Plocktidsreducering

Vid applicering av ABC-klassificering undersöks om plocktidsreducering under plockprocessen är möjlig. Ett exempel är att om första och andra plocket på en plocklista sker i samma truckgång behöver inte lagermedarbetaren transportera sig mellan truckgångar. Om andra plocket däremot sker i en annan truckgång behöver lagermedarbetaren transportera sig mellan truckgångar. I kapitel 6.1 beskrivs var i lagringsområdena artiklar bör vara placerade efter ABC-klassificering. Hur långt en truckförare behöver transportera sig för att utföra alla plock på en plocklista beror också på hur många kundorderrader som finns på en plocklista. Antalet kundordrar per plocklista och lagringsområde visas i Error! Reference source not

found. i kapitel 4.3.2. För att undersöka om en plocktidsreducering är möjlig undersöks den

längsta möjliga horisontella transportsträckan för en A-plocklista för lagringsområden med en kundorder per plocklista. Motsvarande görs för en AB-plocklista för lagringsområden med flera kundordrar per plocklista. Det betyder att transportsträckan beräknas längst bort i A- området för Ställage, Kakel & Klinker, Entresol 2 och Ute och längst bort i B-området för Entresol 1 hylla och V12. Längsta möjliga transportsträcka i truckgångar för lagringsområden som har truckgångar används också. De horisontella transportsträckorna erhölls genom

76

mätningar på plats i lagret samt med ritningar på lagerlayout från PostNord TPL. I Bilaga 6 visas avstånd för samtliga lagringsområden och transporttid inom de lagringsområden som har truckgångar.

Sannolikheten att ett plock ska utföras i samma truckgång som föregående plock kan beräknas med en sannolikhetsfördelning. Sannolikhetsfördelningen som utformades visas i Ekvation 1, där n är antalet truckgångar som finns i lagringsområdet där plocket sker och m är antalet plock som genomförs.

1

𝑛𝑚−1, 𝑛 > 0, 𝑚 > 1

(1)

Sannolikhetsfördelningen gäller för lagringsområden med truckgångar vilka är Entresol 1 hylla, V12, Ställage och varugruppen Kakel & Klinker. Om till exempel en plocklista med en kundorder innehållande två kundorderrader ska plockas i Ställage är sannolikheten att plocket sker i samma truckgång 1

132−1 , alltså

1

13.

Transportsträckan varierar beroende på vilken truckgång artikeln lagerhålls i. Transporten inom truckgången beror också på artikelns lagerplats. Om en artikel lagras i Sektion 1 i ett ställage behöver inte lagermedarbetaren transportera sig vertikalt i ställaget. Transportsträckan mellan truckgångar inom lagringsområdena visas i Bilaga 6.

För att beräkna Truckgångstransporten inom lagringsområdena för en plocklista används Ekvation 2. Transport till truckgång där en artikel lagerhålls i varierar beroende på i vilken truckgång artikeln som plockades innan lagerhölls i och benämns i ekvationen som

𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑡𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔. Till exempel blir transporten längre om lagermedarbetaren behöver transportera sig från första truckgången till sista i ett lagringsområde jämfört med transport från första truckgången till andra truckgången. Men den totala transporten för en plocklista behöver räknas in. Därför summeras transporterna för alla transporter mellan truckgångarna. Hur många transporter som behöver utföras beror på hur många plock som behöver göras enligt en plocklista. Lagermedarbetaren behöver också transportera sig inom truckgångar och i ekvationen benämns sträckan som 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑇𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔. Lagermedarbetaren behöver först transportera sig ut från den truckgång som hen befinner sig i efter föregående plock. I Ekvation 2 är 𝑥 vilken truckgång av 𝑛 truckgångar för lagringsområdet som transporten ska ske på enligt plocklistan. För lagringsområdet V12 kan inte trucken vända i truckgången. Lagermedarbetare behöver köra in i udda truckgångar och ut genom jämna. Till exempel behöver lagermedarbetaren köra in i truckgång 1 för att utföra plock i truckgång 2.

