Efter intervjun med fastighetsägaren framkom det att lägenheterna i byggnaden skulle vara ämnade för målgruppen 30+. Genom att ha en relativt bred målgrupp finns det fria händer till att utforma bostäderna i varierande storlekar.
47 De mest lämpade lägenheterna i Villa Fannalund är därför tvåor och treor eftersom de lockar större delen av målgruppen samtidigt som de är flexibla när det gäller ombyggnation. Två olika sorters tvåor planerades fram, standardtvåor mellan 45-60kvm och minitvåor mellan 33- 43kvm.
Minitvåorna är ämnade för en person som inte vill bo stort men ändå vill ha ett separat sovrum. Sovrummet är av den storleken att en säng som är mindre än en vanlig dubbelsäng är det som får plats. Det går att installera en dubbelsäng men det skulle innebära att sovrummet inte längre är tillgänglighetsanpassat. Tanken är att lägenheten ska passa bra för äldre personer eller dem som bor ensamma.
Villa Fannalund har lite fönsterglasarea jämfört med byggnadens form och area, från ett solljus och dagsljusperspektiv. Detta gör att stora delar av byggnadens mitt inte får något dagsljusinsläpp. Då det inte är tillåtet att ändra fasaden är planlösningarna anpassade utefter fönsternas placering.
Till följd av att utforma planlösningen utifrån fönsternas placering samt dem befintliga väggarna får lägenheterna en väldigt unik layout.
7.3.1 Jämförelse av förslagen
För att få bort kontorskänslan och skapa en känsla för ett hem, har rummen delats in i mindre rum och byggnaden delats in i olika lägenheter.
En del rum som inte används så ofta blir onödigt stora samtidigt som sällskapsytorna, där man vistas mer än tillfälligt i vaket tillstånd, blir mindre. Ett exempel är lägenhet 4 nedan i figur 21, där sovrummet är betydligt större än vardagsrummet. Om man byter plats på sovrummet och vardagsrummet hade man behövt gå igenom sovrummet för att komma till
vardagsrummet. Om man delar upp sovrummet i två behöver man ta hänsyn till vad för funktion rummet ska ha då det finns krav på att en avskiljbar del av rum där man vistas mer än tillfälligt ska ha fönster mot det fria.
48
7.3.1.1. Bottenplan
Förslag 1 till bottenvåningen är utformad på sådant sätt att alla i huset kan nyttja båda entréerna medan förslag 2 till bottenvåningen är utformad på sådant sätt att enbart lägenheterna på plan 1 och vindsplanen kan använda bakentrén. Enligt avsnitt 5:323 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) behövs inte två utrymningsvägar på entréplan eftersom fönster är en tillåten utrymningsväg. Dock finns risken att avståndet till entrén blir för lång, både ur funktionssynpunkt och säkerhetssynpunkt. Ur de ekonomiska aspekterna kan förslag 2 vara att föredra då en högre hyresavgift kan sättas eftersom lägenheten i norra delen av byggnaden blir större.
Figur 21 Förslag 1
planlösning på bottenvåning planlösning med markering av lägenhet 4:s vardagsrum och sovrum.
49 I båda förslagen har de runda rummen på både bottenvåning och plan 1, som idag används som hallar, bevarats. Motiveringen bakom detta är att rummen är en del av byggnadens karaktär och tanken är att alla som bor eller besöker bostadshuset ska kunna ta del av detta. En annan anledning till att inte göra några förändringar av rummen är att minska
ombyggnadskostnaderna då väggarna framför allt är av bärande konstruktion. Detta har dock resulterat i att de framtagna lösningarna består av en del outnyttjad yta som egentligen kunnat byggas om och då nyttjas som boyta.
En skillnad mellan förslag 1 och förslag 2 är att i förslag 1 har man låtit balkongen på bottenplanen bli en gemensam uteplats för alla i bostadshuset. Tanken var att göra den tillgänglig för alla och på så sett öka värdet på alla lägenheter, då endast en lägenhet i byggnaden har tillgång till en privat balkong. Men fördelen med förslag 2 är att Lägenhet 1 på bottenvåningen får en större lägenhet då hallen intill balkongen görs om till toalett.
Figur 22 Förslag 1 på planlösning för bottenplanet med markering av lägenheten i norra delen av byggnaden.
Figur 23 Förslag 2 på planlösning för bottenplanet med markering av lägenheten i norra delen av byggnaden.
50 För att alla boende ska ha tillgång till altandörren som leder till uteplatsen, har maskinrummet till hissen gjorts rektangulär istället för kvadratisk i förslag 1, se figur (24). Eftersom passagen enligt de ursprungliga ritningarna är för smal för att kunna passera mellan maskinrummet och väggen mittemot. I förslag 2 har maskinrummet inte planerats om, istället har hallen till uteplatsen gjort större, se figur (25). Objektivt är totala boarean på bottenvåningen 235kvm respektive 247kvm för förslag 1 respektive 2.
