Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings universitet
g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S
ABC-klassificering och
framtagning av strategier för
artikelplacering i AB Mahols
nya lager
Oskar Engberg
Sean Minardi
2018-09-18
ABC-klassificering och
framtagning av strategier för
artikelplacering i AB Mahols
nya lager
Examensarbete utfört i Logistik
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Oskar Engberg
Sean Minardi
Handledare Mats Janné
Examinator Anna Fredriksson
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/ABC-klassificering och
framtagning av strategier
för artikelplacering i AB
Mahols nya lager
Examensarbete inom ämnesområdet Logistik vid
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
Oskar Engberg
Sean Minardi
Examinator Anna Fredriksson
Handledare Mats Janné
Exam en sarbetet behan dlar äm n esom rådet logistik och är exam in erat på In stitution en för tekn ik och n aturveten skap (ITN).
Vi vill fram förallt tacka VD:n för AB Mahol. Marcus H olgersson som lät oss utföra detta arbete hos dem och som hjälpte oss m ed datain sam lin gen . Vi hoppas att n i får stor an vän dn in g av det som presenteras i rapporten .
Vidare vill vi även tacka vår exam in ator An n a Fredriksson och vår han dledare Mats J an n é som har varit till stor hjälp un der arbetes gång. Både m ed rapporten s
utform n in g och kun skap in om äm n esom rådet.
Tack för oss!
Oskar En gberg & Sean Min ardi
flytta till ett n ytt lager. Syftet m ed exam en sarbetet är att utform a olika strategier för att placera artiklarn a i lagret utefter en ABC-klassificerin g. Syftet ledde till en
frågeställn in g an gåen de vilka artiklar som fin n s i lagret, sam t deras dim en sion er, lagern ivåer och uttagsfrekven s. Vidare ledde syftet till frågeställn in gar om vilka artiklar som var viktigast för AB Mahol och hur artiklarn a bör placeras i lagret. För att besvara syftet och frågeställn in garn a utfördes en fallstudie.
Exam en sarbetet är en blan dn in g av kvan titativ- och kvalitativ an sats. För att ta del av tidigare studier och litteratur som kun de styrka an alysen i arbetet utfördes en
litteraturstudie. För att sam la in data utfördes in tervjuer m ed VD:n , observation er av artiklarn a i lagret, sam t in sam lin g av historiska data för alla artiklar som rört sig i lagret. Litteratur och data som sam lades in bedöm des källkritiskt och an alysens reliabilitet och validitet bedöm des.
En ABC-klassificerin g utfördes på sam tliga 118 3 artiklar. För klassificerin gen an vän des uttagsfrekven sen som kriterium och artiklarn a ran gordnades från högst uttagsfrekven s till lägst. Resultatet visade att; A-klassen in n ehöll 20 ,2 % av artiklarn a och stod för 74,23 % av alla uttag i lagret; B-klassen in n ehöll 34,8 3 % av alla artiklar och stod för 17,8 9 % av alla uttag; C-klassen in n ehöll resteran de 44,97 % av artiklarn a och stod för 7,8 8 % av alla uttag.
Tre olika strategier utarbetades för artikelplacerin gen . I den första strategin
placerades A-artiklar n ärm ast packstation en och C-artiklar län gst ifrån . Alla hyllplan an vän des för att lagra artiklar förutom det översta som an vän des som n ärliggan de buffert. De tom m a hyllorn a län gst bak an vän des som avsides buffert.
Den an dra strategin fokuserar på plockergon om i. Artiklarn a placeras fortfaran de så n ära packstation en som m öjligt m en A- och B-artiklar placeras en dast på hyllplan som ligger m ellan axel och m idjehöjd; den Gyllen e zon en . De hyllplan som in te an vän des blev n ärliggan de buffert, och de tom m a hyllorn a län gst ifrån packstation en i lagret blev avsides buffert.
I den sista strategin ligger fokus en dast på att ha alla artiklar så n ära packstation en som m öjligt. Artiklarn a placerades därm ed på alla hyllplan och in gen hylla an vän des därm ed till n ärliggan de buffert och bufferten ham n ade istället län gst ifrån
packstation en .
I Strategi 1 och 3 placerades fler artiklar n ärm are plockstation en och bör därm ed resultera i en kortare plockdistan s jäm fört m ed Strategi 2. Plockdistan sen m ellan Strategi 1 och 3 bör dock in te skilja sig m ycket då A-artiklarn a ligger i sam m a hyllgån gar i båda strategiern a. Strategi 2 bör få en ökad plockdistan s i jäm förelse, m en eftersom den Gyllen e zon en utn yttjas bör risken för arbetsrelaterade skador m in ska, sam t att plocktiden kan m in ska.
Nyckelord: ABC-klassificering, Artikelplacering, Uttagsfrekv ens, Ergon om i, Gy llen e zonen.
warehouse. The purpose of the report is to com pare differen t strategies for article placem en t in a warehouse with help of class-based storage allocation usin g an ABC classification of the articles. The purpose led to question s as to which item s are in the warehouse, as well as their dim en sion s, stock levels an d frequen cy of withdrawal. Furtherm ore, the purpose led to question s about which articles were m ost im portan t for AB Mahol an d how the articles should be placed in the warehouse. To an swer the purpose an d the question s, a case study was con ducted.
An ABC classification was perform ed on 118 3 articles. For the classification , the withdrawal frequen cy was used as a criterion , an d the articles were ran ked from highest withdrawal frequen cy to least. The result showed that; The A-Class con tain ed 20 .2% of the articles an d accoun ted for 74.23% of all withdrawals B-Class con tain ed 34.8 3% of all item s an d accoun ted for 17.8 9% of all withdrawals; An d C-Class
con tain ed the rem ain in g 44.97% of the articles an d accoun ted for 7.8 8 % of all withdrawals.
Three differen t strategies were used for the article placem en t. In the first strategy, A-articles were placed closest to the packin g station an d C-A-articles at the far en d. All shelves were used for article placem en t with the top level of the shelf used as a buffer. The em pty shelves at the back were used as rem ote buffers.
The secon d strategy focus on pickin g ergon om ics. The item s are still placed as close to the packin g station as possible, but A an d B item s are placed on shelves located between the shoulder an d waist height also kn own as the Golden zon e. The shelves that were n ot used becam e buffers, an d the em pty shelves at the back of the
warehouse becam e rem ote buffers.
In the last strategy, the focus was to have all item s as close to the packin g station as possible. The articles were thus placed on all shelves an d n o shelves were used as buffers in the order pickin g area leavin g the buffer at the back of the warehouse. Strategies 1 an d 3 placed m ore item s closer to the packin g station an d should therefore result in shorter picking distan ces com pared to Strategy 2. The pickin g distan ce between Strategy 1 an d 3 shouldn ’t differ that m uch sin ce A-item s are in the sam e aisles in both strategies. Strategy 2 should have in creased pickin g distan ce in com parison , but as the Golden Zon e is bein g utilized, the risk of work-related in juries should decrease, an d the pickin g tim e could also be decreased.
Keywords: ABC-klassificerin g, Artikelplacering, Uttagsfrekv ens, Ergon om i, Gy llen e zonen.
axlarn a.
Me d e lla ge rn ivå : Medellagern ivån är hur m ycket det i gen om sn itt fin n s i lagret
un der en bestäm d period.
Po p p y o ch P o p p ytillb e h ö r: Poppy är en doft till bilen . Som tillbehör fin n s det
belysn in g, kepsar, tröjor, m uggar och m ycket m er.
U tta gs fre kve n s : Uttagsfrekven sen in n ebär hur ofta en plockplats besöks.
