KVÄVEDIOXID OCH PARTIKLAR (PM2.5) Göteborg, Bradford, Nairobi, Kingston

DEPARTMENT OF BIOLOGICAL AND ENVIRONMENTAL SCIENCES

KVÄVEDIOXID OCH PARTIKLAR (PM2.5)

Göteborg, Bradford, Nairobi, Kingston

Alexander Falk Hermansson

Degree project for Bachelor of Science with a major in Environmental Science 2020, 180 HEC

2

Abstract

During this work, PM2.5 and NO2 from Gothenburg and Bradford were investigated. Within Gothenburg both background and street level were compared while between Gothenburg and Bradford, only street level was compared. The data came from Göteborgs stad and City of Bradford and were put together in graphs. The traffic was the biggest, single source in both cities and the strategy to reduce it was investigated. The impact of the weather as wind and temperature were included to see if there was any connection. Environmental quality standard and Sweden’s environmental goal Frisk luft were used as a level of comparison. The results showed that the street levels were higher than the background levels in Gothenburg. Bradford was more polluted than Gothenburg regarding both PM2.5 and NO2. There was a bigger problem with NO2 than PM2.5 in both cities with higher levels during the winter.

Vetenskapsfestivalen was arranged halfway through the work, including both Göteborgs stad and City of Bradford, to illuminate and discuss the problems regarding air pollution. To find some new perspectives from cities with different conditions, Nairobi and Kingston became involved later during the work as well. Traffic was also the biggest problem in these cities, even though the data available was inadequate. Fewer cars and cars with lower emissions would probably make the situation a lot better in Bradford, Gothenburg, and Kingston, while Nairobi beyond this also faced problems including waste incineration.

Sammanfattning

Under detta arbete undersöktes data på utsläpp gällande PM2.5 och NO2 ifrån Göteborg och Bradford. Inom Göteborg jämfördes halter för både bakgrundsnivå och gatunivå medan jämförelsen mellan Göteborg och Bradford endast gjordes på gatunivå. Redan färdiga data insamlades ifrån Göteborgs stad och City of Bradford vilket sammanställdes i jämförande grafer. Trafiken var den största enskilda utsläppskällan i båda städerna och hur städernas strategi för att minska bilresandet undersöktes. Även väderförhållanden som vind och temperatur inkluderades för att se om några samband fanns. Miljökvalitetsnormer och Sveriges miljömål Frisk luft användes som måttstockar ifall utsläppsnivåerna var på acceptabla nivåer eller inte. Resultatet visade att nivåerna på gatunivå var högre än bakgrundsnivåerna i Göteborg. Bradford hade högre föroreningar av både PM2.5 och NO2 än Göteborg. Båda städerna hade större problem med halterna av NO2 än PM2.5 och halterna var över lag högre under vinterhalvåret. Halvvägs in i arbetet anordnades Vetenskapsfestivalen där både Göteborgs stad och City of Bradford medverkade för att belysa problemet och diskutera lösningar gällande luftföroreningar. I slutet av arbetet kopplades Kingston och Nairobi in för diskussion gällande luftföroreningar, detta för att få ytterligare perspektiv ifrån städer med andra förutsättningar. Även i dessa städer var trafiken ett huvudproblem, även om det inte fanns data i någon kontinuerlig, större utsträckning. Ett minskat bilåkande och bilar med lägre utsläppshalter skulle förmodligen räcka långt främst i Bradford, Göteborg och Kingston, medan Nairobi även hade andra omfattande problem gällande bland annat förbränning av sopor.

3

Förkortningar

NOx – Kväveoxider NO - Kväveoxid NO2 - Kvävedioxid

PM2.5 -Partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer MKN - Miljökvalitetsnorm

SO2 - Svaveldioxid EU - Europeiska unionen

WHO - World Health Organization

4

Innehållsförteckning

1. Introduktion 5.

1.1 Problem 5.

1.2 Syfte 5.

1.3 Frågeställningar 5.

1.4 PM^2.5 5.

1.5 NO² 6.

1.6 Bakgrund 6.

1.7 Miljökvalitetsnormer 6.

1.8 Sveriges Miljömål 7.

1.9 Åtgärder 7.

1.9.1 Göteborg 7.

1.9.2 Clean Air Plan Bradford 8.

1.10 Vetenskapsfestivalen 8.

1.11 Nairobi 8.

1.12 Kingston 9.

2. Metod 9.

2.1 Avgränsningar 10.

3. Resultat 10.

3.1 Femman NO2 11.

3.2 Haga NO² 14.

3.3 Femman PM^2.5 17.

3.4 Haga PM^2.5 18.

3.5 Bradford vs Göteborg NO² 19.

3.6 Bradford vs Göteborg PM^2.5 21.

3.7 Temperatur- och vindpåverkan 22.

4 Diskussion 24.

5 Slutsats 26.

5

1. Introduktion

1.1 Problem

Luftföroreningar i städer är ett problem för människans hälsa, miljön och staden i sig då byggnader och statyer vittrar sönder. Sett till rekommendationerna av maximala utsläppshalter ifrån World Health Organization (WHO), levde år 2017 cirka 92 procent av världens

befolkning där de utsatts av för höga halter av PM2.5 (Air, 2019). Globalt uppskattas att luftföroreningar medverkar till dödsfall i över 7 miljoner fall, varav 4,2 miljoner på grund av luftföroreningar i utomhusmiljö. Främst kommer utsläppen ifrån trafik, industri, elproduktion och jordbruk (WHO, 2020). Hälsoproblem som ökar är hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer samt akuta och kroniska luftvägssjukdomar vilket förkortar medellivslängden (Cohen et al., 2005, Hoek et al., 2002, WHO, 2020). Inga nedre gränser av vad som är skadligt eller inte har noterats, därav är det bättre att ta det säkra framför det osäkra och sikta på så låga utsläpp som möjligt (Trafikverket, 2019). Barn är extra känsliga då de har en snabbare andning och mindre lungor, vilket gör att de exponeras ytterligare. Sjukdomar i tidig ålder kan komma att påverka hälsan negativt senare i livet (Trafikverket, 2019). Andra känsliga grupper är äldre, gravida och de med redan kända hälsoproblem. Låginkomsttagare påverkas mer genom att i högre grad tvingas leva längs smutsigare vägar eller industriområden och därmed utsättas för högre grad av luftföroreningar. Detta i kombination med att de sannolikt inte har tillgång till lika bra sjukvård gör de till en extra utsatt grupp (EEA, 2019).

1.2 Syfte

Belysa problemet och undersöka de negativa effekter som uppstår i samband med luftföroreningar. Detta genom att analysera data ifrån Göteborg och Bradford för att

undersöka hur situationen ser ut gällande PM2.5 och NO2. Titta på vad Göteborg och Bradford gör för att få ner halterna av föroreningar. Diskutera detta med Nairobi och Kingston om de har liknande problem, samt hur deras situation ser ut.

1.3 Frågeställningar

Hur ser situationen ut i Göteborg och Bradford gällande PM2.5 och NO2? Vad finns det för åtgärder för att minska luftföroreningar?

Har Nairobi och Kingston liknande problem?