Figur 24 Förslag 1 på bottenplan med markering av uteplats (grön) och maskinrum (röd).
Figur 25 Förslag 2 på bottenplan med markering av uteplats (grön) och maskinrum (röd).
51
7.3.1.2. Plan 1
Båda förslagen har valt att bevara det runda rummet samt ha båda trapphusen som utrymningsvägar för alla lägenheterna på Plan 1. På grund av dessa premisser blev båda planlösningarna snarlika.
I förslag 1 har lösningen varit att planera en korridor till höger om den befintliga bärande väggen se figur 26 och figur 27. I förslag två har man planerat en korridor till vänster om den befintliga bärande väggen, (se figur 28).
Genom att göra som förslag 1 får man plats med en lagom stor trea till vänster om korridoren och en minitvåa på 32kvm till höger om korridoren. I förslag 2 får man ett mer linjärt gångstråk jämfört med förslag 1 samt plats med en större tvåa på 45kvm till höger om korridoren. Ur en brandsynpunkt kan förslag 2 vara att föredra då den mer linjära korridoren till trapphuset är mer praktisk. Total boarea för förslag 1 och 2 är på Plan 1 245kvm respektive 249 kvm.
7.3.1.3. Vindsplan
Vid en jämförelse av verkligheten och vindsplanets planritning, insåg man att en stor del av fönsterna samt vissa delar av konstruktionen saknades på ritningen. Detta skapade
problematik vid formgivningen av vindsplanets planlösning. För att minimera fel för vindsplanets planlösning, valde man att utforma planlösningen utifrån dem delarna där man
Figur 28 Markering på bärande konstruktion i korridor på plan 1, förslag 2.
Figur 27 Ursprunglig planlösning för Plan 1 med (röd) markering på bärande konstruktion
Figur 26Markering på bärande konstruktion i korridor på plan 1, förslag 1.
52 kunde se att det är möjligt att sätta upp en vägg i verkligheten. Detta gjorde att planlösningen inte blev optimal ur funktionssynpunkt.
Ett annat problem som uppstod, på grund av byggnadens konstruktion på vindsplanet, var att planlösningen fick väldigt mycket outnyttjad yta. Trots att vindsplanets boarea innan var på över 300 kvadratmeter, fick den nya planlösningen enbart plats med tre lägenheter. I förslag 1 och 2 blev totala boarean 226kvm respektive 235kvm.
På grund av byggnadens konstruktion valde vi i båda förslagen att göra vindsplanets norra delar till korridor då vi kände att det inte gick att utnyttja ytan som bostadsyta.
7.4
De tekniska egenskaperna
Genom att ta hänsyn till olika tekniska egenskaper behövde planritningarna anpassas. Byggnaden är en äldre byggnad från 1905 vilket innebär att den är uppbyggd av äldre material, tegel, som idag inte är ett lika vanligt konstruktionsmaterial i bärande delar. Det saknas även information om hur byggnaden är uppbyggd, det enda som framgår är att väggarna är av tegel. Vid en ändring av byggnaden kan överraskningar uppstå som inte räknats med från början.
Figur 30 Ursprungs planlösning över vindsplanet med markering av ytan som blev korridor i förslag 1 och förslag 2.
Figur 29 Konstruktion på insida av tornet på vindsplanet. (S&E Johanssons Fastigheter AB, u.å.b)
53 7.4.1 Brandsäkerhetskrav
Brandsäkerhetskraven har anpassats efter vilken typ av verksamhetsklass och byggnadsklass byggnaden tillhör. Idag, innan ombyggnad tillhör byggnaden verksamhetsklass 1 och byggnadsklass 1 eftersom byggnaden har kontorsverksamhet fördelad över minst tre plan. Efter ombyggnaden ändras verksamheten vilket gör att brandsäkerhetskraven skiljer sig lite åt. Efter ombyggnationen kommer det att finnas brandtekniska installationer som upplysta utrymningsvägar och skyltar som leder mot utrymningsvägen som i sin tur leder till det fria. Det är viktigt att utrymningsvägen är synlig för att lätt hitta ut, speciellt om trapphuset exempelvis är rökfyllt och det är svårt att se
Utrymningskraven liknar varandra i båda verksamhetsklasserna då det inte beräknas att vara fler än 150 personer i byggnaden. Det som skiljer kraven åt är att vid kontorsverksamheten ska det vara automatiska brandlarm, vilket inte behövs i bostäder, där kan var och en i varje brandcell ha en egen brandvarnare.
.
