AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Sverigedemokraterna och flyktingkrisen
En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas aktivitet på sociala
medier
Bo Söderlund och Jesper Olsson
2016
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Svenska språket
Programmet för professionellt skrivande Svenska språket 3 för professionellt skrivande
Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Ann Blückert
Table of Contents
Sammandrag
I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.
Nyckelord: Sverigedemokraterna, Diskursanalys, Flyktingkrisen, Facebook, Youtube,
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Frågeställning och syfte 2
2. Teori
3
2.1 Val av teori 3 2.2 Diskurs 3 2.3 Kritisk diskursanalys 3 2.4 Konstruktivistisk språksyn 43. Metod
5
3.1 Multimodal textanalys 5 3.1.1 Attribut 5 3.1.2 Process 5 3.1.3 Aktör 6 3.2 Ideationell funktion 6 3.3 Interpersonell funktion 6 3.4 Intertextuell funktion 7 3.5 Val av material 7 3.6 Metodval 8 3.7 Metodkritik 84. Tidigare forskning
9
4.1 Mörkenstam 9 4.2 Hagren Idevall 95. Analys
11
5.1 Inställning till flyktingkrisen 11
5.2 Hur benämns flyktingarna? 18
5.3 Flyktingkrisen – problem och lösningar 23
5.4 Visuell analys av Youtubevideo 29
5.4.1 Generellt om internetfenomen 29
5.4.2 Analys 31
5.4.2.1 Kollage 31
5.4.2.2 Polandball-parafras 32
6. Diskussion
38
6.1 Huvudresultaten och deras konsekvenser 386.2 Förklaringar till resultaten? 38
6.3 Hur resultatet kan användas i framtida studier 38
6.4 De övriga partierna 39
6.5 Slutsats 39
7. Källförteckning
40
Bilaga 1 – Youtubevideo
42
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I slutet av 2014 var det enligt FN 60 miljoner människor på flykt (Sveriges radio, 2015). Dagens Nyheter och Ipsos mätning visar 2016 att invandringsfrågan är den överlägset viktigaste politiska frågan för väljarna (Mikael Delin, 2016). Sverige-demokraterna väljer att göra flyktingkrisen till sitt baner på landets politiska arena och har åtnjutit en stadig ökning i väljarstödet sedan framgångarna i valet 2014.
Denna uppsats ämnar undersöka språket om flyktingkrisen på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Nya Moderaternas och Sverigedemokraternas respektive facebooksidor – där det semiotiska avståndet mellan den rikstäckande offentligheten och de härskande rösterna är som allra minst – med särskilt fokus på hur Sverigedemokraterna diskuterar flyktingkrisen i förhållande till de övriga tre partierna, i hopp om att få en fördjupad inblick i de ideologiska strömningar som bär upp Sverigedemokraternas framfart. Analysen täcker också en propagerande video från Sverigedemokraternas Youtubekanal för att ytterligare bredda bilden av deras tilltal i ämnet.
2
1.2 Frågeställning och syfte
Frågeställning:
Hur skildrar Sverigedemokraterna flyktingkrisen i förhållande till andra partier på sociala medier?
Hur hanterar Sverigedemokraterna sina verklighetstolkningar för att särskilja sig och söka sympatier hos potentiella väljare på sociala medier?
Syfte:
3
2. Teori
2.1 Val av teori
Kritisk diskursanalys valdes på grund av dess förmåga att öppna upp för kritisk diskussion av maktförhållanden. Både inom texten och utanför texten sett direkt mot social praktik. Nedan förklarar vi det mångtydiga begreppet diskurs och kritisk diskursanalys som teori. Även konstruktivistisk språksyn förklaras, då det är ett för uppsatsen genomgående förhållnings-sätt till språk.
2.2 Diskurs
Diskurs är ett nytt begrepp som används och tolkas på olika vis, detta medför även att begreppet blir mångtydigt och något vagt Dock har de flesta användningar av begreppet en gemensam nämnare i att de syftar till en social praktik där språk har en central roll i ett speciellt sammanhang (Bergström & Boréus 2005, 17).
