda in kommunrepresentanter samt ordna med studiebesök och möten för att diskutera utvecklingsfrågor kring distansutbildningens möjligheter. Det har även informerats i olika nämnder. En pilot har inbjudits till ett universitet som en uppföl- jning på en konferens som hölls i projektets inledning. En konferens i en pilotkommun med representanter från grannkommunerna har hål- lits. Seminarier har anordnats för institutioner och kommuner med an- ledning av kursutbudet. Träffar med det lokala kompetensrådet är an- dra aktiviteter som hållits. En pilot uppger att det inte anordnats några aktiviteter utöver de som skett i samarbete och samråd med UnivEx.
sams-projektet marknadsfördes centralt via en kurskatalog och via tv-reklam i tv4 Botnia. Varje universitet hade även med kurserna i sina ordinarie kurskataloger. Frågan var om piloterna valde att på ytterligare sätt marknadsföra kurserna.
¿ Två av piloterna har valt att inte marknadsföra kurserna utöver sams-katalogen och universitetens ordinarie kurskataloger.
¿ Övriga piloter har genom annonsblad, utskick, kontakter via brev och telefon samt annonser i lokalpressen marknadsfört kurserna. ¿ En pilot gick ut med annonsblad till 19000 hushåll. De har även
gjort personliga besök hos företag och offentliga institutioner samt hembesök hos tänkta målgrupper. Via lärcentra där man har distri- buerat kataloger samt vid infotek där gymnasieskola och arbets- förmedling hela tiden har varit uppdaterade.
¿ En pilot har i samarbete med studievägledningen genomfört en informationsvecka med gott resultat.
¿ En pilot uppger att man via en hemsida på webben spridit informa- tion om kurserna, samt att man på initiativ av kommunerna (i sam- verkan med institutionerna) genomfört lokala aktiviteter av olika slag.
En följdfråga är givetvis om diskussionen och intresset om distansut- bildning har ökat i och med sams-projektet?
Sex piloter svarade tveklöst ”ja” på frågan. De uppger att förståelsen är större, behoven är lättare att se samt att de märkt av ett ändrat synsätt
angående distansutbildning. Distansutbildning är enligt en av dessa pi- loter en förutsättning för att uppnå de mål en långsiktig satsning på eftergymnasial utbildning innebär. En pilot uppger att det är en total ökning i diskussionen, men att det är svårt att säga hur mycket av ökningen som beror på sams eftersom distansutbildningar är ett aktu- ellt ämne. En pilot anser det vara svårmätbart, men att diskussionen om distansutbildningar är större nu.
Att kontakterna med projektledningen fungerar friktionsfritt är av största vikt för ett lyckat genomförande. Samtliga piloter uppger att kontakterna med projektledningen fungerat mycket bra.
Ett av målen med sams-projektet är att kontakterna och samarbetet med andra universitet/kommuner/kommunalförbund skall öka. Alla piloter uppger att samarbetet och kontakterna med omgivande kommuner och universitet ökat. De kommuner som varit involverade i Partnerskap Inland har uppfattat att speciellt kontakterna med övriga kommuner inom partnerskapet ökat, men även en viss ökning med universiteten. En pilot uppger att samarbetet med universiteten inte ökat och att detta beror på att för få kurser genomförts. En annan pilot uppfattar samar- betet som mycket större med Umeå universitet, men även med hög- skoleförbundet och lkf. Det framkom också att kontakterna har ökat men att det däremot är svårt att avgöra om det beror på Partnerskap In- land eller sams. Det personliga nätverket har dock blivit betydligt större. En pilot uppger att samarbetet dock till största delen baserats på gamla och etablerade nätverk.
Ett annat mål med sams-projektet är att öka intresset och engage- manget hos universitets- och kommunalledningar. Hur har piloterna uppfattat detta? Alla piloter uppger att kommunal- och universitetsled- ningar visat ett större intresse och engagemang för distansutbildnings- frågor. Speciellt inom kommunledningarna har det märkts en ökning.
Ett av de allra viktigaste målen med sams har varit att identifiera lokala och regionala utbildningsbehov. Har man i piloterna lyckats med detta? En pilot har via Skytteanska tagit upp detta på företags- besök samt tillfrågat skolfolk för att inventera behovet av utbildning i regionen. Man uppger att man börjat hitta kanaler och former för det interna arbetet inom kommunen för att kunna identifiera behoven. En pilot har identifierat det lokala utbildningsbehovet genom en dialog med ansvariga för lärcentra samt genom en dialog inom den grupp som varit ansvarig för distansutbildningsfrågor.