7.4.2 Bärighet
Då det finns stora oklarheter kring vilka material som ingår i byggnaden kan oplanerade hinder uppstå vid en ombyggnation. För att inte göra ett alltför stort arbete inför renoveringen med att undersöka hur byggnaden har byggts upp har antaganden istället gjorts med liknande byggnader från samma årtionde. För att inte äventyra byggnadens kontraktion och säkerheten att befinna sig i byggnaden antas alla befintliga massiva tegelväggar vara bärande och behålls. Detta ger i sin tur spännande planlösningar där ingen lägenhet är den andra lik.
7.4.3 Ljus
För att få in så mycket dagsljus som möjligt i lägenheterna, har det varit naturligt att placera lägenheterna kring byggnadens ytterväggar. Detta gör att dem enda rummen i lägenheterna som inte har dagsljus är vissa badrum och klädkammare. Vi anser att i dessa rum spenderas minst tid och kan därför vara placerade på ett sådant sätt att dem inte har naturligt dagsljus. Rum där personer vistas mer än tillfälligt har prioriterats till att få så mycket dagsljus som möjligt för att de personer som flyttar in i lägenheterna ska må bra och ha en bra
inomhusmiljö. Genom att granska referensobjektet skrivet av Brodin och Olsson (2013) tog vi till oss att redan i tidigt skede vid planeringen av bostäderna fundera över hur rummen i byggnaden ska placeras så att alla viktiga rum får dagsljusinsläpp. Detta var extra viktigt i fallet med Villa Fannalund eftersom fasaden är q-märkt och därmed får inte nya fönster sättas i eller befintliga flyttas.
54 Rummen i byggnaden har blivit mindre än innan, vilket gör att rummens kvadratmeter per fönster har minskat i de rum som man vistas mer än tillfälligt i. Detta gör att helhetsljuset i rummet blir ljusare och sprider sig bättre. Vid jämförelse av förslagen utifrån kravet gällande kvadratmeter fönsterglas i förhållande till lägenhetens golvarea, kan vi se att förslag två har fler lägenheter som uppnår kravet på 10% (tabell 5). Förslag 1 har sju lägenheter som har minst 10% fönsterglasarea och förslag 2 har tio lägenheter som uppnår kravet.
De runda rummen i mitten av byggnaden har ingen tillgång till direkt dagsljus, men eftersom väggarna är rundade kan de eventuellt sprida det lilla dagsljus som kommer in indirekt via entrén. För att kompensera att det saknas dagsljus kommer belysning att behöva installeras för att uppnå rätt ljusstyrka i form av dagsljuslampor.
7.4.4 Ljud
För bostäder är det viktigt med lugn och ro jämfört med ett kontor där något större tolerans mot oljud kan visas. Därför måste byggherren se till att hyresgästerna inte störs av ljud som kommer utifrån samt ljud som kommer från varandra. Byggnaden är en “tung konstruktion” vilket gör att ljudvågorna till största del studsar tillbaka in i rummet. Detta leder till att lägenhetsavskiljande väggarna inte lika lätt sätts i svängning och kan föra över ljudet till andra sidan. Det kan dock vara svårt att se till så att hela tegelväggarna har tillräckligt mycket fog att det inte finns några otätheter eller håligheter som kan föra igenom ljudet. För att kontrollera att väggarna uppnår kraven kommer mätningar att behöva göras när ombyggnaden är klar. I arbetet har tidigare erfarenheter bearbetats för att få till så bra lägenhetsavskiljande väggar som möjligt ur ljudsynpunkt.
I båda planlösningsförslagen som presenterades har man tagit hänsyn till placering av sovrum, kök och vardagsrum. Då det vanligtvis är lugnt i sovrummen är det lämpligt att placera sovrum mot varandra. Om man skulle placera ett sovrum mot ett kök finns risken att den ena grannen stör den andra med hjälp av vibrationer från exempelvis kranar, diskmaskin, köksmaskiner eller liknande. Har man möjlighet vill man helst täta så mycket som möjligt mellan grannar för att minimera störande ljud.
7.4.5 Termiskt klimat
Byggnaden är av ett äldre slag vilket innebär att det kan finnas en del otätheter i klimatskalet. De äldre 2-glas fönsternas glasning är mindre isolerande än moderna fönsters vilket kan utsätta byggnaden för ytterligare värmeförluster. Det finns därför en risk att byggnaden mer än önskvärt ändrar temperatur efter yttertemperaturen. På ett kontor är man möjligtvis inte lika känslig för klimatet i byggnaden, men om byggnaden ska byggas om till bostad bör man
55 se till att inneklimatet kan regleras efter årets varmaste och kallaste månader. Temperaturen kan enkelt höjas med hjälp utav strategiskt utplacerade radiatorer, exempelvis under fönstren för att motverka kallras. Likaså kan man med ordentlig ventilation sänka temperaturen om det skulle behövas.