5. Analys & diskussion
5.5 Planering
Planeringens roll i skapandet av social hållbarhet kan anses svårdefinierad. Gerell (2014) beskriver att socialt kapital och kollektiv förmåga stärks på den mindre skalan, där planeringen inte alltid är verksam. Planeraren menar att planeringen inte har en långtgående makt att påverka hur det som planeras faller ut på detaljnivå. Istället menar hen att planeringen har möjlighet att lägga fram strukturer som främjar social hållbarhet. Det kan då anses viktigt att ta dessa lägre nivåer i beaktning när de generella strukturerna läggs. Det är också beroende på vem planeraren är och dess sociala kapital. Personen behöver bilda nätverk med bland annat politiker, invånare och tekniskt kunniga för att kunna samla in information och kunna motivera sina val för beslutsfattare. Personens sociala kapital är viktigt för att kunna genomföra de åtgärder som kan skapa den sociala hållbarheten. Om en planerare saknar möjligheten att förklara och motivera sina planer är sannolikheten att de antas troligtvis lägre. Samtidigt kan planerare uppleva att det är svårt att skapa inkluderande nätverk med boende och då menar UtvB att samverkan mellan Stångåstaden och kommunen kunde förbättras.
Något som ytterligare försvårar planeringens inverkan på social hållbarhet är dess beroende av andras initiativ. Cars & Thune Hedström (2006) menar på att beroende på vem som tar initiativ kommer även denne erhålla mer makt. En planerare kan planera på ett sätt i översiktsplaner men är beroende av markägares vilja att förändra något för att få tillgång till möjligheten att förändra på detaljplannivå. När dessa initiativ baseras på andra visioner än planeringens kan det skapa dilemman. Planeringens roll bör vara att bidra med ett helhetsperspektiv kring projektets påverkan, både inom stadsdelen och staden som helhet. Till exempel kan olika syn på arkitektoniska utformning och ekonomiska kostnader behöva diskuteras. För att resultatet ska bli det bästa möjliga krävs det samverkan mellan aktörerna.
6. Slutsatser
I detta kapitel presenteras de slutsatser som kommit av detta arbete. Kapitlet avslutas med frågor för vidare forskning.
Syftet med detta arbete var att analysera olika aktörers möjligheter och utmaningar med att skapa social hållbarhet i socioekonomiskt svagare områden. Stångåstadens strategier och metoder studerades för att sedan jämföras med aktörer inom Linköpings kommun och andra allmännyttiga bostadsbolag. Detta för att förstå hur deras arbetssätt och strategier liknar eller skiljer sig från varandra. De frågor som ställdes i detta arbete var: På vilket sätt arbetar de olika
aktörerna för att skapa social hållbarhet? Vilka utmaningar finns i detta arbete? Hur används samverkan i detta arbete? På vilket sätt tar de allmännyttiga bostadsbolagen ansvar i skapandet av social hållbarhet?
De olika aktörerna skapar social hållbarhet på varierande sätt. Planeringen möjliggör för social hållbarhet genom att skapa strukturer men kan anses stå delvis maktlös inför utfallet av dess planer. Både de kommunala stadsdelssamordnarna och Stångåstadens stadsdelsutvecklare har en viktig roll i skapandet av social hållbarhet i dessa områden då de är närvarande och drivande av åtgärder. Deras samverkan och tillit till varandra är avgörande för utfallet av arbetet. Det är dessa aktörer som konkret arbetar för att stärka de boende och ge dem makt att påverka sina liv. Det är den kollektiva förmågan bland de boende som anses vara nyckeln till att skapa socialt hållbara stadsdelar.
Det finns flertalet utmaningar med att skapa social hållbarhet. En av utmaningarna är att ‘social hållbarhet’ är ett svårdefinierat begrepp som kräver att de olika aktörerna tar sig tid att diskutera vad som menas med begreppet just på den platsen och den tiden. Men genom en tydlig definition finns det flera möjligheter att tillsammans samverka för att skapa social hållbarhet. En annan utmaning är hur ansvaret fördelas för att skapa socialt hållbara stadsdelar. En diskussion kring hur långt de allmänna bostadsbolagens ansvar ska sträcka sig kan behövas. En viktig aspekt i arbetet med social hållbarhet är samverkan. Det genomsyrar allt arbete och vi anser att det inte går att jobba med social hållbarhet utan att samverka med andra aktörer. Det är viktigt i denna samverkan att skapa gemensamma mål som driver arbetet framåt och säkerställer att alla parter bidrar med det de kan. Däremot är alla aktörer överens om att det är inom samverkan som de kan skapa förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle.
