5.4.5 Litteraturläsning
5.6 Planeringstidens objekt och resultat
Planeringstidens objekt handlar om vad som är målet och syftet med planeringstiden, det vill säga vilket underliggande motiv som motiverar och driver de handlingar som utförs, samt vad som eftersträvas uppnås. Verksamhetssystemets sex noder interagerar och
samspelar med varandra på olika sätt och påverkar därigenom verksamhetens objekt. På så sätt omvandlas objektet till ett resultat. Planeringstidens resultat representerar de
möjligheter förskollärarna menar planeringstiden kan bidra med, vilket är en av studiens forskningsfrågor. I materialet framkommer att samtliga informanter betraktar planeringstid som någonting viktigt i yrket. En av förskollärarna berättar:
Och det har mina kollegor sagt till mig också sen, sen jag fick den extra planeringstiden, att “nu har det hänt jättemycket här, de senaste veckorna liksom, så det märker vi verkligen att det här var väldigt bra liksom”. [...] Det är sån otrolig skillnad på vad man kan göra, om man får lov att gå undan och så. Det gör all skillnad, skulle jag säga. [Förskollärare 2]
Varför förskollärarna anser att planeringstiden är viktig tar sig uttryck i ett antal olika motiv. Dessa motiv beskriver vilka möjligheter planeringstiden kan bidra med, det vill säga planeringstidens objekt och resultat. Ett flertal av förskollärarna talar om hur
planeringstiden är viktig för verksamhetens kvalitet. De menar att det blir en annan typ av verksamhet, en ogenomtänkt verksamhet utan djup, om man inte får tillräckligt med planeringstid. En av förskollärarna uttrycker det såhär:
Alltså jag tycker att den är viktig och jag tycker att den är framför allt viktig för den pedagogiska diskussionen. [...] För att föra verksamheten framåt. [...] Ja, det kan bli att det blir, att det kanske blir...det kräver ju väldigt mycket av pedagogerna, att ha en verksamhet om man inte har planering. Alltså att det inte blir så genomtänkt, finns ju en risk. Det blir lite platt. [...] Ja och att man missar saker, man missar saker som händer kanske, i barngruppen. Att det kan bli lite sämre kvalitet. Absolut. [Förskollärare 5]
Likt förskolläraren ovan framträder det att planeringstiden bidrar till en slags medvetenhet och framåtrörelse i verksamheten.
Det blir ju en annan typ av verksamhet liksom där man kanske inte har en sån, där man inte har en sån liksom framåtrörelse i vad man håller på med utan om man inte har någon planeringstid så blir det lätt att man såhär “jaa och nu ska vi göra en gruppaktivitet igen aa kom så går vi in och målar” liksom. Och inte såhär “jaha, nu ska vi bygga på det här som vi har gjort” här innan liksom. För det är väldigt viktigt tycker jag att såhär sitta ner och reflektera att det händer liksom så otroligt mycket i ens tankar liksom kring vad det är man håller på med och sådär. Att såhär “just det, vi har gjort det här alltså att jag ser att barnen är intresserade av det här och det här och det här, det finns faktiskt en gemensam nämnare i det här, aha! Och vad kan jag tänka då utifrån den liksom? Jo, men då skulle vi kunna gå vidare och göra det här”. Och liksom, sånt hinner man ju inte se när man är i verksamheten med barnen liksom. [Förskollärare 2]
Planeringstiden uttrycks vara viktig för att få möjlighet att reflektera och utvärdera verksamheten, vilket leder till en ökad medvetenhet och mer pedagogiskt djup. Utebliven planeringstid kan resultera i oplanerade och ogenomtänkta aktiviteter, vilket i det långa loppet får konsekvenser för verksamhetens kvalitet. Några av förskollärarna uttrycker även hur detta får betydelse för yrkesglädjen. De menar att planeringstiden bidrar till att göra yrket mer intressant och roligt.
Planeringstiden beskrivs även vara betydande för det utökade uppdrag och ansvar förskollärarna har. Detta lyfts framför allt av de förskollärare som arbetat en längre tid och fått uppleva dess utveckling. En förskollärare berättar:
Ja faktiskt är det ganska likt och ändå är det ju en helt annan värld vi befinner oss i idag alltså krav, det är helt andra krav på oss som arbetar i förskolan idag, än det var 1976, det är jätteskillnad. [...] Det är jätteskillnad. Då planerade man vad ska vi ha till mellanmål [skratt]. Nämen det var, alltså nej det är jätteskillnad. Vi prat...man pratade inte på djupet på det sättet på den tiden, det var mycket yta, det var mycket planera dagarna och hur de skulle se ut. Fylla dem med innehåll. Sen var det säkert många, gjorde man ändå bra saker men det var inte på djupet, det fanns ju ingen alltså
dokumentation och det..nej. Det var helt annorlunda. [Förskollärare 5]
Förskolläraren talar om ökade krav, vilket är något som även framkommer i några av de andra förskollärarnas berättelser. De beskriver att de förändringar som skett i förskolan, exempelvis införandet och revideringen av läroplanen, har medfört ett synliggörande och
förtydligande av verksamhetens pedagogiska innehåll. I denna ökade administrativa börda framhåller förskollärarna planeringstiden som särskilt betydelsefull. De menar att
planeringstiden behövs för att kunna utföra ett fullgott arbete, med allt vad det innebär. Detta uttrycks även bidra till en minskad upplevelse av stress.
5.2.1 Sammanfattning objekt och resultat
Samtliga förskollärare menar att planeringstiden är viktig. Varför den är viktig tar sig uttryck i ett antal olika motiv. Dessa beskrivs vara kvalitet i verksamheten, en pedagogisk medvetenhet och ett framåtskridande i verksamheten, att kunna utföra sitt uppdrag och arbete, yrkesglädje och minskad upplevelse av stress. Tillsammans skapar detta
planeringstidens objekt och resultat, det vill säga vad som eftersträvas med planeringstiden och vilket potentiellt resultat planeringstiden kan medföra. De olika motiven kan
tillsammans bidra till att läroplansmålen uppfylls i en högre grad, vilket i sin tur resulterar i förhöjd kvalitet i verksamheten