1(1) Kungörelse
2021-03-03 Kommunstyrelsen Nykvarns kommun
Kungörelse om laga kraft Detaljplan för Ånsta 2:1 m.fl.
Diarienummer: KS/2014:132
Kommunfullmäktige beslutade 2021-02-04 9 §, att anta detaljplanen för rubricerat område.
Länsstyrelsen beslutade 2021-02-26 att inte pröva kommunens antagandebeslut i enlighet med vad som anges i 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Ingen överklagan inkom under överklandetiden som varade mellan 2021-02-09 och 2021-03-02.
Detaljplanen vann laga kraft 2021-03-03.
Den som vill ha ersättning för skador p.g.a. detaljplanen enligt 14 kap 3-7 och 9-13 §§ Plan- och bygglagen måste väcka talan om det vid fastighetsdomstolen inom två år. Tiden räknas från det datum planen vann laga kraft (se ovan). I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då den åtgärd som talan grundas på utfördes. Om skadan rimligen inte kunde förutses inom den tiden får talan väckas senare.
Vid eventuella frågor kontakta:
Planavdelningen Nykvarns kommun
E-post: kommun@nykvarn.se Tel: 08-555 010 00
NYKVARNS KOMMUN
Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 www.nykvarn.se
Enheten för bostäder och fysisk planering Jakob Sahlén
Kommunfullmäktige Nykvarns kommun kommun@nykvarn.se
Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Regeringsgatan 66 010-223 10 00 Fax
010-223 11 10
stockholm@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm
Beslut enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL.
Kommunens diarienummerKS/2014:132
Detaljplan: Antagen detaljplan för Ånsta 2:1 m.fl i
Nykvarns kommun
Antagandebeslut: Kommunfullmäktiges beslut 2021-02-04,
§ 9 Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen beslutar att inte pröva kommunens antagandebeslut i enlighet med vad som anges i 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL.
Upplysningar
Enligt 13 kap. 4 § PBL får detta beslut inte överklagas.
Kommunen ombeds att bifoga detta beslut till Mark- och miljödomstolen, om antagandebeslutet överklagas
Beslutet har fattats av planhandläggare Jakob Sahlén.
Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift.
m2 För verksamheter med hantering av drivmedel gäller att ett minsta skyddsavstånd om 75 meter hålls till övriga verksamheter
Genomförandetiden är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft
Markreservat
l1 Markreservat för allmännyttig luftledning
Strandskydd
a1 Strandskyddet upphävs under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft
Upplysningar
Dagvatten ska hanteras enligt riktlinjer i tillhörande dagvattenutredningar
Det går en luftledning tvärs över planområdet i öst-västlig riktning. Denna ledning kommer att flyttas men tills dess ska ett avstånd om 20 meter hållas till ledningen.
hela planområdet.
Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns
Administrativ och egenskapsgräns
Lokalgata GATA1
VÄG Väg
Gång- och cykelväg CYKEL
Naturområde NATUR
Kvartersmark
fordonsservice, bränslepump tillåts men ej fullskalig bensinstation J2
Kontor K
Lättare verksamheter, lager, logistik, fordonsservice.
Transformatorstation medges Z
MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP
damm Öppen dagvattenhantering
våtmark Anlagd våtmark eller damm
KVARTERSMARK
Bebyggandets omfattning
e1 Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 60 % Marken får inte förses med byggnad
0.0 Högsta byggnadshöjd i meter
Placering
p1 Byggnad ska placeras minst 4.5 meter från fastighetsgräns
Utformning
f1 Bildväxlande skyltar får ej uppföras. Skyltar får inte uppföras ovanför takfot
f2 Entréer ska, där så är möjligt, var vända mot gatan Byggnader ska utformas med särskild hänsyn mot E20 vad gäller fasadmaterial och färgsättning. Material och färg ska vara enhetliga
och inte kontrasterande. Gälla färger ska inte användas
Markens anordnande och vegetation
n1 Endast 80 % av fastighetsarean får hårdgöras
n2 Markens höjd får inte justeras och ekar inom området ska bevaras
damm
damm
våtmark e1
e1
e1
e1
20
20 24
24
p1
p1
p1
p1 m1
m1
f1
f1
f1
f1
f2
f2
f2
f2
e1p1f1f2
n1
n1
n1
n1
n1
FORN
FORN
Y 6562400 Y 6562500 Y 6562600 Y 6562700 Y 6562800 Y 6562900 Y 6563000 Y 6563100 Y 6563200 Y 6563300 Y 6563400
l1
e1p1 18
f1f2n1
NATUR NATUR
24
damm
Z K
K
damm
Z K
l1
Z K
FORN
NATUR
GATA1
CYKEL
Z
J
1J
2Z K
ZK
n2
a1
m2
m2
VÄG
CYKEL
Xref ritning: N:\105\37\1053718\5 Arbetsmaterial\02 BIM\PL\GK_Ansta_2-1_2019-04-08.dwg N:\105\37\1053718\4 Underlag\012 Kommunen\2020-02-03 Gatuproj\Höjdsättning_RH2000_översikt.dwg Rasterbilder:
Detaljplan för
Planbeskrivning
ARKIVNR ANTAGANDE
LAGA KRAFT
Upprättad Reviderad
Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Illustrationskarta Särskilt utlåtande Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Planavtal
Planavgift vid bygglov
Ånsta 2:1 m.fl.
Nykvarns kommun
Framtagen av Norconsult AB 2020-10-16
Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef
Martin Mansell Planchef
X X
X X X
2021-02-04 9 § 2021-03-03
074
Skala:
250 400 500
0 50 100 150 200 300 350 450 Meters
1:5000 A2
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Dnr KS/2014:132
Detaljplan för
Ånsta 2:1 m.fl
Del av Stockholm syd Nykvarns kommun Laga kraft-handling
Detaljplanen upprättas med utökat planförfarande enligt PBL SFS 2010:900 med dess lydelse från 2 januari 2015.
Antagen av kommunfullmäktige 2021-02-04 9 §.
Laga kraft 2021-03-03.
Nykvarns kommun
Besöksadress: Centrumvägen 26. Postadress 155 80 Nykvarn
Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 Internetadress: www.nykvarn.se
2
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
INFORMATION OM PLANPROCESSEN
Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Detaljplanen är, när den vunnit laga kraft, ett juridiskt dokument som säkerställer rättigheter och skyldigheter. Ett förslag till detaljplan har nu tagits fram för samråd med berörda myndigheter, fastighetsägare samt boende i kommunen.
Programskede
Programskedet är valbart. Syftet med ett planprogram är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget, samt att i ett tidigt skede få ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet.
Samrådskede
Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds ut på samråd till berörda, myndigheter och andra kommunala instanser för insamling av synpunkter.
Granskningsskede
Mot bakgrund av de synpunkter som tillförts under samrådet sker bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning.
Antagandeskede- Vi är här!
Detaljplanen antas av kommunfullmäktige och vinner laga kraft efter tre veckor.
