Polandball-parafrasen

I följande tabell har vi klippt ut och sorterat deltagarna som representeras av bollar i texten (Sverigedemokraterna, 2015). Tabellen fungerar som ett medel för att underlätta i den visuella textanalysen och bidrar även med en koncis inblick i textens verklighetstolkning.

33 Nationaliteter:

Israel Sverige Palestina

Politiska partier:

Centerpartiet Feministiskt initiativ Folkpartiet Kristdemokraterna

Miljöpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

Socialdemokraterna och Landsorganisationen

Redaktioner:

Aftonbladet Dagens Nyheter Expressen Sveriges television Polis och väktare:

Polis #1 Polis #2 Säkerhetspolis Väktare Invandrare och

terrorister:

Krigsflykting (?) IS-ledare (?) Terrorist #1 Terrorist #2 Övriga:

34

Som vi kan se fyller återgivningen av deltagarna en parodierande funktion. Vår tolkning är att valet av stilgrepp fungerar som en implicit kommentar i stil med ”den svenska politiken är ett skämt”. Samtidigt kan man tänka sig att den skämtsamma tonen fyller en garderande funktion i stil med ”det är bara på skoj”. Det utesluter dock inte möjligheten att utröna vidare versioner av verkligheten i uttrycket. Vi kommer från och med nu att fokusera på de deltagare som är kopplade till frågor om terrorism- och invandringsfrågor.

Som nationaliteter representeras utöver Sverige även Israel och Palestina vid ett tillfälle. Berättarrösten förklarar: ”Sverige är nog ensamma om att bli osams med båda sidorna i Israel–Palestinakonflikten – på en och samma gång.” I videon får man se hur Socialdemokraterna, Landsorganisationen och Miljöpartiet står hoptryckta bredvid en blågul present mellan en boll som representerar Israel, en som representerar Palestina och ytterligare en som representerar Islamiska staten. De tre sistnämnda aktörerna har arga ögon och rör sig sakta närmare de tre svenska partierna.

2 minuter och 51 sekunder in i videon

Utöver den hotbild som målas upp i sammanhanget kan man genom den varierande stor-leken på bollarna gissa sig till grader av hotfullhet, varav Islamiska staten utgör det största hotet.

När det kommer till bollarna som representerar flyktingar är samtliga beväpnade, antingen med sablar eller automatvapen. Endast en av fyra sorters deltagare kan antas representera flyktingar utan direkt anknytning till terrorism: gröna bollar som utöver automatvapen har attribuerats med ärr, blodfläck och gasbinda. De återges alltid i blandad grupp tillsammans med både omärkta terrorister och terrorister från Islamiska staten, som varje gång är i färd med att närma sig en grupp svenska deltagare. Första gången är det Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och en deltagare som vi har valt att kalla ”Hipster” som välkomnar en grupp invandrare med ett plakat som säger ”Refugees welcome”.

35

Andra gången är det samma grupp aktörer som sakta närmar sig Socialdemokraterna, Lands-organisationen, Miljöpartiet och Vänsterpartiets bakifrån.

2 minuter och 43 sekunder in i videon

I den andra bilden kan partiernas passiva deltagande och frånvända blickar tolkas antingen som tillskriven ovisshet eller ovilja att ställa sig öga mot öga med den problematik som Sverigedemokraterna menar att de ser i situationen. I den första bilden är det deltagarna med tydligast löjeväckande attribut (skäggstubben på Feministiskt initiativ, den sjaskiga mössan på Miljöpartiet och flugsvärmen runt hipstern), vilket kan tänkas berätta för mottagaren att det är den inhemska deltagargrupp Sverigedemokraterna ser ner på allra mest. Man kan också se denna generalisering som att Sverigedemokraterna idealistiskt sett placerar samtliga flyktingar inom samma hotbild, och på så vis förstärker sitt alarm om flyktingkrisen. För att ytterligare befästa åsikten att oppositionspartierna vägrar se deras tolkning av verkligheten påpekar berättarrösten vid ett tillfälle sarkastiskt ”Och ja, i Sverige lever terrorister gott. Sossarna, vänsterpartiet, miljöpartiet och innerstadstjejerna i Fi vill ge terrorister förtur i bostadskön, jobb och förstås; en massa bidrag.”

