Process development for BAUHAUS WEB´s warehouse managed by PostNord TPL at increased customer order management

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-A--20/063-SE. Processutveckling för BAUHAUS WEB:s lager hanterat av PostNord TPL vid ökad kundorderhantering Veronika Andrijevic Malin Lilliecreutz 2020-12-22. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-A--20/063-SE. Processutveckling för BAUHAUS WEB:s lager hanterat av PostNord TPL vid ökad kundorderhantering Examensarbete utfört i Industriell ekonomi vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Veronika Andrijevic Malin Lilliecreutz Norrköping 2020-12-22. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) 2020. Processutveckling för BAUHAUS WEB:s lager hanterat av PostNord TPL vid ökad kundorderhantering EXAMENSARBETE VT2020 VERONIKA ANDRIJEVIC MALIN LILLIECREUTZ.

(4) FÖRORD Arbetet är den avslutande delen för civilingenjörsprogrammet Civilingenjör i Kommunikation, transport och samhälle på Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Vi vill tacka PostNord TPL som erbjudit oss möjligheten att utföra examensarbetet. Ett stort tack till Daniel Burström och personal som mottagit oss med öppna armar och alltid funnits till hands vid frågor och funderingar. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Micael Thunberg och examinator Stefan Engevall som hjälpt oss framåt i arbetet genom att få oss att tänka till ett par extra gånger och gett oss nya infallsvinklar. Norrköping. Veronika Andrijevic. Malin Lilliecreutz. i.

(5) ABSTRACT PostNord TPL manages the warehouse for BAUHAUS WEB, which has expanded since the start in 2011. PostNord TPL face the challenge of handling articles with different characteristics from BAUHAUS WEB's wide product range. In consultation with BAUHAUS WEB, PostNord TPL believes that the number of customer orders will continue to increase. PostNord TPL now wants to prepare for the spring of 2021 by identifying process improvements and efficiency proposals for inventory management. To understand the processes and identify the challenges within, a process mapping was done for the departments Delivery and Dispatch. Based on a workshop held during the thesis work, a need to relocate the items in the warehouse based on picking frequency was identified for Dispatch and a need for a correction for division of labor within Delivery. Division of labor concerns the activity logging of deliveries performed by a group leader. The items picked at the warehouse are picked according to different picking lists based on customer orders that vary from day to day. By examining the design of a picking list, it was possible to investigate if an ABC-classification would make the picking process more efficient. For storage areas with one customer order per picking list, the analysis showed that an ABC-classification favored the inventory management. The number of warehouse employees required to handle the increase in customer order during spring of 2021 was calculated with resource plans for Delivery and Dispatch. For the departments Delivery and Dispatch two resource plans each were made. The resource plan for Delivery considering logging of deliveries showed a marginal difference in number of employees. For Dispatch the resource plan considering the picking time reduction from the ABC-classification gave the least number of employees. PostNord TPL should carry out an ABC-classification to make the inventory management more efficient which contributes to fewer employees and affects the storage and refill of goods. A future study that this work can be followed up with, is to investigate whether and how the ABC-classification changes during the entire low season and the transition between high and low season.. ii.

(6) SAMMANFATTNING PostNord TPL hanterar lagret för BAUHAUS WEB. Lagret har sedan start 2011 expanderat och PostNord TPL står nu inför utmaningen att hantera artiklar av varierande egenskaper från BAUHAUS WEB:s breda sortiment. Både BAUHAUS WEB och PostNord TPL har uppfattningen att antalet kundordrar kommer att fortsätta öka. De vill nu förbereda sig för 2021 genom att identifiera möjliga processutvecklingar och effektiviseringsförslag för lagerhanteringen. För att skapa en bild av hur processerna fungerar och identifiera utmaningar i processerna gjordes en processkartläggning för PostNord TPL:s avdelningar Inleverans och Utleverans. Utifrån en workshop identifierades därefter ett behov av att omstrukturera artiklarna i lagret baserat på plockfrekvens och ett behov av att förändra arbetsfördelningen hos Inleverans. Förändringen i arbetsfördelningen avser aktiviteten loggning av inleveranser som utförs av en gruppledare. Artiklarna som plockas på lagret plockas efter olika plocklistor, vilka baseras på kundordrar som varierar från dag till dag. Genom att undersöka utformningen på en plocklista med en ABC-klassificering identifierades en effektiviseringsmöjlighet i plockningsprocessen. En ABC-klassificering gav påverkan på plockprocessen i samtliga lagringsområden men störst påverkan på plocklistorna som innehöll endast en kundorder. Antalet lagermedarbetare som krävs för att hantera ökningen i kundordrar våren 2021 beräknades med resursplanering för avdelningarna Inleverans och Utleverans. Därför skapades två resursplaner för Inleverans respektive Utleverans. Resursplanen för Inleverans som tog hänsyn till loggning av inleveranser visade försumbar förändring i behov av lagerpersonal. Resursplanen för Utleverans som tog hänsyn till ABC-klassificering gav färre antal lagermedarbetare än vad som krävs enligt resursplanen som finns i nuläget. PostNord TPL bör implementera ABC-klassificering i lagret för att effektivisera lagerhanteringen, påverkar inlagring, påfyllning och därmed minska behovet av lagerpersonal. En framtida studie som arbetet kan följas upp av är att undersöka om och hur ABC-klassificeringen förändras under hela lågsäsongen samt övergången mellan hög- och lågsäsong.. iii.

(7) ORDLISTA CRM. Customer Relationship Management, ett kundvårdsystem BAUHAUS som hanterar beställningar från kunder.. Inlagra. Att placera en artikel på en lagerplats i lagret.. Inlagring. Att inkommande artiklar läggs till i lagersystemet vid lagerläggning.. Konsolidering. Utförs för att sammanföra flertal artiklar i en kundorder.. Måltal. Ett måltal är ett värde varje lagermedarbetare ska sträva mot i aktiviteter som mäts hos PostNord TPL. Måltalet används för att visa hur produktivt lagermedarbetare utför aktiviteter i processen.. Omrangering. Omplacera artiklar.. Produktion. Produktion hos PostNord TPL innebär direkt hanterandet av en kundorder. Det inkluderar aktiviteterna pack, plock och lastning.. Skrymmande. Artiklar som har speciella dimensioner och inte går att stapla på varandra eller paketera på ett enkelt sätt.. iv. hos.