Ett annat begrepp som är viktigt att förstå i relation till diskurs är just social praktik. Social praktik innefattar handlingsmönster, vanor och konventioner som kan vara mer eller mindre regelstyrda (Bergström & Boréus 2005, 17). I sociala praktiker är språket centralt. Ofta ligger skillnaden mellan de olika tolkningarna av begreppet diskurs i hur stor tyngd som läggs på social praktik och hur mycket tyngd som läggs på språkanvändningen.
Denna analys kommer utgå ifrån Laclau och Mouffes förståelse av diskurs som begrepp, alltså att tal och skrift bara är komponenter i diskursiva helheter (Bergström & Boréus 2005, 315). Detta brukar kallas för ett vidare diskursbegrepp då det inkluderar social praktik utanför det som traditionellt innefattas av språkliga handlingar Vi förstår alltså att Laclau och Mouffes breddning av begreppet diskurs inkluderar alla sociala fenomen (Bergström & Boréus 2005, 314).
2.3 Kritisk diskursanalys
4
ifrågasätta dem. Genom att synliggöra maktförhållandena kan vi konstruera diskursiva identiteter och fastslå vilka som hanterar makten och vilka som blir hanterade av makten. En annan viktig sida av den kritiska diskursanalysen är dess samhällskritiska värde. Detta sammanfaller med det som uttrycks i och omkring Sverigedemokraterna. Det finns alltså ett värde i att kritiskt bemöta offentliga uttalanden på akademisk nivå som redan kritiskt diskuterats i offentligheten. Alltså tillför man ett fördjupat kritiskt analyserande till en redan existerande debatt.
Utifrån den kritiska diskursanalysens villkor har vi också ambitionen att förstå diskursens förhållande till social praktik utanför det som kallas språkliga handlingar, denna potential i begreppet diskurs diskuterades i förra stycket. Vi har alltså ambitionen att skapa en diskursanalys där resultatet även kan vara relevant då det sätts in i en diskussion omkring fenomen utanför det vi traditionellt anser vara språkligt.
2.4 Konstruktivistisk språksyn
Uppsatsen utgår ifrån en konstruktivistisk språksyn, vilket innebär att vi i uppsatsen inte särskiljer språk och verklighet; språket fungerar som en konstruerande lins för verkligheten och påverkan är ömsesidig (Bergström och Boréus 2005, 22). Medvetandet skapar alltså ett sätt att se på världen vilket uppfattas som verkligheten, eller med andra ord en verklighets-tolkning. Med språket organiserar och strukturerar vi världen så att den blir förståelig för oss (Edlund m.fl. 2007, 19). Även yttre faktorer så som vuxna, kamrater och medier påverkar oss och repeterar samt förstärker de föreställningar, fördomar och attityder vi har (Edlund m.fl. 2007, 19). Som språkbrukare är vi ovillkorligen mer eller mindre aktivt delaktiga i den ständiga konstruktionen och dekonstruktionen av både språket och verkligheten.
I och med att språket är dynamiskt och alltså föränderligt är också de normer och strukturer som finns i samhället inte statiska. Vi kan välja att gå emot de normer och strukturer som finns för att på sikt förändra. Detta sker även omedvetet då två språkliga yttranden möts och omskapar innebörder.
5
3. Metod
Vi har samlat texter och bilder från sociala medier, närmare bestämt Facebook och Youtube. Dessa texter och bilder kommer att tolkas och analyseras utifrån tre textuella funktioner: ideationell, interpersonell och kontextuell. Begreppen förklaras nedan tillsammans med en fördjupning av multimodal textanalys.