Efter antagandet har sakägare, som inte fått sina anmärkningar beaktade, under tre veckor möjlighet att överklaga detaljplanen. Har så inte skett vinner detaljplanen laga kraft. Laga kraft innebär att den formella detaljplanen gäller som grund för beslut om bygglov för bygglovspliktiga åtgärder som följer förutsättningarna enligt detaljplanen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
3
I detaljplanen ingår följande handlingar:
Planbeskrivning (denna text), upprättad 2020–10–12 Plankarta (1:5000 i A2), 2020-03-27, rev 2020–10–16 Fastighetsförteckning, beställs mellan beslut och utskick Miljökonsekvensbeskrivning, VOS 2020-04-01, rev 2020-04-01 Samrådsredogörelse, 2020-03-26
Granskningsutlåtande, 2020-10-12
Utredningar som tillhör handlingarna:
Stockholmssyds (Mörby) påverkan på Måsnaren, Norconsult 2020-04-16 rev 2020-10-05 Dagvattenutredning, Norconsult 2020-05-19 rev 2020-10-12
Kapacitetsberäkning trafikplats E20, Norconsult 2020–05–06 Naturinvetering, Ekologigruppen 2019-12-16
PM Beskrivning av berggrund, sulfid, Trapezia 2019-12-09 Dagvattenutredning, WSP 2016-06-15
Geoteknisk utredning, WSP 2017-03-13 Landskapsanalys, Ekologigruppen 2015-04-15
Arkeologisk utredning, Stiftelsen Kulturmiljövård 2011 Inmätning trummor, Norconsult AB, 2020-09-25
Planområde för Ånsta 2:1 m.fl. markerat i rött
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
4
Innehåll
INLEDNING ... 6
SYFTE OCH HUVUDDRAG ... 6
PLANDATA ... 6
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN ... 6
GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN ... 6
SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN ... 7
MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN ... 7
STRANDSKYDD ... 7
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 9
ÖVERSIKTLIGA PLANER ... 9
REGIONAL UTVECKLINGSPLAN ... 9
KOMMUNENS VISION ... 10
DETALJPLANER ... 10
PLANPROGRAM ... 11
BEHOVSBEDÖMNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 11
KOMMUNALA BESLUT ... 12
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG ... 12
NATUR ... 12
EKOSYSTEMTJÄNSTER ... 20
GEOTEKNIK OCH RADON ... 21
BEFINTLIG BEBYGGELSE ... 22
FÖRESLAGEN BEBYGGELSE ... 23
SERVICE OCH MÖTESPLATSER ... 23
ARKEOLOGI ... 23
KULTURMILJÖ ... 24
GATOR OCH TRAFIK ... 24
GATOR ... 25
GÅNG- OCH CYKELVÄG... 26
KOLLEKTIVTRAFIK ... 26
PARKERING, VARUMOTTAG, UTFARTER ... 27
FRIYTOR ... 27
LEK OCH REKREATIONSOMRÅDEN ... 27
TEKNISK FÖRSÖRJNING ... 27
VA ... 27
DAGVATTEN ... 27
VÄRME OCH ENERGI ... 36
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
5
EL, TELE ... 36
AVFALLSHANTERING ... 37
HÄLSA OCH SÄKERHET ... 37
BRANDSÄKERHET ... 37
BULLER ... 37
FÖRORENADE OMRÅDEN ... 38
TRANSPORT AV FARLIGT GODS ... 38
MILJÖKONSEKVENSER ... 38
GENOMFÖRANDEFRÅGOR ... 40
ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 40
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ... 41
EKONOMISKA FRÅGOR ... 41
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ... 42
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
6
INLEDNING
SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med planen är att möjliggöra utveckling av ett verksamhetsområde med
markanvändning inriktat på logistik, ej störande industri, kontor och lager inom ramen för logistikområdet Stockholm Syd.
Området har strategiskt läge i regionen för logistik med omlastning mellan väg och järnväg och detaljplanen utgör en del av Stockholm Syd, ett område som planeras bli Stockholm läns största verksamhetsområde. Stockholm Syd omfattar cirka 1 000 hektar mark varav 600 hektar ligger i Nykvarns kommun.
Planförslaget innebär att marken inom området ska utvecklas för kvartersmark för
verksamheter inom logistik, industri som inte är störande för omgivningen, kontor, handel och service. Avsikten är att utnyttja det strategiska läget i regionen och närheten till
kommunikationer och infrastruktur såsom Skavsta flygplats, Södertälje hamn,
Svealandsbanan, E20 och E4. Planområdet kommer att vara sammankopplat via såväl gatunät som teknisk infrastruktur med verksamhetsområdena Mörby (Nykvarn) i väster och Almnäs i söder (Södertälje).
Tack vare planområdets storlek finns möjlighet att ta tillvara på befintliga strukturer i landskapet samt dess naturliga variation för att minska negativ visuell påverkan och att möjliggöra en hållbar dagvattenhantering. Läget invid E20 möjliggör också ett optimalt utnyttjande av marken inom ramen för detaljplanens syfte. Detta ska sammantaget bidra till att skapa ett attraktivt verksamhetsområde.
Genom en anpassning av planens struktur till naturvärden och landskapets topografi är strävan också att undanta känsliga och värdefulla områden från exploatering samtidigt som naturligt låglänta områden utnyttjas för fördröjning och rening av dagvatten.
PLANDATA
Området är beläget i den östra delen av Nykvarns kommun, på gränsen till Södertälje kommun, ca 4 km öster om centrala Nykvarn. Planområdet avgränsas i norr av E20, i väster av fastighetsgränsen mellan Ånsta 2:1 och Mörby 5:1. Den södra
planområdesgränsen följer kommungränsen (Vekebergens sydsluttning och sedan
fastighetsgräns mellan Ånsta 2:1 och Tveta-Valsta 4:1). Den östra gränsen går i nord-sydlig riktning strax väster om Måsnaren.
Planområdets areal är ca 112 ha och utgörs av Ånsta 2:1, Ånsta 2:2 och del av Hanstavik 2:1. Marken inom planområdet är privatägd av privatperson samt dennes bolag Nyhagen Östra AB.
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN
GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN
Miljöbalken (MB) 3 kap. reglerar grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 1 § 3 kap. MB anger att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
7 och behov. Detaljplaneområdet ingår i Stockholm syd/Mörby som är ett av flera utpekade område för utvecklingen. Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i MB 3 kap. med hänsyn till att området är förenligt med översiktsplanens intentioner och den regionala utvecklingsplanen.
SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN Miljöbalken 4 kap. reglerar värdefulla områden som är av särskilt intresse för riket. Dessa skyddas enligt detta kapitel, med hänsyn till deras natur- och kulturvärden, så kallade riksintressen. Planområdet omfattas inte av något utpekat riksintresse men området är i Stockholms regionala utvecklingsplan utpekat som ett regionalt viktigt utvecklingsområde för verksamheter.
MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN
Dagvattnet från planområdet når två recipienter; huvuddelen av planområdet avvattnas österut till Måsnaren och ingår i delavrinningsområdet för ”inloppet till Måsnaren”. Detta delavrinnginsområde är ca 40 km2. En mindre del av planområdet avvattnas västerut i delavrinningsområdet för ”inloppet till Turingen”. Den ekologiska statusen för Måsnaren är enligt VISS klassad som dålig. Utslagsgivande miljökonsekvenstyp är övergödning med avseende på näringsämnen (totalfosfor) som har otillfredsställande status. Övergödningen innebär bland annat höga halter av plankton och dåliga ljusförhållanden (VISS, 2020a).
Måsnarens kemiska status anges som uppnår ej god med hänsyn till överskridande värden för perfluoroktansulfon (PFOS). Tillförlitligheten är dock satt till låg eftersom endast ett av två prov har visat på för höga värden. På grund av långväga atmosfärisk deposition överskrids gränsvärden även för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE). Detta gäller dock alla vattenförekomster i Sverige.
Enligt VISS, Vatteninformationssystem i Sverige, har den ekologiska statusen för Turingeån klassats som måttlig. Utslagsgivande för den sammanvägda ekologiska klassningen var den biologiska kvalitetsfaktorn näringsämnespåverkan växtplankton som klassats som måttlig på grund av näringsrika förhållanden i vattenförekomsten. Turingens kemiska status har klassats som god, utan de överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar, PBDE. Gränsvärdena för kvicksilver och PBDE överskrids i alla ytvattenförekomster i Sverige på grund av historisk atmosfärisk deposition.
Bedömningen för PBDE är baserad på en nationell extrapolation och är således inte uppmätt. För övriga prioriterade ämnen enligt vattendirektivet uppges att halterna understiger fastställda gränsvärden alternativt att mätdata saknas (VISS, 2020b).