∑(𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑡𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔𝑥+ 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑡𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔𝑥+ 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑡𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔𝑥−1)

𝑛 𝑥=1

= 𝑇𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔𝑠𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡

(2)

Horisontella transporttiden inkluderar transporten från samlingspunkten till lagringsområdet som ska besökas enligt en plocklista. I lagringsområdet behöver lagermedarbetaren transportera sig till truckgången där artikeln som ska plockas lagerhålls. När lagermedarbetaren väl transporterat sig till truckgången behöver denne transportera sig till lagerplatsen artikeln lagerhålls. Beroende på artiklarnas placering i lagringsområdet kan transporten för lagermedarbetaren variera. För att beräkna denna transport används Ekvation 2 som döptes till

Truckgångstransport. Till sist transporterar lagermedarbetaren sig tillbaka till samlingspunkten. Transportsträckan beräknas i meter och hastigheten för transporten i meter per sekund. Den horisontella transporttiden beräknas med Ekvation 3.

77

(𝑆𝑎𝑚𝑙𝑖𝑛𝑔𝑠𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑙𝑎𝑔𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒) ∗ 2 + 𝑇𝑟𝑢𝑐𝑘𝑔å𝑛𝑔𝑠𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡) ℎ𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡

= 𝐻𝑜𝑟𝑖𝑠𝑜𝑛𝑡𝑒𝑙𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑

(3)

Hanteringstiden varierar beroende på artikeltyp, såsom skruvar eller speglar, samt hur många artiklar som plockas av artikeltypen. För att se hur hanteringstiden varierar för plock i lagringsområdena utförs observationer. Hanteringstiden mättes vid tio olika tillfällen för plock i samtliga lagringsområden. Ett plock är hanteringen av en kundorderrad på en kundorder. Tabell 15 visar de observerade hanteringstiderna för ett plock. Observationerna utfördes 4/6–10/6 2020.

Tabell 15 - Observerad hanteringstid per plock mellan 4/6–10/6 2020

Hanteringstid (s) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Genomsnittlig hanteringstid (s) Entresol 1 hylla 31 27 21 67 32 73 10 23 10 23 32 V12 30 36 37 25 25 46 20 62 30 32 34 Ställage, Kakel & Klinker, Fristapling 99 40 183 213 61 176 288 200 357 172 179 Entresol 2 163 128 187 298 99 183 178 89 76 97 150 Ute 302 106 173 276 165 109 174 131 86 78 160

Ekvation 4 visar hur hanteringstid för en plocklista beräknas. I genomsnitt innehåller en kundorder 1,8 kundorderrader enligt kundorderhistorik från år 2019. Plocklistor för Entresol 1 hylla som innehåller 20 kundordrar innehåller i genomsnitt totalt 40 kundorderrader. Plocklistor för V12 innehåller 10 kundordrar och innehåller i genomsnitt 18 kundorderrader. Plocklistor för resterande lagringsområden innehåller en kundorder.

𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 ℎ𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑑 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑘𝑢𝑛𝑑𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟

= 𝐻𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘𝑙𝑖𝑠𝑡𝑎 (4)

Observationen visade att olika faktorer kan påverka hanteringstiden. Faktorer som kan påverka hanteringstiden är till exempel antal artiklar som plockas, om lagermedarbetaren inte hittar till lagerplatsen och lagermedarbetarens hanteringshastighet. Faktorerna skiljer sig beroende på vilken lagermedarbetare som plockar och antalet kundorderrader i en plocklista, och gör att en exakt hanteringstid inte kan fås.

78

Vertikal transporttid används för lagringsområdena V12, Ställage, varugruppen Kakel & Klinker och Fristapling. Vertikala transporttiden för en plocklista beräknas med Ekvation 5.

𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 𝑣𝑒𝑟𝑡𝑖𝑘𝑎𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 ∗ 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑘𝑢𝑛𝑑𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟

= 𝑉𝑒𝑟𝑡𝑖𝑘𝑎𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘𝑙𝑖𝑠𝑡𝑎 (5)

𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑢𝑡𝑎𝑛 𝑜𝑚𝑙𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 används om ingen omlastning sker. 𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑜𝑚𝑙𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

används om lagermedarbetaren behöver lasta om. 𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 beräknas då inte alla plock kräver omlastning. Omlastning antas behövas olika mycket beroende på i vilket lagringsområde plocket sker. I lagringsområdet Ställage och varugruppen Kakel & Klinker antas omlastning behövas för 50 % av alla plock. Ekvation 6 visar hur transporttid i medel beräknas.

𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑜𝑚𝑙𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔+𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑢𝑡𝑎𝑛 𝑜𝑚𝑙𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

2 = 𝑇𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 (6)

Vertikal transporttid beror på artikelns lagerplats och tillför extra plocktid. Hur många gånger vertikal förflyttning sker beror på om lagermedarbetaren behöver omlasta artikeln. Lagermedarbetaren behöver omlasta artikeln om den exempelvis ligger i ett paket på lagerplatsen och behöver splittras. Maximala tiden för ett plock på högsta nivån, om pallen inte ska transporteras tillbaka till dess plats och om den transporteras tillbaka, har observerats. I Tabell 16 visas höjden och den vertikala transporttiden för alla tre sektioner. Truckhastigheten som används är 0,485 m/s.

Tabell 16 - Vertikal transporttid

Sektion Höjd (m) Vertikal transporttid utan omlastning (s) Vertikal transporttid omlastning (s) Vertikal transporttid medel (s) Sektion 1 2,6 11 21 16 Sektion 2 5,2 21 43 32 Sektion 3 7,8 32 64 48

Total tid för en plocklista beräknas med Ekvation 7.

𝐻𝑜𝑟𝑖𝑠𝑜𝑛𝑡𝑒𝑙𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑

+ (𝑣𝑒𝑟𝑡𝑖𝑘𝑎𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑡𝑖𝑑 + 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 ℎ𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑑) ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑘𝑢𝑛𝑑𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟 = 𝑇𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘𝑙𝑖𝑠𝑡𝑎

(7)

I Tabell 17 visas tiderna som används för att beräkna tiden för ett plock och för att slutligen kunna beräkna nya måltal för plock med hänsyn till ABC-klassificering. Lagringsområden som har eventuell vertikal transporttid är lagringsområdena V12, Ställage, varugruppen Kakel & Klinker och Fristapling och visas i Tabell 17.

79

Tabell 17 - Tider som används för att beräkna tid för plock efter ABC-klassificering

Lagrings- områden Horisontell transporttid per plocklista (s) Vertikal transporttid per plock (s) Genomsnittlig hanteringstid per plock (s) Antal kundorderrader per plocklista Tid för en plocklista (s) Entresol 1 hylla 184 0 32 40 1 464 V12 251 11 34 18 1 061 Ställage 89 16 179 1,8 440 Kakel & Klinker 69 11 179 1,8 391 Fristapling 88 16 179 1,8 439 Entresol 2 26 0 150 1,8 296 Ute 53 0 160 1,8 341

Efter att samtliga tider, som inkluderas i en plocklista, har beräknats kan tiden för ett plock beräknas. Ekvation 8 visar hur tid för ett plock beräknas.

𝑇𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 en 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘𝑙𝑖𝑠𝑡𝑎

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑘𝑢𝑛𝑑𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟= 𝑇𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 𝑒𝑡𝑡 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘 (8)

Aktiviteten plock mäts i kundorderrad/h. Ekvation 9 används för att räkna om tid för ett plock till kundorderrader/h. Tid för ett plock har beräknats i sekunder och för att räkna om till kundorderrader/h används hur många sekunder som går på en timme, vilket är 3600 sekunder.

