18 förekommer i stort sett inom hela planområdet. Väg 518 som genomkorsar området kommer troligtvis att utgöra en stor barriär för Salamandrarna.
Figur 7. Utdrag från reviderad naturinventering. Ekologigruppen 2019.
Planförslaget:
Utformningen av planförslaget är resultatet av en sammanvägning av de framtida
verksamheternas förväntade behov samt kravet på att minimera påverkan på naturvärden och skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En utbyggnad i enlighet med planförslaget innebär att stora delar av skogsmarken inom planområdet ersätts med verksamhetstomter. Förslaget innebär därmed att den naturliga vegetationen i stora delar av planområdet kommer att tas bort. De arter som förekommer inom
planområdet är arter som är skyddande men som bedöms ha en god bevarandestatus. Det är arter som är beståndskraftiga i området och vars levandestatus inte bedöms påverkas i stor skala. Områdena är inte påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra likande område i regionen eller i Sverige.
Områdets struktur har utformats för att minimera påverkan inom de områden som
utpekats som områden med höga naturvärden. Stråk bevaras som naturmark för att fungera som spridningsvägar för växter och djur mellan större utsparade områden och mellan de olika detaljplanerna inom Stockholms syd. Låglänta områden med fuktstråk kan bevara den naturliga hydrologin samt fördröja och rena dagvatten innan det avleds från området. I hela området för Stockholm syd pågår ett samarbete mellan olika detaljplaner för att gröna spridningskorridorer möjliggörs mellan de olika planområdena. Detta är positivt då större områden har bättre förutsättningar att bibehålla värden och ekologiska funktioner, än flera mindre uppsplittrade områden. Det är viktigt att inte skapa för stor fragmentering för att förhindra spridningsvägar.
Av de naturvärden som pekats ut inom planområdet så kommer alla, bortsett från 21, 22 och 1–4 att ligga kvar som naturmark och förbli orörda. Samtliga av de områden som tas i anspråk som kvartersmark har naturvärdes klass 3, påtagligt naturvärde. För område 1–4 så
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
19 finns det inom område 2, 3 och 4 rödlistade arter. De rödlistade arterna som förekommer inom mark som tas i anspråk för kvartersmark är:
Nära hotade:
- Talltickan (område 4)
Livskraftiga och vanligt förekommande i regionen
- Hasseltickan (område 2), Kuddticka (område 2 och 5), bergsyra (område 4), Gökärt (område 1), Bockrot (område 1), Smultron (område 3), Liten och stor blåklocka (område 3), mattlummer (område 3) och Hasseldynan (område 2.) Samtliga anses som livskraftiga och vanligt förekommande i regionen.
- Inom område 21–22 är inga naturvårdsarter påträffade.
Områdena 1–7 och 21–22, som tas i anspråk för exploatering är naturvårdsklass 3-påtagligt naturvärde. I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå. Det är enbart Talltickan, av de rödlistade arterna, som är nära hotad men även denna är vanligt förekommande i Uppland och detaljplanen bedöms inte påverka dess bevarandestatus lokalt eller regionalt. Talltickan växer endast på tallar som är 100 år gamla, för att skydda dessa bör man sträva efter att spara de äldre träden.
Planområdet kommer att göra mindre ingrepp i fler naturvärden men deras kärnvärde kommer gå att bevara. Det lämnas även buffertområde mellan kärnvärdet och
kvartersmark, till de naturvärden som bevaras.
Inom enstaka av objekten finns förekomst av gamla tallar som kan klassas som
skyddsvärda. Om en tall får växa fritt blir den normalt mellan 250–400 år gammal men de flesta tallar i Mellansverige avverkas innan de nått 10 år. Vid en exploatering är det av stor vikt att behålla kontinuitet av tallar i olika åldrar samt behålla tall som tillåts bli gamla. För att försöka möta arters livsvillkor rekommenderas i naturvärdesinventeringen att äldre träd och död ved sparas inom området, samt att träd som behöver fällas placeras ut i
närområdet som en viktig resurs som kan möjliggöra organismers återhämtning efter en avverkning.
Större delar av vattenområdena kommer att fyllas upp och tas i anspråk för
verksamhetsmark. Objekten med visst naturvärde är små kärr, mindre sumpskogar eller fuktpartier med hydrofil vegetation som vitmossor och brunmossor men även arter som veketåg, bladvass, ältranunkel och kärrtistel. Som kompensation kommer våtmarksområden att anläggas i planområdet, i anslutning till mindre diken eller vattensamlingar. Bevarande, anläggning och återskapande av våtmarker bidrar alltid till ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden.
