PM2,5 Vindhastighet
25 MKN överskreds enstaka tillfällen som bakgrundshalt, uppnåddes målet på max sju
överskridna dagar. Detsamma gällde inte för gatunivå, där överträdelserna blev för många både för år 2018 och 2019. År 2018 var ett år med många omdirigeringar av trafiken i Haga vilket påverkade halterna av NO2 på gatunivå (Jildén, 2020). Detta är antagligen den stora anledningen till att år 2018 var värst och är det år som även har så pass höga toppar även under sommaren.
Figur 3–5 visar timmedelvärde för bakgrundshalt medan figur 8–9 visar gatuhaltnivån. Då graferna är baserade på samma data som tidigare, men nu omräknat till timmedelvärde, uppvisas ett liknande mönster. MKN klaras av även sett till timmedelvärden för
bakgrundshalter, men för gatunivå så uppnåddes inte målet för år 2018, däremot för år 2019.
Ytterligare tecken på att år 2018 sticker ut som ett år med något annorlunda förutsättningar på grund av omdirigering av trafiken. För 2018 (se figur 8) saknas även en stor mängd data för första kvartalet, en period av året som åtminstone år 2019 (se figur 17), eventuellt på grund av lägre temperaturer uppvisade högre halter av NO2. De lägre temperaturerna kan leda till inversion vilket är vanligast under bland annat denna period av året, en inversion kan i sin tur leda till högra halter av föroreningar på grund av den stilla luften (SMHI, 2013). Alltså kan det inte uteslutas att år 2018 hade ännu fler höga toppar av NO2.
Årsmedelvärdet för PM2.5 varierar inte nämnvärt ifrån år till år. Jämförs bakgrundshalter (se figur 10) och gatuhaltnivåer (se figur 11) så är skillnaderna även här små. Det är till och med så att det lägsta årsmedelvärdet för PM2.5 uppmättes på gatunivå år 2019. I övriga figurer har gatunivåhalterna varit värre än bakgrundshalten. Då PM2.5 har en större förmåga att färdas långa sträckor ifrån andra städer eller länder till skillnad mot NO2, kan det vara förklaringen till att bakgrundshalt och gatunivåhalt är på ungefär samma nivå. Nivåerna på gatunivå bör vara främst ifrån trafiken, medan bakgrundsnivån även har sekundära PM2.5-föroreningar som färdats utifrån. Det ska dock tilläggas att även om Göteborg inte direkt kan påverka yttre faktorer, så klaras både MKN för årsmedelvärde och det tuffare Sveriges miljömål Frisk luft.
Bradford har genomgående betydligt högre halter av både PM2.5 och NO2 än Göteborg, trots att båda städerna är jämförbart stora och har ett liknande maritimt klimat. Bradford klarar dock av MKN för PM2.5 och årsmedelvärde på gatunivå, men sett till NO2 uppnåddes inte MKN för något uppmätt medelvärde. Liksom för Göteborg är det främst fokus på minskning av NO2 som krävs.
Då data ifrån Bradford representerar gatunivå jämförs denna data med Haga. Som tidigare nämnt klarade Göteborg MKN för NO2 och årsmedelvärde vilket Bradford inte gör. De överskrider gränsen knappt men klart och har ungefär dubbelt så hög koncentration av NO2
som Göteborg (se figur 12). Samtliga månader för året är Bradford mer förorenat.
Liksom MKN för årsmedelvärde så klarar Bradford inte gränsen för dygnsmedel heller då MKN max bör överskridas sju dagar. Bradford överskred gränsen 46 dagar och har nästan genomgående högre halter av NO2 än Göteborg som överskred gränsen 11 dagar (se figur 13).
26 Gemensamt är att de båda städerna har störst problem under vintern, antagligen till följd av kall luft och stilla luft vilket leder till inversioner.
Då data för timmedel är baserat på samma data som dygnsmedel ser mönstret liknande ut över året. Bradford klarade inte av MKN vilket Göteborg ändå gör (se figur 14). Enstaka timmar når Göteborg lika höga halter som Bradford vilket antagligen kan ske under rusningstrafik.
