Plocklager 21

Ett plocklagers fun ktion i ett produktion - och distribution slager är att m öta

varieran de efterfråga av lagrade artiklar. I plocklagret fin n s plockzon er där artiklar plockas till order, sam t kan även buffertzon er fin n as vars uppgift är att lagra artiklar som in te ligger i plockläge, m en bufferten är ofta då svårare att n å. Plockzon en ska represen tera alla artiklar i lagret på en liten yta och vara lättillgän gliga m edan buffertzon en som lagrar större kvan titeter av artiklarn a fyller på till plockzon en . (Lum sden , 20 16)

Det fin n s tre olika prin ciper för buffertar i ett plocklager. Den första prin cipen kallas avsidesliggan de buffert, vilket in n ebär att bufferten ligger utan för plockzon en och in te i direkt an slutn in g, eller i en an n an byggn ad. Motsatsen till den typ av buffert är n ärliggan de buffert som ligger n ära plockzon en m en är svåråtkom ligt för plockaren , vilket exem pelvis kan vara att artikeln lagras i höga pallställ. Den tredje

buffertprin cipen kallas plockzon sbuffert och den ligger i plockzon en . Den n a buffert plockas först och fylls på från de an dra buffertarn a och förhin drar att det blir brist eller försen in gar vid n orm ala order. (Lum sden , 20 16)

4.2.2.1 Plockmetoder

I plockzon en arbetar plockare m ed att göra uttag av artiklar till efterfrågade order m en ar Lum sden (20 16) och hur artiklarn a plockas beror på vilken plockm etod som an vän ds. Fyra uttags-prin ciper beskrivs av Lum sden (20 16) och är blan d an n at artikelplockn in g vilket in n ebär att flera order av sam m a artikel plockas sam tidigt och varje plockare har då han d om en del av artikelsortim en tet. En ligt Lum sden (20 16) är en an n an m etod sam plockn in g där varje plockare plockar av hela sortim en tet för att sedan sortera artiklarn a till varje order. I båda fallen m en ar Lum sden (20 16) att det behövs n ågon form av sorterin gsstation för att dela upp de plockade artiklarn a till de olika ordern a. Metod tre och fyra in n ebär enligt Lum sden (20 16) att en order plockas åt gån gen m en i en a fallet plockas ordern från hela artikelsortim en tet och kallas då orderplock. Den n a m etod in n ebär en ligt Lum sden (20 16) att ordern är sorterad och klar utan behov av sorterin g. Metod fyra är en ligt Lum sden (20 16) istället att

plockare allokeras till en viss del av lagret, vilket kallas zon plock och plockarn a

plockar då en del av ordern som sedan skickas vidare till n ästa plockare för att plocka färdigt ordern .

4.2.2.2 Plockergonomi

Plockhöjd och plockdjup är två ergon om iska aspekter att ta i beaktn in g vid

artikelplacerin g eftersom det fin n s en ökad risk för skada vid plockn in g av artiklar om hän syn en dast tas till ekon om iska faktorer (Otto, et al., 20 17). Vidare, en ligt Laven der (20 10 ) var lyft över huvudet, djupa lyft och tun ga lyft, m om en t i ett dagligvarulager som plockare belyste som problem .

Muskel- och skelettsjukdom ar är sjukdom ar i m uskler, ledban d och an n an bin dvävn ad, sam t i skelett, brosk och n erver och dessa stod för 52 % av hälsoproblem en på arbetsplatser. (Schn eider & Irastorza, 20 10 )

22

För att reducera m uskel- och skelettsjukdom ar föreslår J on es och Battieste (20 0 4) att frekven t plockade artiklar placeras på en ergon om isk höjd kän t som den Gyllen e zon en , som är höjden m ellan m idjan och axlarn a. Gyllen e zon en kan en ligt J on es och Battieste (20 0 4) an vän das för att reducera plockn in gen s påverkan på kroppen sam t m öjligtvis även reducera plocktiden . En ligt en sim ulerin gsstudie gjord av Petersen , et al. (20 0 5) reducerades den totala orderplocktiden gen om att högfrekven ta artiklar utn yttjade den Gyllen e zon en , m en dessa artiklar fick dock en ökad färdsträcka.