U tta gs kva n tite t: Uttagskvan titeten är an talet artiklar som plockas vid varje uttag
1.1 Problem bakgrun d ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställn in gar ... 2 1.4 Avgrän sn in gar ... 3 1.5 Rapporten s struktur ... 3 2 Metodteori ... 4
2.1 Kvalitativ/ Kvan titativ an sats ... 4
2.2 Fallstudie ... 5
2.3 Litteraturstudie ... 6
2.4 Datain sam lin g ... 6
2.4.1 In tervju ... 6
2.4.2 H istoriska data ... 7
2.4.3 Observation ... 7
2.5 Källkritik ... 7
2.6 Reliabilitet och validitet ... 8
3 Tillvägagån gssätt ... 10
3.1 Litteraturstudie ... 10
3.2 Datain sam lin g ... 13
3.2.1 In tervju ... 14
3.2.2 H istoriska data ... 15
3.2.3 Observation ... 15
3.3 Källkritik ... 15
3.4 Reliabilitet och validitet ... 16
4 Teoretisk referen sram ... 18
4.1 Logistik ... 18
4.2 Lager ... 19
4.2.1 Lagerlayout och artikelplacerin g ... 19
4.2.2 Plocklager ... 21 4.2.2.1 Plockm etoder ... 21 4.2.2.2 Plockergon om i ... 21 4.3 ABC-klassificerin g ... 22 5 Nulägesbeskrivn in g av system et ... 25 5.1 Verksam hetsbeskrivn in g ... 25
5.3 Artiklar i lager ... 28 5.3.1 Artikelvolym ... 28 5.3.2 Lagern ivåer ... 28 5.3.3 Uttagsfrekven s ... 29 5.3.4 Uttagskvan titet ... 29 5.4 Nya lagret ... 29 6 An alys ... 33
6.1 Frågeställn in g 1: Vilka artiklar fin n s i lagret och hur stora är deras fysiska dim en sioner och lagern ivåer, sam t vad har artiklarn a för uttagsfrekven s och uttagskvan titet? ... 33
6.1.1 Artikelvolym ... 33
6.1.2 Lagern ivåer ... 34
6.1.3 Uttagsfrekven s ... 36
6.1.4 Uttagskvan titet ... 37
6.2 Frågeställn in g 2: Vilka artiklar är viktigast respektive m in dre viktiga för AB Mahol? ... 38
6.3 Frågeställn in g 3: H ur bör artiklarn a placeras i lagret? ... 41
6.3.1 Förutsättn in gar för artikelplacerin g ... 41
6.3.2 Strategier för artikelplacering ... 46
6.3.2.1 Strategi 1 – Placerin g m ed n ärliggan de buffert ... 46
6.3.2.2 Strategi 2 – Placerin g m ed hän syn till Gyllen ezon en ... 47
6.3.2.3 Strategi 3 – Klassallokerad hylla ... 48
6.4 An alysen s sam m an fattn in g ... 50
7 Diskussion ... 52 7.1 Frågeställn in g 1 ... 52 7.1.1 Artikelvolym ... 52 7.1.2 Lagern ivåer ... 52 7.2 Frågeställn in g 2 ... 52 7.3 Frågeställn in g 3 ... 54
7.4 Reliabilitet och validitet ... 54
7.5 Vidare studier ... 55
7.6 H ållbarhetsaspekter ... 56
8 Rekom m en dation er ... 57
Referen ser ... 58
Figurförteckning
Figur 1 – Plan erad hyllplacerin g i det n ya lagret ... 2
Figur 2 – Författarn as tolkn in g av sam verkan m ellan datain sam lin gsm etoder ... 14
Figur 3 – Författarn as tolkn in g av in gåen de lageraktiviteter... 19
Figur 4 – Författarn as illustration av fast och flytan de lagerplacerin g ... 20
Figur 5 – Författarn as tolkn in g av Paretos lag ... 23
Figur 6 – Författarn as skiss av det n uvaran de lagret ... 27
Figur 7 – Vy av pallställ och portar i det n ya lagret ... 30
Figur 8 – vy av plockhyllorn a i det n ya lagret ... 30
Figur 9 – Författarn as skiss över det n ya lagret ... 30
Figur 10 – Illustration av plockhyllor i det n ya lagret ... 31
Figur 11 – Illustrerin g av en plockhylla ... 31
Figur 12 – Illustrerin g av ett pallställ ... 32
Figur 13 – Volym fördeln in g av m ätta artiklar i lagret ... 33
Figur 14 – H ögsta lagern ivå ... 34
Figur 15 – Lägsta lagern ivå ... 35
Figur 16 – Lagern ivåer för artikel 90 1 0 0 7 ... 35
Figur 17 – Medellagern ivå ... 36
Figur 18 – Gen om sn ittlig uttagsfrekven s i lagret ... 36
Figur 19 – Gen om sn ittlig uttagskvan titet i lagret ... 37
Figur 20 – Diagram av an delen uttag i relation till an delen artiklar ... 38
Figur 21 – Diagram av an delen av den totala uttagskvan titeten i relation till an delen artiklar ... 39
Figur 22 – J äm förelse av lagern ivå m ed an tal artiklar ... 42
Figur 23 – J äm förelse av lagerkapacitet ... 43
Figur 24 – vy ovan ifrån av plockhyllorn a ... 45
Figur 25 – sido-vy av alla plockhyllor ... 46
Figur 26 – Strategi 1 ... 47
Figur 27 – Strategi 2 ... 48
Figur 28 – Strategi 3 ... 49
Figur 29 – Överblick av plockhyllor ... 54
Tabellförteckning
Tabell 1 – kvalitativ- respektive kvan titativ forskn in gsm etod (Olsson & Sören sen , 20 11) ... 4Tabell 2 – Litteratursökn in g ... 10
Tabell 3 – Artiklarn a som an vän des från litteraturstudien ... 12
Tabell 4 – Utföran de av in tervju ... 14
Tabell 5 – Utföran de av observation er ... 15
Tabell 6 – Artiklarn a m ed störst volym ... 34
Tabell 7 – Artiklar m ed högst uttagsfrekven s ... 37
Tabell 8 – Artiklar m ed högst uttagskvan titet ... 37
Tabell 11 – Resultatet av ABC-klassificerin gen m ed uttagsfrekven s som kriterium ... 40
Tabell 12 – Regler för hur klassern a distribuerades m ed uttagskvan titet som kriterium ... 40
Tabell 13 – Resultatet av ABC-klassificerin gen m ed uttagskvan titet/ uttag som kriterium ... 40
Tabell 14 – J äm förelse uttagsfrekven s/ uttagskvan titet ... 41
Tabell 15 – Kriterier för delad hyllplats ... 44
Tabell 16 – Resultatet av ABC-klassificerin gen (återkopplin g) ... 50
1
1 Inledning
AB Mahol är ett företag som främ st in riktar sig på E-han del av diverse olika tillbehör till olika typer av m otordrivn a fordon . Företaget består av fem egn a varum ärken ; Lastbilsgrossisten ; Tran sportstylin g; Tran sportbilen ; Ven ton och Utryckn in gsljus (AB Mahol, 20 18 a). Varum ärken a in riktar sig på olika försäljn in gsom råden .
Lastbilsgrossisten in riktar sig främ st på lastbilstillbehör och stylin g för förarm iljön . Tran sportstylin g in riktar sig på försäljn in g av tillbehör och stylin g för både
tran sportfordon och person bilar för slutkon sum en t, till skilln ad från Tran sportbilen där försäljn in gen sker m ot avtalskun d. Vidare in riktar sig Ven ton på försäljn in g av kam erasystem för både yrkestrafik och civil trafik, m edan Utryckn in gsljus in riktar sig på försäljn ing av utryckn in gsljus för utryckn in gsfordon (AB Mahol, 20 18 b).
AB Mahol har kon tor och lager station erat i Trollhättan . I dagsläget sker m ajoriteten av im porten från län der in om EU, m en en del sker även utan för EU:s grän ser. Cirka 8 0 % av tillverkarn a fin n s dock på n ation ell n ivå. (AB Mahol, 20 18 a)
1.1 Problembakgrund
AB Mahol är ett företag in om e-han deln . Med e-han del avses försäljn in g av varor och tjän ster över in tern et och försäljn in gen sker an tin gen m ot slutkonsum en t eller m ot företagskun der (Nation alen cyklopedin , u.d.). Markn aden för e-han den ökar (Statista, 20 18 ) och kon sum en tern as krav på effektiv logistik gör det en ligt Fern ie, Sparks och McKin n on (20 10 ) viktigare för verksam heter att ha en väl fun gerade logistik och produkter tillgän gliga i lager.