(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING........................................................................................................................................ 1 PROBLEMBAKGRUND ..................................................................................................................................1 MÅL ........................................................................................................................................................1 SYFTE.......................................................................................................................................................1 FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................................1 DIREKTIV ..................................................................................................................................................2 STUDERAT SYSTEM .....................................................................................................................................2 AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................................................................3 DISPOSITION .............................................................................................................................................3. 2. METOD ............................................................................................................................................. 5 ARBETETS FASER ........................................................................................................................................5 FÖRBEREDELSEFAS......................................................................................................................................7 2.2.1. Vetenskapligt synsätt .......................................................................................................................8. 2.2.2. Kvantitativ metod.............................................................................................................................9. 2.2.3. Kvalitativ metod .............................................................................................................................10 PLANERINGSFAS .......................................................................................................................................11. 2.3.1. Litteraturstudie...............................................................................................................................11. 2.3.2. Observation ....................................................................................................................................11. 2.3.3. Intervju ...........................................................................................................................................12. 2.3.4. Processkartläggning .......................................................................................................................13 ANALYSFAS .............................................................................................................................................14. 2.4.1. Workshop .......................................................................................................................................14. 2.4.2. Analysmodell ..................................................................................................................................15 SLUTFAS .................................................................................................................................................15 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .................................................................................................................16. 2.6.1. Genomförande av förberedelsefas.................................................................................................17. 2.6.2. Genomförande av planeringsfas ....................................................................................................19. 2.6.3. Genomförande av analysfas ..........................................................................................................20. 2.6.4. Genomförande av slutfas ...............................................................................................................22. 2.6.5. Förtydligande av frågeställningar ..................................................................................................22 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................................23. 3. 2.7.1. Reliabilitet ......................................................................................................................................23. 2.7.2. Validitet ..........................................................................................................................................24. 2.7.3. Objektivitet .....................................................................................................................................24. REFERENSRAM ................................................................................................................................ 25 LOGISTIK ................................................................................................................................................25. v.

(9) 3.1.1. Logistiska målmixen .......................................................................................................................26. 3.1.2. Tredjepartslogistik ..........................................................................................................................28. 3.1.3. E-handel och e-logistik ...................................................................................................................28 LAGERPLANERING.....................................................................................................................................29. 3.2.1. Lagerstyrning..................................................................................................................................29. 3.2.2. Lagerhållning..................................................................................................................................30. 3.2.3. Lagerföring .....................................................................................................................................30. 3.2.4. Lagringsprinciper............................................................................................................................31. 3.2.5. ABC-klassificering ...........................................................................................................................31. 3.2.6. Effektivisering av lager ...................................................................................................................32 PROCESSANALYS ......................................................................................................................................33. 3.3.1. Business Process Review ................................................................................................................34. 3.3.2. SCOR-modell ...................................................................................................................................35. 3.3.3. Ledtidsreducering ...........................................................................................................................35 REFERENSRAMENS SYNTES .........................................................................................................................36. 4. NULÄGESBESKRIVNING.................................................................................................................... 38 FÖRETAGSBESKRIVNING.............................................................................................................................38 4.1.1. BAUHAUS........................................................................................................................................38. 4.1.2. PostNord TPL ..................................................................................................................................38 UPPDRAGET BAUHAUS WEB HOS POSTNORD TPL......................................................................................38 SYSTEMBESKRIVNING ................................................................................................................................39. 4.3.1. Inleverans .......................................................................................................................................39. 4.3.2. Utleverans ......................................................................................................................................42. 4.3.3. Resursanvändning ..........................................................................................................................45 IDENTIFIERING AV UTMANINGAR .................................................................................................................47. 5. LAGRING ......................................................................................................................................... 48 LAGRINGSMETODER OCH LAGRINGSPRINCIPER ...............................................................................................48 IDENTIFIERING AV ANTAL LAGERPLATSER UNDER HÖGSÄSONG ...........................................................................50. 6. ABC-KLASSIFICERING ....................................................................................................................... 53 APPLICERING AV ABC-KLASSIFICERING .........................................................................................................53 PLOCKLISTORNAS INNEHÅLL .......................................................................................................................61 PLOCKLISTOR MED FLERA KUNDORDRAR .......................................................................................................62 PLOCKLISTOR MED EN KUNDORDER ..............................................................................................................68. 7. ANALYS ........................................................................................................................................... 74 EFFEKTER AV ABC-KLASSIFICERING ..............................................................................................................74 7.1.1. Plocktidsreducering ........................................................................................................................75 PÅVERKAN PÅ RESURSBEHOV HOS INLEVERANS ..............................................................................................82. 7.2.1. Resursplan 1 ...................................................................................................................................82. vi.

(10) 7.2.2. Resursplan 2 ...................................................................................................................................83. 7.2.3. Jämförelse mellan resursplaner för Inleverans ..............................................................................84 PÅVERKAN PÅ RESURSBEHOV HOS UTLEVERANS .............................................................................................84. 7.3.1. Resursplan 3 ...................................................................................................................................85. 7.3.2. Resursplan 4 ...................................................................................................................................86. 7.3.3. Jämförelse mellan resursplaner för Utleverans .............................................................................88 SAMMANFATTNING AV ANALYSEN ...............................................................................................................88. 8. 7.4.1. Effekter av ABC-klassificering.........................................................................................................89. 7.4.2. Påverkan på resursbehov hos Inleverans .......................................................................................89. 7.4.3. Påverkan på resursbehov hos Utleverans ......................................................................................89. DISKUSSION .................................................................................................................................... 90 LAGERPLATSERNAS UTFORMNING ................................................................................................................90 PLOCKLISTORNAS INNEHÅLL .......................................................................................................................90 ABC-KLASSIFICERING ................................................................................................................................91 LOGGNING AV INLEVERANSER .....................................................................................................................92 ÖVRIGA UTMANINGAR ..............................................................................................................................92 ETIK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ASPEKTER ..............................................................................................93 FRAMTIDA STUDIER ..................................................................................................................................93. 9. SLUTSATS ........................................................................................................................................ 95. REFERENSER ............................................................................................................................................ 96 BILAGA 1: LITTERATURSÖKNING ................................................................................................................. 1 BILAGA 2: INTERVJUUNDERLAG .................................................................................................................. 3 BILAGA 3: ANTAL LAGERPLATSER UNDER HÖGSÄSONGEN 2019 ................................................................... 4 BILAGA 4: ANTAL ARTIKLAR I LAGRINGSOMRÅDEN ..................................................................................... 6 BILAGA 5: PLOCKLISTOR FÖR LAGRINGSOMRÅDEN...................................................................................... 7 BILAGA 6: AVSTÅND FÖR LAGRINGSOMRÅDEN ........................................................................................... 9 BILAGA 7: TIM- OCH KUNDORDERFÖRDELNING ......................................................................................... 13. vii.