4.3 ABC-klassificering

Alla artiklar i ett lager kan på grun d av exem pelvis höga kapacitetskrav i form av in form ation eller arbetsin sats och/ eller kostn ader, in te han teras likadan t och det är därför rim ligt att klassificera artiklar m ed n ågon m etod en ligt Lum sden (20 16). En ligt J on sson och Mattson (20 16) är artikelklassificerin g ett sätt att differentiera vilka logistikin satser som ger upphov till störts vin st. Det kan en ligt J on sson och Mattson (20 16) vara i form av plan erin g av beställn in gskvan titeter för artiklar för att ha hög servicen ivå eller låg lagerbin dn in g, i form av hur m ycket tid som ska läggas på adm in istration och plan erin g av respektive logistikin sats eller i form av

platsin deln in g för olika artiklar i ett lager för att effektivisera m aterialflödet. Med en ABC-klassificerin g delas en verksam hets artikelsortim en t (kan även vara kun der och leveran törer) en ligt J on sson och Mattsson (20 16) in i grupper,

exem pelvis i gruppern a A, B och C. Dessa grupper kan en ligt J on sson och Mattsson (20 16) an tin gen vara färre eller fler beroen de på vad som passar bäst för den

specifika situation en . Vidare påpekar J on sson och Mattsson (20 16) att det som

beräkn as vid en ABC-klassificerin g van ligtvis är volym värde m en klassificerin gen kan även utföras för an dra kriterium som an ses läm pliga för det specifika fallet. Det kan exem pelvis vara täckn in gsbidrag per produkt, om sättn in g per kun d eller

an skaffn in gsvärde per leveran tör. Verksam heter an vän der sig van ligtvis en ligt Ern st och Cohen (1990 ) av ABC-klassificerin gar på grun d av att de ofta har ett stort an tal lagerförda artiklar och det är in te m öjligt att styra lagrin gen av varje artikel för sig. Vid ABC-klassificerin g m ed volym värde som kriterium påstår Lum sden (20 16) att A- klassificerin gen är en liten grupp där verksam heten s viktigaste artiklar placeras och i den n a klass bör fokus ligga på att m in im era ledtider, ordersärkostn ader och

osäkerhet, sam t öka frekven s för dessa för att öka lagerom sättn in gshastigheten . B- klassificerin gen är en ligt Lum sden (20 16) en större grupp och in n ehåller m in dre viktiga artiklar, m edan C-klassificerin gen är den största gruppen och in n ehåller de m in st viktiga artiklarn a. För C-klassen m en ar Lum sden (20 16) att det krävs en dast en klare beställn in gsrutin er och styrn in g för att bibehålla låg kostn ad och fortfaran de behålla en acceptabel leveran sservice. En prin cip som ofta återkom m er vid ABC- klassificerin g är en ligt Lum sden (20 16) ”Paretos lag”, vilken säger att en liten del (ca 20 %) av artikelsortim en tet står för en stor del (ca 8 0 %) av det totala volym värdet (eller vilket/ vilka kriterier som an vän ds), vilket m ätn in gar påvisar an m ärkn in gsvärt ofta (se exem pelvis Dekker, et al. (20 0 2), Sedig och Sun dm an (20 16)). Det är en ligt Oskarsson et al. (20 13) van ligt att an vän da Paretos lag som brytpun kt för de olika klassern a, m en Crocker, J essop och Morrison (20 12) m en ar att brytpun ktern a bör sättas där de passar bäst för varje en skilt fall. En illustration av Paretos lag

23

Figur 5 – Författarnas tolkning av Paretos lag

An vän dn in gsom rådet för ABC-klassificerin g sträcker sig även utan för lagerstyrn in g av artiklar. Det kan exem pelvis an vän das för differen tierin g av leveran sservice, placerin g av artiklar i ett lager och klassificerin g av leveran törer och kun der. Arbetsgån gen för en ABC-klassificerin g presen teras n edan . (Lum sden , 20 16)

1. Först m åste de kriterium som ska an vän das i arbetet defin ieras, sam t bör det säkerställas att dessa kriterier är an vän dbara för syftet och att den

datam än gden som krävs är tillgänglig och korrekt.

2. I det an dra steget bör artikelsortim en tet ran gordn as i fallan de ordn in g utefter de valda kriteriern a, sam t bör artiklarn as om sättn in g och kum ulativa

om sättn in g beräkn as.