Åtgärder som t.ex. utfyllnad, dämning, grävning, pålning i ett vattenområde eller
bortledning av vatten från ett vattenområde kan vara vattenverksamhet. Med vattenområde avses det område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär att kärr, sumpskogar, våtmarker, svämskogar och liknande miljöer utgör ett vattenområde.
Åtgärder i befintliga diken kan även det vara vattenverksamhet. Vattenverksamhet är i grunden tillståndspliktig verksamhet. Tillstånd söks hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Vissa mindre verksamheter kan anmälas till Länsstyrelsen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
20 Inom planområdet och i planer i omgivningen finns lekmiljöer och övervintringsområden för groddjur. När våtmarksområden tas i anspråk är det viktigt att säkerställa att
Faunapassager, grodtunnlar och grodstaket sätts upp för att stärka och nyskapa spridningsvägar
För de naturvärden som ska sparas kommer stora delar ligga på andra höjder än den omgivande kvartersmarken samt gator. Det är då av stor vikt att man har en genomtänkt utformning av bebyggelse, bergssprängningar, släntningar och vägrum, särskilt i anslutning till de mer intensivt använda områdena, av stor vikt.
EKOSYSTEMTJÄNSTER
För att behålla och utveckla områdets ekosystemtjänster inom planområdet föreslås:
• Spridningskorridor för exempelvis vilt inom naturmark längs med E20.
• Våtmarker som kan användas för vattenrening och vattenreglering.
• Stepping stones för barrskogslevande arter.
Våtmarkerna ger i nuläget en viktig ekosystemtjänst i form av biologisk mångfald. De kan rymma både pollinerare och skadedjursbekämpare som är viktiga för omgivande skog och jordbruksmarker. Våtmarkerna har också en vattenreglerande funktion, som i samband med planläggning av området eventuellt skulle kunna användas för att reglera vattenflöden.
Hänsyn till våtmarkernas naturliga hydrologi, där vattenståndet varierar över året, är dock viktigt. Förutom påverkan på hydrologin är våtmarkernas arter känsliga för en kraftig förändring i öppenhet, genom att de intilliggagande skogsklädda markerna bebyggs eller öppnas upp. En buffertzon bör finnas kring våtmarker, där bredd och form studeras i samband med fortsatt planläggning.
Hällmarkstallskogen kan utvecklas till rekreativa målpunkter i området. Häll ger idag en viktig ekosystemtjänst i form av biologisk mångfald. Hällmarkstallskogarna har ett estetiskt värde med träd och utsikt från höjderna som kan utvecklas för rekreation till exempel genom att placera ut bänkar. Värden knutna till äldre hällmarkstallskogar tar lång tid att utveckla och kan inte kompenseras på något enkelt sätt. Då många arter som lever i hällmarkstallskog gynnas av solöppna förhållanden, är denna typ av miljö inte lika känslig för att man bebygger eller öppnar upp i närheten, jämfört med våtmarksmiljöer. Det är viktigt att spara gamla träd och död ved i området, samt att ta vara på trädstammar som behöver fällas, genom att placera ut dessa på plats eller i närliggande skogsmiljöer. Sparade hällmarkstallskogar inom verksamhetsområdet kan fungera som ”stepping-stones”, det vill säga rastplatser på färden, för flygande barrskogs-anknutna arter. Genom att spara
hällmarkerna minskar områdets barriäreffekter.
Förutom de tjänster som är möjliga att ta tillvara och utveckla i befintlig naturmark så finns det stora möjligheter att använda nyplanterad vegetation för att tillföra ytterligare värden till området. Följande kan ge olika typer av ekosystemtjänster:
• Trädalléer längs med gator.
• Mjuk vegetation på marken.
• Gröna bullerplank.
• Gröna tak och väggar.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
21
• Val av växter.
• Utformning av murar och andra anläggningar.
• Ta tillvara på trädstammar och lägga ut i omgivningen.
• Anlägga dammar för vattenrening.
GEOTEKNIK OCH RADON Förutsättningar
SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) översiktliga geologiska karta anger att området till största delen består av urberg, sandig morän, lera med inslag av kärrtorv.
Planförslaget:
WSP har utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för området. I den sydvästra delen av området finns ett våtmarksområde och där uppgår mäktigheten på torvjorden upp till 9,8 m i mäktighet. Förmultningsgraden på torvjorden ändrar sig med djupet. Vid stora djup övergår torven till gyttja. De djupaste sonderingarna är utförda inom fastighetens, ”Ånsta 2:1”, västra del mittemellan grusvägen och kraftledningen. Berg i dagen förekommer i nordvästra och sydöstra delen av våtmarksområdet.