Ett logistiksystem han dlar om förflyttn in g, han terin g och lagerförin g av produkter. Produktern a tran sporteras i system et m ellan olika han terin gs- och lagrin gspun kter vilket in n ebär att lagerförin gen blir en viktig del av flödet. De olika lagerpun ktern a kan exem pelvis vara förråd eller färdigvarulager i en verksam het som bedriver distribution slager, butikslager, eller i ett tillverkan de företag. För att skapa ett
effektivt och logiskt flöde i ett lager bör det fin n as n ågon typ av lagerlayout. (J on sson & Mattsson , 20 16)
Ett lager består van ligtvis av en godsm ottagn in g, lageryta,
sorterin g/ packn in g/ m on terin gsyta. H ur dessa ytor organ iseras ger olika
m aterialflöden och kan påverka effektiviteten i lagret. Det fin n s prin cipiellt två typer av flöden i ett lager; ström lin je- och u-form at flöde. Dessa förekom m er dock i
praktiken i m ån ga olika kom bin ation er. Förutom layouten på lagret bör
övervägan den göras för placerin gen av produkter. Det m est vitala övervägan det är om produktern a ska ha fasta lagrin gsplatser eller om produktern a ska lagras där plats fin n s. Vidare bör övervägan den göras om det fin n s produkter som m ed fördel kan placeras n ära varan dra, sam t bör övervägan de göras vilka artiklar som m ed fördel placeras vid golvhöjd respektive högre placerin gar. (J on sson & Mattsson , 20 16) I n uläget hyr AB Mahol sitt lager och lagrin gsplatsern a var förplacerade av
hyresvärden . Layouten är därför in te n ågot företaget kan påverka. Vidare placeras produkter där plats fin n s och det fin n s in gen tydlig strategi för placerin gen av artiklarn a. AB Mahol har n u in vesterat i ett n ytt lager och n är lagret är färdigbyggt flyttas verksam heten . I det n ya lagret fin n s en plan erad lagerlayout och hyllplacerin g (se Figur 1), där in leveran ser sker i porten till vän ster m edan utleveran ser sker i
2
porten till höger. Layouten är därm ed en ligt J on sson och Mattsson (20 16) en
ström lin jeform ad, eller lin jär lagerlayout. Lagret är un gefär 430 m2 stort och har två
fastan ställda lagerarbetare på deltid och en lagerarbetare som arbetar n är det är m ycket att göra. För att m aterialflödet ska bli m er logiskt och effektivt vill AB Mahol ha en tydlig strategi för placering av sin a artiklar, som passar hyllplacerin gen .
Figur 1 – Planerad hy llplacering i det ny a lagret
AB Mahol har i dagsläget in gen strategi för hur artiklar placeras i lagret, vilket betyder att frekven t beställda eller viktiga produkter kan placeras på svåråtkom liga och in effektiva platser. För att bedöm a vilka produkter som är viktigast för företaget kan en ABC-klassificerin g utföras. Med den n a klassificerin g ges en tydlig bild av vilka produkter som bör placeras på de m est fördelaktiga platsern a, sam t vilka produkter som bör distribueras m est tid för han terin g.
En ABC-klassificerin g in n ebär att artikelsortim en tet, kun der, leveran törer eller an dra elem en t delas in i olika klassificerin gar (exem pelvis A, B och C) beroen de på ett eller flera kriterier, exem pelvis volym värde per artikel, täckn in gsbidrag per produkt, om sättn in g per kun d, an skaffn in gsvärde per leveran tör eller an dra kriterier som passar den specifika situation en . A-gruppen är liten och in n ehåller de viktigaste produktern a; B-gruppen är lite större; C-gruppen är en stor grupp m ed de m in st vitala produktern a. (J on sson & Mattsson , 20 16)
1.2 Syfte
Syftet m ed exam en sarbetet är att m ed hjälp av en ABC-klassificerin g utarbeta strategier för artikelplacerin g vid utform an det av n ya lagerlokaler. Detta uppfylls gen om en fallstudie på AB Mahol.
1.3 Frågeställningar
Syftet leder till att följan de frågeställn in gar behöver besvaras.
1. Vilka artiklar fin n s i lagret och hur stora är deras fysiska dim en sion er och lagern ivåer, sam t vad har artiklarn a för uttagsfrekven s och uttagskvan titet? 2. Vilka artiklar är viktigast respektive m in dre viktiga för AB Mahol, en ligt en
ABC-klassificerin g?
3
1.4 Avgränsningar
In om ram en för detta exam en sarbete kom m er un dersökn in gen en dast ske utifrån de n ya lokalern a som AB Mahol flyttar till eftersom flytten kom m er ske oavsett utfall av fallstudien . H ur logistiken fun gerar, var artiklar är placerade och hur effektiv
plockn in gen och packn in gen är i det n uvaran de lagret bedöm s därför vara irrelevan t. Vidare är placerin gen av alla hyllor och pallställ (an dra typer av ställage) i det n ya lagret bestäm d. An alysen kom m er därför in te behan dla detta och in ga
förbättrin gsförslag för hyllplacerin gen kom m er presen teras. Ytterligare kom m er in gen ABC-klassificerin g utföras på pallställen då det var svårt att sam la in data an gåen de dessa, sam t att m ycket av det som i n uläget står i dessa hyllor är privat gods och tillhör in te företaget.
Exam en sarbetet avser att avhan dla den in tern a logistiken hos AB Mahol, i form av artikelklassificerin g, artikelplacerin g, sam t hur artiklar ska plockas i det n ya lagret. Den externa logistiken som exem pelvis distribution , leveran törer och kun der kom m er in te tas hän syn till.
En artikelplacerin gsstrategi kan påverka hur lagerarbetarn a plockar order och en an alys av plockrutter i lagret kan vara n ödvän digt. Författarn a bedöm de detta som ett äm n e för vidarestudier. Plockrutter i lagret kom m er därm ed in te tas hän syn till i exam en sarbetet.
In om ram en för exam en sarbetet utfördes en datain sam lin g från AB Mahols
affärssystem . Data häm tades från det år då affärssystem et började an vän das, alltså från år 20 13 fram tills år 20 17. I rapporten an vän ds dock en dast data m ellan år 20 15– 20 17 eftersom sortim en tet m ellan dessa år var m er likartat det sortim en tet som fin n s i dagsläget. Vidare bedöm des data från två år vara tillräckligt för fallstudien . Data från år 20 18 an vän ds inte heller då hela året in te är slut.
Till sist tas in gen hän syn i artikelplacerin gen , till artiklar som ofta eller alltid beställs tillsam m an s. Detta hade varit tidskrävan de och eftersom lagret är litet, bör detta in te påverka effektiviteten på ett m ärkbart sätt. Un dan tag för den n a avgrän sn in gen gäller produkten Poppy och dess tillbehör, då AB Mahol själva redan vet att dessa
produkter ofta beställs tillsam m an s.
1.5 Rapportens struktur
De m etoder som an vän des i exam en sarbetet presen teras i Kapitel 2. Vidare presen teras tillvägagån gssättet för dessa m etoder i Kapitel 3. Den teoretiska referen sram som an vän des för exam en sarbetet presen teras i Kapitel 4, m edan Kapitel 5 beskriver det studerade system et. Un dersökn in gen presen teras och an alyseras i Kapitel 6 och an alysen diskuteras sedan i Kapitel 7. Slutligen ger
4
2 Metodteori
I detta kapitel presen teras de m etoder som an vän des för exam en sarbetet. Kapitlet behan dlar först kvalitativ och kvan titativ an sats som forskn in gsm etodik och sedan förklaras fallstudier och litteraturstudier. Därefter beskrivs de an vän da
datain sam lin gsm etodern a som består av in tervjuer, historiska data och
observation er. Kapitlet avslutas sedan m ed att beskriva teori kring trovärdighet gen om teoribegreppen källkritik, reliabilitet och validitet.
2.1 Kvalitativ/Kvantitativ ansats
I forskn in gsvärlden kan två olika forskn in gsm etoder urskiljas, vilka är kvalitativ- och kvan titativ m etodik. Vilken som an vän ds beror på vad forskn in gsarbetet ska besvara och vad det fin n s för m öjligheter för respektive m etod att besvara detta. Metodikern a beskrivs kortfattat i Tabell 1. (Olsson & Sören sen , 20 11)
Tabell 1 – kv alitativ - respektiv e kv an titativ forsknin gsm etod (Olsson & Sörensen, 20 11)
Kva lita tiv m e to d Kva n tita tiv m e to d
Forskaren har ett subjektivt syn sätt och kon takten m ed respon den ten är ofta lån gvarig.
Forskaren har ett objektivt syn sätt och kon takten m ed respon den ten är ofta kortvarig.
Forskn in gsarbetet är flexibelt och frågeställn ingarn a förän dras och fördjupas under arbetets gång.
Forskn in gsarbetet är väl plan erat och frågeställn in garn a är tydligt
form ulerade i ett tidigt skede. Forskn in gen arbetar gradvis fram ett
fen om en och tydliggör detta.
Forskn in gen grun dar sig i teorin som prövas m ot den valda hypotesen . Resultatet av forskn in gen baseras på ett
fåtal in divider, m en m ån ga variabler.