Norconsult AB har tagit fram en dagvattenutredning som utreder Stockholms syds påverkan på sjön Måsnaren. Resultaten redovisas under rubriken ”Dagvatten”.
En dagvattenutredning har även tagits fram för det aktuella detaljplaneområdet som belyser förutsättningar och ger förslag på olika åtgärder som leder till en reduktion av fosfor, bly, zink, kadmium, suspenderat material och olja. Detta uppnås lättast med öppna lösningar såsom diken, våtmarker eller våta dammar.
STRANDSKYDD
Planområdet omfattas i det nordöstra hörnet av strandskydd för Måsnaren, för den del av sjön som ligger norr om motorvägen. Strandskyddet föreslås upphävas på kvartersmark i
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
8 förslaget till detaljplan [a1]. De berörda delarna av planen där strandskyddet föreslås
upphävas, påverkar naturmark i nordöstra delen av planområdet. Det är inte möjligt att passera längs med stranden nordost om planområdet eftersom E20 passerar mellan planområdet och sjön Måsnaren: Planområdet har även en väldigt svårtillgänglig terräng varför det inte är tillgängligt för allmänheten i dagsläget och upphävandet av strandskyddet bedöms därmed inte påverka allmänhetens tillgång till sjön eller strövområden. Det går även en större luftburen matarledning genom området, som ska kopplas till en
transformatorstation om 100 x 100 meter. Livsmiljön för djur och växter i Måsnarens strand- och vattenmiljö bedöms inte försämras vid ett genomförande av
detaljplaneförslaget eftersom E20 avskiljer planområdet ifrån sjön.
En förutsättning för upphävande av strandskyddet är att det föreligger så kallade särskilda skäl. Dessa skäl anges i 7 kap. 18 c § miljöbalken (1998:808): Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får endast beaktas om det område som upphävandet eller dispensen avser
1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
Det skäl som anses tillämpligt för upphävande av strandskyddet inom området för kvartersmark i nu aktuellt planförslag, är punkten 2 enligt miljöbalken 7 kap 18 c §: 2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Planförslaget och upphävandet av strandskyddet bedöms inte påverka
tillgängligheten till sjön Måsnaren på ett negativt sätt eftersom väg E20 är en barriär mellan planområdet och Måsnaren. Måsnaren är idag inte tillgänglig från planområdet och
detaljplanen hindrar inte den fria passagen till Måsnaren. Planområdet är väl avskilt från Måsnaren och går inte att se från planområdet, då motorvägen ligger mellan sjön och planområdet.
Aktuellt planområde och planförslag är i Stockholms regionala utvecklingsplan utpekat som ett regionalt viktigt utvecklingsområde för verksamheter. Området är även utpekat i
kommunens översiktsplan varför bedömningen görs att utvecklingen går före det allmänna intresset som strandskyddet innebär. I kant med planområdet, inom det strandskyddade området, kommer Vattenfall att anlägga en regional transformatorstation om 100 * 100 meter, vilken även kommer bidra till att området blir ogästvänligt ut rekreation. Detta är dock en process som pågår utanför arbetet med detaljplanen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
9
Figur 1. Röd linje visar gräns för strandskyddet
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
ÖVERSIKTLIGA PLANER
Gällande översiktsplan, antagen juni 2014, omnämner Stockholm Syd/Mörby som verksamhetsområde för icke störande industri och järnvägsanslutna logistikföretag.
Området ska ”utvecklas i ett sammanhang med sammankopplade huvudgator och naturstråk samt lämpliga användningar av kvartersmarken”. Särskilt beskrivs behovet att möjliggöra en blandning av funktioner samt vikten av att hantera naturvärden så att det inte skapas en barriär för djur och människor. Dagvattnet från området ska vara rent och kunna kontrolleras. Naturstråk genom området och gaturum med grön förgårdsmark som
hanterar dagvattnet ska vara en utgångpunkt för gestaltningen av området.
Översiktsplanen betonar samtidigt att området behöver bebyggas med en blandning av funktioner för att inte få allt för ensidiga verksamheter inom transportsektorn.
Översiktsplanen pekar också på vikten av att naturvärden hanteras inom området så att området inte blir en stor barriär för djur och människor. Lösningar för framtida
dagvattenhantering behöver utredas på övergripande nivå. Dagvattenhantering i öppna diken och dammar samt infiltrering på varje fastighet bör tillämpas. Dagvatten som lämnar området måste vara rent och ska kunna kontrolleras. Det är även viktigt att i tidiga
planeringsskeden ta hänsyn till områdets fornminnen.
REGIONAL UTVECKLINGSPLAN
Stockholm syd anges som ett av Storstockholms yttre logistikområden, i gällande regionala utvecklingsplan, RUFS 2050. Områden är strategiskt placerat som omlastningsterminaler för varutransporter och bör ges möjlighet att utvecklas, enligt regionplanen. Stockholm syds logistikcentrum sträcker över både Södertälje och Nykvarns kommun. Den regionala utvecklingsplanen belyser möjligheterna till sammankoppling mellan Nykvarn och
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
10 Södertälje vad gäller till exempel infrastruktur samt grönstruktur med särskilda stråk för friluftsliv och biologiska spridningsvägar.
KOMMUNENS VISION
Kommunen har en vision- Kom närmare- 2035, som antogs av kommunfullmäktige 2018- 02-08 § 7. Denna är uppdelad i fem fokusområden.
LEVA OCH BO– NÄRA HELA LIVET
Nykvarn är ett småskaligt samhälle som tänker stort. Naturen och brukshistorien är en viktig del av Nykvarns identitet. När kommunen växer och bygger nytt med syfte att tillgodose boendebehov för olika skeden i livet är det centralt att förvalta och tillgängliggöra naturområden.
GEMENSKAP OCH AKTIVITETER– NÄRA VARANDRA
I vår kommun är det naturligt att engagera sig. Medborgarnas engagemang för människor i Nykvarn nära varandra. Närheten skapar trygghet och goda förutsättningar för samarbete.
Samarbetet sker såväl kulturellt och informellt som professionellt.
RESOR OCH KOMMUNIKATION– NÄRA TILL OCH FRÅN
Vår kommun har ett strategiskt geografiskt läge. En växande Stockholmsregion och ett växande Mälardalen skapar goda förutsättningar för Nykvarns fortsatta utveckling. För att nyttja lägets fördelar krävs goda kommunikationer, både inom och i anslutning till
kommunen.
ENTREPRENÖRSKAP OCH ARBETSMARKNAD – NÄRA DRIVKRAFTEN
I Nykvarn finns en stark entreprenörsanda och en stor andel småföretagare. Näringslivets mångfald ger kraft åt regionen och formar nya utvecklingsmöjligheter som skapar energi och dynamik på arbetsmarknaden. Nykvarns närhet i Stockholmsregionen och Mälardalen gör möjligheterna att starta eget extra goda – här har du nära till den lokala och regionala drivkraften.
LÄRANDE OCH UTBILDNING– NÄRA KUNSKAPEN
I Nykvarn finns grundskoleutbildning av hög kvalitet. Tillgången till goda
utbildningsmöjligheter är en förutsättning för att förverkliga flera av fokusområdena i vision 2035. Nykvarn har även i framtiden Sveriges bästa skola samtidigt som
möjligheterna till lärande breddas och omfattar medborgare i olika livsskeden.
DETALJPLANER
Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Planområdet angränsar till följande detaljplaner:
• Mörby del 5. Planen är en del av Stockholm Syd/ Mörby och medger bebyggelse för handel, industri och kontor.
• DPL 997C. Planen medger bebyggelse för industri.
• DPL 001C/a. Planen medger bebyggelse för industri, kontor och handel (dock ej livsmedel) vid infarten från E20 till Nykvarn.
• DPL 062. Planen är en utvidgning av Mörby arbetsområde med ytterligare
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
11 industri, kontor och handel (ej livsmedel).
