Poänger med ett universitetsförlag

Här lyfter jag fram några viktiga poänger med ett universitetsförlag.

Först diskuterar jag tre olika synvinklar på förlaget. Därefter två olika typer av problemställningar: För det första lyfter jag fram tre viktiga problem som förlaget skulle innebära en lösning på. För det andra be-rör jag tre olika punkter som det är viktigt att ha med i tankarna och att försöka lösa i diskussionen om att starta ett förlag.

3.1.1 Tre synvinklar på förlaget

Det finns poänger med ett Lunds universitetsförlag ur åtminstone tre synvinklar. Ur universitetets synvinkel handlar det om synlighet och om att odla varumärket Lunds universitet genom en ambitiös och högkvalitativ utgivning. Universitetet visar upp sig genom varje

en-35

skild publicerad bok (eller liknande produkt), men minst lika mycket genom själva greppet: en framåtsyftande och innovativ publicerings-verksamhet och ett sätt att ta forskningsproduktion och -spridning på allvar även inom andra publiceringsformer än tidskriftsartikeln.

Ur forskarnas synvinkel är den publiceringsplats som universitets-förlaget skulle erbjuda mycket eftertraktad. Den löser flera av de problem som möter en forskare som vill publicera en forskningsbok som både är kvalitetsgranskad och följer rekommendationerna om open access, som blir marknadsförd och där förlaget är intresserat av att sprida boken och låta den ”leva länge”. Det är en kravprofil som in-te alltid är lätt tillgänglig i dagens utgivningsvärld.

Ur nationell och internationell synvinkel, slutligen, skulle Lunds universitets satsning kunna bli en del av lösningen på en del av de problem som svenska monografi- och antologiförfattande forskare har generellt. Flera lärosäten och även forskningsfinansiärer diskute-rar idag, mer eller mindre löst, bokpubliceringens problem och behov:

att det är något som fattas och behöver åtgärdas vad gäller akademisk bokpublicering i Sverige, och möjligheten att starta någon form av för-lag. Lunds universitetsförlag kan här fungera som både inspiration och samarbetspartner till andra universitet, samtidigt som dessa ock-så inspirerar Lunds arbete. Eftersom det inte är meningen att förlaget endast ska publicera lundaforskare innebär universitetsförlaget en möjlig lösning för fler forskare än våra egna – samtidigt som Lund är den starka drivkraften här.

3.1.2 Tre viktiga problem som förlaget kan lösa

Här är tre problem som forskare idag ställs inför i sitt arbete med att publicera sin forskning i bokform:

a) Open access – både Lunds universitet självt och SUHF har slagit fast att det är en viktig målsättning att vår forskning ska publiceras via open access, dvs. digitalt fritt tillgängligt. Allt fler forsknings-finansiärer kräver open access-publiceringar vad gäller artiklar, och

36

det är troligen bara en tidsfråga innan detta krävs också av publicera-de monografier. Att arbeta med publicera-denna fråga på ett för forskarna gi-vande sätt är en viktig del av ett universitetsförlags verksamhet.

b) Samarbete med existerande förlag har vissa typer av problem.

Det handlar om sådant som copyright, bokens livslängd och mark-nadsföring gentemot olika målgrupper och svårigheten att få publice-ra via open access. Hit hör också problemen med att kommersiella universitetsförlag inte publicerar god forskning om den inte också kan bedömas vara lönsam. Detta leder bland annat till att det är svårt att få tvärvetenskapliga projekt att bli publicerade på dessa förlag, efter-som titlarna marknadsmässigt hamnar mellan två inriktningar och därmed inte enkelt kan ges plats i existerande ämnesserier. Ett eget universitetsförlag skulle tvärtom kunna uppmuntra denna typ av djärvhet och gränsöverskridande.