Resultatet av forskn in gen baseras på ett stort an tal in divider, m en ett fåtal variabler.
Resultatet går på djupet i specifika
situation er, m iljöer och tidsperspektiv.
Resultaten är gen eraliserbara,
variablern a kan ej m isstolkas och de är reliabla och valida.
Kvan titativ m etodik inn ebär en ligt Backm an (20 16) m etoder som slutligen m yn n ar ut i kvan tifierbara m ätn in gar och observation er eller som kan tran skriberas till sådan a, exem pelvis en käter och frågeform ulär. Kvalitativ m etodik är således en ligt Eliasson (20 13) m etoder som främ st beskriver hän delser som är svåra eller om öjliga att
kvan tifiera. De två van ligaste typern a av kvalitativa m etoder är en ligt Eliasson (20 13) in tervjuer och observation er. En distin kt skilln ad m ellan dessa m etodiker är en ligt H olm e och Solvan g (20 12) att kvan titativ m etodik lägger stor vikt på prövn in g och jäm förelser av resultaten för att bedöm a om de är giltiga, m edan m ed kvalitativ m etodik istället lägger fokus på att få en djupare förståelse in om det studerade om rådet och beskriva helheten .
Det är in te alltid n ödvän digt att an vän da specifikt kvalitativ- eller kvan titativ
m etodik, utan det kan iblan d vara fördelaktigt att kom bin era dessa m etodiker m en ar Eliasson (20 13). Exem pelvis påpekar Eliasson (20 13) att ett arbete kan in ledas m ed ett par in tervjuer för att få en grun dläggan de förståelse av problem bakgrun den , som sedan kan un dersökas kvan titativt, m en det går även att utföra in tervjuer som
uppföljn in g av en kvan titativ un dersökn in g. Vidare m en ar Eliasson (20 13) att
observation er är kom patibla m ed an dra m etoder och kan också ligga till grun d för en kvan titativ un dersökn in g eller an vän das för att kon trollera in form ation erhållen från en kvan titativ un dersökn in g.
5
In för ett arbete är det viktigt att bedöm a vilka tillvägagån gsätt som passar
problem beskrivn in gen bäst och att kom binera olika m etoder kan vara fördelaktigt. Vidare kan olika m etoder kom bin eras för att täcka olika om råden och att sam la in in form ation på olika sätt ger oftast en m er fullstän dig bild än vad en dast en m etod gör. Att kom bin era m etoder på detta sätt kallas ”Triangulering”. (Eliasson , 20 13)
2.2 Fallstudie
Det gen erella m ålet m ed fallstudier är en ligt Yin (20 14) att på ett korrekt sätt sam la, presen tera och an alysera data, sam t är ett ytterligare m ål att sedan färdigställa fallstudien m ed en välskriven och rättvisan de rapport, artikel eller presen tation . Metoden an vän ds en ligt Yin (20 14) ofta vid studier in om sociala sam m an han g; politik; sjukvård; psykologi; utbildn in g och verksam heter. In om verksam heter kan fallstudien exem pelvis an vän das in om ekon om i eller vid un dersökn in g av
verksam heters struktur och dess utvecklin g. Yin (20 14) beskriver kortfattat att fallstudier ger un dersökaren m öjlighet att fokusera på ett verkligt problem sam tidigt som ett helhetsperspektiv bevaras. Det fin n s in get specifikt sätt att fastställa n är en fallstudie bör utföras, m en en ligt Yin (20 14) kan en fallstudie vara läm plig om frågeställn in garn a främ st är ”H ur?”- eller ”Varför?” frågor, sam t om det är sam tida hän delser som un dersöks och variablers beteen de in te kan påverkas.
Att bestäm m a frågor är således första steget i en fallstudie. Vidare m en ar Yin (20 14) att även om frågeställn in garn a adresserar det ön skade om rådet, är det in te säkert att de på ett tydligt sätt berättar vad som bör studeras i fallstudien . Det an dra steget är därför att ett eller flera syften / påståen den bör form uleras för att ge un derlag för var relevan t in form ation kan erhållas. Nästa steg är en ligt Yin (20 14) att begrän sa
studien utifrån de form ulerade frågeställn in garn a och syften a/ påståen den a eftersom detta direkt påverkar utform n in gen av fallstudien och hur data erhålls. Det fjärde steget behan dlar tekn iker för an alys av in sam lade data. Yin (20 14) påpekar att
bristan de erfaren het in om em piriska studier försvårar iden tifieringen av vilken / vilka an alystekn iker som bör an vän das, sam t blir det svårare att förutse hur m ycket data som behövs för an alysen . Detta kan en ligt Yin (20 14) leda till att an tin gen för m ycket data sam las in som sedan in te an vän ds, eller att för lite data sam las in och forskaren behöver således gå tillbaka till datain sam lin gen för att kom plettera an alysen . Det sista steget in om fallstudie-design behan dlar hur resultaten av an alysen ska tolkas. In om fram förallt kvan titativa studier an vän ds statistiska an alyser för att bedöm a robustheten i resultaten . I fallstudier är det dock en ligt Yin (20 14) viktigare att iden tifiera m otsägan de forskn in g till forskaren s resultat och sedan avvisa dessa m otsägelser. Vidare påpekar Yin (20 14) att dessa steg för fallstudie-design bör un dergå fortsatt arbete för att skapa reliabilitet och validitet i fallstudien . Det fin n s sex olika sätt att sam la in data till fallstudien . Dessa olika sätt är;
dokum en tation som exem pelvis form ella studier relaterade till forskaren s fallstudie; registerdata som exem pelvis hittas i en verksam hets affärssystem ; in tervjuer m ed experter eller n yckelperson er; direkt- och/ eller deltagande observation er, då observatören an tin gen observerar ett fen om en i realtid (passivt) eller deltar i det observerade fen om en et; fysiska artefakter som exem pelvis m askin er, verktyg eller kon st. Dessa olika in sam lin gsm etoder har olika an vän dn in gsom råden och därm ed även olika för- och n ackdelar. (Yin , 20 14)
6
2.3 Litteraturstudie
För att utföra ett veten skapligt arbete krävs det litteratur att grun da arbetet i. Litteratur in n efattar n ästan allt tryckt m aterial, sam t in tern etbaserade källor (Ejvegård, 20 0 9). En ligt Patel och Davidsson (20 11) är litteratursökn in gen
tidskrävan de och van ligtvis ger sökn in gar på databaser m ån ga olika träffar. Det är därför viktigt att ha en tydlig struktur och ett tydligt tillvägagån gssätt för att sålla bort och göra sökn in gen m er överskådlig m en ar Patel och Davidsson (20 11).
En ligt Patel och Davidsson (20 11) är det viktigt att förbereda litteratursökn in gen gen om att bedöm a vilka äm n esom råden , sam t vilka sökord och n yckelord, syftet och frågeställn in garn a kan kopplas till. Dessutom påpekar Patel och Davidsson (20 11) att en övergripan de bild bör skapas av äm n esom rådet och in n an litteratursökn in gen påbörjas bör de sökverktyg som ska an vän das bestäm m as. Vidare skriver Patel och Davidsson (20 11) att vid litteratursökn ingen är det viktigt att fun dera på hur
sökn in gen ska gå till, sam t begrän sn in g/ utvidgn in g av sökn in garn a. När litteratursökn in gen sedan påbörjas m en ar Patel och Davidsson (20 11) att en reflektion bör utföras för; an tal träffar och vad det är för träffar; vem har skrivit m aterialet och vem är m aterialet skrivet till; är träffarn a relevan ta för syftet och frågeställn in garn a. I slutskedet av litteratursökn in gen bör en ligt Patel och Davidson (20 11) en utvärderin g av träffarn a göras för att bedöm a om det behövs m er m aterial eller om sökn in gen m åste göras m er precis eller m in dre precis.
När litteratur som kan vara an vän dbar för arbetet iden tifierats är det dags att studera m aterialet för att bedöm a om det är an vän dbart för arbetet eller in te, m en en ligt Ejvegård (20 0 9) är det in te m öjligt att hin n a gå igen om och studera allt. Gen om att studera in n ehållsförteckn in g, register, sam m an fattn in g, abstract och n yckelord kan an vän dbarheten bedöm as, sam t kan bortsålln in g av ej an vän dbar litteratur göras och detta är n ågot Ejvegård (20 0 9) ben äm n er “boken s hjälpm edel”.
2.4 Datainsamling
För att få kun skap om det studerade system et sam lades data in från AB Mahol. I detta delkapitel presen teras de m etoder som an vän des för att sam la in data och in form ation om det studerade system et.