1.4 PM2.5

PM2.5 är partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer. Största antropogena källan till dessa utsläpp i Sverige är egen uppvärmning av bostäder med ved, men även inrikes

transporter och industri är stora primära källor. Partiklarna kan beläggas med andra

föroreningar som sulfater, nitrater och organiska ämnen vilket försvårar spårningen till vilka ursprungskällorna är. Det är en komplex förorening som kan ha många olika beståndsdelar.

En positiv trend är att halten av PM2.5 har minskat med cirka 50 procent i Sverige sedan 1990 där industrin står för den största minskningen, även om halterna fortsatt kan vara skadligt höga (Naturvårdsverket, 2020b). Partiklar kan färdas över långa sträckor och påverkar den urbana bakgrundshalten, så även om en stad åtgärdar och minskar sina egna utsläpp är det inte alltid tillräckligt. Det är således både ett lokalt, nationellt och internationellt problem, där

6 samarbete över läns- och landsgränser skulle underlätta för minska utsläppen (Sveriges-

Miljömål, 2019a).

1.5 NO2

Kväveoxider (NOx) är ett samlat begrepp för kvävedioxid (NO2) och kväveoxid (NO). De bildas främst vid förbränningsprocesser då det krävs höga temperaturer. Trafiken av personbilar i tätorter följt av tunga lastbilar, blir således oftast den största utsläppskällan av NOx. Industrisektorn har näststörst utsläpp i Sverige. Den totala koncentrationen av NOx

består till 60% av NO2 i bakgrundshalten och 74% på gatunivån (resterande är då NO), detta enligt data ifrån Göteborgs stad för år 2018 och 2019. Nedfall av NOx kan leda till försurning och övergödning av mark och vatten. En ökning av NOx bidrar även till ökat bildande av skadligt marknära ozon och har därmed en negativ indirekt verkan på luftkvalitén utöver sin direkta skadliga verkan. En positiv trend är att utsläppen av NOx har reducerats i Sverige med cirka hälften sen 1990 där transportsektorn står för den största delen av minskningen

(Naturvårdsverket, 2020a, Sveriges-Miljömål, 2019b).

1.6 Bakgrund

Urbaniseringen ökar och i Sverige lever 87 procent av befolkningen i tätorter vilket

klassificeras av en sammanhängande bebyggelse på minst 200 invånare (SCB, 2020). Detta i sin tur medför att fler människor bosätter sig på en mindre yta och ett tätare trafikflöde på just denna yta. I Göteborg är trafiken största enskilda utsläppskälla av luftföroreningar

(Göteborgs-Stad, 2020). Ur ett globalt perspektiv har Sverige relativt rena städer, speciellt i jämförelse med Asien där många av de smutsigaste länderna återfinns sett till utsläpp av PM2.5 (IQAir, 2020). Ur ett nationellt perspektiv har Göteborg högre utsläpp av NO2 än de flesta andra svenska städer (Naturvårdsverket, 2019).

Bradford är en inlandsstad i centrala Storbritannien, England. Liksom i Göteborg är det främst trafiken, men även uppvärmning av hushåll och industri, som är den största utsläppskällan.

Enskilt värsta luftföroreningen som överskridit lagliga gränser är NO2, men även halten av PM2.5 ska försöka åtgärdas (Bradford, 2020a). Göteborg och Bradfords tätorter hade ungefär samma befolkningsmängd år 2019, 600 473 respektive 539 776 invånare. Befolkningstätheten var dock detta år ungefär dubbelt så tät i Göteborg, 2568 invånare/km² mot Bradfords 1290 invånare/km². (Wikipedia, 2003, Wikipedia, 2004). Båda städerna har ett maritimt klimat, vilket definieras som ett fuktigt klimat med liten temperaturvariation mellan dag och natt, samt mellan sommar och vinter (Nationalencyklopedin, 2020).

1.7 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) anger gränsvärden för hur höga koncentrationerna av

föroreningar maximalt bör vara i bland annat luft. Dessa koncentrationer kan vara reglerade till medelvärden för år, dygn och timme beroende på vilken luftförorening det handlar om.

Dessa värden är ursprungligen satta av EU vilket i sin tur myndigheter (Naturvårdsverket på regional nivå) och kommuner ansvarar för att de inte överstigs (5 kap. 3§ miljöbalken

(1998:808)). En nedre gräns för vad som är skadligt eller inte har inte fastställts (Trafikverket, 2019). PM2.5 har endast en MKN sett till årsmedelvärde, medan NO2 har för årsmedel-,

dygnsmedel- och timmedelvärde.

7

1.8 Sveriges miljömål

Sveriges miljömål har sedan år 1999 indikerat vilken riktning miljöarbetet ska ta och vad det behöver åstadkomma för att säkerställa att miljöproblem löses. Nästa år att blicka mot är gällande Sveriges mål är 2030, detta då det naturligt kan sammanstrålas med de globala miljömålen i Agenda 2030 (Sveriges-Miljömål, 2020c). Flera av Sveriges miljömål har en lång väg kvar för att kunna uppnås, bland annat Frisk luft vilket riksdagen definierar. ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”. Det krävs åtgärder för att minska kväveoxider och partiklar ifrån trafiken, även om

utsläppstrenden är positiv (Sveriges-Miljömål, 2020a).

Ett annat mål som kopplar till luftföroreningar i städer är God bebyggd miljö vilket riksdagen definierar. ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

livsmiljö […]” (Sveriges-Miljömål, 2020b). Målet kräver att människor inte ska utsättas för skadliga luftföroreningar vilket delvis ska kunna uppnås genom en god samhällsplanering och utbyggnad av stad med omgivning. Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar ska vara

lättillgängliga, miljöanpassade och vara viktiga utgångspunkter när det kommer till stadsplanering. Detta ska i sin tur leda till ett minskat personbilsåkande (Boverket, 2019).

1.9 Åtgärder 1.9.1 Göteborg

Då trafiken står för den enskilt största utsläppen av lokala luftföroreningar i Göteborg är det till stor del på det området som åtgärder kan göras. Det behövs fler bilar med lägre

utsläppshalter, samtidigt som trafiken i sig behöver minska. För att minska på trafiken krävs en hållbar stadsplanering, bland annat genom att tätbebygga städerna vilken kan kopplas till miljömålet God bebyggd miljö. Detta leder till att fler bostäder har närmare till

servicenödvändigheter som mataffär, sjukhus, skola, träningsanläggningar med mera vilket gör att cykel eller gång blir rimliga alternativ till bilen. Om dessa cykel- och gångvägar även upplevs säkra, finns möjligheten att fler låter sina barn cykla till skolan istället för att skjutsas i rusningstrafiken (Naturvårdsverket, 2020c). Bilpool kan vara ett alternativ för både företag och privatperson för att minska det totala bilåkandet. I Sverige fanns 2019 cirka 2400 bilpoolsbilar, vilket jämfört med personbilar på 4,9 miljoner är en liten siffra, men en

bilpoolsbil delas sett till antalet medlemmar av 53 personer. 2011 fanns endast strax över 500 bilpoolsbilar och trenden har sedan dess varit positiv (SOU, 2020).

Göteborgs stad vill minska bilresor med 25% till år 2035 jämfört med år 2011. Detta ska genomföras samtidigt som en fördubbling av gång- och cykeltrafik samt resandet med kollektivtrafik ska ske (Hellberg et al., 2014a). Löses det ena bör resultatet av det andra komma till viss del på köpet. För att nå dessa mål jobbar Göteborg efter en fyrstegprincip gällande planering och förbättring av vägar och trafik:

Steg ett: Tänk om

Det första steget omfattar åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor.