3. I det sista steget ska artiklarn a grupperas i A-, B- eller C-klassificerin g (eller fler klasser).

I arbetsgån gen bygger steg ett och två på in sam lin g av data och beräkn in gar, m edan steg tre kräver en subjektiv bedöm n in g för vad som fun gerar i det specifika fallet. (Lum sden , 20 16)

Det fin n s flera olika sätt att klassificera artiklarn a påpekar Lum sden (20 16) och vilket/ vilka kriterier som väljs påverkar resultatet av ABC-klassificerin gen . De

van ligaste kriteriern a är volym värde och efterfrågan , m en efterfrågan tar in te hän syn till lagerkostn ad och volym värdet ran gordn ar en artikel högre om lagerkostn aden är högre vilket en ligt Teun ter, et al. (20 10 ) kan leda till sub-optim erin g av sam spelet m ellan kostn ad och service. Istället har Teun ter, et al. (20 10 ) i en un dersökn in g gjort en m odell som klassificerar artiklar för att m in im era lagerkostn aden sam tidigt som en ön skvärd m edel-fylln adsgrad bibehålls. ABC-klassificerin gen gjordes m ed ett kriterium uppdelat i fyra param etrar (efterfrågan , lagerkostn ad, bristkostn ad och m edel-orderkvan titet), m en en ligt Teun ter, et al. (20 10 ) kun de en fyrvägs-

klassificerin g fun gerat m en det skulle in te resultera i en reducerin g av lagerkostn ader och det skulle vara svårt att im plem en tera.

I en fallstudie av Dekker, et al. (20 0 2) för företaget An kor utform ades två artikelplacerin gsstrategier utifrån en ABC-klassificerin g. I ABC-klassificerin gen an vän de Dekker et al. (20 0 2) uttagsfrekven s som kriterium , sam t delades

24

artikelsortim en tet in i olika produktgrupper (hårdvara, verktyg och

trädgårdsutrustn in g). I de brytpun kter Dekker et al. (20 0 2) an vän de stod A- produktern a för upp till 70 % av den totala an delen uttag eller 15 % av den totala an delen produkter, A- och B-produktern a stod för upp till 90 % av den totala an delen uttag eller 50 % av den totala an delen produkter och resteran de blev C-produkter. Vidare defin ierade Dekker, et al. (20 0 2) villkoren att öm tåliga produkter plockas sist för att m in ska produktskador, sam t att det m åste fin n as buffertplatser i varje

plockzon . Resultatet av fallstudien av Dekker et, al. (20 0 2) in n ebar att m edeldistan sen för plockn in g m in skade för båda strategiern a.

Min skade distan ser och plocktider kan även en ligt Petersen och Schm en n er (1999) åstadkom m as m ed artikelplacerin g baserad på en klassificerin g på order- eller uttagsvolym där artiklar m ed högst uttagsvolym placeras n ärm ast packstation en . Petersen och Schm en n er (1999) påpekar dock att strategin kan leda till trän gsel i hyll-gån garn a och att lagret blir obalan serat utn yttjat.

25

5 Nulägesbeskrivning av systemet

För att förstå hur verksam heten hos AB Mahol fun gerar och hur de arbetar på lagret sam lades data och in form ation in gen om att utföra in tervjuer, sam la in statistik från affärssystem et och gen om observation er i det n uvaran de lagret. Först beskrivs verksam heten som helhet för att ge en övergripan de bild av företaget för att sedan redogöra för lagerlayouten i det n uvaran de lagret och artiklarn as egen skaper. Till sist beskrivs det n ya lagret.

5.1 Verksamhetsbeskrivning

I detta delkapitel beskrivs verksam heten m er detaljerat. All presen terad in form ation är häm tad från in tervju 2 (se Bilaga 1).

AB Mahol är ett e-han delsföretag som säljer tillbehör till fordon främ st in riktat m ot lastbilar och tran sportbilar. Företaget har om krin g 10 0 0 0 artiklar som levereras direkt till kun d från deras leveran törer, sam t om krin g 150 0 lagerförda artiklar. Mycket av AB Mahols sortim en tet levereras därm ed direkt från leveran tör till kun d. AB Mahol har i dagsläget en bred kun dkrets. Kun dern a är allt från privatperson er och sm åföretag till stora företag, kom m un er, m yn digheter och räddn in gstjän ster.