2.4.1 Intervju
En ligt Ahrn e och Svensson (20 15) fin n s det flera olika tekn iker för kvalitativa in tervjuer. In tervjuern a kan exem pelvis vara strukturerade, ostrukturerade, eller sem istrukturerade och respon den tern a kan an tin gen vara experter eller
n yckelperson er. Ahrn e och Sven sson (20 15) påpekar dock att det oftast in te är m öjligt eller n ödvän digt att an vän da sig av en specifik typ av in tervju och de bör istället kom bin eras. Vidare m en ar Dahm ström (20 11) att in tervjuer kan utföras gen om att besöka respon den ten , m en för en m er tidseffektiv in tervju kan även telefon in tervjuer utföras. Dahm ström (20 11) påpekar dock att de m ottagn a svaren in te blir lika
detaljerade och djupgåen de vid telefon in tervjuer jäm fört m ed besöksin tervjuer. Vid forskn in gsin tervjuer frågas van ligtvis en person ut i taget, och det är van ligtvis tidskrävan de både vid fram tagan det av in tervjustrukturen och in n ehållet, sam t vid själva in tervjutillfället. Noga förberedelser för varje in tervju är därför betydelsefullt för att slippa gå tillbaka till respon den ten . Vid in tervjuer kan det vara praktiskt m ed
7
ban dspelare/ kam era för att spela in in tervjun (om respon den ten tillåter det) för att ha m öjlighet att studera in n ehållet efter in tervjun och i fram tiden ha m öjlighet att gå tillbaka till in speln in gen . Vidare kan an teckn in gar föras an tin gen un der in tervjun , m en helst efteråt. I det sen are fallet bör tid reserveras direkt efter in tervjun och en plats bestäm m as före in tervjun där in tervjuaren ostört kan föra an teckn in garn a. (Ejvegård, 20 0 9)
Vid utföran det av en in tervju har Roethlisberger och Dickson (1939) specificerat fem regler som bör följas, vilka sedan Ahrn e och Sven sson (20 15) översatt till följan de:
1. In tervjuaren ska lyssn a på den som talar på ett tålm odigt och vän ligt m en in telligen t reflekterade sätt.
2. In tervjuaren ska in te fram häva n ågon form av auktoritet. 3. In tervjuaren ska in te ge råd eller m oraliska förm an in gar. 4. In tervjuaren ska in te gräla/ argum en tera m ed den som talar.
5. In tervjuaren ska bara tala eller ställa frågor un der särskilda förhållan den . 2.4.2 Historiska data
In sam lin g av historiska data kan vara i form av dokum en tation från affärssystem och an n an m jukvara (exem pelvis ritn in gar) företag an vän der för att dokum en tera
aktiviteter digitalt och fysiskt. Den n a typ av data kan en ligt Dahm ström (20 11) ge specifik in form ation om artiklar, m en det bör tas i beaktn in g att data kan vara in aktuell om den in te uppdateras kon tin uerligt.
2.4.3 Observation
En ligt Dahm ström (20 11) är det vid vissa tillfällen och typer av an alyser n ödvän digt att an vän da exem pelvis direkt observation för att få tillräckligt hög kvalitet på datain sam lin gen . Med en direkt observation m en ar Dahm ström (20 11) att en eller flera observatörer är på plats och studerar system et och an teckn ar förbestäm da m ätvärden och/ eller fun ktion er, ett exem pel är om en observatör åker m ed un der en bussfärd för att an teckn a an talet passagerare vid varje busshållplats. Direkta
observation er kan en ligt Dahm ström (20 11) vara öppn a, vilket in n ebär att
respon den ten eller respon den tern a vet om att de blir observerade, eller sker det i ”hem lighet”.
En n ackdel m ed direkt observation att kvaliteten på det in sam lade m aterialet kan variera beroen de på tidpun kten eftersom en observatör en dast hin n er ett visst an tal observation er. För att m in ska variation en ställs därför krav på att tillräckligt m ån ga observatörer fin n s till förfogan de. Slum pm ässiga tidpun kter n är observation en ska utföras kan också an vän das för att m in ska variation en . Dessutom kan direkta observation er leda till beteen deförän drin gar hos respon den ten / respon den tern a om dessa vet att de blir iakttagn a. (Dahm ström , 20 11)
2.5 Källkritik
Vid bedöm n in g av källor ligger ansvaret en ligt Ejvegård (20 0 9) på forskaren att bedöm a trovärdigheten och trovärdighetsbedöm n in gen m åste utföras för både in tervjuer och en käter, sam t tryckta källor. Det an vän da m aterialet ska en ligt Ejvegård (20 0 9) kon trolleras för att bedöm a om det rör sig om förfalskn in gar eller om det är äkta, sam t för att bedöm a m aterialets objektivitet. I första han d ska en ligt Ejvegård (20 0 9) alltid prim ärkällor an vän das och i största m ån bör därm ed också
8
sekun därkällor un dvikas. Då m öjlighet fin n s bör även n yare källor van ligtvis bedöm as vara bättre än gam la, eftersom en forskare bör tagit reda på tidigare publikation er in om sam m a äm n esom råde, vilket in n ebär att sen are källor bör in n ehålla all äldre fakta sam tidigt som det n ya in om äm n esom rådet presen teras påpekar Ejvegård (20 0 9), m en detta är in te alltid san n in gen och forskare bör därför vara försiktiga. Ytterligare påpekar Ejvegård (20 0 9) att forskaren bör ta i beaktn in g n är källan är tryckt jäm fört m ed n är det beskrivn a in träffade i tiden , eftersom
förståelsefaktorn och glöm skefaktorn påverkar hur trovärdig källan är. Detta är dock en ligt Ejvegård (20 0 9) in te alltid an vän dbart eftersom sen are publikation er kan behöva revidera tidigare hän delser eller kun skaper, vilket in n ebär att sen are publikation er kan vara m er trovärdiga än gam la.
Det ligger stor tyn gd på att vara objektiv till den valda litteraturen och att in te en dast författarn as eget resultat förespråkas, vilket Patel och Davidsson (20 11) påstår och det är därför viktigt att m aterial som m otsätter sig de resultat som lyfts fram in om ram en för arbetet också presen teras. Gen om att en dast lyfta fram det som stödjer författarn as resultat, riskerar arbetet en ligt Ejvegård (20 0 9) att bli en sidigt och egen tligen in te bevisa n ågot. Vidare m en ar även Ejvegård (20 0 9) att ett objektivt syn sätt är forskaren s skyldighet och att vid debatteran de äm n en ska alla sidors reson em an g presen teras, även om forskaren själv tror m er på en viss sida. Ejvegård (20 0 9) påpekar dock att det är tillåtet att presen tera egn a åsikter i en rapport, m en det är då vitalt att n äm n a detta för läsaren .
2.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet betyder att den utförda studien är upprepn in gsbar, vilket betyder att sam m a resultat kan erhållas om studien utförs en gån g till un der så likartade förhållan den som m öjligt. För att erhålla en hög reliabilitet krävs det att alla
m ätn in gar utförs n oggran t. Vid kvan titativa studier bör m ätn in garn a utföras på ett likadan t sätt oavsett var och n är m ätn in gen äger rum , till den m ån det är m öjligt och vid kvalitativa studier bör fokuset istället vara att den erhålln a in form ation en in te ska gå att m isstolka. (Eliasson , 20 13)
Reliabiliteten i ett arbete ökar enligt Eliasson (20 13) gen om att m äta de in gåen de variablern a i studien på flera olika sätt. Exem pelvis i en en kät eller in tervju ha flera frågor för sam m a variabel, eller att återkom m a till ett begrepp flera gån ger. Vidare en ligt Eliasson (20 13), bör tydliga arbetsgån gar utarbetas för vad som ska
gen om föras i arbetet, sam t se till att alla person er som ska utföra arbetet vet vad som ska gen om föras och är överen s. Till sist påpekar Ejvegård (20 0 9) att dokum en terad data bör dubbelkon trolleras för att upptäcka fel, in spelade in tervjuer bör jäm föras m ed den utskrivn a in tervjun och kon trolleras m ed respon den ten , sam t bör
an teckn in gar dateras och skrivas så n ära in på det som ska an teckn as som m öjligt. Vidare påpekar Patel och Davidsson (20 11) att vid observation er kan ytterligare observatörer an vän das vid sam m a tillfälle och vid in tervjuer kan ytterligare en person an vän das för att föra an teckn in gar un der in tervjutillfället.