8 Steg två: Optimera

Det andra steget omfattar åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

Steg tre: Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

Steg fyra: Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

(Hellberg et al., 2014b)

Sett till vilka åtgärder som nämnts faller exempelvis säkrare cykel- och gångtrafik under steg tre och fler gång- och cykelbanor under steg fyra. Bilpool, vilket minskar totalt antal bilar hamnar under steg ett och bör således vara något för Göteborg att sträva efter. Bilar med lägre halt av utsläpp hamnar på steg två, då befintliga vägar fortfarande skulle utnyttjas av samma mängd bilar. Att tätbebyggda städerna och ha en god samhällsplanering skulle kunna hamna under flera steg, då det krävs både om- och nybyggnation när en stad växer. Samtidigt som behovet av transport minskar.

1.9.2 Clean Air Plan Bradford

Bradford jobbar med att introducera en så kallad Clean Air Zone i de centrala delarna, med viss omnejd, av staden. Detta genom att vissa bilar, inte privatbilar dock, med högre utsläpp blir tvingade att betala en viss summa för att köra i den delen av staden. En kamera i samband med att det körs in i zonen läser av nummerskylten och får den nödvändiga informationen om bilen. Oftast kommer det handla om äldre bilar och/eller dieselbilar som skulle drabbas.

Anledningen till att privata bilar ej omfattas är att vissa negativa effekter ansågs väga över, så som ökad segregation och sämre ekonomi för hushållen. Men förhoppningsvis ska följden bli att fler företag, biluthyrningsfirmor och taxiverksamheter uppdaterar sina bilar till

miljövänligare alternativ. Förhoppningen är att halten av NO2 ska minska till acceptabla, hälsosammare nivåer snabbare än om zonerna inte skulle införts. I första hand ska antal bilar minska och i andra hand ska pengarna som fås in användas för att ytterligare förbättra luftkvalitén i staden. Planerat är att planen ska börja gälla i oktober år 2021 (Bradford, 2020b).

1.10 Vetenskapsfestivalen

Sedan 1997 har Vetenskapsfestivalen arrangerats i Göteborg. Tanken är att allmänheten ska kunna möta forskare, få nya kunskaper, diskutera sina frågor och väcka nyfikenhet gällande olika områden, bland annat miljöproblem som luftföroreningar. I snitt görs cirka 70 000 besök varje år. Det är den enda festivalen av sitt slag i Sverige och en av de ledande i Europa

(Vetenskapsfestivalen, 2020). 2:a oktober så medverkade mina handledare, Johan Boman och Ågot Watne på festivalen och diskuterade problem och lösningar gällande luftföroreningar i Göteborg. Även Bradford var med och diskuterade sin Clean Air Plan.

1.11 Nairobi

Arbetets huvudsakliga fokus ligger på Göteborg och Bradford, där data har undersökts och jämförts. Men även Nairobi, Kenyas huvudstad, kopplades in för att diskutera om åtgärder mot luftkvalitetsproblem kan appliceras på en stad med andra förutsättningar. FN:s

miljöprogram som är den ledande globala miljömyndigheten har sitt säte i just Nairobi och

9 anordnar något liknande som Vetenskapsfestivalen, men för utsatta människor boendes i slumområden, nära industrier och därmed förorenad luft (Gaita, 2020). FN:s miljöprogram ska tidigt inkludera allmänheten i miljörelaterade frågor då det är de som påverkas och ska få sin röst hörd (programme, 2020). Ingen publika data att tillgå finns då fasta mätstationer saknas, däremot finns det sporadiska mätstationer ifrån universitet i Europa och USA. Precis som i Göteborg är trafiken den enskilt största utsläppskällan av luftföroreningar i stort. Dock har Nairobi sämre inomhusluftkvalité i landsbygdsområden då mat vanligen tillreds över öppen eld. Den Kenyanska regeringen har lagt fram förslag om att minska användningen av öppen eld inomhus. Utöver NO2 och PM2.5 är svaveldioxid (SO2) fortfarande ett stort problem då diesel i Kenya innehåller höga halter av svavel. En import på bilar äldre än 8 år har

förbjudits av regeringen och de siktar på att införa så kallat Euro 4 utsläppsstandard, en standard ifrån EU vilken reglerar den maximala tillåtna utsläppshalten av bland annat NOx

och partiklar som får släppas ut av bensin- och dieselbilar. Ytterligare åtgärder som ligger som förslag är att förbjuda förbränning av sopor utomhus. I Dandora, en förort i östra Nairobi finns Afrikas största soptipp där förbränning skapar sämre luftkvalité (Åström, 2019, Gaita, 2020).

1.12 Kingston

För att få ytterligare perspektiv söktes även kontakt med Kingston, Jamaica. Något liknande Vetenskapsfestivalen har inte arrangerats, utan snarare har sådana diskussioner varit kopplade till universiteten där allmänheten förvisso är välkomna. Men för att locka allmänheten i större utsträckning bör eventet snarare utgå ifrån att publiken är icke-akademiskt lagd. Att ha en typ festival via en stor radiokanal där lyssnarna kan ringa in frågor skulle också kunna vara ett alternativ för att kunna locka större massor. Jamaica har publika data tillgänglig, men den är oftast gammal, uppemot 5 år. Men nyligen har ett arbete satts igång för att bättre kunna mäta NO2 och partiklar i Kingston. Jamaica är generellt ett land med bra luftkvalité, delvis då det är ett land utan speciellt mycket industri eller trafik, samt att det är en ö med mycket vindar. En kombination av trafik och industri i Kingston längs en av deras huvudvägar, gör att det på denna plats är högre halter av föroreningar som skulle behöva minskas, dock är det ett av få områden med problem. Trafiken är den största enskilda källan i Kingston. En omställning av publika transporter till exempelvis elbussar och test av utsläppshalter på personbilar skulle vara en början på lösningen till de problem som ändå finns. Resurs- och kompetensbrist gör det dock svårt och internationella samarbeten är en nödvändighet. I Jamaica är frågan om luftföroreningar lågprioriterad och det finns inga nationella initiativ som rör frågan för tillfället (Coley, 2020).

2. Metod

Inledningsvis samlades redan färdiga luftdata via hjälp ifrån Göteborgs stad in. Det fokuserades på NO2 och PM2.5 då detta ansågs som de mest aktuella

luftföroreningsproblemen. Dessa föroreningar var även kopplade till trafiken vilket arbetet fokuserade på till stor del. För NO2 undersöktes timmedel-, dygnsmedel- och årsmedelvärden då en tydlig högsta tillåtna koncentration via dessa intervall genom MKN fanns. För PM2.5

undersöktes årsmedelvärde då det var det enda intervall via MKN som fanns, men även dygnsmedelvärde undersöktes då det kunde relateras till Sveriges egensatta miljömål Frisk luft. Halter av luftföroreningar i relation till temperatur och vind gjordes i Göteborg.