Olika allmännyttiga bostadsbolag tar varierat mycket ansvar gällande skapandet av social hållbarhet. Vilket ansvar de tar är beroende på hur de ser på sitt kärnuppdrag och de krav som ställs genom deras ägardirektiv. Det vi funnit är att allmännyttiga bostadsbolag har ett tydligt mål med sitt sociala arbete och mycket gott görs runt om i landet.
Denna uppsats studerar och diskuterar samverkan i socioekonomiskt svagare områden. Det finns områden med liknande problematik som Skäggetorp och Berga på flera platser runt om i landet. Utmaningarna i områdena är visserligen platsspecifika men något som är gemensamt för områdena är stigmat som finns kring dessa platser. Detta arbete bidrar med att ge insyn i hur arbetet för att skapa socialt hållbara stadsdelar kan se ut och vilken betydelse aktörerna har för att skapa förändring.
Flera olika resonemang har väckts under arbetets gång som skulle vara intressant att studera vidare. Många av de socioekonomiskt svagare områdena ligger i hus byggda under miljonprogrammet och då dessa nu börjar nå slutet av sin livslängd skulle det vara intressant att studera hur olika metoder för att renovera dessa påverkar den sociala hållbarheten i olika städer. Hur skiljer sig strategierna mellan olika bostadsbolag? Vilken strategi kan anses mest hållbar? Problematiken i dessa områden kan anses vara både en nationell och lokal fråga. Hur åtgärdas ett nationellt problem när den lokala kontexten är avgörande för hur åtgärderna utformas?
Referenser
AB Stångåstaden. (2016). Sociala krav på entreprenörer ger människor ny chans i
arbetslivet. https://www.stangastaden.se/omoss/hallbarhet/social-hallbarhet/sociala-krav- upphandling Hämtad 2020-04-29
AB Stångåstaden. (2019a). Stångåstadens årsredovisning 2018.
https://www.stangastaden.se/Documents/ekonomi/stangastaden_arsredovisning_2018.pdf Hämtad 2020-04-21 AB Stångåstaden. (2019b). Stadsdelsutveckling. https://www.stangastaden.se/omoss/stadsdelsutveckling Hämtad 2020-03-13
Allmännyttan. (2020). Kritiken mot miljonprogrammet.
https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/kritiken-mot-miljonprogrammet/ Hämtad 2020- 04-14
Arnstein, S. (1969). A Ladder Of Citizen Participation. Journal of the American Institute of
Planners. 35(4): 216-224. DOI: 10-1080/01944366908977225
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? – möjligheter och hinder i samarbetet med
socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg.
Akademisk avhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Boström, M. (2012). A missing pillar? Challenges in theorizing and practicing social sustainability: introduction to the special issue. Sustainability: Science, Practice and Policy. 8(1):3-14. DOI: 10.1080/15487733.2012.11908080
Bouzguenda, I., Alalouch, C., Fava, N. (2019). Towards smart sustainable cities: A review of the role digital citizen participation could play in advancing social sustainability. Sustainable
Cities and Society. 50. DOI: 10.1016/j.scs.2019.101627
Boverket. (2010). Socialt hållbar
stadsutveckling. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt- hallbar-stadsutveckling.pdf Hämtad 2020-03-17
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology. 3(2): 77–101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2008). Social research methods. 2:7. uppl. Oxford: Oxford University Press
Cars, G. & Thune Hedström, R. T. (2006). Nya villkor för den kommunala planeringen. I Blücher, G. & Graninger G. (red.) Planering med nya förutsättningar - Ny lagstiftning, nya
värderingar. Stiftelsen Vadstena forum: för samhällsbyggande. 157-176
Castles, S., Korac, M., Vasta, E.,Vertovec, S. (2002). Integration: Mapping the Field. Report of a Project carried out by the University of Oxford Centre for Migration and policy Research and Refugee Studies Centre contracted by the Home Office Immigration Research and
Statistics Service (IRSS). Hämtad 2020-03-19
Christens, B. (2019). Community Power and Empowerment. New York: Oxford University Press
Colantonio, A & Dixon, T. (2010). Urban Regeneration and Social Sustainability: Best
Practice from European Cities. Chichester: John Wiley & Sons, Incorporated.
Conrad, E., Cassar, L F., Christie, M., Fazeyô, I. (2011). Hearing but not listening? A participatory assessment of public participation in planning. Environment and Planning C:
Government and Policy. 29: 761- 782. DOI: 10.1068/c10137
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S., Brown, C. (2011). The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development 19(1): 289-300. DOI: 10.1002/sd.417 ,
Ek, H., Isaksson, J. & Eriksson, R. (2017). Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter: Socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan.