3600

𝑇𝑖𝑑 𝑓ö𝑟 𝑒𝑡𝑡 𝑝𝑙𝑜𝑐𝑘 = 𝐾𝑢𝑛𝑑𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟/ℎ (9)

I Tabell 18 visas resultatet av tid för en plocklista, tid för ett plock och kundorderrader/h. Värdet i kundorderrader/h används som ett nytt måltal för att uppskatta effekten av en ABC-klassificering genom att undersöka hur många lagermedarbetare som krävs när det nya måltalet används.

80

Tabell 18 - Plocktid vid ABC-klassificering

Lagringsområde Tid för en plocklista (s) Tid för ett plock (s) Kundorderrader/h

Entresol 1 hylla 1 464 37 98

V12 1 061 59 61

Ställage 440 245 15

Kakel & Klinker 391 217 17

Fristapling 439 244 15

Entresol 2 296 165 22

Ute 341 190 19

Tabell 19 visar tider som används för att beräkna tiden för plock i nuläget. Hanteringstiden förändras inte med eller utan ABC-klassificering och beräknas med Ekvation 3. Vertikal transporttid beräknas med Ekvation 4 och Ekvation 5. Vertikal transporttid och horisontell transporttid skiljer sig om ABC-klassificering tillämpas. Vertikal transporttid för Kakel & Klinker påverkas inte av ABC-klassificering då artiklarna som tillhör varugruppen behöver vara placerade i Sektion 1 enligt restriktioner från PostNord TPL. För lagringsområdena Ställage och Fristapling används Transporttid medel i Sektion 3 och för V12 Transporttid utan omlastning, se Tabell 16. Transporttid medel i Sektion 3 används för lagringsområdet Fristapling eftersom höjden är densamma som för lagringsområdet Ställage, se Bilaga 6. Artiklarna som lagerhålls i V12 kräver för det mesta inte omlastning. Den horisontella transporttiden för lagringsområdena i nuläget beräknas med transportsträckan till mitten av lagringsområdet. Mitten används då artiklarna i dagsläget antas vara utspridda över lagringsområdet oavsett plockfrekvens. I Bilaga 6 visas transportsträckorna som använts för att beräkna den horisontella transporttiden.

Tabell 19 - Tider som används för att beräkna tid för plock i nuläget

Lagrings- områden Horisontell transporttid per plocklista (s) Vertikal transporttid per plock (s) Genomsnittlig hanteringstid per plock (s) Antal kundorder- rader per plocklista Tid för en plocklista (s) Entresol 1 hylla 273 0 32 40 1 553 V12 251 32 34 18 1 439 Ställage 89 48 179 1,8 498 Kakel & Klinker 89 11 179 1,8 431 Fristapling 107 48 179 1,8 516 Entresol 2 49 0 150 1,8 319 Ute 71 0 160 1,8 359

81

Tabell 20 visar tid för en plocklista, tid för ett plock och kundorderrader/h beräknat för nuläget. Artiklar antas kunna vara placerade på alla lagerplatser i lagringsområdet. I nuläget är inte artiklarna placerade efter plockfrekvens och en artikel som har hög plockfrekvens kan vara placerad var som helst i lagringsområdet.

Tabell 20 - Plocktid i nuläget

Lagringsområde Tid för en plocklista

(s) Tid för ett plock (s) Kundorderrader/h

Entresol 1 hylla 1 553 39 93

V12 1 439 80 45

Ställage 498 277 13

Kakel & Klinker 431 240 15

Fristapling 516 287 13

Entresol 2 319 177 20

Ute 359 200 18

Tabell 21 visar skillnaden i tid för en plocklista och antalet kundorderrader/h en lagermedarbetare ska kunna genomföra mellan nuläget och efter ABC-klassificering. Tabellen visar att det krävs mer tid för en plocklista i nuläget jämfört med efter ABC-klassificering. Reducerad tid för en plocklista medför att en lagermedarbetare kan plocka mer kundorderrader/h efter ABC-klassificering jämfört med nuläget.