10 Inom Göteborg jämfördes bakgrundshalten av NO2 och PM2.5 via data ifrån mätstationen i Nordstan på taket av Femman. Data som jämfördes var ifrån år 2017–2019 och sattes i relation till MKN eller Sveriges miljömål Frisk luft. De tre åren jämfördes för att undersöka om det fanns en gemensam trend för åren i sig och om halterna genom åren förändrades åt något håll.

Data ifrån Haga jämfördes i förhållande till MKN eller Sveriges miljömål Frisk luft. Denna mätstation är vid gatunivå där människor i staden vistades. Ifrån denna mätstation fanns inte data ifrån år 2017 så år 2018–2019 undersöktes. Även här kollades om det fanns en trend mellan åren i sig, men också om luftkvalitén gått åt rätt håll.

Bradford i England vilken Göteborgs stad har haft ett samarbete med gällande

Vetenskapsfestivalen kopplades in för att jämföra Göteborgs luftkvalité med. Där fanns data ifrån år 2019 att jämföra med, vilket gjordes för NO2 och PM2.5 på gatunivå. Data ifrån Bradford var jämförbart med gatunivåmätstationen i Haga. Vilken som var den mest förorenade staden undersöktes och sattes även i relation till MKN.

Halvvägs genom arbetet anordnades Vetenskapsfestivalen i Göteborg där det diskuterades problem och lösningar gällande luftkvalitén, Bradford var närvarande. I slutet av arbetet diskuterades det med forskare ifrån Kingston och Nairobi, hur deras städers situation såg ut och vad de gjorde för att minska sina utsläpp.

2.1 Avgränsningar

Luftföroreningar som inte undersöktes var till exempel SO2, detta då denna förorening inte mäts i Göteborg längre tack vare så lågt förekommande halter. Även marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, NO och kolmonoxid (CO) undvarades i detta fall.

3. Resultat

Halterna av både PM2.5 och NO2 var genomgående högre på gatu- än bakgrundnivå i

Göteborg. MKN klarades av de undersökta åren för bakgrundsnivån gällande PM2.5 och NO2

oavsett års-, dygns- eller timmedelvärde (se figur 1–5 och 10). MKN på gatunivå uppnåddes för de uppmätta åren gällande PM2.5 och årsmedelvärde (se figur 11). För halterna på gatunivå av NO2 uppnåddes MKN år 2019 gällande års- och timmedelvärde (se figur 6 och 9), men inte för dygnsmedelvärde (se figur 7). År 2018 uppnåddes MKN gällande årsmedelvärde för NO2

och gatunivå (se figur 6), men inte för dygns- och timmedelvärde (se figur 7 och 8). Sveriges miljömål, som är ett hårdare satt mål än MKN, uppnåddes som bakgrundshalt för NO2 och PM2.5 gällande årsmedelvärde de uppmätta åren. Även på gatunivå uppnåddes Sveriges miljömål för PM2.5 samtliga år, men inte för NO2. Nivåerna av PM2.5 ligger alltså genomgående på en acceptabel nivå, medan halterna av NO2 behöver minska.

11

3.1 Femman NO2

Figur 1: Bakgrundshalt sett till månadsmedelvärden från taket på Femman, för NO2 år 2017–2019. Streckade linjer årsmedelvärde för respektive år. Gul linje är miljökvalitetsnorm (40 µg/m³) för årsmedelvärde om ej bör överskridas.

Alla tre åren klarade MKN med marginal. Gemensamt var att sommarhalvåret hade lägre koncentration än vinterhalvåret. Årsmedelvärde för respektive år ligger kring 17 µg/m³ (se figur 1). Utöver MKN har Sveriges riksdag beslutat om ett tuffare miljömål för högsta tillåtna årsmedelvärde, 20 µg/m³. Även detta mål nås samtliga tre år.

Figur 2: Bakgrundshalt sett till dygnsmedelvärde från taket på Femman, för NO2 år 2017–2019. Gul linje är miljökvalitetsnorm för dygnsmedelvärde (60 µg/m³) som ej bör överskridas. Dag 1 representerar 1 januari.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec

µg/m³

Månad

NO

månadsmedelvärde Femman

2017 2018 2019 Årsmedel 2017

Årsmedel 2018 Årsmedel 2019 MKN årsmedel

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361

µg/m³

Dagar

NO

dygnsmedelvärde Femman

2017 2018 2019 MKN dygnsmedel

12 MKN på 60 µg/m³ bör ej överskridas fler än sju dagar per år. För år 2017 överskreds denna gräns tre gånger, år 2018 en gång och år 2019 en gång. Gemensamt var att det var under vinterhalvåret som alla överträdelserna skedde då det över lag var högre halter än under sommarhalvåret (se figur 2).

Figur 3: Bakgrundshalt sett till timmedelvärde från taket på Femman, för NO2 år 2017. Gul linje (90 µg/m³) är miljökvalitetsnorm som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

MKN på 90 µg/m³ bör överskridas maximalt 175 timmar. Antal timmar som överskred MKN år 2017 var 50 (se figur 3). De flesta överträdelser skedde under vinterhalvåret, även om det fanns timmar med låga halter även då. Ett högsta värde på 176 µg/m³ uppmättes i början av december.

0 40 80 120 160 200

1 215 429 643 857 1071 1285 1499 1713 1927 2141 2355 2569 2783 2997 3211 3425 3639 3853 4067 4281 4495 4709 4923 5137 5351 5565 5779 5993 6207 6421 6635 6849 7063 7277 7491 7705 7919 8133 8347 8561

µg/m³

Timmar

NO

timmedelvärde Femman 2017

Femman 2017 MKN timmedel

13 Figur 4: Bakgrundshalt sett till timmedelvärde från taket på Femman, för NO2 år 2018. Gul linje (90 µg/m³) är miljökvalitetsnorm som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

Antal timmar som överskred MKN år 2018 var 15 (se figur 4). Överträdelserna skedde under vinterhalvåret även om det finns timmar med låga halter även då. Färre överträdelser än år 2017 och ett lägre högsta värde på 100 µg/m³.

0 40 80 120 160 200

1 220 439 658 877 1096 1315 1534 1753 1972 2191 2410 2629 2848 3067 3286 3505 3724 3943 4162 4381 4600 4819 5038 5257 5476 5695 5914 6133 6352 6571 6790 7009 7228 7447 7666 7885 8104 8323 8542

µg/m³

Timmar

NO

timmedelvärde Femman 2018

Femman 2018 MKN timmedel

0 40 80 120 160 200

1 232 463 694 925 1156 1387 1618 1849 2080 2311 2542 2773 3004 3235 3466 3697 3928 4159 4390 4621 4852 5083 5314 5545 5776 6007 6238 6469 6700 6931 7162 7393 7624 7855 8086 8317 8548

µg/m³

Timmar

NO

timmedelvärde Femman 2019

Femman 2019 MKN timmedel

14 Figur 5: Bakgrundshalt sett till timmedelvärde från taket på Femman, för NO2 år 2019. Gul linje (90 µg/m³) är miljökvalitetsnorm som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

Antal timmar som överskred MKN år 2019 var 42 (se figur 5), färre än år 2017 (se figur 3) men fler än år 2018 (se figur 4). Det saknas data ifrån ett par dagar i början av december, det är därför inte möjligt att säga om det fanns ytterligare överträdelser eller inte. De flesta överträdelser skedde första halvåret innan sommaren. Ett högsta värde uppmättes till 153 µg/m³ i mitten av januari. Gemensamt för år 2017–2019 är att MKN klaras av med marginal och att det är högre koncentrationer under vintern än sommaren.