(11) TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 - Metoder som passar för arbetets olika delar ............................................................ 18 Tabell 2 - Schema för datum av ostrukturerade intervjuer och observationer ......................... 19 Tabell 3 - Leveransserviceelementen med beskrivning (Oskarsson, et al., 2013) ................... 27 Tabell 4 - Logistikkostnader med beskrivning (Oskarsson, et al., 2013) ................................ 27 Tabell 5 - Mål- och mätetal av aktiviteter hos Inleverans ....................................................... 42 Tabell 6 - Plocktyper per lagringsområde ................................................................................ 42 Tabell 7 - Antal kundordrar per plocklista i varje lagringsområde .......................................... 43 Tabell 8 - Måltal för olika typer av plock ................................................................................ 45 Tabell 9 - Måltal för olika typer av pack ................................................................................. 45 Tabell 10 - Resurser för varje avdelning.................................................................................. 46 Tabell 11 - Antal lagerplatser i genomsnitt hos V12, Entresol 1 hylla och Ställage ............... 51 Tabell 12 - Lagerplatser i ställage och hyllor och i sektioner .................................................. 54 Tabell 13 – Procentuell andel artiklar av varje klassificering .................................................. 61 Tabell 14 - Fördelning av tre typer av plocklistor för alla lagringsområden ........................... 75 Tabell 15 - Observerad hanteringstid per plock mellan 4/6–10/6 2020................................... 77 Tabell 16 - Vertikal transporttid .............................................................................................. 78 Tabell 17 - Tider som används för att beräkna tid för plock efter ABC-klassificering ........... 79 Tabell 18 - Plocktid vid ABC-klassificering ........................................................................... 80 Tabell 19 - Tider som används för att beräkna tid för plock i nuläget ..................................... 80 Tabell 20 - Plocktid i nuläget ................................................................................................... 81 Tabell 21 - Jämförelse mellan plocktid och kundorderrader/h för nuläget och efter ABCklassificering ............................................................................................................................ 81 Tabell 22 - Plocktypernas fördelning i nuläget ........................................................................ 86 Tabell 23 - Lagringsområdenas andel av plocktyp S ............................................................... 87 Tabell 24 - Lagringsområdenas andel av plocktyp P ............................................................... 87. viii.

(12) FIGURFÖRTECKNING Figur 1 - Studerat system ........................................................................................................... 3 Figur 2 - Arbetets faser .............................................................................................................. 6 Figur 3 - Figurer vid processkartläggning ............................................................................... 13 Figur 4 - Praktiskt tillvägagångssätt ........................................................................................ 16 Figur 5 - Förberedelsefasens delar ........................................................................................... 19 Figur 6 - Planeringsfasens delar ............................................................................................... 20 Figur 7 - Analysmodell ............................................................................................................ 20 Figur 8 - Analysfasens delar .................................................................................................... 21 Figur 9 - Slutfasens delar ......................................................................................................... 22 Figur 10 - Metoder för besvarande av frågeställningar ........................................................... 22 Figur 11 - Förhållande mellan delfrågor .................................................................................. 23 Figur 12 - Teoretiska referensområden .................................................................................... 25 Figur 13 - Logistiska målmixen baserad på Lumsden (2019) ................................................. 26 Figur 14 - Exempel på swimlane chart från Damelio (Damelio, 2011, p. 85) ......................... 34 Figur 15 - Livscykel baserat på Gonzalez-Lopez & Bustos (2019)......................................... 34 Figur 16 - Processkartläggning Inleverans .............................................................................. 41 Figur 17 - Processkartläggning Utleverans .............................................................................. 44 Figur 18 - Resursfördelning mellan Utleverans och Inleverans högsäsong 2019 ................... 46 Figur 19 - Layout för markplan ............................................................................................... 49 Figur 20 - Layout för Entresol 1 .............................................................................................. 49 Figur 21 - Layout för Entresol 2 .............................................................................................. 50 Figur 22 - Layout av Ute (Google Maps) ................................................................................ 50 Figur 23 - Lagringsområden på markplan ............................................................................... 52 Figur 24 - Lagringsområde Entresol 1 ..................................................................................... 52 Figur 25 - Illustration av sektionsuppdelning .......................................................................... 54 Figur 26 - Plockfrekvensen per artikel i Entresol 1 hylla ........................................................ 55 Figur 27 - Layout för Entresol 1 med ABC-klassificering ...................................................... 55 Figur 28 - Plockfrekvensen per artikel i V12........................................................................... 56 Figur 29 - Sektionsindelning av ABC-klassificerade artiklar i lagringsområdet V12 ............. 56 Figur 30 - Plockfrekvens per artikel i Ställage ........................................................................ 57 Figur 31 - Plockfrekvensen per artikel i varugruppen Kakel & Klinker ................................. 57 Figur 32 - Sektionsindelning av ABC-klassificering hos Ställage och Kakel & Klinker ........ 58 Figur 33 - Plockfrekvensen per artikel i Fristapling ................................................................ 58 ix.

(13) Figur 34 - Layout för V12, Ställage, Kakel & Klinker och Fristapling ................................... 59 Figur 35 - Plockfrekvensen per artikel i Entresol 2 ................................................................. 59 Figur 36 - Layout för lagringsområdet Entresol 2 ................................................................... 60 Figur 37 - Plockfrekvensen per artikel i Ute ............................................................................ 60 Figur 38 - Layout för lagringsområdet Ute .............................................................................. 61 Figur 39 - Klassificeringstyp per plocklista med flera rader för Dag 1 för Entresol 1 hylla ... 62 Figur 40 - Klassificeringstyp per plocklista med flera rader för Dag 2 för Entresol 1 hylla ... 63 Figur 41 - Klassificeringstyp per plocklista med flera rader för Dag 3 för Entresol 1 hylla ... 63 Figur 42 - Klassificeringstyp per plocklista med flera rader för Entresol 1 hylla under hela högsäsongen ............................................................................................................................. 64 Figur 43 - Klassificeringstyp per plocklista med enkelrader för Dag 1 för Entresol 1 hylla ... 64 Figur 44 - Klassificeringstyp per plocklista med enkelrader för Dag 2 för Entresol 1 hylla ... 65 Figur 45 - Klassificeringstyp per plocklista med enkelrader för Dag 3 för Entresol 1 hylla ... 65 Figur 46 - Klassificeringstyp per plocklista med enkelrader för Entresol 1 hylla under hela högsäsongen ............................................................................................................................. 66 Figur 47 - Klassificeringstyp per plocklista under Dag 1 för V12 .......................................... 66 Figur 48 - Klassificeringstyp per plocklista under Dag 2 för V12 .......................................... 67 Figur 49 - Klassificeringstyp per plocklista under Dag 3 för V12 .......................................... 67 Figur 50 - Klassificeringstyp per plocklista för V12 under hela högsäsongen ........................ 68 Figur 51 - Klassificeringstyp i plocklistor för Dag 1, Dag 2 och Dag 3 för Ställage .............. 69 Figur 52 - Klassificeringstyp per plocklista för Ställage under hela högsäsongen .................. 69 Figur 53 – Klassificeringstyp i plocklistor för Dag 1, Dag 2 och Dag 3 för Kakel & Klinker 70 Figur 54 - Klassificeringstyp per plocklista för Kakel & Klinker under hela högsäsongen .... 70 Figur 55 - Klassificeringstyp i plocklistor för Dag 1, Dag 2 och Dag 3 för Fristapling .......... 71 Figur 56 - Klassificeringstyp per plocklista för Fristapling under hela högsäsongen ............. 71 Figur 57 - Klassificeringstyp i plocklistor för Dag 1, Dag 2 och Dag 3 för Entresol 2 ........... 72 Figur 58 - Klassificeringstyp per plocklista för Entresol 2 under hela högsäsongen .............. 72 Figur 59 - Klassificeringstyp i plocklistor för Dag 1, Dag 2 och Dag 3 för Ute ..................... 73 Figur 60 - Klassificeringstyp per plocklista för Ute under hela högsäsongen ......................... 73 Figur 61 - Resursbehov hos Inleverans enligt Resursplan 1 .................................................... 83 Figur 62 - Resursbehov hos Inleverans enligt Resursplan 2 .................................................... 84 Figur 63 - Jämförelse av resursbehov hos Inleverans .............................................................. 84 Figur 64 - Resursbehov hos Utleverans enligt Resursplan 3 ................................................... 86 Figur 65 - Resursbehov hos Utleverans enligt Resursplan 4 ................................................... 88 Figur 66 - Jämförelse mellan Resursplan 3 och Resursplan 4 ................................................. 88 x.