• Detaljplan för del av Tveta-Valsta 4:1, Åtäppan, Södertälje kommun.
Planen medger bebyggelse för logistik, upplag, lager och verksamheter.
Utöver dessa finns flera pågående detaljplaner inom området för Stockholm syd, både på Nykvarns och på Södertäljes sida.
PLANPROGRAM
Programområdet ingår som en del av ett större område som marknadsförs under namnet Stockholm syd (ca 2 200 ha). Tidigt i processen togs ett planprogram fram.
Planprogrammet för Almnäs omfattade ett mycket stort område om ca 1 200 ha som under en lång tid framöver (flera decennier) avses utvecklas för i första hand transportintensiva verksamheter. Planprogrammet pekade även ut en del bostäder i området för Stockholm syd, något som inte längre är aktuellt.
BEHOVSBEDÖMNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Enligt 6 kap. 11 § Miljöbalken ska kommunen göra en behovsbedömning för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.
Behovsbedömningen utgår från de kriterier som finns i bilaga 2 och 4, MKB-förordningen.
Kriterierna i bilagorna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön samt påverkans storlek och fysiska omfattning. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska kommunen göra en miljöbedömning.
Kommunens ställningstagande
Enligt svensk lag ska konsekvenserna av en detaljplan beskrivas när de kan leda till betydande påverkan på miljön (4 kap. 34 § plan- och bygglagen).
Miljökonsekvensbeskrivningen används för att få en helhetssyn av den påverkan en plan kan få på miljön, hälsan och hushållningen av resurser. En behovsbedömning syftar till att bedöma om det finns behov av att en detaljplan ska miljöbedömas och en
miljökonsekvensbeskrivning upprättas. En behovsbedömning av detaljplanen har gjorts.
Enligt upprättad behovsbedömning (2015-10-22) gör kommunen den bedömningen att ett genomförande av detaljplan för Ånsta 2:1 inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6:11. Länsstyrelse har i yttrande över behovsbedömningen (2015-11-27) meddelat att de inte delar kommunens bedömning och att en miljöbedömning bör upprättas. En miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättas enligt MB 6:11-6:18.
Detaljplanen medför att arbetsmöjligheter skapas och att ekonomin kan stärkas lokalt och i regionen, både genom verksamheterna på platsen men möjligen även genom förbättrad köpkraft vid Nykvarn centrum.
Planen tar också stor hänsyn till de naturvärden, rekreativa värden och kulturella värden som finns inom planområdet. Planens ytor för öppen dagvattenhantering kan tillskapa positiva värden för området om de även utformas för att stärka naturvärden.
Planen riskerar, främst på grund av planområdets omfattning, att medföra negativa
konsekvenser p.g.a. ianspråktagande av värdefulla biotoper och barriäreffekt för ekologiska samband. Övriga befarade konsekvenser är påverkan på landskapsbild samt negativ
påverkan på skogsbruk och kulturhistoriska miljöer. Risker med farligt gods bedöms som acceptabla, men beaktas i det fortsatta planarbetet.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
12 En sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen finns under rubriken
”Miljökonsekvenser”.
KOMMUNALA BESLUT
Kommunstyrelsens beslutade den 2014-09-02 § 112. att ge förvaltningen i uppdrag att pröva detaljplanen. Beslut om samråd togs 2019-06-04 § 113 och beslut om granskning togs 2020-05-06 § 63.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG
NATUR
MARK OCH VEGETATION Förutsättningar
Området består idag av brukad skog med delvis höga naturvärden med begränsade rekreationsvärde då skogen inte är lättillgänglig och ligger mellan flera andra verksamhetsområden och motorvägen. Landskapet är en del av Svealands
sprickdalsterräng. Som helhet karaktäriseras området av småkuperad, delvis våt, skogsmark med stor andel hyggen och ungskog.
En naturinventering togs 2014 fram av Ekologigruppen när aktuellt planområde ingick i detaljplanen för Mörby del 5. Under vintern 2019 har naturinventeringen kompletterats med de delar som inte ingick i den första inventeringen.
Inom området har flera hotade djur- och växtarter påträffats. Bland annat Buskskvätta, Talltickan, Lunglav, Fransrosettlav samt Kungsfågeln. Dessa är arter som är livskraftiga i regionen. Under kompletteringsinventeringen 2019 påträffades 18 naturvårdsarter. Fyra av arterna är skyddade enligt artskyddsförordningen; spillkråka, blåsippa, mattlummer och revlummer. Två rödlistade arter har hittats vid inventeringen, tallticka och spillkråka. Tre signalarter; grovticka, hasselticka och kantarellmussling hittades i området. Tallticka och grovticka är knutna till äldre tallmiljöer. Inga av dessa har påträffats i de områden som tas i anspråk för verksamhetsmark.
I den västra delen består området av hyggen och tät ungskog medan den östra delen består av större höjdpartier med hällmarkstallskog uppe på höjderna. De centrala delarna av området saknar i princip rekreativa värden med undantag av små hällmarker och fuktstråk som sparats i området. Dessa rymmer värden för artrikedom och naturpedagogik men är svårtillgängliga på grund av den svåra terrängen och områdets lokalisering. Öster om väg 518 tar ett höjdparti vid. Detta område består av en blandning av sparad gles hällmark på de högsta partierna och avverkade områden i de lägre partierna. Hällmarkerna rymmer värden för artrikedom och naturpedagogik. Trots detta bedöms de rekreativa kvalitéerna i nuläget som låga eftersom upplevelsen är mycket påverkad av avverkningarna som också gör området svårtillgängligt.
Generellt är skogen inom planområdet förhållandevis likartad och ung och bär tydliga spår av modernt skogsbruk, undantaget några hällmarkspartier och sumpskogar. I den östra delen av området är skogen generellt lite yngre och här finns även flera hyggen. De dominerande trädslagen är gran och tall, med ett litet inslag av asp, björk och al.
Förekomsten av död ved är låg och åldersvariationen liten. Sammantaget medför detta att
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
13 skogen generellt saknar viktiga strukturer för att kunna hysa höga naturvärden. Däremot har skogen potential att utveckla naturvärden med tiden om den sköts på rätt sätt. De naturvärden som skogen idag hyser är knutna till några höglänta hällmarkspartier och några fuktiga sumpskogar. Här är skogen äldre och har utvecklat viktiga strukturer för att kunna hysa skyddsvärda arter. Dessa viktiga strukturer är förekomst av gamla träd, hålträd, stående och liggande död ved, samt att skogen har en större åldersspridning och en luckig karaktär.
I naturinventeringarna har femton områden med naturvärde påträffats inom planområdet.
Två av dessa har naturvärde klass 2 och de övriga har naturvärde klass 3.
Figur 2. Utpekade naturvärde inom planområdet.
Naturvärdena består av följande;
Område 21
Tallskog med inslag av äldre senvuxna träd med en ålder på över 150 år. Flerskiktad skog med liten förekomst av död ved. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 22
Sumpskog med främst björk och klibbal. Bottenskiktet domineras av vitmossor och starr.
Våtmarken verkar ha en opåverkad hydrologi. Antydan till sockelbildning finns hos några av träden. Död ved förekommer, men sparsamt. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 23
Hällmarkstallskog med inslag av gran och björk. Skogen har en naturskogsartad karaktär med flerskiktning, välutvecklat fältskikt, förekomst av död ved och självföryngring. De äldsta tallarna har en ålder på över 150 år. Naturvårdsarter som är funna inom området är tallticka och blåmossa. Högt naturvärde, klass 2.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
14 Område 27
Hällmarkstallskog med visst inslag av äldre träd och död ved. Skogen är flerskiktad och har välutvecklat fältskikt men är fortfarande ganska ung, ca 80 år. Naturvärdesarter som är funna inom området är blåmossa. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 28
Lövsumpskog med främst klibbal, men gran börjar växa in, vilket vittnar om att hydrologin är påverkad. Sommartid torkar våtmarken ut helt. Socklar förekommer inom området.