3.2 Haga NO2

Figur 6: Månadsmedelvärden i Haga vilket motsvarar halter på gatunivå, för NO2 år 2018–2019. Streckade linjer årsmedelvärde för respektive år. Gul linje är miljökvalitetsnorm för årsmedelvärde (40 µg/m³) som ej bör överskridas.

Data ifrån Haga fanns inte ifrån år 2017, därav undersöktes endast 2018 och 2019 (se figur 6).

Halterna jämfört med bakgrundshalterna från Femman (se figur 1) är högre, dock avklaras MKN i båda fallen. Första halvåret fram till sommaren har högre halter än efter. Vartdera året har en månad som hamnar högre än vad snittet per år bör vara, maj för 2018 och januari för 2019. Sveriges miljömål på 20 µg/m³ uppnåddes inte något av åren.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec

µg/m³

Månad

NO

månadsmedelvärde Haga

2018 2019 Årsmedel 2018

Årsmedel 2019 MKN årsmedel

15 Figur 7: Dygnsmedelvärde i Haga vilket motsvarar halter på gatunivå, för NO2 år 2018–2019. Gul linje är miljökvalitetsnorm för dygnsmedelvärde (60 µg/m³) som ej bör överskridas. Första dagen i grafen motsvarar första dagen för året.

MKN bör ej överskridas fler än sju dagar per år, precis som för bakgrundshalter. För år 2018 överskreds MKN 19 dagar och för år 2019 11 dagar (se figur 7). Högre halter och fler överträdelser jämfört med bakgrundshalter ifrån Femman (se figur 2), MKN uppnåddes inte.

Generellt högre värden på gatunivå än bakgrundsnivå.

Figur 8: Gatunivåhalt sett till timmedelvärde från Haga, för NO2 år 2018. Gul linje (90 µg/m³) är miljökvalitetsnorm som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361

µg/m³

Dagar

NO

dygnsmedelvärde Haga

2018 2019 MKN dygnsmedel

0 40 80 120 160 200

1 220 439 658 877 1096 1315 1534 1753 1972 2191 2410 2629 2848 3067 3286 3505 3724 3943 4162 4381 4600 4819 5038 5257 5476 5695 5914 6133 6352 6571 6790 7009 7228 7447 7666 7885 8104 8323 8542

µg/m³

Timmar

NO

timmedelvärde Haga 2018

Haga 2018 MKN timmedel

16 MKN på 90 µg/m³ bör max överskridas 175 timmar, precis som för bakgrundshalt. Antal timmar om överskred MKN var 205, alltså klarades inte MKN för timmedelvärde 2018 av.

Stort antal timmar saknades ifrån slutet av februari till mitten av mars, vilket inte kan utesluta fler överträdelser. Högsta uppmätta värde var 187 µg/m³ vilket skedde i slutet av maj (se figur 8).

Figur 9: Gatunivåhalt sett till timmedelvärde från Haga, för NO2 år 2019. Gul linje (90 µg/m³) är miljökvalitetsnorm som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

Antal timmar som överskred MKN år 2019 var 137 (se figur 9). Alltså klarades MKN av till skillnad mot år 2018 (se figur 8). Högsta uppmätta värde år 2019 var 172 µg/m³ vilket är något lägre än högsta värdet år 2018. Gemensamt för gatunivåhalterna i Haga jämfört med bakgrundshalterna från Femman var att halterna generellt var högre och fler överträdelser sett till MKN skedde.

0 40 80 120 160 200

1 220 439 658 877 1096 1315 1534 1753 1972 2191 2410 2629 2848 3067 3286 3505 3724 3943 4162 4381 4600 4819 5038 5257 5476 5695 5914 6133 6352 6571 6790 7009 7228 7447 7666 7885 8104 8323 8542

µg/m³

Timmar

NO

timmedelvärde Haga 2019

Haga 2019 MKN timmedel

17

3.3 Femman PM2.5

Figur 10: Bakgrundshalt sett till månadsmedelvärden från taket på Femman, för PM2.5 år 2017–2019. Streckade linjer årsmedelvärde för respektive år. Gul linje är miljökvalitetsnorm (25 µg/m³) för årsmedelvärde om ej bör överskridas.

Alla tre åren klarade MKN med marginal (se figur 10). Årsmedelvärdena låg på 7,5 µg/m³ för 2017, 7,6 µg/m³ för 2018 och 6,8 µg/m³ för 2019. Alltså skiljer sig inte årsmedelvärdena sig mycket ifrån år till år. Sveriges miljömål Frisk luft har ett tuffare mål på 10 µg/m³ som årsmedelvärde, även det uppnåddes för samtliga tre åren.

0 5 10 15 20 25 30

jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec

µg/m³

Månad

PM

månadsmedelvärde Femman

2017 2018 2019 Årsmedel 2017

Årsmedel 2018 Årsmedel 2019 MKN årsmedel

18

3.4 Haga PM2.5

Figur 11: Månadsmedelvärden i Haga vilket motsvarar halter på gatunivå, för PM2.5 år 2018–2019. Streckade linjer årsmedelvärde för respektive år. Gul linje är miljökvalitetsnorm för årsmedelvärde (25 µg/m³) som ej bör överskridas.

Även på gatunivå uppnåddes MKN för åren 2018 och 2019 (se figur 11). Årsmedelvärde för 2018 var 8,0 µg/m³ och för 2019 6,2 µg/m³. Inga större skillnader mot bakgrundshalterna ifrån Femman (se figur 10) och även här uppnåddes Sveriges miljömål på max 10 µg/m³ för årsmedelvärde.

0 5 10 15 20 25 30

jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec

µg/m³

Månad

PM

månadsmedelvärde Haga

2018 2019 Årsmedel 2018

Årsmedel 2019 MKN årsmedel

19

3.5 Bradford vs Göteborg NO2

Figur 12: Månadsmedelvärde i Bradford och Göteborg (Haga) på gatunivå, för NO2 år 2019. Streckade linjer årsmedelvärde. Gul linje är miljökvalitetsnorm (40 µg/m³) för årsmedelvärde som ej bör överskridas.

Göteborg klarar MKN till skillnad ifrån Bradford år 2019. Bradford har ett årsmedelvärde på 47 µg/m³ medan Göteborg låg på 23 µg/m³ (se figur 12). Samtliga månader är luften mer förorenad i Bradford än i Göteborg.

0 10 20 30 40 50 60 70

jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19

µg/m³

Månad

NO

Bradford vs GBG 2019 månadsmedelvärde

Bradford GBG (Haga) MKN årsmedel Bradford årsmedel GBG (Haga) årsmedel

20 Figur 13: Dygnsmedelvärden i Bradford och Göteborg (Haga) på gatunivå, för NO2 år 2019. Gul linje är

miljökvalitetsnorm (60 µg/m³) som ej bör överskridas. Första dagen i grafen motsvarar första dagen för året.