I och med att vi kommer analysera material från sociala medier där uttrycken ofta uppträder som semiotiskt enhetliga block av bild och text, så kommer vi använda oss av ett multimodalt förhållningssätt till materialet. I enlighet med diskursanalysens huvudsakliga fokus ligger vår analysblick på texternas innebördsaspekt (Bergström & Boréus 2005, 20). Till exempel kommer vi kunna se på vilka språkhandlingar som finns i texter och vad de säger om Sverigedemokraterna. Språkhandlingar kan ses dels som det syfte avsändaren har med sitt meddelande, dels som det som sker mellan olika aktörer i texten (Bergström & Boréus 2012, 33). För att ge ett konkret exempel kan man i en akademisk text förvänta sig analys och diskussion.
I de texter vi kommer möta i den här uppsatsen som är politiska till sin natur kan vi förvänta oss att möta övertyganden genom just argumentation. Nedan specificeras valet av material samt de olika analysverktygens beståndsdelar. Vi har valt att tala om textanalys och visuell analys i ett gemensamt avsnitt under rubriken Multimodal textanalys, samt de tre textfunktionerna: ideationell, interpersonell och kontextuell. Detta för att specificera skillnaderna mellan dem, samt hur vi kommer att använda oss av dem.
3.1 Multimodal textanalys
I och med att materialet som valts för analys innehåller bilder, text och film finns det anledning att förhålla sig multimodalt till materialet. En uppdelning av text och bild skulle vara vilseledande. Detta innebär att vi studerar hur bilder och texter samspelar och vad det innebär för läsaren. Vidare förklarar vi några centrala begrepp som kan förekomma i upp-satsens analysdelar.
3.1.1 Attribut
Attribut kallas en deltagare i analytiska processer, som är en typ av konceptuell process. De utgör en del av den bärare som utgör helheten (Bergström och Boréus 2012, 328).
3.1.2 Process
6
3.1.3 Aktör
En aktör är en som handlar. En aktör är en deltagare och bör förstås i relation till begreppet mål för processer, dessa mål kan vara både mänskliga och icke mänskliga (Bergström och Boréus 2012, 282).
3.2 Ideationell funktion
Den ideationella funktionen i en text innebär de tankar och idéer avsändaren både uppvisar och uttrycker – och även undviker att uttrycka – med sitt språk (Bergström och Boréus 2012, 311). Sverigedemokraterna uttrycker t.ex. i många av sina texter en bestämd uppfattning om hur Sverige håller på att kollapsa till följd av den rådande invandringspolitiken, men utesluter genom sin starkt koncentrerade infallsvinkel också en andel aktuella idéer med relevans för problematiken i dagens samhälle. Tilläggas bör att denna språkhantering av olika frågor är typisk för den politiska diskursen i stort, samtliga partier emellan.
I den visuella textanalysen utgör bilderna en del av texten, och refereras därmed till som text. Här handlar den ideationella funktionen om vilken världsbild, eller version av världen, avsändaren målar upp för mottagaren med hjälp av olika processer (Bergström och Boréus 2012, 311). Proccesserna utgörs av de förhållanden mellan textens deltagarobjekt (oftast avbildade individer) som svarar för vem som gör vad mot vem, samt vilket mått av aktivitet eller passivitet de olika deltagarobjekten åtnjuter i processen (Bergström och Boréus 2012, 311). Genom att fastslå dessa förhållanden kan man bland annat blottlägga ideologiska ställningstaganden i en text.
3.3 Interpersonell funktion
Den interpersonella funktionen innebär textens handlingsaspekt i det sociala rummet. Texten kan alltså fungera som ett verktyg för att t.ex. uttrycka en åsikt, informera om någonting, ställa en fråga, hälsa, ge en order eller skämta (Bergström och Boréus 2012, 22). I en textanalys undersöker man de interpersonella funktionerna för att undersöka vilka målgrupper texten riktar sig till, på vilket sätt språket är format för att fånga deras uppmärksamhet, vilken reaktion avsändaren förväntar sig, och så vidare.
7
3.4 Intertextuell funktion
Den intertextuella funktionen innebär bland annat kontextkännedom som har stor betydelse för tolkning men ska dock inte ses som bestämmande för vad som uttrycks i en text utan ska vara till hjälp för att fastställa de ramar inom vilka rimliga tolkningar görs (Bergström & Boréus 2012, 33). Kontexten talar även om för oss var funna språkhandlingar hör hemma, vilket kan vara av värde i förståelsen av den argumentation vi kommer möta i materialet (Bergström och Boréus 2012, 333).