Dessa skapar strukturer som många växter och djur är knutna till och bidrar därför till områdets naturvärde. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 29
Lövsumpskog omgärdad av ett hygge. Trädskiktet domineras av klibbal och björk, men här finns även grov asp med bohål. Bottenskiktet domineras av vitmossa och starr. Stor
förekomst av död ved. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 30
Två intilliggande våtmarker som tidvis översvämmas. Sommartid torkar våtmarkerna ut helt, men tidigare på vår/försommaren står det på de djupaste ställena upp till 0,5 m vatten.
De är rikligt beväxta med starr och andra växter som till exempel kråkklöver och odon.
Våtmarkerna är omgärdat av en bård av uppvuxen skog, främst tall och gran men även björk och en lite grövre, 50 cm i diameter, ek. Påtagligt naturvärde, klass 3.
Område 31
Hällmarkstallskog med stort inslag av äldre tallar på över 150 år. Skogen är flerskiktad och död ved förekommer både stående och liggande. Båda dessa substrat är mycket värdefulla för många ovanliga arter eftersom de är idag är ovanliga i skogslandskap. Naturvårdsarter som är funna inom området: tallticka. Högt naturvärde, klass 2.
Område 1
Hällmark med tall och enstaka gran och asp. Tvåskiktat trädskikt med enstaka äldre träd och i övrigt yngre träd. Enstaka lågor av tall och asp förekommer. Stubbar tyder på gallring.
Renlavar, ljung, lingon och blåbärsris i fältskiktet. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3 Område 2
Blandskog med inslag av Hassel. Objektet utgjordes av relativt ung blandskog med främst björk och gran, enstaka asp och ek samt flera gamla grova hasselbuketter. Områdets markhistorik var något oklar, ifall det varit någon form av betesmark/skogsbete längre tillbaka i tiden. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3
Område 3
Område 3 ör en kraftledningsgata med omväxlande hällmarkspartier och
gräsmarksvegetation. Flera växter indikerar att området tidigare kan ha varit hävdat och att området kontinuerligt röjs från igenväxande vegetation. I buskskiktet förekommer
enbuskar, hasselbuskar och lövsly. Objektet är troligen rikt på blommande växter på sommaren och har sannolikt betydelse för fjärilar och pollinerande insekter.Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
15 Område 4
Hällmark med senvuxna tallar. På hällen växer renlavar, islandslav, kruståtel, vårbrodd och bergsyra. Ingen död ved förekommer i området. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3 Område 5
Objektet bestod av till största del hällmark med tall, mestadels yngre, gran och enbuskar samt enstaka ung ek, björk och hassel i utkanterna. Området verkar tidigare ha brukats och äldre tallar och död ved förekom endast sparsamt inom objektet. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3
Område 6
Objektet utgjordes av en höjd med främst hällmarkstallskog med flera äldre och senvuxna tallar. I övrigt förekom också enstaka gran, någon björk, ung asp och ek, framför allt i ytterkanterna av objektet. Östra kanten är ganska blockig/stenig. Död ved förekommer i form av torrträd och lågor av barrträd. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3
Område 7
Objektet utgjordes av hällmarkstallskog på en liten höjd med många yngre tallar men också enstaka äldre träd och en gammal tall med tallticka. Död ved förekom knappt. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3
Figur 3. Utdrag från reviderad naturinventering. Ekologigruppen 2019.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
16
Figur 4. Utdrag från naturinventering. Ekologigruppen.
I den komplettering som gjordes under 2019 har även vattenområden inventerats utifrån förekomst av hydrofil (vattenälskande) vegetation, våtmarker och potentiella livsmiljöer för större vattensalamander har identifierats.
Inom planområdet förekom flera vattenområden med hydrofil vegetation och majoriteten av dessa förekom i den västra och sydvästra delen. Den totala arean av vattenområden med mer än 50% hydrofil vegetation uppskattas till 29,3 ha fördelat på 49 avgränsade objekt samt några små vattenförekomster. Totalt identifierades 3 vattenområden med påtagligt naturvärde, 27 vattenområden med visst naturvärde och 19 vattenområden med lågt naturvärde. Flera potentiella livsmiljöer för större vattensalamander förekom inom planområdet. Potentiella lekvatten sammanfaller till viss del med förekomsten av vattenområden. Detta gäller främst större vattenområden och vattenförande diken med vegetation.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
17
Figur 5. Utdrag från reviderad naturinventering. Ekologigruppen 2019.
Figur 6. Utdrag från reviderad naturinventering. Ekologigruppen 2019.
Ekologigruppen har identifierat flera potentiella livsmiljöer för större vattensalamander inom planområdet. Potentiella lekvatten för större vattensalamander sammanfaller med förekomsten av vattenområden som vattenhållande under hela lekperioden. Framför allt gäller detta större vattenområden, vattenförande diken med vegetation och vattenfyllda hällkar eller kärr som inte torkat ut under våren och sommaren. Några möjliga
övervintringsområden hittades utspritt i området. Potentiella landmiljöer för födosök
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
18 förekommer i stort sett inom hela planområdet. Väg 518 som genomkorsar området kommer troligtvis att utgöra en stor barriär för Salamandrarna.
Figur 7. Utdrag från reviderad naturinventering. Ekologigruppen 2019.
Planförslaget:
Utformningen av planförslaget är resultatet av en sammanvägning av de framtida
verksamheternas förväntade behov samt kravet på att minimera påverkan på naturvärden och skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En utbyggnad i enlighet med planförslaget innebär att stora delar av skogsmarken inom planområdet ersätts med verksamhetstomter. Förslaget innebär därmed att den naturliga vegetationen i stora delar av planområdet kommer att tas bort. De arter som förekommer inom
planområdet är arter som är skyddande men som bedöms ha en god bevarandestatus. Det är arter som är beståndskraftiga i området och vars levandestatus inte bedöms påverkas i stor skala. Områdena är inte påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra likande område i regionen eller i Sverige.
Områdets struktur har utformats för att minimera påverkan inom de områden som
utpekats som områden med höga naturvärden. Stråk bevaras som naturmark för att fungera som spridningsvägar för växter och djur mellan större utsparade områden och mellan de olika detaljplanerna inom Stockholms syd. Låglänta områden med fuktstråk kan bevara den naturliga hydrologin samt fördröja och rena dagvatten innan det avleds från området. I hela området för Stockholm syd pågår ett samarbete mellan olika detaljplaner för att gröna spridningskorridorer möjliggörs mellan de olika planområdena. Detta är positivt då större områden har bättre förutsättningar att bibehålla värden och ekologiska funktioner, än flera mindre uppsplittrade områden. Det är viktigt att inte skapa för stor fragmentering för att förhindra spridningsvägar.
Av de naturvärden som pekats ut inom planområdet så kommer alla, bortsett från 21, 22 och 1–4 att ligga kvar som naturmark och förbli orörda. Samtliga av de områden som tas i anspråk som kvartersmark har naturvärdes klass 3, påtagligt naturvärde. För område 1–4 så
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
19 finns det inom område 2, 3 och 4 rödlistade arter. De rödlistade arterna som förekommer inom mark som tas i anspråk för kvartersmark är:
Nära hotade:
- Talltickan (område 4)
Livskraftiga och vanligt förekommande i regionen
- Hasseltickan (område 2), Kuddticka (område 2 och 5), bergsyra (område 4), Gökärt (område 1), Bockrot (område 1), Smultron (område 3), Liten och stor blåklocka (område 3), mattlummer (område 3) och Hasseldynan (område 2.) Samtliga anses som livskraftiga och vanligt förekommande i regionen.
- Inom område 21–22 är inga naturvårdsarter påträffade.