Socialvetenskaplig tidskrift. 24(1): 59-77. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva- 133597 Hämtad: 2020-04-15
Fredriksson C. (2012). System och strukturer som hindrar hållbar utveckling - En
kunskapsöversikt. Forskargruppen för stadsregioner och utvecklingskraft 2012:1. Kungliga
tekniska högskolan
Gerell, M. (2014). Grannskap och socialt kapital. Ur Ek, R., Gerell, M., Guldåker, N., Hallin, PO., Herbert, M., Nieminen-Kristofersson, T., Nilsson, A. & Tykesson, M. (red.). Att laga
revor i samhällsväven. MAPIUS 18: 101-112
Innes, J. & Booher, D. (2003). Collaborative policymaking, governance through dialogue. I:
Deliberative Policy Analysis. Hajer, M. & Wagenaar, H. (red.). Cambridge University Press:
Cambridge. 33-59
Innes, J. & Booher, D. (2004). Reframing Public Participation: Strategies for the 21st Century.
Planning Theory & Practice. 5(4): 419–436. DOI: 10.1080/1464935042000293170
Križnik, B. (2018). Transformation of deprived urban areas and social sustainability: A comparative study of urban regeneration and urban redevelopment in Barcelona and Seoul.
Urbani Izziv. 29(1): 83-95. DOI: 10.5379/urbani-izziv-en-2018-29-01-003
Linköpings kommun. (2010). Översiktsplan för staden Linköping. https://weblisher.textalk.se/linkoping/10op/ Hämtad 2020-04-14
Linköpings kommun. (2019). Hållbarhetsrapport Linköpings kommun - Verksamhetsåret
2018.
https://www.linkoping.se/contentassets/de08e16a364c4384b8fb051650c8b55b/hallbarhetsrap port.pdf?4adef9 Hämtad 2020-03-12
Maton, K. (2008). Empowering Community Settings: Agents of Individual Development, Community Betterment, and Positive Social Change. American Journal of Community
Mayer, R.C, Davis, J.H & Schoorman, F.D. (1995). An integrative model of organizational trust. Academy of Management Review. 20(3): 709-734. DOI: 10.5465/AMR.1995.9508080335
Nationella operativa avdelningen. (2015). Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga
och oönskade händelser. Tillgänglig: https://polisen.se/ /sok/Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Hämtad 2020-03-19
Nationella operativa avdelningen. (2019). Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild
för utvecklingen i utsatta områden. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/juni/positiva- trender-i-manga-utsatta-omraden/ Hämtad 2020-03-19
Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster.
Regeringskansliet. (2015a). 17 globala mål för hållbar utveckling.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala- mal-for-hallbar-utveckling/ Hämtad 2020-03-11
Regeringskansliet. (2015b). Jämställdhet. https://www.regeringen.se/regeringens- politik/globala-malen-och-agenda-2030/jamstalldhet/ Hämtad 2020-03-11
Ridder, D & Pahl-Wostl, C. (2005). Participatory Integrated Assessment in local level planning.
Regional Environmental Change. 5:188–196. DOI: 10.1007/s10113-004-0089-4
Rothstein, B. & Uslaner, E.M. (2005). All for all. Equality, Corruption, and Social Trust.
World Politics. 58(1): 41-72
Sampson, R & Graif, C. (2009). Neighborhood Social Capital as Differential Social Organization: Resident and Leadership Dimensions. American Behavioral Scientist, 52(11): 1579–1605. DOI: 10.1177/0002764209331527
Servaes, J. (2013a). Introduction: The Kaleidoscope of Text and Context in Communication. . Ur Servaes, J (red.) Sustainability, Participation and Culture in Communication : Theory and
Praxis. Bristol: Intellect Books Ltd. 1-23
Servaes, J. (2013b). Conclusion: Communication for Sustainable Social Change Is Possible, but not Inevitable. Ur Servaes, J (red.) Sustainability, Participation and Culture in
Communication : Theory and Praxis. Bristol: Intellect Books Ltd. 369-378
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Finansdepartementet
SOU 2019:13. Agenda 2030 och Sverige : världens utmaning - världens möjlighet:
slutbetänkande. Stockholm: Finansdepartementet
https://www.regeringen.se/493ab5/contentassets/a1d21f7c7c7c484e96c759f2b3c44638/agend a-2030-och-sverige-varldens-utmaning--varldens-mojlighet-sou-201913.pdf Hämtad: 2020- 03-31
Thomson, A. M. & Perry, J. (2006). Collaboration Processes: Inside the Black Box. Public
Administration Review. 66: 20-32. DOI: 10.1111/j.1540-6210.2006.00663.x.
Urban, S. (2018). Integration och grannskap - Hur kan staden hålla samman?. Lund: Studentlitteratur.