(14) 1 INLEDNING Kapitlet består av problembakgrund, syftet och målet med arbetet, frågeställningar, direktiv givna av företaget, egna avgränsningar samt rapportens disposition.. PROBLEMBAKGRUND I BAUHAUS kundsortiment förekommer stor variation i produktfloran. Sortimentet består av belysning och el-artiklar, VVS, verktyg, järnvaror, målerivaror, förvaringslösningar, kakel, golvbeläggning, trä- och byggartiklar samt ett urval av trädgårdsartiklar och inom- och utomhusväxter. Både privatpersoner och företag kan beställa från BAUHAUS hemsida och kvantiteter och artiklar i kundordrar varierar. PostNord TPL:s uppdrag är att lagra och hantera färdiga artiklar som ägs och köps in av BAUHAUS WEB. PostNord TPL styr därmed hur artiklarna ska lagras och vilka lagringsmetoder som passar i lagret. Antalet kundordrar ökar stadigt och förväntas att öka med ytterligare 8 % 2021 jämfört med år 2020. PostNord TPL är i nuläget begränsade till befintlig lageryta och för att de ska klara av ökningen av kundordrar behöver användningen av befintlig lageryta och lagrets processer förbättras. BAUHAUS WEB:s varierande produktflora, i både storlek och kvantitet, gör att PostNord TPL:s lager inte kan utnyttjas till sin fulla potential. I och med att försäljningen av artiklar ökar beställs artiklar från BAUHAUS leverantörer i större mängd. PostNord TPL vet därmed inte med säkerhet hur många inleveranser som kommer att komma per dag vilket gör att arbetsbelastningen för lagerpersonalen blir hög och ojämn. PostNord TPL:s lager består av tre plan. På markplan lagerhålls stora och tunga artiklar som till exempel spabad, kakel och golv. På andra planet, kallat Entresol 1, lagerhålls artiklar med mindre storlek och på det översta tredje planet, kallat Entresol 2, lagerhålls skrymmande men lätta artiklar som till exempel isolering. Artiklar som är stora och vädertåliga lagerhålls utomhus. Processen genom lagret, från inleverans av artiklar till pack av kundordrar och dess aktiviteter utförs i nuläget på ett sätt, som enligt PostNord TPL kan förbättras. Var i processen en effektivisering kan ske och vilka aktiviteter som kan förbättras bör därför undersökas.. MÅL Målet med arbetet är att identifiera effektiviseringsmöjligheter processutveckling för lagerhantering hos PostNord TPL.. och. föreslå en. SYFTE Syftet med arbetet är att göra PostNord TPL mer effektiva och förbereda dem för en ökad kundorderhantering våren 2021 genom att föreslå processförändringar i lagerhantering som tar hänsyn till både Inleverans och Utleverans.. FRÅGESTÄLLNINGAR För att uppnå arbetets mål att identifiera effektiviseringsmöjligheter och föreslå en processutveckling för lagerhantering hos PostNord TPL har följande frågeställningar formulerats och listas nedan med motiv till frågans relevans för arbetet: 1.

(15) För att föreslå processutvecklingar behöver processerna i lagret samt befintliga aktiviteter identifieras. Hur produktivt aktiviteterna utförs av lagerpersonal hos PostNord TPL mäts i nuläget med specifika mätetal. Följande huvudfråga och delfrågor har formulerats: 1. Hur är processen utformad för Inleverans och Utleverans i nuläget? 1.1. Vilka aktiviteter finns i processerna och hur utförs dessa? 1.2. Vilka mätetal används för att mäta produktivitet? 1.3. Hur många lagermedarbetare arbetar i processerna? Artiklarnas lagerplacering påverkar lagerpersonalens aktiviteter och lagerhanteringen. Därför har följande huvudfråga och delfrågor formulerats: 2. Hur utförs lagerhanteringen av artiklar i nuläget? 2.1. Finns det några utmaningar för lagerhanteringen? 2.2. Enligt vilka principer och metoder lagerhålls artiklar i lagret? För att nå arbetets mål undersöks vilka processförändringar som är genomförbara i lagret. Baserat på svar från Huvudfråga 1 och 2 har följande huvudfråga och delfrågor formulerats: 3. Hur påverkas PostNord TPL:s processer vid förändring av lagerhantering? 3.1. Hur kan åtgärdande av utmaningar medföra effektivisering i lagerhantering? 3.2. Hur mycket påverkar effektivisering lagerpersonalbehovet?. DIREKTIV Nedan följer de direktiv och riktlinjer som givits av företaget: • • •. All data bearbetas på plats hos PostNord TPL. All information från PostNord TPL måste anonymiseras. PostNord TPL har identifierat två säsonger, låg- och högsäsong, och arbetet ska endast undersöka högsäsong. Högsäsongen definieras från april till september, från vecka 14 till vecka 36.. STUDERAT SYSTEM För att kunna svara på frågeställningarna behöver ett studerat system definieras. Figur 1 visar förhållandet mellan involverade aktörer samt arbetets avgränsning. I figuren är det studerade systemet inom blåa streckade linjen. Inom heldragen blå linje illustreras PostNord TPL:s verksamhet för BAUHAUS WEB och röd heldragen linje illustrerar BAUHAUS WEB. Streckade pilar representerar informationsflödet och heldragna pilar representerar materialflödet.. 2.