MKN bör max överskridas sju dygn per år. I Göteborg överskreds MKN år 2019 11 dagar, medan motsvarande siffra i Bradford var 46 dagar (se figur 13). Alltså nåddes inte målet i någon av städerna även om Göteborg relativt Bradford var nära på att klara det. Vissa data ifrån Bradford saknas under året och överträdelserna kan således vara fler. Flest överträdelser skedde under vinterhalvåret för båda städerna. Generellt högre halter i Bradford än i

Göteborg.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361

µg/m³

Dagar

NO2 Bradford vs GBG 2019 dygnsmedelvärde

Bradford GBG (Haga) MKN dygnsmedel

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

1 215 429 643 857 1071 1285 1499 1713 1927 2141 2355 2569 2783 2997 3211 3425 3639 3853 4067 4281 4495 4709 4923 5137 5351 5565 5779 5993 6207 6421 6635 6849 7063 7277 7491 7705 7919 8133 8347 8561

µg/m³

Timmar

NO

Bradford vs GBG 2019 timmedelvärde

Bradford GBG (Haga) MKN timmedel

21 Figur 14: Timmedelvärde i Bradford och Göteborg (Haga) på gatunivå för NO2 år 2019. Gul linje är

miljökvalitetsnorm (90 µg/m³) som ej bör överskridas. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

MKN bör max överskridas 175 timmar per år, i Göteborg överskreds MKN år 2019 137 timmar, medan motsvarande siffra i Bradford var 196 timmar (se figur 14). Alltså klarades målet i Göteborg men inte i Bradford. Högsta värde för Bradford låg på 166 µg/m³ medan högsta värde för Göteborg låg på 172 µg/m³, vilket indikerar att det för enstaka timmar kan bli lika förorenat i Göteborg som i Bradford, men Bradford är mer förorenat än Göteborg i det långa loppet.

3.6 Bradford vs Göteborg PM2.5

Figur 15: Månadsmedelvärde i Bradford och Göteborg (Haga) på gatunivå, för PM2.5 år 2019. Streckade linjer årsmedelvärde. Gul linje är miljökvalitetsnorm (25 µg/m³) som ej bör överskridas.

MKN år 2019 för PM2.5 klarades av både i Bradford och Göteborg. Årsmedelvärdet var dock

0 5 10 15 20 25 30

jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19

µg/m³

Månad

PM

Bradford vs GBG 2019 månadsmedelvärde

Bradford GBG (Haga) Bradford årsmedel GBG (Haga) årsmedel MKN årsmedel

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361

µg/m³

Dagar

PM

Bradford vs GBG 2019 dygnsmedelvärde

Bradford GBG (Haga) Sveriges miljömål

22 13,7 µg/m³ för Bradford och 6,2 µg/m³ för Göteborg (se figur 15). Även om båda städerna klarade målet, hade Göteborg cirka hälften så höga halter som Bradford över året. Data ifrån augusti i Bradford saknas.

Figur 16: Dygnsmedelvärde i Bradford och Göteborg (Haga) på gatunivå, för PM2.5 år 2019. Gul linje är Sveriges miljömål (25 µg/m³) som ej bör överskridas. Första dagen i grafen motsvarar första dagen för året.

Det finns ingen MKN satt för PM2.5 och dygnsmedelvärde, men i Sveriges miljömål Frisk luft är en gräns på 25 µg/m³ satt. Den gränsen överskreds i Göteborg endast en gång under 2019, och det med liten marginal, 25,2 µg/m³ uppmättes i slutet av februari. Skulle Bradford ha ett motsvarande mål skulle det överskridits 33 gånger med ett högsta uppmätt värde på 69 µg/m³ i slutet av februari (se figur 16). Det saknas en del data ifrån både Göteborg och Bradford, främst mot slutet av sommaren och början av hösten.

3.7 Temperatur- och vindpåverkan

Figur 17: Bakgrundshalt sett till timmedelvärden från taket på Femman, för NO2 år 2019 jämfört med timmedelvärde för temperatur. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

Temperaturen var tydligt högre under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Under vinterhalvåret återfanns de högsta topparna av NO2, medan det under sommaren var generellt lägre halter (se figur 17).

-10,00 -5,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00

0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00 140,00 160,00 180,00

1 252 503 754 1005 1256 1507 1758 2009 2260 2511 2762 3013 3264 3515 3766 4017 4268 4519 4770 5021 5272 5523 5774 6025 6276 6527 6778 7029 7280 7531 7782 8033 8284 8535

Temperatur (°C)

µg/m³

Timmar

NO

mot temperatur 2019 Femman

NO2 C°

23 Figur 18: Bakgrundshalt sett till dygnsmedelvärden från taket på Femman, för NO2 år 2019 jämfört med

dygnsmedelvärdet för vindhastighet. Första dagen i grafen motsvarar första dagen för året.

Vid topparna av vindhastighet återfinns ofta ett motsatt lägre värde för koncentrationen av NO2. 1 januari har det högsta värdet för året sett till vindhastighet, 7,6 m/s och ett bland de lägre halterna av NO2, 4,3 µg/m³. Punkt 334 vilket motsvarar 30 november år 2019 var den dag då dygnsmedelvärdet för vindhastigheten var som lägst, 0,95 m/s. Motsvarande

koncentration av NO2 för denna dag var 60 µg/m³ (se figur 18).

Figur 19: Timmedelvärde för bakgrundshalt ifrån Femman för PM2.5 år 2019, jämfört med temperatur. Första timmen i grafen motsvarar första timmen för året.

-10,00 -5,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00

-10,00 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00

1 252 503 754 1005 1256 1507 1758 2009 2260 2511 2762 3013 3264 3515 3766 4017 4268 4519 4770 5021 5272 5523 5774 6025 6276 6527 6778 7029 7280 7531 7782 8033 8284 8535

Temperatur (°C)

µg/m³

Timmar

PM

mot temperatur 2019 Femman

PM2,5 Temperatur

0 1 2 3 4 5 6 7 8

0 10 20 30 40 50 60 70

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361

m/s

µg/m³

Dagar

NO

mot vindhastighet 2019 Femman

NO2 Vindhastighet

24 Temperaturen var tydligt högre under sommarhalvåret än vinterhalvåret år 2019. Under vinterhalvåret återfanns de högsta topparna av PM2.5 liknande mönstret för NO2, medan det under sommaren var generellt lägre halter (se figur 19).

Figur 20: Dygnsmedelvärde för bakgrundshalt ifrån Femman för PM2.5 år 2019, jämfört med vindhastighet.

Första dagen i grafen motsvarar första dagen för året.

1 januari år 2019 har det högsta värdet för året sett till vindhastighet, 7,6 m/s, och punkt 334 vilket motsvarar 30 november var den dag då dygnsmedelvärdet för vindhastigheten var som lägst, 0,95 m/s. Inga tydliga toppar eller dalar för koncentrationen av PM2.5 sett till

vindhastigheten. 1 januari var halten PM2.5 7,1 µg/m³ och 30 november 9,6 µg/m³ (se figur 20).