Validiteten han dlar istället om att det som m äts i arbetet stäm m er överen s m ed det som ska m ätas. Validiteten påverkas således av vad arbetet m äter och kan därför aldrig bli högre än reliabiliteten . För en hög validitet är det viktigt att kon trollera hur san n in gsen liga in sam lade data är. För att öka validiteten bör det som ska m ätas och
9
an alyseras, sam t tillvägagån gssättet kon trolleras för att stäm m a överen s m ed teorin in om äm n esom rådet. Vidare kan även in dikatorer utform as för olika begrepp och värden i arbetet som sedan kan jäm föras m ed varan dra för att se om dessa går i sam m a riktn in g, vilket tyder på en hög validitet. (Eliasson , 20 13)
10
3 Tillvägagångssätt
I detta kapitel redogörs exam en arbetets tillvägagån gssätt utifrån de m etoder som presen terats i Kapitel 2. Kapitlet redovisar hur litteratur som ligger till grun d för den teoretiska referen sram en (kapitel 4) iden tifierats, sam t n är och hur data har sam lats in . För tillvägagån gssättet kom bin erades flera olika m etoder för att en så bra
helhetssyn som m öjligt skulle erhållas (Trian gulerin g), sam t an vän des både kvalitativa och kvan titativa m etoder.
3.1 Litteraturstudie
In om ram en för litteraturstudien an vän des publicerade källor och diverse studen tlitteratur för att skapa en överblick över problem om rådet. För att få fördjupn in g i äm n et an vän des främ st publicerade källor. För att hitta källorn a an vän des främ st Lin köpin gs un iversitetsbiblioteks sökm otor, sam t Lin köpin gs un iversitetsbibliotek och tidigare kursm aterial. Vidare studerades referen slistor från källor som hittats via databaser, bibliotek och kursm aterial för att hitta ytterligare litteratur. De n yckelord som an sågs vara kopplade till äm n esom rådet och som an vän des som bas till sökorden var; Logistics; ABC-classification; layout; Pickin g; Ergon om ic. Dessa n yckelord ligger till grun d för de an vän da sökorden som
presen teras i Tabell 2.
Tabell 2 – Litteratursökning S ö k-n u m m e r S ö ko rd Sö km o to r Trä ffa r [ s t] Vid a re s tu d e rin g [ s t] D a tu m fö r s ö kn in g 1 ABC classification logistics Lin köpin gs bibliotek 329 4 20 18 -0 5-15 2 warehouse layout distribution Lin köpin gs bibliotek 127 4 20 18 -0 5-17 3 Pickin g height Warehouse Lin köpin gs bibliotek 11 2 20 18 -0 5-29 4 Ergon om ic Warehouse Order picking Lin köpin gs bibliotek 29 5 20 18 -0 5-29
Det första sökordet som an vän des var ”ABC classification ” och det gav 6 515 träffar. För att ytterligare precisera sökn in gen kom bin erades ”ABC classification + logistics”, vilket gav 329 träffar. Av dessa valdes fyra artiklar ut för att studeras vidare då de bedöm des vara relevan ta utifrån sam m an fattn in gen , n yckelorden och/ eller referen slistan . De studerade artiklarn a behan dlade ABC-klassificerin g m ed olika kriterier och m odeller som tog hän syn till olika aspekter. Dessa artiklar presen terade även värdefull in form ation och m otiverin gar till varför kriteriern a och m odellern a an vän des, vilket var n ödvän digt för att styrka fallstudien s an alys. Resteran de träffar bedöm des in te behövas då författarn a in te behövde m er in form ation an gåen de ABC-klassificerin g. Vidare var en del av träffarn a ej tillgän gliga, på ett an n at språk än sven ska eller en gelska, duplikation er av varan dra eller kon feren s-n oterin gar av en artikel.
Sökkom bin ation en ”Warehouse + layout + distribution ” an vän des för att studera teori om utform n in gen och placerin g i lager vilket in itialt gav 573 träffar. För att ytterligare avgrän sa sökn in gen un dersöktes en dast akadem iska ”peer-reviewed”
11
tidskrifter som var tillgän gliga via Lin köpings un iversitetsbiblioteks sökm otor vilket reducerade resultatet till 20 0 träffar. En begrän sn in g till en dast en gelska eller
sven ska, sam t en bedöm n in g av n yckelord m ed fokus m ot orderplocksystem (order + pickin g) gav 78 sökresultat där sam m an fattn in gen an vän des för att avgöra dess relevan s vilket ledde till att fyra artiklar studerades m er djupgåen de. I de artiklar som studerades vidare n äm n des vissa lagerplacerin gsm etoder i flera av dem . Målet m ed fallstudien var att utarbeta olika strategier att jäm föra m ellan för AB Mahols lager, m en in te att utarbeta en optim al artikelplacerin g. De delar i artiklarn a som
fokuserade på optim al lagerplacerin g var därm ed m in dre relevan t, m en artiklarn a i sig var värdefulla att studera då de gav in form ation om , sam t jäm förde olika
artikelplacerin gsstrategier. Resteran de träffar bedöm des in te behövas då författarn a in te behövde m er in form ation an gåen de ABC-klassificerin g. Vidare var en del av träffarn a ej tillgän gliga, duplikation er av varan dra eller kon feren s-n oterin gar av en artikel.
Efter lagerlayout-sökn in gen fram gick det att studier om plockhöjd i lager bör un dersökas, därm ed blev n ästa sökkom bination , ”Pickin g height + warehouse” avgrän sat till akadem iska ”peer-reviewed” tidskrifter tillgän gliga via Lin köpings un iversitetsbibliotek vilket gav 11 träffar. Sam m an fattn in gar och n yckelord an vän des för att avgöra dess relevan s vilket ledde till att två artiklar studerades vidare då de fokuserade på ergon om isk orderplockn in g blan d an n at gen om utn yttjan de av den Gyllen e zon en . Resteran de träffar bedöm des vara irrelevan ta då deras
sam m an fattn in g, n yckelord och referen slista visade att dem in te an grän sade till ergon om isk plockhöjd eller att dem in te var an vän dbara för att styrka fallstudien s an alys. Vidare var en del av träffarn a ej tillgän gliga, eller duplikation er av varan dra. Då m an uell fysisk orderplockn in g m ed hän syn till ergon om i var de äm n en som söktes ledde detta till en sökn in g m ed sökkom bin ation en ”Ergon om ic + Warehouse + Order pickin g” vilket gav 29 träffar som var akadem iska ”peer-reviewed” tidskrifter. Av dessa an sågs fem stycken vara relevan ta för orderplockprocessen och dessa
studerades vidare. De artiklar som studerades vidare inn ehöll ytterligare in form ation an gåen de hur ett orderplockn in gssystem kan utform as för att vara effektivt och ergon om iskt. Vidare gav artiklarn a m öjlighet att iden tifiera an vändbar in form ation an gåen de olika artikelplacerin gsstrategier som ytterligare kun de styrka fallstudien s an alys. Resteran de träffar bedöm des vara irrelevan ta då deras sam m an fattn in g, n yckelord och referenslista visade att dem in te an grän sade till ergon om isk plockn in g och lagerutform n in g eller att dem in te var an vän dbara för att styrka fallstudien s an alys. Vidare var en del av träffarn a ej tillgän gliga, eller duplikation er av varan dra. I Tabell 3 presen teras de artiklar som an vän des i exam en sarbetet.
12
Tabell 3 – Artiklarn a som an v ändes från litteraturstudien
S ö k-n u m m e r
Artikla r frå n litte ra tu rs tu d ie n
a rtikla r från re fe re n s lis to r Mo tive rin g
1 ”ABC Classification: Serv ice Lev els and Inv entory Costs” av
Teun ter, Babai och Syn tetos (20 10 ).
”Operation s R elated Groups (OR Gs): A Clustering Procedure for Production/ Inv entory Sy stem s” av Ern st och Cohen
(1990 ).
En huvuddel i exam en sarbetet var att utföra en ABC-klassificerin g. Därm ed behövdes teori för att styrka klassificerin gen .
“R educering av transportsträckor i
lagerv erksam het m ed hjälp av ABC-klassificerad artikelplacerin g” av Sedig
och Sundm an (20 16).
-
“R esearch on classification m ethod of spare parts inventory based on w arranty data” av Chen
och Chen (20 16)
-
Artiklarn a an vän des in te. Inn ehållet bedöm des vid gen om gån g vara oan vän dbart för fallstudien.