Områdena 1–7 och 21–22, som tas i anspråk för exploatering är naturvårdsklass 3-påtagligt naturvärde. I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå. Det är enbart Talltickan, av de rödlistade arterna, som är nära hotad men även denna är vanligt förekommande i Uppland och detaljplanen bedöms inte påverka dess bevarandestatus lokalt eller regionalt. Talltickan växer endast på tallar som är 100 år gamla, för att skydda dessa bör man sträva efter att spara de äldre träden.
Planområdet kommer att göra mindre ingrepp i fler naturvärden men deras kärnvärde kommer gå att bevara. Det lämnas även buffertområde mellan kärnvärdet och
kvartersmark, till de naturvärden som bevaras.
Inom enstaka av objekten finns förekomst av gamla tallar som kan klassas som
skyddsvärda. Om en tall får växa fritt blir den normalt mellan 250–400 år gammal men de flesta tallar i Mellansverige avverkas innan de nått 10 år. Vid en exploatering är det av stor vikt att behålla kontinuitet av tallar i olika åldrar samt behålla tall som tillåts bli gamla. För att försöka möta arters livsvillkor rekommenderas i naturvärdesinventeringen att äldre träd och död ved sparas inom området, samt att träd som behöver fällas placeras ut i
närområdet som en viktig resurs som kan möjliggöra organismers återhämtning efter en avverkning.
Större delar av vattenområdena kommer att fyllas upp och tas i anspråk för
verksamhetsmark. Objekten med visst naturvärde är små kärr, mindre sumpskogar eller fuktpartier med hydrofil vegetation som vitmossor och brunmossor men även arter som veketåg, bladvass, ältranunkel och kärrtistel. Som kompensation kommer våtmarksområden att anläggas i planområdet, i anslutning till mindre diken eller vattensamlingar. Bevarande, anläggning och återskapande av våtmarker bidrar alltid till ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden.
Åtgärder som t.ex. utfyllnad, dämning, grävning, pålning i ett vattenområde eller
bortledning av vatten från ett vattenområde kan vara vattenverksamhet. Med vattenområde avses det område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär att kärr, sumpskogar, våtmarker, svämskogar och liknande miljöer utgör ett vattenområde.
Åtgärder i befintliga diken kan även det vara vattenverksamhet. Vattenverksamhet är i grunden tillståndspliktig verksamhet. Tillstånd söks hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Vissa mindre verksamheter kan anmälas till Länsstyrelsen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
20 Inom planområdet och i planer i omgivningen finns lekmiljöer och övervintringsområden för groddjur. När våtmarksområden tas i anspråk är det viktigt att säkerställa att
Faunapassager, grodtunnlar och grodstaket sätts upp för att stärka och nyskapa spridningsvägar
För de naturvärden som ska sparas kommer stora delar ligga på andra höjder än den omgivande kvartersmarken samt gator. Det är då av stor vikt att man har en genomtänkt utformning av bebyggelse, bergssprängningar, släntningar och vägrum, särskilt i anslutning till de mer intensivt använda områdena, av stor vikt.
EKOSYSTEMTJÄNSTER
För att behålla och utveckla områdets ekosystemtjänster inom planområdet föreslås:
• Spridningskorridor för exempelvis vilt inom naturmark längs med E20.
• Våtmarker som kan användas för vattenrening och vattenreglering.
• Stepping stones för barrskogslevande arter.
Våtmarkerna ger i nuläget en viktig ekosystemtjänst i form av biologisk mångfald. De kan rymma både pollinerare och skadedjursbekämpare som är viktiga för omgivande skog och jordbruksmarker. Våtmarkerna har också en vattenreglerande funktion, som i samband med planläggning av området eventuellt skulle kunna användas för att reglera vattenflöden.
Hänsyn till våtmarkernas naturliga hydrologi, där vattenståndet varierar över året, är dock viktigt. Förutom påverkan på hydrologin är våtmarkernas arter känsliga för en kraftig förändring i öppenhet, genom att de intilliggagande skogsklädda markerna bebyggs eller öppnas upp. En buffertzon bör finnas kring våtmarker, där bredd och form studeras i samband med fortsatt planläggning.
Hällmarkstallskogen kan utvecklas till rekreativa målpunkter i området. Häll ger idag en viktig ekosystemtjänst i form av biologisk mångfald. Hällmarkstallskogarna har ett estetiskt värde med träd och utsikt från höjderna som kan utvecklas för rekreation till exempel genom att placera ut bänkar. Värden knutna till äldre hällmarkstallskogar tar lång tid att utveckla och kan inte kompenseras på något enkelt sätt. Då många arter som lever i hällmarkstallskog gynnas av solöppna förhållanden, är denna typ av miljö inte lika känslig för att man bebygger eller öppnar upp i närheten, jämfört med våtmarksmiljöer. Det är viktigt att spara gamla träd och död ved i området, samt att ta vara på trädstammar som behöver fällas, genom att placera ut dessa på plats eller i närliggande skogsmiljöer. Sparade hällmarkstallskogar inom verksamhetsområdet kan fungera som ”stepping-stones”, det vill säga rastplatser på färden, för flygande barrskogs-anknutna arter. Genom att spara
hällmarkerna minskar områdets barriäreffekter.
Förutom de tjänster som är möjliga att ta tillvara och utveckla i befintlig naturmark så finns det stora möjligheter att använda nyplanterad vegetation för att tillföra ytterligare värden till området. Följande kan ge olika typer av ekosystemtjänster:
• Trädalléer längs med gator.
• Mjuk vegetation på marken.
• Gröna bullerplank.
• Gröna tak och väggar.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
21
• Val av växter.
• Utformning av murar och andra anläggningar.
• Ta tillvara på trädstammar och lägga ut i omgivningen.
• Anlägga dammar för vattenrening.
GEOTEKNIK OCH RADON Förutsättningar
SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) översiktliga geologiska karta anger att området till största delen består av urberg, sandig morän, lera med inslag av kärrtorv.
Planförslaget:
WSP har utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för området. I den sydvästra delen av området finns ett våtmarksområde och där uppgår mäktigheten på torvjorden upp till 9,8 m i mäktighet. Förmultningsgraden på torvjorden ändrar sig med djupet. Vid stora djup övergår torven till gyttja. De djupaste sonderingarna är utförda inom fastighetens, ”Ånsta 2:1”, västra del mittemellan grusvägen och kraftledningen. Berg i dagen förekommer i nordvästra och sydöstra delen av våtmarksområdet.
Inom resterande område varierar jordlagren. Generellt utgörs marken i huvudsak av mulljord, alternativt torv, ovan morän på berg.
Området delas i mitten av ett dike som sträcker sig hela vägen från norra till södra gränsen av undersökningsområdet. I diket förekommer sandig lera, alternativt lerig sand, ovanpå morän, som vilar på berg.
I stora delar av området förekommer berg i dagen eller morän som vilar på berg. Djupet till fastbotten uppgår till mindre än 1 m under befintlig markyta, enligt utförda sonderingar.
Marknivån varierar idag mellan ca +37 inom höjdpartiet i norr till ca +59 meter. Inom området finns flera partier med berg i dagen.
I delar av Mörby/Stockholmssyd så har halter av Sulfid påträffats. Trapezia har, på
uppdrag av fastighetsägare, kontrollerat underlag kring berggrunden inom planområdet. De har gjort en bedömning, baserad på branschpraxis och erfarenhetsmässiga bedömningar, att förekomsten av sulfidförande bergarter inte heller skiljer sig och de slutsatser som dragits i tidigare rapport förefaller stämma även för det nu aktuella området. Den totala svavelhalten i berget bedöms över lag som låga. Inom de områden där sprängning kommer att ske ska provtagning göras innan sprängning får ske. Detta regleras genom plankartan och behöver säkerställas vid bygglov.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
22
Figur 8. Jordarter. SGU.
Då området är planerat för logistikbebyggelse innebär det en något högre belastning än vanlig småhusbebyggelse.