Har sams-kurserna lyckats fylla behovet?
¿ En pilot uppger att ett kursutbud med den inriktningen som efterfrå- gats har kommit till stånd.
¿ Resterande piloterna uppger att sams inte har kunnat fylla behovet. Det finns i sökbilden, enligt en pilot, i allmänhet en rätt svag koppling mellan en kommuns eller ett kommunalförbunds uttryckta strategiska be- hov och deras invånares behov av utbildning. Utfallet av de genomförda kurserna är dock bra.
En följdfråga är om piloterna upplevt det som lätt eller svårt att identifiera behoven. Här delar sig piloternas uppfattningar. Ett flertal
3 Utvecklingsarbetet 33
ansåg det ganska lätt att kunna identifiera behoven genom redan etablerade kontakter samt att de i förhand uppställda kriterierna gjorde det relativt enkelt. Det var dock en pilot som ansåg det svårt eftersom näringslivet är i behov av utbildade människor direkt, medan man inom utbildningsplaneringen diskuterar vad behov kan vara om två år. Ytterligare en pilot ansåg det vara ganska svårt i en svag miljö.
Har det skett en samordning av olika utbildningsinsatser inom uni- versitet/kommuner/kommunalförbund? Sex piloter har svarat på frå- gan och de är alla överens om att det skett en samverkan av utbildn- ingsinsatserna. Genom samarbetet inom kommunalförbunden samt med hjälp av lärcentra har utbildningsinsatserna kunnat samordnas. Kommunerna har enligt en pilot varit tvungna att prioritera insatserna samtidigt som kommunalförbundens önskemål haft större tyngd än de enskilda kommunernas önskemål. Det är dock, enligt en pilot, svårt att avgöra hur mycket som beror på sams-projektet och vad som beror på andra faktorer.
Vilka slutsatser kan då piloterna dra av samarbetet inom sams? Vilka har varit projektets fördelar respektive nackdelar? En slutsats är att sa- marbetet är
¿ mycket viktigt för inventeringen och samordningen av beställningarna av utbildningar.
Genom att skapa stabila nätverk uppger en pilot att arbetet underlättas och bådar gott inför framtiden. Företagen, den offentliga sektorn och kommuninvånarna är enligt en pilot basen för att utbudet skall hamna på rätt inriktning och på rätt nivå. Företagens önskemål kan ge ett un- derlag för det regionala och lokala utbildningsbehovet.
Vikten av intern samverkan betonas. En annan slutsats en pilot vill föra fram är frågan om finansieringen. Då distansutbildningarna är dyrare än utbildningarna på campus bör former snarast finnas för lösning av finansieringsproblemet. Det måste, enligt en pilot, finnas kostnad- steckning och större stöd i medfinansieringen för att distansutbildnin- gar skall kunna genomföras. Inom sams-projektet har dock de finansiella förutsättningarna varit goda. En pilot betonar vikten av marknadsförin- gen. Piloten uppfattade katalogen och tv-reklamen som ”mycket trev- lig”.
De fördelar som nämns är den stora erfarenhet piloterna har fått vad gäller utbildning på distans, vilket även innefattar erfarenheter av den moderna distanstekniken som använts. En pilot uppger att arbetet med uppsökande verksamhet, samt kunna identifiera vad kommunen är ute efter vad gäller utbildning på distans har blivit en styrka. Det är dessu- tom en stark kraft när så många drar åt samma håll.
Det som uppfattats som negativt av en pilot är, förutom finansier- ingsfrågan, att det var svårare än beräknat att komma i kontakt med nor- rlandskommunerna.
Slutligen efterfrågades de lärdomar pilotrepresentanterna fått ut genom att delta i sams-projektet. De kommentarer som gavs var att de lokala kompetensråden i kommunerna kan vara ett kontaktorgan mel- lan kommunerna och universiteten med utbildningsledarna i respektive kommun som den kontaktyta som universiteten/högskolorna kan ha
glädje av. Projektet har varit berikande och trivsamt, samt att det gett upphov till möjligheter att bolla problem och bilda nätverk med andra. Projektet har resulterat i att de berörda sett behovet av en samlad portal som en naturlig ingång till universitetet för intresserade. En pilot kom med följande slutsats: ”Enighet och samsyn kan rubba berg!”.