Fördeln in gen är uppskattn in gsvis 60 – 65 % privatperson er, sm åföretag och egen företagare och 35– 40 % större företag, m yn digheter och kom m un er. Mahol levererar främ st n ation ellt, m en även till viss del till Norden . Nya avtal har dock teckn ats för att leverera till kun der över hela Europa.

In leveran ser till AB Mahol sker dagligen och det sker i sn itt tre per dag. Stora in leveran ser sker un gefär var tredje vecka och då levereras i sn itt 10 – 15 pallar m ed gods. Leveran sen bör in n ehålla en följesedel som lagerarbetarn a prickar av fysiskt för att se om leveran sen är kom plett. Om en följesedel in te skickats m ed skrivs istället beställn in gen ut ur affärssystem et för avprickn in g. När avprickn in gen är klar skrivs artiklarn a in i affärssystem et. Därefter kon trolleras artiklarn a om de direkt ska packas för en order, eller om de ska lagerhållas. I det sen are fallet läggs artiklarn a på deras dedikerade lagrin gsplats eller så tilldelas de en . När artiklarn a fått en plats har de van ligtvis kvar de platsern a m en in gen kon troll av artiklarn a sker i efterhan d. I det n uvaran de lagret upplever VD:n problem m ed trän gsel vid större in leveran ser då in leveran s och utleveran s sker igen om sam m a port vilket stoppar upp verksam heten vid vissa tillfällen .

Artiklarn a lagras till viss del utifrån deras lagrin gsegenskaper. För lån ga produkter fin n s listställ och för lån ga/ djupa/ breda produkter fin n s dedikerade djupa hyllor. Vidare fin n s pallställ för skrym m an de produkter och dessa skickas van ligtvis på pall eller i bur. Produkten Poppy och Poppytillbehör har dedikerade lagrin gsplatser vid en egen packstation då den ofta beställs. Vidare separeras Poppy-order från an dra order m an uellt varje m orgon för att plocka dessa för sig.

I dagsläget plockas order fyra tim m ar per vardag, m edan det är stän gt på lördagar och sön dagar. Gen erellt är det två lagerarbetare, m en på m ån dagar (eller an dra dagar n är det är högt tryck) är det tre person er, vilket exem pelvis beror på att order som lagts un der helgen plockas på m ån dagen . De två ordin arie plockarn a är

26

det behövs. Un der en dag är an tal order i sn itt m ellan 30 till 35 stycken och varje order in n ehåller i gen om sn itt två artiklar. Vidare är det relativt hög orderfrekven s på förm iddagen m ellan kl. 0 9:0 0 och 11:0 0 och då är avtalskun der de främ sta

orderläggarn a, sam t är det ofta en topp m ellan kl. 21:0 0 och 23:0 0 och vid den tiden står slutkun der och sm åföretag för de flesta orderläggn in garn a. AB Mahol skickar order till kun der dagligen och tran sportern a är en del av en speditörs dagliga körrun da.

Vid plockn in g tar lagerarbetaren ett par följesedlar och går in i lagret och häm tar en order åt gån gen och lägger artikeln / artiklarna på en dedikerad plockhylla

tillsam m an s m ed följesedeln . Vilken lagrin gsplats artikeln som ska plockas ligger på står på följesedeln . Plocklistor har an vän ts för att plocka flera order sam tidigt, m en sedan ett år tillbaka har följesedlarn a börjat an vän das igen i och m ed begrän sn in gar i affärssystem et. Ordern plockas sedan från plockhyllan och packas. Packn in gen utförs an tin gen av sam m a person som plockade ordern eller av en an n an lagerarbetare. Vidare sker in gen kon troll om rätt artiklar är plockade. Felplockn in g är dock in get problem en ligt VD:n och det sker i n uläget uppskattn in gsvis ett felplock på

fem hun dra order och tran sportskador är i n uläget ett större problem .

