Plastfolie i ytterväggen frågeställning och bakgrund

Frågeställningen är om plastfolien i väggen ska vara kvar vid våtrum. I våtrum, t ex vid duschplats, krävs vattentätt skikt på väggen, för att fukt inte ska komma in i väggkon- struktionen. Tätskiktet kan bestå av:

– våtrumstapet – plastmatta

– plastmatta + kakel – rollat tätskikt + kakel

Våtrumstapet och plastmatta är produkter som kan kontrolleras att de klarar kraven, sedan ska montaget med skarvar kontrolleras på byggplatsen. Rollade tätskikt kan bara kontrol- leras på arbetsplatsen.

Material bakom tätskiktet brukar vara kartongbelagd gipsskiva eller fuktsäker mineralisk cementskiva.

Materialens ånggenomgångsmotstånd anger hur fort vattenånga tränger igenom skiktet. Exempel på ånggenomgångsmotstånd:

– tätskikt ca 1 000 000 s/m

– plastfolie ca 2 000 000 – 4 000 000 s/m – vindpapp ca 20 000 s/m.

4.2.1 Våtrumsyttervägg med keramiska plattor

Beräkningar har gjorts av SP som redovisas i rapporten SP RAPPORT 2005:20, ”Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor”, av Anders Jansson. Väggens uppbyggnad visas i nedanstående figur från rapporten.

Man utförde beräkningar som visade att det förekommer stor risk för fukt- och mögel- skador i våtrumsytterväggar med keramiska plattor om tätskiktets ånggenomgångsmot- stånd bakom fästmassan till de keramiska plattorna är för lågt. Anledningen är att vatten tränger in via fogarna till fästmassan bakom kakelplattorna när dusch används och fukten har sedan svårt att torka ut.

Om en ytterväggskonstruktion som består av tätskikt, kartongbelagd gipsskiva och plast- folie (enligt figuren ovan) belastas med en relativ fuktighet på 100 % i fästmassan kan fukt diffundera ut i konstruktionen genom tätskiktet och ackumuleras i gipsskivan. Det kan ge fukt- och mögelskador. Det kan inträffa om ånggenomgångsmotståndet på tät- skiktet är för lågt i förhållande till plastfoliens relativt höga ånggenomgångsmotstånd (2 000 000 – 4 000 000 s/m).

Om man tar bort plastfolien i väggen kan fukten istället diffundera igenom tätskiktet ut till vindskyddspappen. Då blir det risk för fukt- och mögelskador längre ut i konstruk- tionen. Under den kalla årstiden höjs den relativa fuktigheten i konstruktionen tillräckligt mycket för att fuktskador ska kunna uppstå i den yttre delen av träregelverket innanför vindskyddspappen. Hur hög relativ fuktighet vindskyddet och den yttre delen av kon- struktionen kommer att utsättas för bestäms av tätskiktets och vindskyddets ånggenom- gångsmotsånd, fuktbelastningen samt utomhusklimatet. I de genomförda beräkningarna antas vindpappens ånggenomgångsmotstånd till 20 000 s/m. För orter med kallare klimat förlängs perioden när den relativa fuktigheten är 100 % i utsidan av konstruktionen innan- för vindpappen, vilket beror på att fukten har svårare att torka ut i t ex Luleå än i Lund, eftersom temperaturen i genomsnitt är lägre över året.

Följande rekommendation gäller väggkonstruktionen i figuren, d v s med vanlig gipsskiva bakom tätskiktet:

1. Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bakom fästmassan till de keramiska plattorna bör vara minst 1 500 000 s/m för att inte riskera fukt- och mögelskador i någon del av ytterväggen när plastfolie förekommer i konstruktionen. Ånggenomgångsmotståndet för plastfolien har då satts till 2 000 000 s/m och det kan vara betydligt högre än så. Om ånggenomgångsmotståndet är dubbelt så högt för plastfolien så krävs också dubbelt så högt ånggenomgångsmotstånd för tätskiktet.