Tabell 21 - Jämförelse mellan plocktid och kundorderrader/h för nuläget och efter ABC-klassificering

Nuläget Efter ABC-klassificering

Lagringsområden Tid för en plocklista (s) Kundorderrader/h Tid för en plocklista (s) Kundorderrader/h Entresol 1 hylla 1 553 93 1 464 98 V12 1 439 45 1 061 61 Ställage 498 13 440 15

Kakel & Klinker 431 15 391 17

Fristapling 516 13 439 15

Entresol 2 319 20 296 22

82

P

I

För att mäta produktivitet hos Inleverans mäts lossning, kontroll av gods och inlagring. Hur produktivt en lagermedarbetare utför varje aktivitet påverkar planeringen av antal

lagermedarbetare i framtiden. Planeringen utgår ifrån hur många mottagna

inleveransorderrader/h vid både lossning och kontroll av gods samt antal lagerläggningar/h vid inlagring en lagermedarbetare förväntas att klara av.

Ingen prognos för hur många inleveransorderrader lagermedarbetaren kan förvänta sig att ta emot eller resursplanering finns för 2020. PostNord TPL resursplanerar för Utleverans som ger ett direkt kundvärde då avdelningen bidrar till produktion, vilket inleveransen inte gör. Därför görs ett antagande att antal inleveransordrar och inlagringar ökar lika mycket som kundordrar från nuvarande resursplan till nästkommande år. Inleveransordrar kan dellevereras under flera dagar och skiljer sig från kundordrarnas innehåll. Inleveransordrarnas historiska data innehåller information om vilka leverantörer som ska leverera artiklar men inte vilka artiklar. Detta är på grund av att BAUHAUS ansvarar för lagerstyrningen och inte PostNord TPL. I samråd med BAUHAUS WEB antar PostNord TPL att antalet kundordrar ökar med 8 % till år 2021 jämfört med år 2020.

För att beräkna resursbehovet under högsäsong 2021 formuleras fyra ekvationer. Ekvation 10 beräknar antalet timmar som krävs för aktiviteten lossning baserat på givet måltal, se Tabell 5 i kapitel 4.3.1, och antal inleveransorderrader varje månad.

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑖𝑛𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑠𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟

𝐼𝑛𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑠𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟/ℎ = 𝑓ö𝑟 𝑙𝑜𝑠𝑠𝑛𝑖𝑛𝑔 (10)

Ekvation 11 beräknar timmar som krävs för aktiviteten kontroll av gods baserat på givet måltal, se Tabell 5 i kapitel 4.3.1, och antal inleveransorderrader varje månad.

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑖𝑛𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑠𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟

𝐼𝑛𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑠𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑟𝑎𝑑𝑒𝑟/ℎ = 𝑇𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑓ö𝑟 𝑘𝑜𝑛𝑡𝑟𝑜𝑙𝑙 𝑎𝑣 𝑔𝑜𝑑𝑠 (11)

Ekvation 12 beräknar timmar som krävs för inlagring baserat på givet måltal, se Tabell 5 i kapitel 4.3.1, och antal inlagringar varje månad.

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑖𝑛𝑙𝑎𝑔𝑟𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟

𝐿𝑎𝑔𝑒𝑟𝑙ä𝑔𝑔𝑛𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟/ℎ= 𝑇𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑓ö𝑟 𝑖𝑛𝑙𝑎𝑔𝑟𝑖𝑛𝑔 (12)

Ekvation 13 beräknar hur stort resursbehovet är i form av antal lagermedarbetare per aktivitet och månad. Timmar för en lagermedarbetare varje månad visas i Bilaga 7.

𝑇𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑇𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟𝑚𝑒𝑑𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑎𝑟𝑒

= 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟𝑚𝑒𝑑𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑎𝑟𝑒 𝑝𝑒𝑟 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑜𝑐ℎ 𝑚å𝑛𝑎𝑑

(13)