(16) Figur 1 - Studerat system. Figur 1 visar flödet när en slutkund beställer produkter från BAUHAUS WEB:s hemsida. BAUHAUS WEB:s kundvårdssystem, CRM, tar emot slutkundens beställning. Kundvårdssystemet är kopplat till ett lagersystem, WMS, för att få information om artiklarnas lagersaldo samt informera lagerpersonal om en kundorder kan hanteras. För att hålla hemsidan uppdaterad behöver BAUHAUS WEB veta hur många artiklar som finns i lagret. Lagersystemet, WMS, tar emot och skickar information till BAUHAUS WEB:s om artiklarnas lagersaldo är lågt och måste beställas. Leverantörerna får information från BAUHAUS WEB om kundordern ska levereras direkt till kund och om lagret behöver fyllas på. PostNord TPL:s avdelning Inleverans tar emot gods och inlagrar artiklar i lagret. Artiklarna plockas och packas av lagerpersonal från PostNord TPL:s avdelning Utleverans baserat på kundorder. När kundordrarna är packade lastas de för att transporteras till slutkund. Vid eventuell reklamation eller återkoppling, om godset till exempel är skadat, kontaktas BAUHAUS WEB igen.. AVGRÄNSNINGAR Följande avgränsningar har gjorts för att specificera arbetet: I lagret för BAUHAUS WEB ligger även en del av organisationen BAUHAUS DC vilket inte tas hänsyn till i arbetet. Hos PostNord TPL finns avdelningarna Inleverans, Utleverans, Transportutveckling, Lagervård samt Retur & Reklamation. Avdelningar som inkluderas i arbetet är Inleverans och Utleverans. Hos PostNord TPL sker ständigt förändringar för att förbättra rutiner och processer. Från att nuläget i rapporten är skrivet inkluderas inga förändringar i rapporten. Data från högsäsong 2019 används till beräkningar och antaganden.. DISPOSITION Kapitel 2 innehåller metodlitteratur för arbetet och beskriver vilka metoder som används. För att utföra arbetet behöver en litteraturstudie genomföras och relevanta teoriområden för arbetet beskrivs i kapitel 3. Kapitel 4 beskriver de involverade företagen PostNord TPL och 3.

(17) BAUHAUS WEB samt uppdraget PostNord TPL har hos BAUHAUS WEB. Kapitlet beskriver även arbetets studerade system, hur processerna ser ut i nuläget, resursanvändningen samt vilka utmaningar som angrips. Kapitel 5 beskriver vilka lagringsmetoder och lagringsprinciper som används i nuläget samt identifierar antalet lagerplatser som är belagda med hög- och lågsäsongsartiklar. Kapitel 6 lägger grunden för hur ABC-klassificering kommer att utföras genom att undersöka plockfrekvens för varje lagringsområde. Kapitel 7 undersöker effekterna av ABC-klassificering på resursbehovet hos Inleverans och Utleverans. I kapitel 8 diskuteras de angripna utmaningarna, ABC-klassificeringen, workshopen och förslag på framtida studier. Rapporten avslutas med kapitel 9 där syftet, målet samt arbetets frågeställningar besvaras.. 4.

(18) 2 METOD I kapitlet beskrivs de metoder som används för att besvara arbetets syfte och uppfylla arbetets mål. Arbetets faser har delats in i förberedelsefas, planeringsfas, analysfas och slutfas. Dessa faser beskriver hur arbetet utförs. I kapitlet presenteras även arbetets praktiska tillvägagångsätt och hur trovärdighet nås för rapporten.. ARBETETS FASER Arbetets faser inspirerades av Björklund och Paulsson (2012) där skrivprocessen för ett forskningsarbete är indelat i en planeringsfas och en genomförande- och resultatfas. Planeringsfasen kan innehålla rapportdelarna inledning, metod och teori. I genomförande- och resultatfasen ingår empiri, analys, slutsatser och avslutande formalia. Rapportens struktur och arbetsgången har ett samband men skrivs och utförs sällan i samma ordning. En rapport kan delas in på ytterligare sätt innehållande inledande del (inledande formalia och inledning), huvuddel (metod, teori, empiri och analys) och en avslutande del (slutsatser och avslutande formalia).. 5.

(19) För att tydliggöra arbetet och faserna illustreras dessa i Figur 2. Rapportdelar representeras av blåa rutor, intressentpersoner med ljusblå rutor och utföranden av vita rutor med blå kant.. Figur 2 - Arbetets faser. Arbetets första fas, förberedelsefasen, inkluderar insamling av initial information från uppdragsgivaren PostNord TPL. I första fasen genomfördes en övergriplig litteraturstudie om relevant teori för arbetet samt en fastställning av författarnas vetenskapliga synsätt för arbetet. Arbetets andra fas, planeringsfasen, angriper identifiering av frågor vilka baseras på uppdragsgivarens önskemål, författarnas kunskaper och teori. I fasen söks även metodlitteratur för att ge stöd till metoder som används i arbetet. Metoderna litteraturstudie, observation och 6.

(20) intervju samlar in data och ger stöd till utförandet av processkartläggningen för PostNord TPL:s aktiviteter. Metoderna ger även stöd till vilka lagringsmetoder och lagringsprinciper som används i lagret. I analysfasen analyseras insamlade kvalitativa och kvantitativa data där författarna även identifierar mätetal för aktiviteterna. Under tredje fasen hålls en workshop för att tydliggöra insamlad information samt identifierar effektiviseringsmöjligheter. En omstrukturering av artiklar i lagret och loggning av inleveranser är två utmaningar med effektiviseringsmöjligheter som identifierades. Förbättringsåtgärder för utmaningarna appliceras sedan i processerna och därefter görs ”What-if”-analyser för att undersöka deras påverkan på resursbehovet hos avdelningarna Utleverans och Inleverans. I arbetets sista fas diskuterades empiri och analys samt vilka förbättringsförslag som bör utvecklas för att effektivisera lagerhanteringen hos PostNord TPL. Resultatet av arbetet, dess brister och förbättringar diskuterades samt vidare studier. Diskussionen leder därmed till en slutsats som ska uppfylla arbetets mål och syfte.. FÖRBEREDELSEFAS Förberedelsen för ett arbete innefattar att fastställa ett metodiskt synsätt på arbetet, nämligen om arbetet ska vara kvalitativt eller kvantitativt. Vid fastställande av metodiskt synsätt bör hänsyn tas till vad undersökningens mål är och därmed vad syftet med arbetet är (Björklund & Paulsson, 2012; Larsen, 2018). Enligt Larsen (2018) samt Patel & Tebelius (1987) baseras huvudmetoden på studiens upplägg, problemformulering, egna förutsättningar, förhållande till källor samt egenskapen hos studieobjekten. Därefter finns många olika typer av kvantitativa och kvalitativa metoder. Det går bra att välja både kvalitativa och kvantitativa metoder i samma undersökning. Kvalitativa undersökningar kan exempelvis användas för att förbereda en kvantitativ undersökning. Det går även bra att använda metoderna parallellt och i så fall pågår olika datainsamlingar samtidigt. En forskning som är kvantitativt inriktad kan ha kvalitativa inslag och vice versa (Patel & Tebelius, 1987; Larsen, 2018). Enligt Björklund & Paulsson (2012) används generellt olika metoder i de olika faserna i arbetet. Trots att det oftast används mer än en metod och oftast en kombination av flera metoder i en rapport är det en metod som är huvudmetod, det vill säga mer central än de andra. Huvuddelen i en rapport går att dela in i exempelvis idéfas, kunskapsfas och fördjupningsfas. I idéfasen undersöks befintlig kunskap genom att till exempel göra ostrukturerade interjuver. I kunskapsfasen kan intervjuer vara lämpliga att utföra och i fördjupningsfasen testas insamlad data från de två tidigare faserna. Fördjupningsfasen kan ge stöd om de valda metoderna behöver kompletteras och ange vilken metod som passar arbetet för att få tillgång till mer information (Björklund & Paulsson, 2012). Enligt Patel & Tebelius (1987) samt Patel & Davidson (2019) kan en forskares eller undersökares angreppssätt i arbetet vara olika beroende på värderingar, synsätt och erfarenheter. Oavsett finns alltid ett antal steg i arbetet som borde genomföras. Stegen är identifiering av problemområdet, litteraturgenomgång, precisering av problemet, val av undersökningsupplägg, undersökningsgrupp och teknik för informationsinsamling, genomförande, bearbetning och analys samt rapportering. I vilken ordning dessa steg görs beror på arbetet och utförare.. 7.