3.5 Val av material
Materialet vi har valt ut för analysen är taget ifrån de olika partiernas officiella Facebook och Youtube (se bilaga 1 och 2). På grund av uppsatsens tilldelade tid för genomförande och längd har vi varit tvungna att göra ett urval av material då vissa av partierna har haft väldigt mycket aktivitet på sociala medier. Vi valde därför ut en strikt tidsperiod för urvalet av publicerat material: 1 september 2015 till 29 februari 2016. Denna period valdes ut med hjälp av sökordskorpusen Google Trends.
Vi mätte sökaktiviteten hos ett flertal, i förhållande till uppsatsämnet, potentiellt relevanta ord, och kunde konstatera att resultaten väldigt ofta visade stora utslag från och med september 2015. Denna process dokumenterades aldrig, utan fungerade (i och med uppsatsen kvalitativa snarare än kvantitativa ramverk) endast som ett urvalsavgränsande verktyg. Men för att illustrera resonemanget infogar vi här ett efterkonstruerat exempel där man tydligt ser hur aktiviteten för sökorden ”flyktingkrisen”, ”flykting”, ”asyl”, ”terrorism” och ”gränskontroll” börjar växa till sig i september 2015:
8
3.6 Metodval
För att ge de olika materialen samma förutsättningar har vi valt att utföra en visuell och en textuell analys. Den textuella analysen är fördelaktig vid detaljerade undersökningar, medan den visuella kan bidra till en övergripande bild av partiets offentliga profil. Avsikten med metoden är alltså att nå kommunikationens alla olika nivåer. Till exempel kan vi finna att ett och samma meddelande har flera olika betydelser beroende på hur man läser det och vad man sätter i relation till meddelandet. Det går att se ett meddelande från mottagar-perspektivet och avsändarmottagar-perspektivet och båda kan tolka meddelandet olika. Metoden vi har valt tillåter oss att påvisa både vad avsikten ifrån avsändaren är och hur mottagaren tolkar kommunikationen.
I uppsatsen kommer vi att utgå från Bergström & Boréus förståelse av tolkning, med inne-börden att texter behöver tolkas, alltså avvinnas mening och betydelse (Bergström & Boréus 2012, 30).
3.7 Metodkritik
Diskurs kan vara svårförståeligt av flera anledningar, bland annat i de många olika definitionerna som finns beroende på forskaren man läser. Också på grund av att diskurs som abstrakt begrepp många gånger diskuteras med förhållningssättet att det kan ha materiell kausalitet. Alltså att diskurs kan påverka dina fysiska handlingar. Begreppets komplexitet medför alltså att uppsatsen blir komplicerad.
9
4. Tidigare forskning
I och med att diskursanalys som teori och metod är ett förhållandevis nytt vetenskapligt grepp och att sociala medier som analysmaterial är nytt är utbudet av tidigare forskning smalt. Därför har uppsatsen dragit nytta och inspiration från närliggande vetenskapliga områden där diskurs som teori eller metod förekommit men där sociala medier inte har varit den huvudsakliga ansatsen.
4.1 Mörkenstam
Statsvetaren Ulf Mörkenstam skrev en avhandling om samepolitik där han undersöker föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik (Bergström och Boréus 2005, 335). I avhandlingen genomfördes en diskursanalys där Mörkenstam sammankopplar identitet, handlingsutrymme och makt. Mörkenstam för också in Faircloughs teorier om makt-perspektivet i samepolitiken som diskurs (Bergström och Boréus 2005, 336).
När Mörkenstam rekonstruerar den samepolitiska diskursen använder han sig av analogi-kedjor. Dessa bildar en sammanställning av föreställningar (Bergström och Boréus 2005, 337). Genom studierna kunde Mörkenstam belysa de associationer som fick konsekvenser i särbehandlingen av samer (Bergström och Boréus 2005, 338). Detta förklaras som en process där sociala föreställningar legitimerar och förstärker en politik riktad mot denna grupp.