Inom resterande område varierar jordlagren. Generellt utgörs marken i huvudsak av mulljord, alternativt torv, ovan morän på berg.
Området delas i mitten av ett dike som sträcker sig hela vägen från norra till södra gränsen av undersökningsområdet. I diket förekommer sandig lera, alternativt lerig sand, ovanpå morän, som vilar på berg.
I stora delar av området förekommer berg i dagen eller morän som vilar på berg. Djupet till fastbotten uppgår till mindre än 1 m under befintlig markyta, enligt utförda sonderingar.
Marknivån varierar idag mellan ca +37 inom höjdpartiet i norr till ca +59 meter. Inom området finns flera partier med berg i dagen.
I delar av Mörby/Stockholmssyd så har halter av Sulfid påträffats. Trapezia har, på
uppdrag av fastighetsägare, kontrollerat underlag kring berggrunden inom planområdet. De har gjort en bedömning, baserad på branschpraxis och erfarenhetsmässiga bedömningar, att förekomsten av sulfidförande bergarter inte heller skiljer sig och de slutsatser som dragits i tidigare rapport förefaller stämma även för det nu aktuella området. Den totala svavelhalten i berget bedöms över lag som låga. Inom de områden där sprängning kommer att ske ska provtagning göras innan sprängning får ske. Detta regleras genom plankartan och behöver säkerställas vid bygglov.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
22
Figur 8. Jordarter. SGU.
Då området är planerat för logistikbebyggelse innebär det en något högre belastning än vanlig småhusbebyggelse.
Planerade byggnader bedöms kunna grundläggas utan grundförstärkning direkt i mark inom områden där jordlager bestående av friktionsjord/morän, under förutsättning att all jord med organiskt innehåll skiftas ut. Det finns även möjlighet att grundlägga byggnader direkt i mark utan grundförstärkning där det råder berg i dagen men detta bör utredas i detalj vid detaljprojekteringen. Grundläggning av byggnad kommer även ske på packad fyllning på berg alternativt på packad sprängbotten i enlighet AMA Anläggning 13.
All schakt, fyllning, packningsarbete och avledning av vatten skall ske i enlighet med AMA Anläggning 13. Ytligt förekommande jord som innehåller organiskt material, såsom mulljord, torv eller gyttja, är sättningskänslig och skall utskiftas under byggnader och anläggningar. Ledningar under byggnader måste placeras på tillräckligt avstånd från grundplattor och sulor ur stabilitetssynpunkt.
Schaktarbeten skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. För schakter ovan grundvattenytan ned till 4 meters kan släntlutningen 1:1,5 tillämpas under förutsättning av belastning ej sker närmare än 1 meter från släntkrön. För schakter under grundvattenytan bör geotekniker rådfrågas. Berg i dagen förekommer i stora delar av området. Beroende på byggnaders placering kan bergschakt komma att krävas.
Bergschakt för byggnader och vägar skall utföras enligt AMA Anläggning 13 CBC.
Detta kommer ej säkerställas genom planbestämmelser utan genom avtal.
BEFINTLIG BEBYGGELSE Förutsättningar
Inom planområdet finns endast en byggnad, ett avstyckat torp på fastigheten Ånsta 2:2, vilken är inköpt av exploatörs bolag. I övrigt är planområdet obebyggt.
Planförslaget:
Den befintliga bebyggelsen på Ånsta 2:2 kommer att rivas, bostadsfastigheten är idag inköpt av exploatören och dennes bolag.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
23 FÖRESLAGEN BEBYGGELSE
Syftet med planen är att möjliggöra utveckling av ett verksamhetsområde med
markanvändning inriktat på logistik, lättare verksamheter (icke störande), lager och kontor [ZK]. Inom två områden tillåts även fordonsservice som är inriktad på enklare
automatstationer [J1], specifikt för den trafik som kommer att ske inom
verksamhetsområdet. Enklare typer av fordonsservice så som verkstäder, bilprovning osv ingår inom användningsområdet Z, verksamheter.
Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns [p1] och entréer ska, där så är möjligt, placeras mot gata och markeras tydligt [f2], exempelvis med ett annat fasadmaterial än huvudbyggnad, fasader med fönster, tydlig skyltning, god belysning och/eller en lägre byggnadskropp. Byggnaderna ska gärna utformas med plåt, betong, glas, sten och trä.