(21) Om arbetet är kvalitativt eller kvantitativt bestäms under arbetets början för att därefter kunna bestämma lämpliga metoder. I kapitel 2.2.2 och kapitel 2.2.3 presenteras definitionen av kvantitativa metoder och kvalitativa metoder, samt för- och nackdelar för att därefter kunna bestämma vilka metoder som passar bäst för arbetet. 2.2.1 Vetenskapligt synsätt Björklund & Paulsson (2012) skriver att en undersökares ontologi, världsbild, kan bero på forskningsområdet och forskningsproblemet. Två extremer inom ontologin är realismen och nominalisten. Inom realismen anses social verklighet existera oberoende av observatörens tolkning. Nominalisten anser att den sociala verkligheten som existerar endast innehåller namn, etiketter och koncept för att bilda en struktur. Observatörens huvud skapar en subjektiv konstruktion av verkligheten. Epistemologi är läran om kunskapssynen och förbinder sig till en persons världsbild. Här finns två ytterligheter, positivister och icke-positivister. Positivisten ser att ny kunskap adderas till gammal kunskap. En positivist forskar eller undersöker för att veta hur saker fungerar mer än varför saker fungerar. Samma resultat ska kunna fås oavsett vem undersökaren är som observatör. En icke-positivist ser inte att observatören kan särskiljas från det undersökta fenomenet. Kunskap kan enligt icke-positivister fås genom att skapa förståelse och bara fenomenet är inte intressant utan även dess omgivning (Björklund & Paulsson, 2012). Det finns olika typer av studier som behöver olika typer av vetenskapliga synsätt för att genomföras. Forskarens epistemologiska och ontologiska synsätt påverkar vilka typer av metoder som kommer att användas. När en studie utförs har existerande kunskapsmängden betydelse för hur arbetet ska genomföras (Björklund & Paulsson, 2012). Nedan listas olika typer av studier samt en beskrivning över vad de betyder: Explorativ: Undersökande studie. Dessa typer av studier används då det inte finns mycket kunskap inom området och en mer grundläggande förståelse söks. Deskriptiv: Beskrivande studie. Studietypen används då grundläggande kunskap inom området finns och då målet med studien är att beskriva relationer. Explanativ: Förklarande studie. Används när djupare kunskap söks och målet är att både beskriva och förklara. Normativ: Studie som används när kunskap redan finns och målet är att ge åtgärdsförslag och vägledning. Förutom de fyra olika typer av studier finns enligt Björklund & Paulsson (2012) tre olika sätt att se på sin forskning beroende på undersökarens kunskap. En undersökare som har aktörssynsätt fokuserar på att verkligheten är en social konstruktion som påverkar människan och där undersökaren är en del av konsultationen. I synsättet är verkligheten som undersökaren beskriver beroende av egen erfarenhet. När en undersökare vill ha förklaring på sanningen så tydligt och objektivt som möjligt används ett analytiskt synsätt. Undersökaren vill hitta så kallade orsak-verkan-relationer och verkligheten kan delas upp i olika delar där summan kan ses som en helhet. Kunskapen anses vara oberoende av observatören. Ett systemsynsätt är likt ett analytiskt synsätt och vill också förklara sanningen objektivt men i arbetets fall är helheten skild från summan av delarna. Undersökaren försöker se samband mellan systemets olika delar för att förstå bakomliggande faktorer där sambanden är lika viktiga som delarna själva.. 8.

(22) 2.2.2 Kvantitativ metod Enligt Björklund & Paulsson (2012), Eliasson (2018) samt Patel & Davidson (2019) är studier som omfattar information som värderas numeriskt, kan mätas eller innefattar statistiska bearbetnings- och analysmetoder kvantitativa studier. Kvantitativa studier avser ofta frågor som rör mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan (Patel & Davidson, 2019). Allt går inte att mäta kvantitativt och därför sätts oftast en begränsning för befintliga möjligheter för att generera kunskap inom kvantitativa studier. En kvantitativ forskning granskar eller undersöker mätningar som har givits och används utifrån ett perspektiv. Forskaren eller undersökaren måste hämta data på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är viktigt att en kvantitativ undersökning hålls objektiv för att undersökningen ska ge samma resultat vid upprepning (Patel & Tebelius, 1987). Nedan visas en lista på karaktäristiska drag på en studie vid användning av en kvantitativ studie enligt Larsen (2018). • • • • • • • •. Problemformulering: Hypoteser och frågor. Enheter och variabler: Bredd, få upplysningar om många enheter. Datainsamling: Strukturerande och systematisk. Forskningsfrågor: Deskriptiva, komparativa och rationella. Förhållande till källorna: Närhet till källorna krävs ej. Presentation av data: Siffror i form av figurer och tabeller. Generalisering och överförbarhet: Kan generaliseras vid användande av sannolikhetsurval. Typ av information: Systematisk uppräkning och klassificering av vissa utvalda egenskaper som sedan kan jämföras.. Patel & Davidson (2019) säger att forskningens syfte för en kvantitativ studie är att bygga upp en heltäckande teoretisk struktur i form av lagbundenheter. Forskningsobjekten är observerbara och mätbara och Larsen (2018) skriver att forskaren inte behöver ha en närhet till källorna. Som Larsen (2018) säger Patel & Davidson (2019) att datainsamlingen ska vara systematisk och strukturerad med noggrannhet i mätningar och tydligt definierade variabler. Metodiken som används är hypotetiskt-deduktiv och empirisk prövning av samband och hypoteser, analys av orsak och verkan samt en förklaring utförs. Fördelar med att använda sig av kvantitativa metoder är att i kvantitativa undersökningar formuleras alla frågor på förhand och respondenterna ska besvara givna frågor. Tillvägagångsättet gör att insamlad information berör just undersökningens fokus då frågorna har utformats direkt utifrån syftet. Om enkäter används bör frågorna vara entydiga för att samla in tydlig information och ger möjligheten att frågorna kan ställas till ett stort antal svarande. En fördel med att skapa enkäter är att undersökarna inte alltid behöver träffa respondenterna personligen eftersom enkäterna kan skickas ut via e-post, vilket sparar tid (Larsen, 2018). Enkäterna kan leda till att all nödvändig information inte alltid samlas in och därmed uppstår svårigheter med att få en god validitet, alltså om informationen som fås är giltig eller ej samt hur relevant informationen är för problemen. En nackdel med att använda kvantitativa metoder är att enkäter oftast används som datainsamlingsmetod. Vid kvantitativa studier finns en risk att rätta frågor inte ställs och genom att noga förbereda undersökningarna kan felställda frågor undvikas. Datainsamling rör sig ofta om stor mängd data vilket kan leda till felaktigheter i databehandlingen eftersom det är svårt att vara noggrann när man arbetar med en stor mängd siffermaterial (Larsen, 2018). 9.