Tidigare har de an svariga för in köp av artiklar gått m ycket på m agkän sla, m en i n uläget sköter fler an ställda in köpen och de in köpen baseras m er på statistik, sam t vilket m ärke det är eftersom stora och van liga bilm ärken som exem pelvis Volkswagen säljer bättre än m in dre bilm ärken som exem pelvis Dacia. Dessutom får AB Mahol årlig statistik över n ybilsförsäljn in gen i Sverige som tas hän syn till n är de gör sin a in köp. När en n y artikel läggs till i sortim en tet kon trolleras vilket bilm ärke artikeln tillhör, sam t beställs sm å kvan titeter som m arkn adsun dersökn in g för att se om artikeln säljer eller in te. Det hän der dock att artiklar är slut och att efterfrågan in te kan m ötas, vilket beror på att beställn in gspun kter till viss del uppskattas efter

m agkän sla. Detta kan resultera i att kun der vän der sig till kon kurren ter, beroen de på vad det är för produkter. Dock m en ar VD:n att det in te fin n s n ågon kon kurren t m ed sam m a eller likn an de sortim en tdjup.

I fram tiden förvän tar sig VD:n att artikelsortim en tet kom m er bli både bredare och djupare. I dagsläget klarar sig AB Mahol m ed den n uvaran de lagrin gsytan m en sam tidigt kom m er en ligt VD:n ett stadie gan ska sn art där det in te fin n s

lagrin gsplatser n og och verksam heten kom m er därm ed växa ur sitt befin tliga lager. Detsam m a gäller det n ya lagret där fler lagrin gsplatser fin n s m en på en m in dre yta och det krävs en tydlig struktur och effektivare lagrin g för att företaget ska ha m öjlighet att växa utan att överskrida lagrets kapacitet.

5.2 Nuvarande lagerlayout

Det n uvaran de lagret har en stor port som använ ds för både in -och utlastn in g av gods. Order som levereras i bur eller på pall och ska häm tas av speditören ham n ar direkt vid utlastn in gs-zon en , sam t ham n ar in levererat gods till lagret på in lagrin gs- zon en (Se Figur 6).

Plockhyllorn a är m arkerade m ed bokstäver från A till O (Se Figur 6). O är n ärm ast porten och A är län gst in i lagret. Dessa hyllor an vän ds för de flesta av lagrets artiklar

27

och har sam m a höjd och bredd för varje plats. För hyllorn a O-, K- och J -hyllorn a är dubbelt så djupa och tar alltså upp båda sidor av hyllan .

H ylla A har främ st avlån ga artiklar. Dessa artikelplatser är därm ed extra breda och an vän ds till olika huvskydd till en stor variation av fordon och m odeller. H ylla B in n ehåller istället sm å behållare m ed olika skruvar och fästen till olika produkter och satser. I hylla N fin n s en dedikerad plats fram för packstation en där Poppy och dess tillbehör lagras på flera hyllplan .

Den an dra typen av lagrin gsplats är pallställ och an vän ds på olika sätt i lagret. I lagrin gsplatsern a i Figur 6 som ben äm n s ”PS” sker lagrin g av artiklar som får plats på pall m en som i vissa fall är för tun ga och/ eller för stora för att lagras n ågon an n an stan s, sam t an vän ds de högre platsern a i pallställen som buffert. Vid golv och m idjehöjd fin n s även staplade artiklar och dessa kan plockas direkt från pallen . Det förekom m er även förem ål i pallstället som in te har m ed verksam heten att göra vilket tar upp lagrin gsplatser. I början av lagret vid hyllorn a N och M fin n s ett pallställ där lån ga artiklar placeras på fyra olika plan . Till vän ster i Figur 6 vid den stora

packstation en fin n s ett pallställ där lån ga artiklar placeras på tre olika plan ovan för en wellpapp tun n a som tar upp golvplatsen un der, sam t fin n s ett m in dre pallställ i slutet av hyllorn a C och B för lån ga ljusram per på fyra olika plan . I lagret fin n s även listställ för lån ga artiklar som in te lagras på pall eller hylla, dessa artiklar placeras på de gula platsern a (Se Figur 6).

Förutom lagrin gsplatser fin n s även en verkstad i lagret som an vän ds för an passn in g av artiklar, för m on terin g och an n at. In till verkstaden fin n s en trappa upp till ett person alrum m ed kök och fotostudio, och län gst upp ligger kon toret.

Figur 6 – Författarnas skiss av det n uv aran de lagret