Planerade byggnader bedöms kunna grundläggas utan grundförstärkning direkt i mark inom områden där jordlager bestående av friktionsjord/morän, under förutsättning att all jord med organiskt innehåll skiftas ut. Det finns även möjlighet att grundlägga byggnader direkt i mark utan grundförstärkning där det råder berg i dagen men detta bör utredas i detalj vid detaljprojekteringen. Grundläggning av byggnad kommer även ske på packad fyllning på berg alternativt på packad sprängbotten i enlighet AMA Anläggning 13.
All schakt, fyllning, packningsarbete och avledning av vatten skall ske i enlighet med AMA Anläggning 13. Ytligt förekommande jord som innehåller organiskt material, såsom mulljord, torv eller gyttja, är sättningskänslig och skall utskiftas under byggnader och anläggningar. Ledningar under byggnader måste placeras på tillräckligt avstånd från grundplattor och sulor ur stabilitetssynpunkt.
Schaktarbeten skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. För schakter ovan grundvattenytan ned till 4 meters kan släntlutningen 1:1,5 tillämpas under förutsättning av belastning ej sker närmare än 1 meter från släntkrön. För schakter under grundvattenytan bör geotekniker rådfrågas. Berg i dagen förekommer i stora delar av området. Beroende på byggnaders placering kan bergschakt komma att krävas.
Bergschakt för byggnader och vägar skall utföras enligt AMA Anläggning 13 CBC.
Detta kommer ej säkerställas genom planbestämmelser utan genom avtal.
BEFINTLIG BEBYGGELSE Förutsättningar
Inom planområdet finns endast en byggnad, ett avstyckat torp på fastigheten Ånsta 2:2, vilken är inköpt av exploatörs bolag. I övrigt är planområdet obebyggt.
Planförslaget:
Den befintliga bebyggelsen på Ånsta 2:2 kommer att rivas, bostadsfastigheten är idag inköpt av exploatören och dennes bolag.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
23 FÖRESLAGEN BEBYGGELSE
Syftet med planen är att möjliggöra utveckling av ett verksamhetsområde med
markanvändning inriktat på logistik, lättare verksamheter (icke störande), lager och kontor [ZK]. Inom två områden tillåts även fordonsservice som är inriktad på enklare
automatstationer [J1], specifikt för den trafik som kommer att ske inom
verksamhetsområdet. Enklare typer av fordonsservice så som verkstäder, bilprovning osv ingår inom användningsområdet Z, verksamheter.
Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns [p1] och entréer ska, där så är möjligt, placeras mot gata och markeras tydligt [f2], exempelvis med ett annat fasadmaterial än huvudbyggnad, fasader med fönster, tydlig skyltning, god belysning och/eller en lägre byggnadskropp. Byggnaderna ska gärna utformas med plåt, betong, glas, sten och trä.
Färgsättning samordnas kvartersvis i liknande kulörer. Stora byggnadsvolymer ska om möjligt med hänsyn till funktionen brytas upp genom olika byggnadskroppar i olika höjd, indrag i fasad och/eller olika fasadmaterial. Utformning av bebyggelse i kvarteren mot väg E20 ska ske med hänsyn till områdets exponerade läge. Tomter ska ha en representativ och välordnad sida mot väg E20 samt mot gatorna inom området.
Inlastning, upplag och andra sidofunktioner ska i möjligaste mån placeras mot icke publika utrymmen. Stora parkeringsytor för personbilar och lastbilar förses med trädplanteringar och belysningselement som delar upp parkeringsytorna i ”mindre rum”.
Bildväxlande skyltar får inte uppföras. Skyltar får inte heller placeras ovanför takfot [f1].
Skyltar ses gärna samspela med arkitekturen och gestaltningen av byggnaderna. Företags- och reklamskyltar bör utformas så att de inte dominerar över byggnader och landskap och ha en tydlig koppling till verksamheten på fastigheten. Skyltar bör om möjligt placeras i anslutning till entréerna.
Största utnyttjandegrad är 60 % byggnadsarea per fastighetsarea [e1] och byggnader får uppföras till en högsta byggnadshöjd mellan 18–24 meter.
SERVICE OCH MÖTESPLATSER
Inom, eller i direkt anslutning till, planområdet finns idag ingen service. Närmaste dagligvaruhandel och andra servicefunktioner finns i Nykvarn och Södertälje, ca 6 km väster resp. öster om planområdet. Bilservice, bensinstation, samt snabbmatsrestaurang finns vid trafikplats Nykvarn, ca 3 km väster om planområdet.
I Almnäs, ca 500 meter söder om planområdet, finns en företagsby.
ARKEOLOGI Förutsättningar
Ortsnamnet Mörby har förekommit i skrift sedan tidigt 1400-tal, men troligtvis grundlades jordbruksmarken redan under bronsåldern. Skogsmarken har historiskt använts till
betesmark. Dagens jordbruk, som bryts av med åkerholmar, bidrar till läsbarheten av det kulturhistoriska landskapet, medan det monotona skogsbruket snarare försvagar den kulturhistoriska kopplingen. Inom planområdet finns inga byggnadsminnen; däremot går en historisk banvall genom Mörbyområdet som i sin helhet kan anses vara viktig för Stockholm Syd.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
24 En arkeologisk utredning utfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård i samband med
detaljplanen för Mörby del 5. I den hittades inom det nu aktuella planområdet två fasta fornlämningar i form av en lägenhetsbebyggelse samt en boplats. Det hittades även fem ej fasta fornlämningar, boplatslägen samt tre övriga kulturhistoriska lämningar, gränsmärke och kolningsanläggning.
Planförslaget:
Fornminnen skyddas i enlighet med 2 kap. Lag (1988:950) Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk
förundersökning.
Fornlämningar som ska vara kvar inom planområdet ska ha ett skyddsavstånd på minst 50 meter, om ett skyddsavstånd inte går att hållas ska en för- och eventuell slutundersökning göras för att undersöka möjlighet att ta bort eller flytta lämningarna. Dessa undersökningar görs efter att detaljplanen vunnit laga kraft.
I nuläget är det endast en husgrund, klassad som övrig historisk lämning, som riskerar att hamna inom kvartersmark och där flytt av lämning kommer att krävas. De övriga ligger inom naturmarken och är markerade på plankartan.
KULTURMILJÖ Förutsättningar
På grund av landhöjningen återfinns stenålderns lämningar i de mer höglänta partierna. I närområdet är huvuddelen av de tidigare kända stenåldersboplatserna lokaliserade till Turingeåsens väldränerade sluttningar och svallsandsområden i anslutning till denna. Den mest kända av dessa är den stor boplatsen vid Brokvarn. Området förefaller dock inte ha utgjort en lika intensivt utnyttjad stenåldersmiljö som exempelvis de centrala delarna av Södertörn, trots likartade topografiska förutsättningar. Desto mer framträdande är den rika brons- och järnåldersbygden i Turingeåns dalgång, inte minst i området kring Mörby, strax väster om området. Här finns en stor mängd kända boplatser, skärvstenshögar, gravar och skålgropsförekomster från dessa perioder. Även sydöst om området, runt Almby, finns lämningar av brons- och järnålderskaraktär.
Inom området finns ingen utpekad kulturmiljö.
Planförslaget:
Påverkan på landskapsbilden kommer att uppstå vid en byggnation enligt planförslaget.
Områdets naturliga höjdförhållanden kommer att behöva anpassas för att möjliggöra den exploatering som förslaget syftar till. För att åstadkomma en utjämnad marknivå kommer kvarteren belägna inom skogsmarken att sänkas. Den framtida landskapsbilden kommer att vara varierad, och präglas av den nya bebyggelsen som föreslås inom området.