(23) 2.2.3 Kvalitativ metod En kvalitativ studie används enligt Björklund & Paulsson (2012) när målet med studien är att skapa sig en djupare förståelse för ett specifikt problem, en specifik situation eller händelse. En kvalitativ studie ger mindre möjlighet att göra generaliseringar och innefattar ofta ”mjuka” data såsom exempelvis intervjuer. En kvalitativ metod bygger på hur andra uppfattar en situation. En forskare eller undersökares värderingar och erfarenheter är ett hjälpmedel att få information från människor som kontaktas genom nära kontakt. Värderingar och erfarenheter måste tas i beaktning så att studien inte blir för objektiv. I en kvalitativ metod granskas resultatet från ett inifrån-perspektiv (Patel & Tebelius, 1987). Nedan visas en lista på de karaktäristiska dragen på en kvalitativ studie enligt Larsen (2018) • • • • • • • •. Problemformulering: Frågor och ämnesbeskrivningar. Enheter och variabler: Djup, många upplysningar om få enheter. Datainsamling: Ostrukturerade eller delvis strukturerade och flexibla, till exempel intervjuer och observationer. Forskningsfrågor: Deskriptiva, fenomenologiska, etnografiska. Förhållande till källorna: Krävs en närhet till källorna. Presentation av data: Illustrationer genom observationsbeskrivningar eller citat. Generalisering och överförbarhet: Kan sällan generaliseras statistiskt men undersökningarna är överförbara. Typ av information: I helhet och fullständighet, strävar efter att se mönster i helheten av egenskaper.. Patel & Davidson (2019) säger att för kvalitativa metoder i forskning är studiens syfte ofta en beskrivning, tolkning och förståelse av sociala system. Forskningsobjekten är människors upplevelser och erfarenheter och därför gäller det för forskaren att ha ett subjektivt förhållningssätt. Som Larsen (2018) säger även Patel & Davidson (2019) att det krävs en närhet till källorna eller forskningsobjekten och att forskaren är en del av samma verklighet som det som studeras. Patel & Davidson (2019) säger likt Larsen (2018) att vid datainsamlingen krävs en lägre grad av strukturering. Datainsamlingen har öppna frågeställningar som förändras genom processen. Metodologin som används i kvalitativa studier är induktiv med ett fokus på sammanhang, helhet och struktur. En fördel med att använda sig av kvalitativa metoder är att vid kvalitativa undersökningar är det vanligt att de som utför studien möter respondenterna ansikte mot ansikte. När en personlig intervju hålls är det lättare att få svar på alla frågor till skillnad från enkäter där det är vanligare med bortfall. Vid intervjuer finns det också en möjlighet att ställa uppföljande frågor och det är då lättare att reda ut eventuella missförstånd och få djupare insikt i ämnet. Observationer av informanterna under intervjun kan leda till förstärkt validitet samt att svaren kan vara lättare att tolka (Larsen, 2018). En nackdel med att arbeta med kvalitativa studier är att det är det mer tidskrävande att behandla data då det inte är ett ikryssat svar. En annan nackdel kan vara att människor inte talar sanning i en kvalitativ studie och påverkar därmed resultatet i större utsträckning än i en kvantitativ studie. Personen som intervjuas kan formulera svar enligt vad hen tror att intervjuaren vill höra eller vad som tros vara accepterat i kvalitativa intervjuer (Larsen, 2018).. 10.

(24) PLANERINGSFAS Insamling och bearbetning av data och information kan utföras med olika metoder. Data och information har stor betydelse för ett arbete och utredarna bör därför välja en metod bäst anpassad för arbetet (Björklund & Paulsson, 2012). Relevanta metoder för ett arbete kan vara observation, litteraturstudie, intervjuer, experiment, enkäter eller presentationer. Att bearbeta data och information i efterhand är viktigt för att bland annat finna samband mellan variabler, skildra förändringar i variabler över tid, för- och nackdelar hos lösningsförslag samt jämföra olika variabler eller lösningsförslag (Björklund & Paulsson, 2012). 2.3.1 Litteraturstudie Information som fås från litteraturstudier är så kallade sekundärdata där uppgifterna kan ha tagits fram för ett annat syfte än det som förekommer för aktuell studie. Därför är det viktigt att vara medveten och kritisk eftersom informationen kan vara vinklad eller inte heltäckande. Litteraturstudiens styrka är att mycket information kan tas in under kort tid och med knappa ekonomiska resurser. Nackdelen är att sekundärdata fås från litteraturstudier och det framgår inte alltid vilka metoder data samlas in med och bör då alltid ifrågasättas (Björklund & Paulsson, 2012). Litteratur kan vanligtvis sökas på biblioteks databaser där sökord och nyckelord används för att hitta lämpliga böcker och artiklar. Sökorden som används för att söka efter litteratur kan sedan användas i eget arbete och att vara noga med sökorden är därför lämpligt. Funnen litteratur kan även ange referenser som kan vara till användning i eget arbete (Ejvegård, 2009), även kallat snöbollsmetoden. Datainsamling via snöbollsmetoden går generellt att beskriva som insamling av data genom flera olika intressenter inom undersökningsområdet. Intressenterna i första undersökningsomgången inkluderar nya intressenter till undersökningen och de kan i sin tur inkludera nya intressenter. Insamlingen av information och inkluderingen av intressenter kan göras flera gånger och i flera olika målgrupper. Snöbollsmetoden är en metod som på så sätt tillåter undersökaren att samla information inte bara från primärkällan utan även från sekundärkällan (Audemard, 2020). Sökorden kan avgränsas till att enbart hittas i en artikels sammanfattning för att lättare sortera för undersökaren vilka artiklar som är relevanta i arbetet. Nyckelorden kan också förändras under arbetets gång (David & Sutton, 2016). En litteraturstudie består av två delar och går in i varandra. Först utförs en litteratursökning för att hitta material till arbetet och därefter utförs en djupgående analys av materialets innehåll. En effektiv litteratursökning utförs i databaser innehållande tidskriftsartiklar, avhandlingar och rapporter med nyckelord och sökord inom ämnet. Artiklar, avhandlingar och rapporter är kortare, ämnesfokuserade och mer aktuella än böcker. Ny forskning baserar och refererar vanligtvis till äldre forskning (David & Sutton, 2016). 2.3.2 Observation Observation kan ses som en direkt metod för datainsamling. En deltagande observation är då observatören tar fortlöpande anteckningar över sina iakttagelser. Deltagande observation är en tidskrävande metod och informationen tar tid för observatören att smälta. En annan observationsvariant är planerad observation och innebär att observatören studerar till exempel en pågående arbetsprocess i processens naturliga sammanhang. Till hjälp används ett observationsschema som noggrant anger vad som ska studeras och hur dokumentationen ska utföras. Fördelen med planerad observation är att observatören får uppgifter som inte påverkats. 11.