Mörkenstams avhandling ligger alltså i paritet med vår uppsats både i ambitionen att belysa och med vilken metod arbetet förs, dock är våra analysmaterial vitt skilda.
4.2 Hagren Idevall
Vidare har vi valt att föra in en avhandling skriven av Karin Hagren Idevall. Detta då hennes frågeställning är närliggande vår, även om avhandlingen bearbetar en annat typ av material (Hagren Idevall 2016, 65).
Karin Hagren Idevall har undersökt tv-sända partiledardebatter som sändes inför valet 2012. Hon använder en multimodal diskursanalys som metod och arbetar med att belysa attityder (Hagren Idevall 2016, 69). Analysen i avhandlingen visar att debatten polariseras då partiledarna tar avstånd från Jimmie Åkesson. Analysen visar också att Jimmie Åkesson görs till en central aktör då kameran filmar honom i större utsträckning (Hagren Idevall 2016, 73). Vidare kunde Karin Hagren Idevall visa på vad som skapar attityderna till migration och hur dessa attityder används.
10
11
5. Analys
Uppsatsens analys presenteras här uppdelad i fyra delar. Detta då det ökar möjligheten till översikt, samt att del två och tre är ett resultat av den första delen och fjärde delen står separat då den undersöker ett särskilt medium. Hur del två och tre är sprungna ur del ett diskuteras vidare i analysdelen ”Inställning till flyktingkrisen”.
5.1 Inställning till flyktingkrisen
I den här delen av analysen diskuteras de olika partiernas inställning till flyktingkrisen. Genom att lyfta fram påståenden, benämningar och lösningar som partierna framlägger kan vi belysa partiernas attityd gentemot flyktingkrisen. Syftet med den här delen är att finna de egenskaper som definierar Sverigedemokraternas attityd generellt för att sedan i kommande analysdelar fördjupa de relevanta egenskaperna. För att definiera de relevanta egen-skaperna söker analysen rikta blicken mot det som återkommer i texterna. Detta också för att minimera risken att förhöja de undantag som kan förekomma, dock utan att helt uträkna de delar som anses utstickande.
12
Med inlägget ovan från 11 november 2015 vill vi belysa hur Sverigedemokraterna framhåller att flyktingkrisen är katastrofal. De talar om att Sveriges situation blir allt mer akut och de hänvisar detta till Migrationsverkets rapport om att det skulle ha kommit över 10 000 asylsökande veckan innan inlägget. Vidare beskriver de regeringen som handlingsförlamad och alltså bristande i sitt styre. Efter kritiken mot regeringen framlägger de istället sin egen lösning av problemet.
13
I inlägget ovan från 23 november 2015 ser vi att regeringen igen skuldbeläggs för situationen. Här talas det om ett asyltryck snarare än en flyktingkris. Vi ser även att Sverigedemokraterna här framställer sig själva som handlingskraftiga genom att de berättar att de har börjat annonsera i Europa och Mellanöstern för att varna människor för det de framställer som en katastrofal situation i Sverige. Vidare förklarar de att Sverige inte klarar något mer och att det krävs en förändring. Lägg även märke till att meningen avslutas med ”på riktigt!”. Det belyser den handfallenhet som de hävdar att regeringen står med.
14
19 oktober 2015 publiceras ett till inlägg där Sverigedemokraterna vill skildra läget som katastrofalt. Här benämns situationen som ohållbar och de väger upp sitt påstående med hjälp av att hänvisa till utomstående organisationer som ska ha hävdat detta. Genom att hänvisa till andra organisationer vill de skapa en trovärdighet. Detta i sin tur för att göra det enklare för mottagare att hålla med. Vidare relaterar de sitt påstående till problemet: ”Sverige klarar inte längre av de ökade kostnaderna för den okontrollerade invandringen”. Utöver sina egna påståenden länkar de till en artikel i Dagens Nyheter som underförstått behandlar det de diskuterar i inlägget.