“M ulti-criteria ABC inventory classification w ith m ixed quantitativ e an d qualitativ e criteria” av
H atefi, Torabi och Bagheri (20 13)
-
2 ”Sim ultan eous
determ in ation of w arehouse lay out and con trol policies” av
Roodbergen , Vis och Taylor
(20 15). - En ytterligare huvuddel i exam en sarbetet är artikelplacerin g. Därm ed behövdes även teori för att styrka de fram tagn a artikelplacerin gs-strategiern a som presen teras.
“Optim al class boundaries, n um ber of aisles, an d pick list size for low -lev el order picking sy stem s” av R ao och Adil (20 13)
Artiklarn a an vän des in te. Inn ehållet bedöm des vid gen om gån g vara oan vän dbart för fallstudien.
“Order picking sy stem design : the storage assign m en t an d trav el distance estim ation (SA & TDE) joint m ethod” av
Battin i, Calzavara, Person a och Sgarbossa (20 15)
”Im prov ing the productiv ity of order pickin g of a m an ual-pick an d m ulti-level rack distribution w arehouse through the
im plem en tation of class-based storage” av Chan och
13 Chan (20 11)
3 ”Im prov ing order picking
perform an ce utilizin g slottin g an d golden zon e storage” av Petersen, Siu
och H eiser (20 0 5).
“GOLDEN RETR IEVAL” av J on es
och Battieste (20 0 4)
Fördjupn in gen av lagerlayout gav in sikten att
plockhöjd i lagret bör tas hän syn till, därm ed behövdes litteratur an gåen de plockhöjd.
”Ergon om ic w orkplace design in the fast pick area”
av Otto, Boysen , Scholl och Walter (20 17).
“Dev elopin g ergon om ic in terv en tion s to reduce m usculoskeletal disorders in grocery distribution centers” av
Laven der, Som m erich J ohn son och Radin (20 10 ).
“OSH in figures: W ork-related m usculoskeletal disordersin the EU - Facts and figures” av
Schn eider och Irastorza (20 10 ).
4 ”Design an d con trol of w arehouse order picking: a literature review ” av De
Koster, Le-Duc och Roodbergen (20 0 7).
”Quick R esponse Practices at the W arehouse of Ankor” av Dekker,
De Koster, Van Kalleveen och Roodbergen (20 0 2).
“An evaluation of routing an d v olum e-based storage policies in an order picking operation” av
Petersen och Schm en n er (1999).
De fördjupn in garn a från sökn in garn a 2– 3, gav upphov till den sista sökn in gen som behan dlade
ergon om i för orderplockare i ett lager.
“Use of ergonom ic
prin ciples in m an ual order picking sy stem s” av Labus
och Gajsek (20 18 )
-
Artiklarn a an vän des in te. Inn ehållet bedöm des vid gen om gån g vara oan vän dbart för fallstudien.
“Additional effort estim ation due to ergon om ic con dition s in order picking sy stem s” av
Battin i, Calzavara, Person a och Sgarbossa (20 17)
-
“Design of order picking sy stem ” av Dallari, Marchet
och Melacin i (20 0 9) -
”Ergon om ic an d technical aspects in the redesign of m aterial supply sy stem s: Big boxes v s. n arrow bin s”
av Neum an n och Medbo (20 10 )
-
3.2 Datainsamling
Den in form ation och data som sam lades in an vän des för att beskriva företagets n uläge och dess problem bakgrun d, sam t för att göra an alyser på företagets produkter i lager. Den typ av data och in form ation som sam lades in är dels från in tervjuer för att skapa en övergripan de bild av verksam heten , dels från historiska data som fan n s tillgän glig i företagets databaser an gåen de de olika produkter som säljs och m ätetal som an vän ds, sam t från observation er av det fysiska lagret, produktern as placerin g och dim en sion er på artiklarn a i lagret. Figur 2 illustrerar hur de olika
14 datain sam lin gsm etodern a sam verkar.
Figur 2 – Författarnas tolkning av sam v erkan m ellan datainsam lingsm etoder 3.2.1 Intervju
De utförda in tervjuern as uppgift var att skapa en bild av AB Mahols arbetsstruktur och arbetssätt, sam t att skapa en bild av verksam heten s problem om råde. Detta an vän des som en grun d till exam en sarbetet. Vid in tervjuern a utfrågades en dast VD:n för företaget. Detta berodde på att in tervjuern a behan dlade företagets struktur och in tern a logistik. VD:n bedöm des därm ed både vara n yckelperson och expert in om dessa om råden eftersom verksam heten är liten m ed få an ställda. Både plan erade och oplan erade, sam t ostrukturerade och sem i-strukturerade in tervjuer utfördes vid olika tillfällen un der exam en sarbetet. För att erhålla avslappn ade in tervjuer, sam t för att få så m ycket och an vän dbar in form ation som m öjligt från respon den ten följdes de fem regler som presen teras i Delkapitel 2.4.1. De utförda in tervjuern a presen teras i Tabell 4.
Tabell 4 – Utföran de av in terv ju
In te rvju tillfä lle D a tu m Avd e ln in g Typ
1 20 18 -0 3-12 VD Plan erad,
ostrukturerad
2 20 18 -0 6-13 VD Plan erad,
sem istrukturerad Den första in tervjun var en plan erade besöksin tervju av ostrukturerade karaktär eftersom en tid var bokad, m en in tervjun hade in gen agen da att följa, utan
respon den ten förde sam talet. In tervjun utfördes för att in leda sam arbetet m ellan författarn a av detta exam en sarbete och VD:n för AB Mahol, sam t för att sam la in form ation om VD:n s tan kar om verksam heten s rådan de situation och vad den n e an såg att problem om rådet var. Un der in tervjun fördes an teckn in gar som sedan im plem en terades i exam en sarbetet.
In tervju två var en plan erade besöksin tervju av sem istrukturerade karaktär eftersom en tid för in tervjun var bokad och en plan för vad in tervjun skulle behan dla följdes, m en frågorn a var in te exakt plan erade. De behan dlade frågorn a vid in tervjun
redovisas i Bilaga 1 och behan dlade företagets struktur och in tern a logistik för att ge en djupare bild av hur företaget fun gerar. Vidare fördes an teckn in gar och in tervjun spelades in för att in te förlora an vän dbar in form ation .
15 3.2.2 Historiska data
Den historiska data som sam lades ligger in till grun d för an alysen i exam en sarbetet. Den data som sam lades in kom från affärssystem et Vism a som AB Mahol an vän der, sam t från ritn in gar i program m et Sketchup över det plan erade n ya lagret.
I affärssystem et Vism a in sam lades all tillgän glig in form ation om sam tliga artiklar som rört sig in om lagret från år 20 13 och fram åt. Den n a in form ation bestod av
in leveran ser och uttag ur lagret. I Vism a affärssystem häm tades data över artiklarn as uttagsfrekven s, uttagskvan titet och om sättn in g, sam t även in form ation om
artikeln um m er, datum , kvan titet, sam t kostn ad/ in täkt.
Ritn in gen i Sketchup är i full skala (1:1) och visar hur det n ya lagret ser ut n är det är färdigt för drift. Det som un dersöktes från ritn in gen i Sketchup var placerin gen av pallställ och plockställ i lagret. Detta låg till grun d för hur det n ya lagret kom m er se ut och vilka förutsättn in gar som fan n s för artikelplacerin g i det n ya lagret sam t vilka ytor som plan erats för godsm ottagn in g, packn in g och utlastn in gszon .
3.2.3 Observation
Vid två tillfällen (Se Tabell 5) utfördes observation er i lagret för att sam la in form ation om artiklarn as dim en sion er.
Tabell 5 – Utföran de av observ ation er
Ord n in g D a tu m Tid s in te rva ll Om råd e
1 20 18 -0 6-12 0 8 :0 0 -17:0 0 Artikelplacerin g och dim ension er
2 20 18 -0 6-13 0 8 :0 0 -17:0 0 Artikelplacerin g och dim ension er
Vid båda observation ern a un dersöktes artiklarn as fysiska placerin g i lagret och hur m ycket plats artiklarn a behöver på grun d av deras fysiska egen skaper och
dim en sioner. För att veta vilka artiklar som fan n s i lagret häm tades data från affärssystem et. De artiklar och artikelplatser som iden tifierades i lagret, sam t dim en sionern a och vad det var för typ av artikel dokum en terades sedan i en egen skapad databas.