Även gällande PM2.5 är Bradford en mer förorenad stad, dock klarar de av MKN för årsmedelvärde med marginal. Utsläppshalterna är cirka dubbelt så höga i Bradford som i Göteborg (se figur 15).
Någon MKN för PM2.5 och dygnsmedel finns inte, men Sveriges miljömål Frisk luft har satt en gräns som bör uppnås. Sveriges miljömål är genomgående tuffare än MKN, ändå klarar Sverige av målet så gott som varje dag, medan om Bradford vore haft samma mål, överskrider gränsen 33 gånger (se figur 16). Bradford uppvisar mer föroreningar både gällande NO2 och PM2.5, oavsett vilket medelvärde som jämförs.
Sett till genomsnittlig vindstyrka under året, blåser det starkare i Bradford, vilket borde vara något positivt. Tittas det i figur 18 så tenderar halterna av NO2 att sjunka vid högre
vindhastighet i Göteborg, så liknande situation bör uppstå i Bradford. Trots denna extra vind har Bradford ändå högre halter. Då båda städerna har ett liknande klimat, ett maritimt klimat utan större skillnader i temperatur och nederbörd, samt att båda städernas största enskilda utsläppskälla är trafiken kan det med stor sannolikhet vara just den som bidrar till de högre halterna i Bradford. En lägre befolkningstäthet kan göra att längre sträckor behöver färdas och att då bilen blir ett smidigare alternativ.
5. Slutsats
NO2 är ett större problem än PM2.5 i både Bradford och Göteborg, fokus bör ligga på att minska NO2 i första hand. På gatunivå där folk vistas och utsätts i högre grad, var också halterna högre än bakgrundsnivån. Alltså kommer en bra bit på lösningen att kunna
genomföras genom att minska de lokala utsläppen, främst ifrån trafik. Färre bilar med lägre utsläppshalter är den enkla lösningen, hur är svårare. Hur Bradfords strategi med miljözoner, vilken implementeras år 2021, kommer minska utsläppen återstår att se. För Göteborg planeras fler och säkrare gång-, och cykelvägar och staden ska tätbebyggas istället för att spridas ut för att minska bilåkandet. Fler användare av bilpooler kan vara en del av lösningen.
Göteborgs mål till år 2035 med att minska biltrafik med en fjärdedel och fördubbla gång, cykel- och kollektivåkandet behöver följas upp genom åren. Databrist är ett problem både i Kingston och Nairobi. Kingston anser sig vara beroende av internationell hjälp för att kunna ställa om till trafik med lägre utsläpp. Nairobi har infört restriktioner mot äldre bilar vilket kan liknas vid Bradfords strategi med miljözoner där viss trafik får betala för att äntra staden.
I Göteborg, Bradford och Kingston hade det räckt relativt långt att lösa utsläppsproblematiken ifrån trafiken, medan det i Nairobi finns andra ytterligare stora problem så som
sopförbränning utomhus och matlagning över öppen eld inomhus.
27
Tack
Stort tack till mina handledare Johan Boman och Ågot Watne som bidragit med idéer och bollande av förslag, samt information under arbetets gång. Ett tack även till Samuel Mwaniki Gaita och Michael Coley som hjälpt mig besvara frågor kring hur situationen är i Nairobi respektive Kingston. Till sist ett tack till Sofia Nilsson, vänner och familj för stöd genom arbetet.
28
Referenser:
AIR, S. O. G. 2019. State Of Global Air/2019 A SPECIAL REPORT ON GLOBAL EXPOSURE TO AIR POLLUTION AND ITS DISEASE BURDEN.
BOVERKET 2019. Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019.
BRADFORD, B. B. 2020a. Is air quality a problem? [Online]. Available:
https://www.bradford.gov.uk/breathe-better-bradford/is-air-quality-a-problem/is-air-quality-a-problem/ [Accessed 2020-10-09].
BRADFORD, B. B. 2020b. What is proposed? [Online]. Available:
https://www.bradford.gov.uk/breathe-better-bradford/what-is-proposed/what-is-proposed/
[Accessed 2020-10-23].