Genom att länka till Dagens Nyheter får även inlägget än mer trovärdighet då tidningen själv har ett trovärdighetskapital som smittar av sig på de påståenden vi sett i inlägget. Alltså påverkas mottagaren av artikeln redan innan denne har klickat in och läst artikeln om mottagaren överhuvudtaget gör det. Vi kan alltså se att det sker ett interdiskursivt möte där Sverigedemokraternas diskurs möter journalistikens och drar nytta av denna genom trovärdigheten i tidningens namn.
15
För att sätta in den Sverigedemokratiska attityden i ett perspektiv förs nu inlägg ifrån andra partier in i diskussionen. Genom jämförelser går det att belysa attitydens egenskaper mer.
Ovan är ett av Socialdemokraternas inlägg från 6 september 2015. Här citeras ett stycke ur Stefan Löfvens tal under en manifestation för asylmottagande. Direkt förs mottagaren in i ett val som antyder en nationell problematik. Genom att använda ord som ”återigen” skapas känslan av att problemet har funnits tidigare och att det då har lösts. Det finns alltså en optimism i tonen som annars är allvarlig. Stefan Löfven fortsätter med att statuera sitt egna val inför problematiken. Detta görs genom att måla upp bilden av hur Stefan Löfven vill att lösningen ska se ut. Stefan Löfvens vision av lösningen är den där flyktingmottagande är huvudfokus.
16
Som kontrast till Socialdemokraterna har vi här fört in ett inlägg för att belysa attityden hos Moderaterna. Inlägget refererar till en artikel i Expressen där Anna Kinberg Batra och Tomas Tobé diskuterar flyktingkrisen. I inlägget har man valt att föra fram en åsikt ifrån artikeln som problematiserar det dåvarande ledarskapets agerande. De fortsätter med att hävda vikten av ett ”politiskt ledarskap” vilket de antyder inte finns i det dåvarande läget. Här kan vi urskilja en direkt kritik mot Socialdemokraterna som styrande i regeringen.
17
I inlägget ovan kan vi se Vänsterpartiets vision av Sverige och Sveriges agerande i flyktingkrisen. Här refereras det till en artikel i Dagens Nyheter där Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson skriver. Genom inlägget går det att tyda en positiv attityd gentemot invandring. Vänsterpartiet väljer att se möjligheterna för Sverige i flyktingkrisen snarare än att belysa de svårigheter som medföljer. De väljer att benämna situationen som ett vägval där Sverige antingen kan välja att vara passivt, vilket de anser negativt, eller så kan Sverige välja att investera och dra nytta av situationen. De är noga med att förklara att detta är en investering både för de nyanlända och de som har hela sin bakgrund i Sverige. De ser som en lösning att låta de nyanlända vara med och bygga upp landet och dess välfärd.
18
5.2 Hur benämns flyktingarna?
Den här analysdelen tillägnas de olika namn flyktingar ges i inläggen. Beroende på situation och händelse ändras benämningen. Genom att lyfta relevanta benämningar går det att be-lysa hur Sverigedemokraterna vill styra läsarnas uppfattning av flyktingarna.
28 september 2015 kommenteras en artikel i Sydsvenskan. Här diskuteras ett tältläger i Malmö. Texten börjar med ett citat direkt ur tidningen och fortsätter sedan med Sverige-demokraternas kommentar.
19
20
21
22
6 september 2015 publicerar Socialdemokraterna ett citat av Stefan Löfvens tal vid en manifestation för asylmottagande. Här diskuteras flyktingarna som ”människor som flyr från krig”. Detta utgör en specifikation och en definition av vad begreppet flykting innebär. Samtidigt som Stefan Löfven definierar flykting, gestaltar han också deras situation. Han framlägger ett kriterium för flyktingar: de flyr från krig.