(25) av utomstående faktorer. Nackdelen med metoden är att om få eller korta observationer utförs kan missledande resultat fås (Ekholm & Fransson, 1992; David & Sutton, 2016). Gillham (2008) skriver att observationer kan vara strukturerade och ostrukturerade, och kan användas för att komplettera varandra. Ostrukturerad observation utförs innan strukturerad för att observatören ska veta var fokus bör ligga i arbetet. Strukturen på observationen bestämmer därefter vilken typ av data som samlas in och därför måste observatören ställa sig frågan ”Vilken data behövs?”(Patel & Davidson, 2019; Gillham, 2008; David & Sutton, 2016). Strukturerad observation (Patel & Davidson, 2019; Gillham, 2008) eller planerad observation (Ekholm & Fransson, 1992) är en tidskrävande metod som förutsätter planering av metodens tillvägagångssätt. Gillham (2008) beskriver att en strukturerad observation kan innehålla händelseprovtagning, länkade händelser, tidsintervall och validering av stickprov. Händelseprovtagning är en typ av kontinuerlig observation där inget missas att observeras och utförs vanligtvis vid ett tillfälle. Länkade händelser beskrivs som händelser som påverkar varandra över tid, ett exempel är att notera tiden när en slutkund kommer till en kö fram till tiden då slutkunden betjänas. Observationer kan även genomföras under ett specifikt tidsintervall eller avse specifika grupper, exempelvis uppdelning av specifika beteenden (Gillham, 2008). En semistrukturerad observation är till en början ostrukturerad där undersökaren nödvändigtvis inte är oviss om vilken data som undersöks (Gillham, 2008). Observationer kan användas som en inledande metod och kan leda till att andra metoder används till arbetets huvudsyfte, till exempel enkäter, fallstudier och experiment (Gillham, 2008; Patel & Davidson, 2019; Patel & Tebelius, 1987). Enligt Gillham (2008) är andra metoder inte genomförbara utan observationer och tidiga observationer bidrar till riktlinjer i litteraturstudien. 2.3.3 Intervju Intervjuer utförs för att ta reda på åsikter, tyckanden, uppfattningar och kunskaper hos en population. Vid formulering av intervjufrågor kan en rådfrågning av experter inom ämnet vara till hjälp om frågorna anses vara vinklade. Intervjufrågor kan vara givna på förhand, det vill säga intervjuaren har formulerat frågorna innan intervjun. Intervjuaren ställer därmed samma frågor till involverade respondenter. En intervju kan innehålla både strukturerade och icke strukturerade frågor vilka är formulerade för att få bundna eller öppna svar. Bundna svar innebär att respondenten får välja mellan olika svarsalternativ, exempelvis ja, nej eller vet inte. I öppna svar, svarar respondenten fritt (Ejvegård, 2009; David & Sutton, 2016). Intervjuer är tidskrävande i förberedelsestadiet, genomförandet och bearbetningen och kräver grundliga förberedelser samt val av intervjupersoner. Användning av bandspelare vid intervju kan vara ett sätt att dokumentera intervjun för lättare bearbetning. Däremot kan inspelning vara hämmande för vissa respondenter och bidrar till försiktighet på svar som ges. Intervjupersoner som inte tillåter att intervjun inspelas måste respekteras. Intervjuaren får alltid anteckna under mötet men även det kan hämma intervjun. En rekommendation är att avsätta tid efter intervjun till att komplettera minnesanteckningar som gjordes under intervjun med hjälp av bandspelare, om bandspelaren har använts (Ejvegård, 2009; David & Sutton, 2016). Att ställa frågor är ett lätt sätt att ta reda på information enligt Lantz (2013). Lantz (2013) styrker att noga förberedelse ökar kvaliteten på intervjuns innehåll och upplägg, vilket Ejvegård (2009) menar är tidskrävande. Ett viktigt kriterium för reliabilitet är en väl genomförd intervju där data speglar källan. Alla metoder kräver att resultaten är användbara för arbetet och användbarheten skiftar i olika sammanhang (Lantz, 2013).. 12.

(26) 2.3.4 Processkartläggning För att kunna göra en lyckad förändring av en verksamhet bör företaget veta var de står idag enligt Oskarsson et al. (2013). Kartläggning är till för att få en överblick över hur verksamheten bedrivs. Att utföra en kartläggning över verksamheten är en bra start vid utförande av förändringsarbete för att ge en översiktsbild av involverat område (Olsson & Aronsson, 2012). Att strukturera en processkartläggning kan ske på olika sätt enligt Oskarsson et al. (2013) och enkla metoder går att använda. Att kartlägga informations- och materialflödet i form av vilka aktiviteter som existerar, vilka avdelningar som är inblandade samt hur information sprids vidare är en bra start på att sedan kunna göra ett förändringsarbete. Figur 3 illustrerar användbara symboler vid processkartläggning.. Figur 3 - Figurer vid processkartläggning. En processkartläggning utförs med ett bakomliggande syfte vilket ofta berör någon typ av förbättring. Syftets innebörd varierar mycket beroende på specifikt fall och därför finns inget konkret tillvägagångssätt för hur en analys av ett flöde ska genomföras utifrån en processkartläggning (Olsson & Aronsson, 2012). Enligt Paulsson et al. (2000) finns olika flöden i en försörjningskedja. De tre primära flödena är: fysiska flödet, finansiella flödet och informationsflödet. Fysiska flödet innefattar varor eller produkter vilka förflyttar sig mellan olika avdelningar, men också förpackningar, lastbärare och transportmedel. Informationsflödets huvuduppgift är att effektivisera det fysiska flödet genom att stödja flödet. För att skapa en effektiv försörjningskedja behövs även ett finansiellt flöde. Leverantörer måste betalas för sina produkter på ett snabbt, säkert och kostnadseffektivt sätt annars bromsas det fysiska flödet upp (Paulsson, et al., 2000). Ett kontinuerligt flöde är enligt Harris & Rother (2006) ett flöde där produkter går direkt mellan processtegen när efterföljande processteg kräver produkten och att produkter överförs en och 13.

No results found