COHEN, A. J., ROSS ANDERSON, H., OSTRO, B., PANDEY, K. D., KRZYZANOWSKI, M., KUNZLI, N., GUTSCHMIDT, K., POPE, A., ROMIEU, I., SAMET, J. M. & SMITH, K. 2005. The global burden of disease due to outdoor air pollution. J Toxicol Environ Health A, 68, 1301-1307.
COLEY, M. 2020-10-19 2020.
EEA, E. E. A. 2019. Air quality in Europe — 2019 report.
GAITA, S. M. 2020-10-19 2020.
GÖTEBORGS-STAD. 2020. Luftkvaliteten i Göteborg [Online]. Available:
HELLBERG, S., BERGSTRÖM JONSSON, P. J., MAGNUS , SUNNEMAR, M. & ARBRY, H. 2014a.
GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD. 41.
HELLBERG, S., BERGSTRÖM JONSSON, P. J., MAGNUS , SUNNEMAR, M. & ARBRY, H. 2014b.
GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD.
HOEK, G., BRUNEKREEF, B., GOLDBOHM, S., FISCHER, P. & VAN DEN BRANDT, P. A. 2002. Association between mortality and indicators of traffic-related air pollution in the Netherlands: a cohort study. The Lancet, 360, 1203-1209.
IQAIR 2020. 2019 WORLD AIR QUALITY REPORT Region & City PM2.5 Ranking.
JILDÉN, J. R. 2020. AIR QUALITY AROUND CONSTRUCTION SITES: PARTICULATE MATTER EMISSIONS A study of the Haga construction site and the use of low-cost sensors. Master, Göteborgs Universitet.
NATIONALENCYKLOPEDIN 2020. maritimt klimat.
NATURVÅRDSVERKET 2019. Frisk luft – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019.
NATURVÅRDSVERKET. 2020a. Fakta om kväveoxider i luft [Online]. Available:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Kvaveoxider/ [Accessed 2020-10-22].
NATURVÅRDSVERKET. 2020b. Fakta om partiklar i luft [Online]. Available:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Partiklar/
[Accessed 2020-10-09].
NATURVÅRDSVERKET. 2020c. Hur kan transporternas miljöpåverkan minska? [Online]. Available:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/Hur-kan-transporternas-miljopaverkan-minska/
[Accessed 2020-09-30].
PROGRAMME, U. E. 2020. Why civil society matters [Online]. Available:
https://www.unenvironment.org/civil-society-engagement/why-civil-society-matters [Accessed 2020-10-23].
29 SCB. 2020. Tätorter i Sverige [Online]. Available:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/ [Accessed 2020-09-24].
SMHI. 2013. Inversion [Online]. Available: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/inversion-1.28269 [Accessed 2020-10-20].
SOU, S. O. U. 2020. Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon.
SVERIGES-MILJÖMÅL. 2019a. Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund, årsmedelvärde [Online].
Available: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/pm25-halter-i-urban-bakgrund/ [Accessed 2020-10-09].
SVERIGES-MILJÖMÅL. 2019b. Utsläpp av kväveoxider (NOx) till luft [Online]. Available:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/kvaveoxidutslapp/ [Accessed 2020-10-22].
SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020a. Frisk luft [Online]. Available:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/ [Accessed 2020-09-25].
SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020b. God bebyggd miljö [Online]. Available:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/ [Accessed 2020-09-25].
SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020c. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål [Online]. Available:
https://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/ [Accessed 2020-09-25].
TRAFIKVERKET. 2019. Vägtrafikens luftutsläpp [Online]. Available: https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Luft/Vagtrafikens-utslapp/ [Accessed 2019-09-11].
VETENSKAPSFESTIVALEN. 2020. STORT TACK FÖR I ÅR! [Online]. Available:
https://vetenskapsfestivalen.se/hem/ [Accessed 2020-10-23].
WHO, W. H. O. 2020. Air pollution [Online]. Available: https://www.who.int/health-topics/air-pollution#tab=tab_1 [Accessed 2020-10-08].
WIKIPEDIA. 2003. Göteborg [Online]. Available: https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborg [Accessed 2020-10-21].
WIKIPEDIA. 2004. Bradford [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Bradford [Accessed 2020-10-21].
ÅSTRÖM, E. 2019. Ny fotobok om livet på soptippen. Norrbottenskurien.