4. Diskussion

För NO2 analyserades data i Göteborg både ifrån gatunivå (Haga) (se figur 6-9) och

bakgrundshalter ifrån Femmans tak (se figur 1-5). Mätningarna ifrån Haga (se figur 6) hade betydligt högre halt av NO2 sett till årsmedelvärde än Femman (se figur 1) år 2018 och år 2019. Mätstationen i Haga är i nära anslutning till en trafikerad väg vilket antagligen leder till de högre uppmätta halterna. Även om MKN klaras av att nås sett till årsmedelvärde på både gatunivå och som bakgrundshalt, är det endast som bakgrundshalt Sveriges miljömål Frisk luft uppnås. Ju lägre halter desto bättre, så att Sveriges miljömål är tuffare än MKN kan hjälpa till att få ner halterna ytterligare.

Jämförs figur 2 och figur 7, vilka är baserade på samma data som graferna för årsmedelvärde men nu omräknat till dygnsmedelvärden istället, syns även här att Haga har högre halter än Femman. Alla toppar för Femman som överskred MKN skedde under vintern samtliga tre åren, medan det för Haga, främst år 2018 även fanns kontinuerligt höga toppar under sommaren. En mer direkt påverkan ifrån trafiken, snarare än väderförhållanden kan vara orsaken, även om år 2019 har halter på gatunivå som går ner under sommaren. Även om

0 1 2 3 4 5 6 7 8

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1 10 19 28 37 46 55 64 73 82 91 100 109 118 127 136 145 154 163 172 181 190 199 208 217 226 235 244 253 262 271 280 289 298 307 316 325 334 343 352 361

m/s

µg/m³

Dagar

PM2.5 mot vindhastighet 2019 Femman

PM2,5 Vindhastighet

25 MKN överskreds enstaka tillfällen som bakgrundshalt, uppnåddes målet på max sju

överskridna dagar. Detsamma gällde inte för gatunivå, där överträdelserna blev för många både för år 2018 och 2019. År 2018 var ett år med många omdirigeringar av trafiken i Haga vilket påverkade halterna av NO2 på gatunivå (Jildén, 2020). Detta är antagligen den stora anledningen till att år 2018 var värst och är det år som även har så pass höga toppar även under sommaren.

Figur 3–5 visar timmedelvärde för bakgrundshalt medan figur 8–9 visar gatuhaltnivån. Då graferna är baserade på samma data som tidigare, men nu omräknat till timmedelvärde, uppvisas ett liknande mönster. MKN klaras av även sett till timmedelvärden för

bakgrundshalter, men för gatunivå så uppnåddes inte målet för år 2018, däremot för år 2019.

Ytterligare tecken på att år 2018 sticker ut som ett år med något annorlunda förutsättningar på grund av omdirigering av trafiken. För 2018 (se figur 8) saknas även en stor mängd data för första kvartalet, en period av året som åtminstone år 2019 (se figur 17), eventuellt på grund av lägre temperaturer uppvisade högre halter av NO2. De lägre temperaturerna kan leda till inversion vilket är vanligast under bland annat denna period av året, en inversion kan i sin tur leda till högra halter av föroreningar på grund av den stilla luften (SMHI, 2013). Alltså kan det inte uteslutas att år 2018 hade ännu fler höga toppar av NO2.

Årsmedelvärdet för PM2.5 varierar inte nämnvärt ifrån år till år. Jämförs bakgrundshalter (se figur 10) och gatuhaltnivåer (se figur 11) så är skillnaderna även här små. Det är till och med så att det lägsta årsmedelvärdet för PM2.5 uppmättes på gatunivå år 2019. I övriga figurer har gatunivåhalterna varit värre än bakgrundshalten. Då PM2.5 har en större förmåga att färdas långa sträckor ifrån andra städer eller länder till skillnad mot NO2, kan det vara förklaringen till att bakgrundshalt och gatunivåhalt är på ungefär samma nivå. Nivåerna på gatunivå bör vara främst ifrån trafiken, medan bakgrundsnivån även har sekundära PM2.5-föroreningar som färdats utifrån. Det ska dock tilläggas att även om Göteborg inte direkt kan påverka yttre faktorer, så klaras både MKN för årsmedelvärde och det tuffare Sveriges miljömål Frisk luft.

Bradford har genomgående betydligt högre halter av både PM2.5 och NO2 än Göteborg, trots att båda städerna är jämförbart stora och har ett liknande maritimt klimat. Bradford klarar dock av MKN för PM2.5 och årsmedelvärde på gatunivå, men sett till NO2 uppnåddes inte MKN för något uppmätt medelvärde. Liksom för Göteborg är det främst fokus på minskning av NO2 som krävs.

Då data ifrån Bradford representerar gatunivå jämförs denna data med Haga. Som tidigare nämnt klarade Göteborg MKN för NO2 och årsmedelvärde vilket Bradford inte gör. De överskrider gränsen knappt men klart och har ungefär dubbelt så hög koncentration av NO2

som Göteborg (se figur 12). Samtliga månader för året är Bradford mer förorenat.

Liksom MKN för årsmedelvärde så klarar Bradford inte gränsen för dygnsmedel heller då MKN max bör överskridas sju dagar. Bradford överskred gränsen 46 dagar och har nästan genomgående högre halter av NO2 än Göteborg som överskred gränsen 11 dagar (se figur 13).

26 Gemensamt är att de båda städerna har störst problem under vintern, antagligen till följd av kall luft och stilla luft vilket leder till inversioner.

Då data för timmedel är baserat på samma data som dygnsmedel ser mönstret liknande ut över året. Bradford klarade inte av MKN vilket Göteborg ändå gör (se figur 14). Enstaka timmar når Göteborg lika höga halter som Bradford vilket antagligen kan ske under rusningstrafik.

Även gällande PM2.5 är Bradford en mer förorenad stad, dock klarar de av MKN för årsmedelvärde med marginal. Utsläppshalterna är cirka dubbelt så höga i Bradford som i Göteborg (se figur 15).

Någon MKN för PM2.5 och dygnsmedel finns inte, men Sveriges miljömål Frisk luft har satt en gräns som bör uppnås. Sveriges miljömål är genomgående tuffare än MKN, ändå klarar Sverige av målet så gott som varje dag, medan om Bradford vore haft samma mål, överskrider gränsen 33 gånger (se figur 16). Bradford uppvisar mer föroreningar både gällande NO2 och PM2.5, oavsett vilket medelvärde som jämförs.

Sett till genomsnittlig vindstyrka under året, blåser det starkare i Bradford, vilket borde vara något positivt. Tittas det i figur 18 så tenderar halterna av NO2 att sjunka vid högre

vindhastighet i Göteborg, så liknande situation bör uppstå i Bradford. Trots denna extra vind har Bradford ändå högre halter. Då båda städerna har ett liknande klimat, ett maritimt klimat utan större skillnader i temperatur och nederbörd, samt att båda städernas största enskilda utsläppskälla är trafiken kan det med stor sannolikhet vara just den som bidrar till de högre halterna i Bradford. En lägre befolkningstäthet kan göra att längre sträckor behöver färdas och att då bilen blir ett smidigare alternativ.

5. Slutsats

NO2 är ett större problem än PM2.5 i både Bradford och Göteborg, fokus bör ligga på att minska NO2 i första hand. På gatunivå där folk vistas och utsätts i högre grad, var också halterna högre än bakgrundsnivån. Alltså kommer en bra bit på lösningen att kunna

genomföras genom att minska de lokala utsläppen, främst ifrån trafik. Färre bilar med lägre utsläppshalter är den enkla lösningen, hur är svårare. Hur Bradfords strategi med miljözoner, vilken implementeras år 2021, kommer minska utsläppen återstår att se. För Göteborg planeras fler och säkrare gång-, och cykelvägar och staden ska tätbebyggas istället för att spridas ut för att minska bilåkandet. Fler användare av bilpooler kan vara en del av lösningen.