GATOR OCH TRAFIK
Möjligheter till kommunikationer via flyg (Skavsta Flygplats), båt (Södertälje hamn), järnväg (Svealandsbanan) och väg (E20 och E4) gör Stockholm Syd till ett strategiskt område för logistik i regionen. Genom att bygga trafikplats Almnäs mellan trafikplatserna Nykvarn och Vasa har förutsättningar skapats för direkt koppling mellan planområdet och väg E20.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
25 GATOR
Förutsättningar
Idag nås planområdet från E20 via den nybyggda trafikplatsen Almnäs. Från trafikplatsen i norr går väg 518 rakt igenom planområdet i nord-sydlig riktning som fortsätter in i
Södertälje, vägen har i dagsläget en trafikmängd om ca 550 fordon per årsmedeldygn. I övrigt finns inom området ett antal mindre skogsvägar som används för att nå de olika skogsområdena.
Planförslaget
Planområdet kommer att kopplas ihop med övriga etapper inom Sthlm Syd och den föreslagna vägstrukturen bygger på genomgående vägar som ansluter till Almnäs trafikplats och vägnätet i Mörby samt i Almnäs i Södertälje kommun. Det skapar en möjlighet för trafiken i Mörby att komma till E20 via trafikplats Almnäs men även lokala förbindelser inom området.
En belastningsberäkning har tagits fram av Norconsult AB som visar hur trafikflöden från kvartersmarken bedöms påverka trafikrörelserna på väg 518 och trafikplats Almnäs.
Bedömningen från rapporten är att inga kapacitetsproblem kommer att uppstå varken på väg 518, eller vid trafikplatsen vid E20, norr om planområdet. Känslighetsanalysen visar att belastningsgraderna vid påfarterna vid trafikplatsen idag ligger på 0,31–0,32. Efter
exploatering blir belastningsgraden på påfarten österut 0,8. För västergående påfart är belastninggraden 0,7–0,75. Över 0,8 i belastningsgrad brukar man säga att ytterligare studier krävs då det är gränsfall för vad som är acceptabelt.
Den föreslagna vägstrukturen är utformad med en gatuhierarki där gatorna har olika funktioner – huvudgata [VÄG] och lokalgata [GATA1] - vilket tydliggörs genom gaturummets gestaltade karaktär. Inom kvartersmarken kommer det även finnas lokala gator genom gemensamhetsanläggningar.
Lokalgatan [GATA1] föreslås förses med trädrader, dels för att tillföra grönska och rumslighet, dels för att underlätta orienterbarheten. Det bidrar också till att skapa en gemensam karaktär för hela området ”Stockholm syd”. Befintliga gångvägar och andra småvägar bevaras i möjligaste mån för att ingå i grönstrukturen, gång- och cykelstråk samt ridvägar. Hastighetsreducerande åtgärder inom planområdet behöver studeras närmare i den fortsatta planprocessen. Särskilt viktigt är detta på platser där gående och cyklande korsar huvudgatorna.
Med tanke på ambitionen att utveckla Mörby industriområde till ett logistikområde är det av särskild vikt att gatornas geometri och konstruktion utformas utifrån de stora, tunga fordon som kommer att trafikera området. Som dimensionerande fordon i utformningen av vägar och korsningar används en 16 meters semitrailer.
Gaturummet för väg 518 [VÄG] planlägg likt befintligt gatuutrymme men med en extra buffert för att möjliggöra för cykelväg och 17 meter på lokalgatan [GATA1]. För
verksamheterna som gränsar mot huvudgatan, väg 518, är ett område om 11 meter uppfört med prickmark, byggnader får inte uppföras. Verksamheterna är också försedda med utfartsförbud på delar av området, detta för att styra antalet utfarter mot väg 518.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
26
Figur 9. Förslag till sektion för lokalgata och cykelväg. Stadsbyggnadsteknik
GÅNG- OCH CYKELVÄG Förutsättningar
Idag finns endast grusvägar och stigar inom området som mest troligen används av människor som besöker skogen i rekreationssyfte.
Planförslaget
Gång- och cykelvägar föreslås utmed ena sidan av lokalgatan för att skapa god tillgänglighet förutsättningar för oskyddade trafikanter att röra sig säkert till och från de nya
arbetsplatserna. I dagsläget saknar vägarna kring Mörbyområdet gång- och cykelbanor. Ett regionalt cykelstråk mellan Södertälje och Nykvarn går idag längs Genetaleden och väg 576 (Gamla Strängnäsvägen). Cykelstråket planeras i samband med utbyggnad av Almnäs att ledas om till den gamla banvallen söder om E20 rakt, vilket är i direkt anslutning till aktuellt planområde. Längs Väg 518 ska lokal gång-och cykelväg anläggas på östra sidan, denna kommer att anläggas utanför Trafikverkets vägområde och kommer att vara kommunal.
Figur 10. Förslag till sektion för cykelväg. Stadsbyggnadsteknik KOLLEKTIVTRAFIK
Förutsättningar
Busstrafiken går i dag på väg 509 mellan Nykvarn och Södertälje. Inom Mörby
industriområde finns busslinje på Mörbyvägen till nuvarande vändplan vid VPL. Idag går
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
27 busslinje 780 och 780X mellan Nykvarn och Södertälje centrum. Linje 781 är en direktlinje som går via E20 mellan Nykvarn och Södertälje centrum via Södertälje Hamn.
Planförslaget:
Kommunens ambition är att så många som möjligt ska resa kollektivt till Mörby. Det är då avgörande att det från start finns snabba och pålitliga kollektivtrafikförbindelser till och från Mörby. I förslag till stomnätsstrategi etapp två föreslås en stomlinje som går från Nykvarn via E20 till Södertälje centrum och vidare mot Nynäshamn. Linjen kopplar Nykvarn med Södertälje och skapar bytesmöjligheter till pendeltågssystemet. Vidare skapar linjen en regional förbindelse med en länk för tvärresande i södra länets ytterkanter.
Stomlinjen som planeras gå på E20 förbi Stockholm syd-området föreslås dras genom området i två alternativa dragningar (se Trafikutredning från Mörby del 5, Tyréns 2015).
För att klara de mål som är satta för stomlinjerna i Stockholm förslås två hållplatslägen inom Stockholm syd. Stomlinjen går alla dagar och erbjuder ett relativt bra utbud.
Kommuntrafiken föreslås gå lite mer lokalt inom området och täcka upp de delar som inte stomtrafiken når. Kommuntrafiken antas endast trafikera under högtrafik eller när
efterfrågan är tillräcklig.
För att området ska få en attraktiv kollektivtrafik krävs att det finns ett bra
resandeunderlag, att turtätheten är anpassad efter efterfrågan samt att så många som möjligt har acceptabla gångavstånd till närmaste hållplats. Förslaget med två linjer in i området får ses som en långsiktig lösning som kräver ett relativt stort resandeunderlag. Ett vägnät som gör att det går att ta sig mellan Mörby och Almnäsområdet är en förutsättning.
PARKERING, VARUMOTTAG, UTFARTER Planförslaget
Parkeringen i området ska lösas på fastighetsmark. Inga parkeringar längs gatorna planeras.
FRIYTOR
LEK OCH REKREATIONSOMRÅDEN
Planområdet bedöms användas för rekreation i en begränsad omfattning. Mörby industriområde, E20 och järnvägen utgör barriärer och bidrar till att göra området bullerstört. Lokalt finns höga rekreativa strukturer med höga värden för friluftslivet.
Skogslandskapet rymmer stor rekreativ potential. Området tros, i mindre uppfattning, användas för promenader eller svamp- och bärplockning.
TEKNISK FÖRSÖRJNING VA
De planerade verksamheterna föreslås anslutas till det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. Vatten- och avlopp byggs ut i samband med varje etapputbyggnad.
Nykvarns kommuns huvudledning ligger intill planområdet.
DAGVATTEN
Till detaljplanen hör två utredningar, en dagvattenutredning med fokus på rening för det dagvatten som avrinner från Mörbyområdet/Stockholms syd och till recipienten Måsnaren, samt en dagvattenutredning för det specifika planområdet.