Färgsättning samordnas kvartersvis i liknande kulörer. Stora byggnadsvolymer ska om möjligt med hänsyn till funktionen brytas upp genom olika byggnadskroppar i olika höjd, indrag i fasad och/eller olika fasadmaterial. Utformning av bebyggelse i kvarteren mot väg E20 ska ske med hänsyn till områdets exponerade läge. Tomter ska ha en representativ och välordnad sida mot väg E20 samt mot gatorna inom området.
Inlastning, upplag och andra sidofunktioner ska i möjligaste mån placeras mot icke publika utrymmen. Stora parkeringsytor för personbilar och lastbilar förses med trädplanteringar och belysningselement som delar upp parkeringsytorna i ”mindre rum”.
Bildväxlande skyltar får inte uppföras. Skyltar får inte heller placeras ovanför takfot [f1].
Skyltar ses gärna samspela med arkitekturen och gestaltningen av byggnaderna. Företags- och reklamskyltar bör utformas så att de inte dominerar över byggnader och landskap och ha en tydlig koppling till verksamheten på fastigheten. Skyltar bör om möjligt placeras i anslutning till entréerna.
Största utnyttjandegrad är 60 % byggnadsarea per fastighetsarea [e1] och byggnader får uppföras till en högsta byggnadshöjd mellan 18–24 meter.
SERVICE OCH MÖTESPLATSER
Inom, eller i direkt anslutning till, planområdet finns idag ingen service. Närmaste dagligvaruhandel och andra servicefunktioner finns i Nykvarn och Södertälje, ca 6 km väster resp. öster om planområdet. Bilservice, bensinstation, samt snabbmatsrestaurang finns vid trafikplats Nykvarn, ca 3 km väster om planområdet.
I Almnäs, ca 500 meter söder om planområdet, finns en företagsby.
ARKEOLOGI Förutsättningar
Ortsnamnet Mörby har förekommit i skrift sedan tidigt 1400-tal, men troligtvis grundlades jordbruksmarken redan under bronsåldern. Skogsmarken har historiskt använts till
betesmark. Dagens jordbruk, som bryts av med åkerholmar, bidrar till läsbarheten av det kulturhistoriska landskapet, medan det monotona skogsbruket snarare försvagar den kulturhistoriska kopplingen. Inom planområdet finns inga byggnadsminnen; däremot går en historisk banvall genom Mörbyområdet som i sin helhet kan anses vara viktig för Stockholm Syd.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
24 En arkeologisk utredning utfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård i samband med
detaljplanen för Mörby del 5. I den hittades inom det nu aktuella planområdet två fasta fornlämningar i form av en lägenhetsbebyggelse samt en boplats. Det hittades även fem ej fasta fornlämningar, boplatslägen samt tre övriga kulturhistoriska lämningar, gränsmärke och kolningsanläggning.
Planförslaget:
Fornminnen skyddas i enlighet med 2 kap. Lag (1988:950) Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk
förundersökning.
Fornlämningar som ska vara kvar inom planområdet ska ha ett skyddsavstånd på minst 50 meter, om ett skyddsavstånd inte går att hållas ska en för- och eventuell slutundersökning göras för att undersöka möjlighet att ta bort eller flytta lämningarna. Dessa undersökningar görs efter att detaljplanen vunnit laga kraft.
I nuläget är det endast en husgrund, klassad som övrig historisk lämning, som riskerar att hamna inom kvartersmark och där flytt av lämning kommer att krävas. De övriga ligger inom naturmarken och är markerade på plankartan.
KULTURMILJÖ Förutsättningar
På grund av landhöjningen återfinns stenålderns lämningar i de mer höglänta partierna. I närområdet är huvuddelen av de tidigare kända stenåldersboplatserna lokaliserade till Turingeåsens väldränerade sluttningar och svallsandsområden i anslutning till denna. Den mest kända av dessa är den stor boplatsen vid Brokvarn. Området förefaller dock inte ha utgjort en lika intensivt utnyttjad stenåldersmiljö som exempelvis de centrala delarna av Södertörn, trots likartade topografiska förutsättningar. Desto mer framträdande är den rika brons- och järnåldersbygden i Turingeåns dalgång, inte minst i området kring Mörby, strax väster om området. Här finns en stor mängd kända boplatser, skärvstenshögar, gravar och skålgropsförekomster från dessa perioder. Även sydöst om området, runt Almby, finns lämningar av brons- och järnålderskaraktär.
Inom området finns ingen utpekad kulturmiljö.
Planförslaget:
Påverkan på landskapsbilden kommer att uppstå vid en byggnation enligt planförslaget.