3.3 Källkritik
De publicerade källor som studerades bedöm des vara korrekta och in te presen tera falsk in form ation beroen de på var de var tryckta, exem pelvis vilken journ al eller vilket förlag som publicerat litteraturen . De böcker som an vän des var fram förallt litteratur som är tryckt av Studen tlitteratur eller Liber. För veten skapliga källor valdes till största m öjlighet så kallade “peer-reviewed”-artiklar. Vidare har de förlag eller journ aler källor häm tats ifrån utvärderats för att bedöm a värdet av dessa källor, sam t letades även prim ärkällor fram och sekun därkällor un dveks i största m ån . För källor där n yare upplagor fan n s tillgän gliga har dessa an vän ts för att ta del av de sen aste in om äm n esom rådet. Dock un dersöktes äldre källor för att bedöm a om dessa var m er korrekta eftersom de låg n ärm are de beskrivn a hän delsern a i tiden .
Motsägelsefulla åsikter, m etoder och teorier till de som an vän des i exam en sarbetet har studerats och presen terats, sam t har även för- och n ackdelar m ed författarn as egn a åsikter, m etoder och teorier presen terats. De an vän da källorn a bedöm des och utvärderades utan att låta egn a ideologier och tan kar påverka besluten om
trovärdighet. Där egna åsikter presen terats i arbetet har det påpekats. Detta m yn n ade ut i att bevara ett objektivt syn sätt gen om hela exam en sarbetet.
16
En a författaren har en person lig relation m ed VD:n för AB Mahol sedan in n an då de studerat tillsam m an s på gym n asiet. För att in te låta relation en påverka arbetet är in tervjun utform ad strikt för att ta fram in form ation om företagets struktur och hur de arbetar i n uläget. Författarn a förehåller sig även objektivt till den kvan tifierbara data som sam las in och in ga person liga åsikter kom m er påverka den n a data. Vidare kom m er in gen bias förekom m a på grun d av person liga åsikter eller ön skem ål m ellan VD:n och författarn a, m en sam tidigt tas fortfaran de företagets åsikter om vad som är viktigt för dem m ed i beaktn in g.
3.4 Reliabilitet och validitet
För att öka reliabiliteten och validiteten i exam en sarbetet följdes de riktlin jer som presen terades i Delkapitel 2.6 för att göra fallstudien både upprepn in gsbar och pålitligt.
För att göra fallstudien upprepn in gsbar har tillvägagån gssättet för de an vän da m etodern a presen terats och tillvägagån gsättet grun dar sig i teori. Vid utföran det av litteraturstudien redogjordes det till en början för vilka sökm otorer som an vän des, vad för typ av källor som an vän des, sam t vilka n yckelord som an sågs kopplade till det studerade om rådet. Vidare presen terades även de an vän da sökorden , hur m ån ga träffar sökorden gav, hur m ån ga av artiklarn a som studerades vidare, sam t vilket datum sökn in gen ägde rum . Till sist utfördes en reflektion över sökn in gen . För de utförda in tervjuern a redogjordes det för vilket datum de ägde rum , vem
respon den ten var och vad det var för in tervjutyp. Vidare redogjordes det även för varför en specifik respon den t in tervjuades och vad in tervjuern a behan dlade. Frågorn a för In terv ju 2 presen teras även i Bilaga 1. På sam m a sätt som för in tervjuern a presen teras även n är observation ern a utfördes och vad som
observerades vid varje tillfälle. Det presen teras även från var den historiska data som an vän des sam lades in och vad det var som sam lades in .
För att bibehålla ett objektivt syn sätt i arbetet gran skades litteratur kritiskt utifrån var och vilka som tryckt litteraturen , n är litteraturen var tryckt och om det var prim är- eller sekun därkällor, sam t presenterades m otsägelsefulla åsikter och dessa argum en terades em ot. Vidare avstod författarn a från att låta person liga åsikter och kän slor för m aterial eller person er påverka in n ehållet och resultatet i studien .
För att öka reliabiliteten i fallstudien utform ades en plan för vad som skulle m ätas vid observation ern a, sam t skapades en databas där alla m ätn in gar en kelt
dokum en terades m ed fun ktion en att filtrera m ätn in garn a. Alla observation er utfördes av två person er för att m in ska risken för m isstag. Vid in tervjuern a ställdes frågor som till viss del an grän sade till varan dra för att in te in form ation skulle
m isstolkas, sam t m edverkade två person er vid in tervjutillfället förutom respon den ten där den en a prim ärt förde in tervjun och den an dra prim ärt an teckn ade. Vidare
spelades även In terv ju 2 in m ed m ikrofon .
I fallstudien har in tervjuer, observation er och datain sam lin g utförts. För att öka validiteten i fallstudien har den kvan titativa in form ation som respon den ten gav un der in tervjuern a till största m ån jäm förts m ed data från affärssystem et och från observation ern a för att se hur väl de stäm m er överen s, sam t bedöm des även
17
den kvan titativa in form ation affärssystem et och observation ern a gav då det an ses vara m er tillförlitligt och exakt. De utförda an alysern a och de påståen den som gjordes kopplades och jäm fördes m ed den presen terade teorin .
18
4 Teoretisk referensram
I detta kapitel presen teras de teorier och begrepp som ligger till grun d för
exam en sarbetet. Kapitlet in n efattar teori om logistik och fördjupn in g in om lager, lagerlayout, orderplockn in g, artikelplacerin g och artikelklassificerin g.
4.1 Logistik
Till en början har företag en ligt Storhagen (20 0 3) bedrivit logistik m ed fokus på en skilda avdeln in gar och fun ktion er. En ligt Storhagen (20 0 3) påverkades detta syn sätt av att efterfrågan ofta var högre än tillgån gen , vilket gjorde det viktigt att producera m ycket och till ett billigt pris. I m odern tid m en ar Storhagen (20 0 3) att fokus skiftat i och m ed att den totala produktion skapaciteten har överstigit
efterfrågan på produkter, vilket givit större m öjlighet för kun der att an passa produkter efter sitt behov. In om m odern logistik m en ar således Oskarsson et al. (20 13) att fokus skiftat till att in kludera hela verksam heten och att få verksam heten s flöden att fun gera både kostn adseffektivt och flexibelt för såväl kun der och företaget. Logistik han dlar om att skapa n ytta i form av att m aterial och produkter är på rätt plats i rätt tid, sam t han dlar det om att skapa ekon om isk vin n in g och
kon kurren skraft (J on sson & Mattsson , 20 16). Shapiro och H eskett (198 5) defin ierar logistik som de 7 R:en .
Logistik defin ieras som de aktiviteter som har att göra m ed att erhålla rätt vara eller service i rätt kvan titet, i rätt skick, på rätt plats, v id rätt tidpun kt, hos rätt kund, till rätt kostnad. (Lum sden , 20 16)
Logistik är dock in te en dast verktyg och m etoder för att åstadkom m a tids-, plats-, ekon om isk- och kon kurren s-n ytta, utan kan även ses som ett ”sy nsätt” ett företag lever efter (J on sson & Mattsson , 20 16). En ytterligare defin ition av logistik är därför:
Plan erin g, organ isering och sty rn ing av alla aktiviteter i m aterialflödet, från råm aterialan skaffning till slutlig
kon sum tion och returflöden av produkt och m aterial, och som sy ftar till att tillfredsställa kun ders och öv riga in tressen ters behov och önskem ål, dvs. ge en god kun dserv ice, låga kostnader, låg kapitalbin dn in g, sm å m iljökon sekv enser och goda sociala förutsättn in gar. (Jon sson & M attsson , 20 16)
Logistik är uppdelat i två övergripan de om råden och dessa om råden behan dlar en ligt J on sson och Mattsson (20 16) struktur respektive styrn in g av verksam heten .
Strukturom rådet avser en ligt J on sson och Mattsson (20 16) utform n in gen av produkt- och distribution ssystem en , sam t produktion s- och
m aterialförsörjn in gssystem en . Dessa system styr en ligt J on sson och Mattsson (20 16) exem pelvis produktion s- och beställn in gskvan titeter, val av leveran törer, hur
distribution en sker, hur produktern a ska lagras och var de ska lagras in n an de distribueras till kun der, sam t hur tran sporten till kun dern a ska ske (rutter,
tran sportm edel). Vidare beskriver J on sson och Mattsson (20 16) att styrn in gsom rådet således avser plan erin g och styrn in g för ett effektivt m aterialflöde utifrån
verksam heten s struktur. Styrn in gen av verksam heten avser således en ligt J on sson och Mattson (20 16) in leveran ser, produktion och utleveran ser, vilket in n ebär att plan era hur m ycket som ska flyttas från vilket lager eller vilken produktion sen het och