Göteborgs mål till år 2035 med att minska biltrafik med en fjärdedel och fördubbla gång, cykel- och kollektivåkandet behöver följas upp genom åren. Databrist är ett problem både i Kingston och Nairobi. Kingston anser sig vara beroende av internationell hjälp för att kunna ställa om till trafik med lägre utsläpp. Nairobi har infört restriktioner mot äldre bilar vilket kan liknas vid Bradfords strategi med miljözoner där viss trafik får betala för att äntra staden.

I Göteborg, Bradford och Kingston hade det räckt relativt långt att lösa utsläppsproblematiken ifrån trafiken, medan det i Nairobi finns andra ytterligare stora problem så som

sopförbränning utomhus och matlagning över öppen eld inomhus.

27

Tack

Stort tack till mina handledare Johan Boman och Ågot Watne som bidragit med idéer och bollande av förslag, samt information under arbetets gång. Ett tack även till Samuel Mwaniki Gaita och Michael Coley som hjälpt mig besvara frågor kring hur situationen är i Nairobi respektive Kingston. Till sist ett tack till Sofia Nilsson, vänner och familj för stöd genom arbetet.

28

Referenser:

AIR, S. O. G. 2019. State Of Global Air/2019 A SPECIAL REPORT ON GLOBAL EXPOSURE TO AIR POLLUTION AND ITS DISEASE BURDEN.

BOVERKET 2019. Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019.

BRADFORD, B. B. 2020a. Is air quality a problem? [Online]. Available:

https://www.bradford.gov.uk/breathe-better-bradford/is-air-quality-a-problem/is-air- quality-a-problem/ [Accessed 2020-10-09].

BRADFORD, B. B. 2020b. What is proposed? [Online]. Available:

https://www.bradford.gov.uk/breathe-better-bradford/what-is-proposed/what-is-proposed/

[Accessed 2020-10-23].

COHEN, A. J., ROSS ANDERSON, H., OSTRO, B., PANDEY, K. D., KRZYZANOWSKI, M., KUNZLI, N., GUTSCHMIDT, K., POPE, A., ROMIEU, I., SAMET, J. M. & SMITH, K. 2005. The global burden of disease due to outdoor air pollution. J Toxicol Environ Health A, 68, 1301-1307.

COLEY, M. 2020-10-19 2020.

EEA, E. E. A. 2019. Air quality in Europe — 2019 report.

GAITA, S. M. 2020-10-19 2020.

GÖTEBORGS-STAD. 2020. Luftkvaliteten i Göteborg [Online]. Available:

https://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/miljolaget-i-goteborg/luft/luftkvaliteten-i- goteborg/!ut/p/z1/hY7BCoJAGISfxuv-

_2qadtsCI5W0CLK9hMq2CuqKbi309NkxKJrbMN8wAxxy4H3xaGShG9UX7ewv3LtmNDr4a8ow 3QYh7k5xFu7jJN0cbTj_A_gc4w8xhAh4U3bEVB1B4lDbo4FrL33HXrjovudZXzq-

BD6KmxjFSO7j_KrWephWFlpojCFSKdkKUqnOwm-

VWk0a8k8Shi5_JuLMXnhn1ig!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [Accessed 2020-09-25].

HELLBERG, S., BERGSTRÖM JONSSON, P. J., MAGNUS , SUNNEMAR, M. & ARBRY, H. 2014a.

GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD. 41.

HELLBERG, S., BERGSTRÖM JONSSON, P. J., MAGNUS , SUNNEMAR, M. & ARBRY, H. 2014b.

GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD.

HOEK, G., BRUNEKREEF, B., GOLDBOHM, S., FISCHER, P. & VAN DEN BRANDT, P. A. 2002. Association between mortality and indicators of traffic-related air pollution in the Netherlands: a cohort study. The Lancet, 360, 1203-1209.

IQAIR 2020. 2019 WORLD AIR QUALITY REPORT Region & City PM2.5 Ranking.

JILDÉN, J. R. 2020. AIR QUALITY AROUND CONSTRUCTION SITES: PARTICULATE MATTER EMISSIONS A study of the Haga construction site and the use of low-cost sensors. Master, Göteborgs Universitet.

NATIONALENCYKLOPEDIN 2020. maritimt klimat.

NATURVÅRDSVERKET 2019. Frisk luft – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019.

NATURVÅRDSVERKET. 2020a. Fakta om kväveoxider i luft [Online]. Available:

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och- luft/Luftfororeningar/Kvaveoxider/ [Accessed 2020-10-22].

NATURVÅRDSVERKET. 2020b. Fakta om partiklar i luft [Online]. Available:

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Partiklar/

[Accessed 2020-10-09].

NATURVÅRDSVERKET. 2020c. Hur kan transporternas miljöpåverkan minska? [Online]. Available:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Transporter-och-trafik/Hur-kan-transporternas-miljopaverkan-minska/

[Accessed 2020-09-30].

PROGRAMME, U. E. 2020. Why civil society matters [Online]. Available:

https://www.unenvironment.org/civil-society-engagement/why-civil-society-matters [Accessed 2020-10-23].

29 SCB. 2020. Tätorter i Sverige [Online]. Available: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-

siffror/miljo/tatorter-i-sverige/ [Accessed 2020-09-24].

SMHI. 2013. Inversion [Online]. Available: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/inversion-1.28269 [Accessed 2020-10-20].

SOU, S. O. U. 2020. Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon.

SVERIGES-MILJÖMÅL. 2019a. Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund, årsmedelvärde [Online].

Available: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/pm25-halter-i-urban- bakgrund/ [Accessed 2020-10-09].

SVERIGES-MILJÖMÅL. 2019b. Utsläpp av kväveoxider (NOx) till luft [Online]. Available:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/kvaveoxidutslapp/ [Accessed 2020- 10-22].

SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020a. Frisk luft [Online]. Available:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/ [Accessed 2020-09-25].

SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020b. God bebyggd miljö [Online]. Available:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/ [Accessed 2020-09-25].

SVERIGES-MILJÖMÅL. 2020c. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål [Online]. Available:

https://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/ [Accessed 2020-09-25].

TRAFIKVERKET. 2019. Vägtrafikens luftutsläpp [Online]. Available: https://www.trafikverket.se/for- dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Luft/Vagtrafikens-utslapp/ [Accessed 2019-09- 11].

VETENSKAPSFESTIVALEN. 2020. STORT TACK FÖR I ÅR! [Online]. Available:

https://vetenskapsfestivalen.se/hem/ [Accessed 2020-10-23].

WHO, W. H. O. 2020. Air pollution [Online]. Available: https://www.who.int/health-topics/air- pollution#tab=tab_1 [Accessed 2020-10-08].

WIKIPEDIA. 2003. Göteborg [Online]. Available: https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborg [Accessed 2020-10-21].

WIKIPEDIA. 2004. Bradford [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Bradford [Accessed 2020-10-21].

ÅSTRÖM, E. 2019. Ny fotobok om livet på soptippen. Norrbottenskurien.