2. Oavsett vilket ånggenomgångsmotstånd tätskiktet bakom fästmassan till de keramiska plattorna har bör plastfolien inte tas bort i ytterväggen. Detta på grund av ökad risk för fukt- och mögelskador i konstruktionen.

Rekommendationerna förutsätter att gipsskivan är torr vid montering eftersom det tar lång tid för gipsskivan att torka ut. Om ett fukttåligt skivmaterial används mellan tätskiktet och plastfolien i väggkonstruktionen skulle ett lägre ånggenomgångsmotstånd på tätskiktet kunna accepteras än det som rekommenderas i punkt 1.

Under senare år har en ny produkt lanserats som kallas ångbroms, vilken bromsar vatten- ånga men inte lika mycket som en plastfolie. Beräkningar visar att om det totala ång- genomgångsmotsåndet är lågt ökar risken för fuktskador i utsidan av konstruktionen. När ånggenomgångsmotståndet på ångbromsen är mycket högre än ånggenomgångsmot- ståndet på tätskiktet ökar risken för fuktskador i gipsskivan.

4.2.2 EU-standard

En EU-standard är på gång, som ska ligga till grund för CE-märkning av våtrumsproduk- ter enligt ett Europeiskt Tekniskt Godkännande (ETAG 022). Det kommer till viss del att ersätta nationell standard, men inte helt, och kraven kommer fortfarande att vara

nationella.

ETAG 022, Watertight covering kits for wet room floors and or walls Part 1: Liquid Applied Coverings with or without wearing surface, 20 July 2007 Part 2 – Flexible sheets

Part 3 – Kits of inherently watertight boards including jointing bands Annexes to ETAG 022:

- Annex A, Water tightness around penetrations and other details in wet room floors with flexible substrate, 24/05/2005

- Annex B, Impermeability when subjected to movement of the underlying material – tensile and shear loading, 24/05/2005

- Annex C, 24/05/2005 - Annex D, 22/03/2005 - Annex E, 24/11/2005 - Annex F, 07/10/2005 - Annex G, 24/05/2005 - Annex H, 16/10/2006

4.2.3 Byggreglerna för våtrum internationellt

I rapporten ”Tätskikt i våtrum, Förstudien avser; Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA samt Kanada”, förstudie”

I rapporten ”Tätskikt i våtrum, Förstudien avser; Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA samt Kanada”, av Jesper Arvidsson med flera, 2005, framkom följande skillnader mellan olika länder när det gäller dubbla ångspärrar, se Tabell 10.

Tabell 10. Krav eller rekommendation på att det ska finnas dubbla ångspärrar

Land Normer/Organisation Krav Rek Kommentar

Sverige BBR PER, Branschregler kakel Gipsskiveproducenter - Nej

Nej/Ja med krav Lufttäthet kontrolleras/ tillräckligt ångmotstånd på tätskikt Norge TEK BVN Byggebranschens våtromsnorm BVN/Byggforsk - Nej, med krav på diff.motstånd 50 *109 _m2_{sPa/kg för}

membran

Skära bort ångspärr efter montage, lämna minst 100 mm kvar Rek. lösningar Danmark BR 95, BR-S 98 Byggforsk, SBI 200 (vägl.) - Nej, normalt ej Finland C2-Fukt Handbok, publ Vanlig konstr. - - Nej Lite fuktskador i badrum jämfört med övr. Norden Tyskland DIN-norm för mtrl o. konstr. Råd från kakelförening - - Frankrike NG (Norme Francaise)

DTU-normer, tekn.råd - - Oftast betonghus, Stor-

britannien Building Act 1984 - Gipsskivor används som tätskikt Kanada National Building

Code of Canada, Vanl konstr

Ja, ångspärr på insidan mellan gips och isolering

Mycket fuktskador i

badrum, beroende på dålig ventilation USA Intern. Building Code

Staternas egna normer - - Både kallt klimat, i varmt och kalla områden

problem som i Kanada