c) Upplösningen av gränserna för bokformen har gett upphov till en mängd mindre seriösa förlag på marknaden. Detta innebär prob-lem för bibliotek och andra inköpare att sortera och bedöma böckers eller förlags tillförlitlighet – bl.a. har det förekommit att svenska bib-liotek köpt in böcker som marknadsförs som aktuella och nydanande men som visat sig vara ”klipp-och-klistra”-böcker av material hämtat från Wikipedia och andra sidor på internet.¹⁵ Det finns en annan sida av detta problem, när den vetenskapliga bokmarknaden rör sig mot allt mer open access-publicering, då kostnaden därmed tas ut från producenten snarare än konsumenten. Detta lockar oseriösa förlag att försöka tjäna pengar genom att ta ut avgifter från vetenskapsmän utan att erbjuda den referee-granskning, kvalitetsgranskning, sprid-ning eller marknadsföring som utlovas – och publikationen är därmed i praktiken värdelös.¹⁶ Båda dessa sidor av problemet pekar på universitetets möjlighet – att genom att driva ett förlag stå som en

15 Se t.ex. Rasmus Fleischer, Boken & Biblioteket, Stockholm: Ink förlag, 2011.

16 Detta fenomen uppmärksammades bl.a. i oktober 2011 i tidningen Universitets-läraren: Per-Olof Eliasson, ”Bluff-förlag söker forskare en allt vanligare företeel-se”, Universitetsläraren nr 15 2011, s. 14–15.

37

stabil garant för kvalitet och vetenskap, en garant för den seriösa forskningen i en delvis kaotisk publiceringsvärld.

3.1.3 Tre viktiga punkter i förlagsdiskussionen

Här är tre viktiga punkter som behöver vara med i diskussionen om att starta ett universitetsförlag.

(a) Missuppfattningen att detta skulle vara detsamma som att åter-starta Lund University Press. Lund University Press var en samlings-plats för alla skriftserier som sköttes i samarbete med Studentlittera-tur, utan refereegranskning och utan att alltför mycket kraft lades på att utforma eller sprida böckerna.¹⁷ Denna rapports förslag syftar till att skapa ett förlag med refereegranskning och mycket hög svansfö-ring vad gäller kvalitet, innovation, marknadsfösvansfö-ring och spridning.

Vi måste, så att säga, återerövra begreppet ”förlag” och begreppet

”Lunds universitetsförlag” från denna tidigare verksamhet.

(b) Artiklar kontra bok som publiceringsform och bibliometrins di-lemma. Mycket av forskningens belöningssystem är uppbyggt på arti-keln som publiceringsform. Inom många ämnen, främst men inte en-dast inom humaniora och teologi, hävdar forskarna att bokens längd är en förutsättning för många metoder och material – den kan inte er-sättas med att endast publicera forskning i texter à cirka 20 sidor.

Detta medför att man måste hitta sätt att upprätthålla en bra infra-struktur för denna forskning.

Inom bibliometrin och andra liknande former av mätning bedöms kvalitet genom kvantitativa undersökningar. Här är det artikeln – och inte vilken artikel som helst, utan den som är publicerad i vissa utvalda internationella tidskrifter – som räknas. Ur ett strikt biblio-metriskt perspektiv, så som det ser ut i svensk tappning, skulle man kunna hävda att publicering av böcker över huvud taget är onödig (se

17 Här kan vi jämföra med Uppsalas AUU, Acta Universitatis Upsaliensis, som har samma grundidé men där man kring år 2000 i stället för att lägga ner, som Lund gjorde, inledde ett samarbete med universitetsbiblioteket. En utförligare jämfö-relse med Uppsala finns i avsnitt 5.1.5.

38

vidare avsnitt 7.2). Detta är dock en förenklad syn på vetenskap som diskvalificerar hela ämnesområden och deras arbetssätt, och denna rapport har utformats utifrån att detta inte är ett rimligt synsätt. Här finns ett systemfel som snarare borde påpekas och motarbetas än accepteras. I den norska modellen för bibliometri räknas däremot även monografier och antologier, och högre poäng ges för en kanal (dvs. exempelvis ett förlag) som inte endast har en lokal profil – vilket Lunds universitetsförlag inte heller skulle ha.

c) Vem ska betala? Jag menar att detta inte kan bedrivas som en i första hand kommersiell verksamhet, utan att en tillfredsställande spridning av forskningsresultaten måste ses som en del av forsknings-verksamheten. Därmed följer att man inte kan se den slutgiltiga kun-den, läsaren, som den som ska bidra med den större delen av betal-ningen. I stället ligger detta på lärosätet/forskaren, med stöd från till-gängliga stipendier och fondmedel. Kundens betalning kan användas för att täcka distributionssystemet och en del av tryckkostnaden.

3.2 Förslag riktade till Lunds universitet centralt