Van Hemelrijck, A. (2013). Powerful Beyond Measure? Measuring Complex Systemic Change in Collaborative Settings. Ur Servaes, J (red.) Sustainability, Participation and
Culture in Communication : Theory and Praxis. Bristol: Intellect Books Ltd. 27-48
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 2020-03-16
World Commission on Environment and Development. (1987). Our common future. Oxford : Oxford University Press
Intervjuer
Bosocial strateg, Botkyrkabyggen, 2020-04-03
Chef nyproduktion, AB Stångåstaden, 2020-04-08
Chef sociala projekt, MKB fastighets AB 2020-04-07
Kvalitets- och hållbarhetschef, AB Stångåstaden, 2020-04-29
Planarkitekt, Linköpings kommun, 2020-03-30
Stadsdelssamordnare Berga, Linköpings kommun, 2020-03-31
Stadsdelssamordnare Ryd, Linköpings kommun, 2020-04-16
Stadsdelssamordnare Skäggetorp, Linköpings kommun, 2020-03-27
Stadsdelsutvecklare Berga, AB Stångåstaden, 2020-03-26
Stadsdelsutvecklare Skäggetorp, AB Stångåstaden, 2020-03-25
Utvecklingschef, ÖrebroBostäder AB, 2020-04-03
Bilaga
Intervjuguide
- Berätta om studiens syfte
- Tacka för att de ställer upp
- Informera om samtycke, konfidentialitet, avidentifierad men inte anonym.
- Den informationen vi tänkte inkludera är: roll, stadsdel. Ej namn
Bakgrund
● Berätta lite om dig själv
○ Vad har du för utbildning?
○ Vad har du för tjänst på XXX? Hur länge har du jobbat med det du gör?
○ Vad ingår i dina arbetsuppgifter/ansvarsområden?
Social hållbarhet
● Strategier (långsiktigt, strategiskt)
○ Vad har ni för strategier för att uppnå social hållbarhet inom bostadsområdena?
● Metoder (arbetssätt, hur man gör)
○ Kan du berätta om följande metoder ni använder er av? För- och nackdelar med
respektive.
■ Scenarioplanering
■ Boendeinflytande
■ Motprestation
■ Kommunikation (Boendediamanten, Bildspråket)
■ Relationsskapande/samverkan
○ Varför arbetar ni med dessa?
● Mål
○ Vad är ert primära mål med stadsdelsutvecklingen?
■ Om ja, Vem/vilka är det som skapar dessa mål?
■ Om nej, Hur arbetar ni då?
■ Hur arbetar ni för att uppnå det?
○ När “behövs” ni inte längre i områdena som stadsdelsutvecklare?
● Har ni arbetat med de globala målen i er verksamhet?
○ Om ja, vilka mål fokuserar ni på?
■ På vilket sätt använder ni dem i ert arbete?
■ Upplever du att de fungerar som ett stöd/mål i ditt arbete?
○ Om nej, vad utgår ni då ifrån istället?
● Hur definierar ni på Stångåstaden social hållbarhet?
Samverkan för social hållbarhet
● Vilka aktörer samverkar ni mest med?
○ Vad får ni ut av att samverka med varandra?
○ Kommunen? På vilket sätt?
● Vad anser du är bra samverkan? Hur skapar man bra samverkan?
● Vilka möjligheter finns det med att samverka med olika aktörer?
● Vilka utmaningar upplever du med att samverka med olika aktörer?
○ Kommun
○ Boende
○ Externa företag
○ Andra svar från ovan!
● Vilka fysiska aspekter påverkar samverkan?
● Hur påverkar den fysiska utformningen av området dess möjlighet till
förändring/mötesplatser?
● Hur involveras ni i den kommunala planprocessen av exempelvis utveckling av
ytterområdena?
● Ni är ett kommunägt bolag, på vilka sätt påverkar det ert arbete?
● Hur tycker du att kommunikationen fungerar mellan er och kommunen? Vilka
förvaltningar har du mest kontakt med? ● Är ansvarsfördelningen mellan er tydlig?
○ Ja - hur blev det så?
○ Nej - hur kommer det sig?
● Hur skiljer sig förutsättningarna i den här stadsdelen från andra liknande stadsdelar?
● Hur använder ni er av nätverk och kontakter?
● Hur kommunicerar ni med boenden?
○ Enkät, workshops, infomöten?
○ Hur ser ni till att nå ut till alla, när t ex språket kan vara en barriär?
För att sammanfatta lite:
● Vilka aspekter tycker du är de viktigaste för att kunna arbeta mot ett socialt hållbart
samhälle?
● Kan du avslutningsvis sammanfatta topp tre aspekter med området du skulle vilja
förbättra/göra annorlunda/utveckla osv
Det var nog allt vi hade att fråga. Har du något du vill tillägga? Tack för ditt deltagande!