Områdets naturliga höjdförhållanden kommer att behöva anpassas för att möjliggöra den exploatering som förslaget syftar till. För att åstadkomma en utjämnad marknivå kommer kvarteren belägna inom skogsmarken att sänkas. Den framtida landskapsbilden kommer att vara varierad, och präglas av den nya bebyggelsen som föreslås inom området.
GATOR OCH TRAFIK
Möjligheter till kommunikationer via flyg (Skavsta Flygplats), båt (Södertälje hamn), järnväg (Svealandsbanan) och väg (E20 och E4) gör Stockholm Syd till ett strategiskt område för logistik i regionen. Genom att bygga trafikplats Almnäs mellan trafikplatserna Nykvarn och Vasa har förutsättningar skapats för direkt koppling mellan planområdet och väg E20.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
25 GATOR
Förutsättningar
Idag nås planområdet från E20 via den nybyggda trafikplatsen Almnäs. Från trafikplatsen i norr går väg 518 rakt igenom planområdet i nord-sydlig riktning som fortsätter in i
Södertälje, vägen har i dagsläget en trafikmängd om ca 550 fordon per årsmedeldygn. I övrigt finns inom området ett antal mindre skogsvägar som används för att nå de olika skogsområdena.
Planförslaget
Planområdet kommer att kopplas ihop med övriga etapper inom Sthlm Syd och den föreslagna vägstrukturen bygger på genomgående vägar som ansluter till Almnäs trafikplats och vägnätet i Mörby samt i Almnäs i Södertälje kommun. Det skapar en möjlighet för trafiken i Mörby att komma till E20 via trafikplats Almnäs men även lokala förbindelser inom området.
En belastningsberäkning har tagits fram av Norconsult AB som visar hur trafikflöden från kvartersmarken bedöms påverka trafikrörelserna på väg 518 och trafikplats Almnäs.
Bedömningen från rapporten är att inga kapacitetsproblem kommer att uppstå varken på väg 518, eller vid trafikplatsen vid E20, norr om planområdet. Känslighetsanalysen visar att belastningsgraderna vid påfarterna vid trafikplatsen idag ligger på 0,31–0,32. Efter
exploatering blir belastningsgraden på påfarten österut 0,8. För västergående påfart är belastninggraden 0,7–0,75. Över 0,8 i belastningsgrad brukar man säga att ytterligare studier krävs då det är gränsfall för vad som är acceptabelt.
Den föreslagna vägstrukturen är utformad med en gatuhierarki där gatorna har olika funktioner – huvudgata [VÄG] och lokalgata [GATA1] - vilket tydliggörs genom gaturummets gestaltade karaktär. Inom kvartersmarken kommer det även finnas lokala gator genom gemensamhetsanläggningar.
Lokalgatan [GATA1] föreslås förses med trädrader, dels för att tillföra grönska och rumslighet, dels för att underlätta orienterbarheten. Det bidrar också till att skapa en gemensam karaktär för hela området ”Stockholm syd”. Befintliga gångvägar och andra småvägar bevaras i möjligaste mån för att ingå i grönstrukturen, gång- och cykelstråk samt ridvägar. Hastighetsreducerande åtgärder inom planområdet behöver studeras närmare i den fortsatta planprocessen. Särskilt viktigt är detta på platser där gående och cyklande korsar huvudgatorna.
Med tanke på ambitionen att utveckla Mörby industriområde till ett logistikområde är det av särskild vikt att gatornas geometri och konstruktion utformas utifrån de stora, tunga fordon som kommer att trafikera området. Som dimensionerande fordon i utformningen av vägar och korsningar används en 16 meters semitrailer.
Gaturummet för väg 518 [VÄG] planlägg likt befintligt gatuutrymme men med en extra buffert för att möjliggöra för cykelväg och 17 meter på lokalgatan [GATA1]. För
verksamheterna som gränsar mot huvudgatan, väg 518, är ett område om 11 meter uppfört med prickmark, byggnader får inte uppföras. Verksamheterna är också försedda med utfartsförbud på delar av området, detta för att styra antalet utfarter mot väg 518.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
26
Figur 9. Förslag till sektion för lokalgata och cykelväg. Stadsbyggnadsteknik
GÅNG- OCH CYKELVÄG Förutsättningar
Idag finns endast grusvägar och stigar inom området som mest troligen används av människor som besöker skogen i rekreationssyfte.
Planförslaget
Gång- och cykelvägar föreslås utmed ena sidan av lokalgatan för att skapa god tillgänglighet
Gång- och cykelvägar föreslås utmed ena sidan av lokalgatan för att skapa god tillgänglighet