36

5.4.2.1 Otecknade deltagare

”Mediatränade politiker” ”Ryggradslösa liberaler”

”Pompösa sossar” ”Innerstadshippies”

”PR-byråer” ”Kulturredaktioner”

”Proffstyckare” ”Vanligt folk”

Här presenteras några av videons otecknade deltagare. Tabellen följer i kronologisk ordning hur inslagen tas upp i Youtubevideon.

Första bilden representerar det Sverigedemokraterna kallar ”medietränade politiker”. Här ser vi flera deltagare som ser exakt lika ut. De är samma person i samma kläder och detta berättar för oss att Sverigedemokraterna uppfattar dessa personer som icke-människor, alltså något som snarare kan liknas vid robotar. Detta ställer de i motsats till sina egna politiker som då ska representera de mänskliga. Vidare tar de upp de de kallar för ”ryggradslösa liberaler”

37

som representeras av en ung man som ser nedåt. Här ligger fokus på ordet ”ryggradslös” som då står som motsats till det Sverigedemokraterna vill framhäva sig själva som. Det är även en ung man vilket tolkas som ett försök att gestalta den snabba moderna marknaden där äldre människor med mer erfarenhet kan hamna i bakgrunden.

Den tredje deltagaren Sverigedemokraterna tar upp är ”pompösa sossar” som då representeras av en medelålders man sovandes i en soffa. Iklädd skjorta, slips och kostym-byxor förstår vi att denna gestaltning valdes med viljan att visa en ekonomiskt framgångsrik man som är lat.

Efter gestaltningen av ”pompösa sossar” följer en bild på de Sverigedemokraterna kallar för ”innerstadshippies”. Här gestaltas gruppen av en ung man med någon typ av läsplatta i en urban miljö.

Vidare följer en grupp deltagare, ”pr-byråer”, som gestaltas av olika personer i en festmiljö på en plats med vita väggar. Vi ser en anspelning på en stereotypisk uppfattning av pr-byråer som barnsliga eller på annat vis lössläppta.

Efter detta följer gestaltningen av ”kulturredaktioner” som då representeras av två män i en parkmiljö, som spelar på musikinstrument. De två männen skulle i den givna miljön med de givna attributen kunna uppfattas som flummiga. Detta tolkas som ett grepp för att av-väpna dessa personers trovärdighet.

Den sista bilden som representerar Sverigedemokraternas antagonister är de Sverige-demokraterna kallar för ”proffstyckare”. Här ser vi en direkt ironisk anspelning på en person som diskuterar på en icke-professionell nivå. Även här tolkar vi greppet som ett verktyg för att förminska dessa personers trovärdighet.

Sist i följden av otecknade deltagare ser vi bilden på det som tolkas som ett Sverigedemokratiskt ideal: ”vanligt folk”. Denna grupp representeras av en äldre kvinna och en äldre man (vi antar att det föreställer två pensionärer, efter som det är en målgrupp Sverigedemokraterna värnar om) hållandes hand, på väg mot en bil. Detta par befinner sig i en landsbygdsmiljö och vi tolkar bilden som ett försök att gestalta det Sverigedemokraterna kallar svenskt och som då ställs som direkt motsats till de övriga gestaltade grupperna. Den slutliga bilden är också den bild som inte innehåller spår av ironi, sarkasm eller annat som på något vis försöker förlöjliga eller skämta om den gestaltade gruppen.

38

6. Diskussion

Uppsatsen mynnar nu ut i en avslutande diskussion. Här sammanförs frågorna och resultaten för att redovisa hur väl undersökningen har lämpat sig för frågeställningen. Vi vill även här ge plats åt reflektioner som tidigare inte har fått utrymme.