23
5.3 Flyktingkrisen – problem och lösningar
24
I inlägget ovan, publicerat 25 september 2015, talar Sverigedemokraterna om Sveriges frånvarande kapacitet vad gäller anständigt mottagande av flyktingar. Underförstått berättar Sverigedemokraterna att det är för många som kommer till Sverige och att Sverige inte kan ta emot dessa. Detta är det centrala problemet som framställs i inlägget. Deras lösning på problemet är den nollvision omkring asylmottagning som stycket fortsätter med.
Nästa stycke i samma inlägg fortsätter med en specifikation av lösningen som de framlägger är den rätta. Denna specifikation av lösningen hävdar de kommer hjälpa fler flyktingar i närliggande områden. Det resultat som de framställer i relation till denna lösning är att Sverige då genom att inte ta emot invandrare ska kunna bygga upp sin välfärd, vilket de underförstått hävdar inte är möjligt i nuläget. Välfärd knyter alltså an till den oförmåga som beskrivs i början. Inlägget är också ett exempel på det som diskuteras i introduktionen som en sammanflätning av problem och lösning. Inlägget fungerar som en rapport av sam-tiden och det som Sverigedemokraterna framställer som den självklara och enda lösningen. Det är inte självklart vad de menar med att Sverige inte har kapacitet att erbjuda en anständig mottagning av nyanlända. Dock går det att se den direkta anknytningen till välfärd när det begreppet förs in i slutet av inlägget.
25
26
5 oktober 2015 publicerar Sverigedemokraterna ett inlägg om den då rådande situationen och dess omfattning. Genom att referera till regeringen och Migrationsverket ökar inläggets trovärdighet. Här återfinns den katastrofattityd som diskuterats i tidigare delar av analysen. Antalet asylsökande som då under september månad ska ha uppgått till 24 306 framställs som enorm. Genom användandet av ord som ”hela” innan siffran, förstärks intrycket av att det ska vara enormt många asylsökande. Likaså är siffran överdimensionerad i bilden vilket återigen framhäver dess storlek. Genom att specificera att detta är antalet asylsökande för september finns det en underliggande mening att framhäva att siffran är stor och att det antalet asylsökande kom under en kort period. Vidare används ord som ”havererat” i bilden vilket ger ett starkt intryck.
27
9 september 2015 publicerar Vänsterpartiet ett inlägg där de citerar Jonas Sjöstedt som framlägger en del av deras egen lösning på flyktingkrisen. Det som står som inläggets fokus är möjligheten att skapa lagliga vägar för sökandet av asyl i Sverige. Detta fungerar alltså som en kommentar på den illegala invandringen. Alltså att det inte är invandringen det är fel på utan själv processen.
28
29
5.4 Visuell analys av Youtubevideo
Denna delanalys tittar på vilka attityder och relationer till, samt vilken verklighetsbild av Sveriges rådande flykting- och terrorismpolitik Sverigedemokraterna målar upp för mottagarna i sin Youtubevideo Landsdagar 2015 introfilm (se bilaga 1). Således blir analysen multimodal, och kommer därför att använda sig av ett vidgat textbegrepp, vilket innebär att även bilderna kommer att refereras till som text. För att bedöma vilka verklighetstolkningar rörande flyktingkrisen som går att utröna i videon kommer analysen att fokusera på fyra metodologiska komponenter hämtade ur Bergström och Boréus Textens mening och makt: 1. Deltagare: karaktärer och individer som representeras i texten, 2. Processer: olika skeenden mellan deltagarna, 3. Omständigheter: i vilka sammanhang och genom vilka medel de olika processerna manifesteras och 4. Attribut: visuella delelement som definierar aktörernas identiteter, värden och betydelsepotentialer. Med hjälp av dessa komponenter går det att bilda en uppfattning om vilken inkluderings- och exkluderingsapparat Sverigedemokraterna arbetar utifrån, till vilka sociala grupper deras tilltal riktar sig samt vilka grupper de talar om, och hur de talar om dessa grupper.
5.4.1 Generellt om internetfenomen
Innan vi kommer in på själva analysen måste vi definiera termen internetfenomen, eller internetmem. Termen är en översättning av det engelska begreppet internet meme, där ordet meme i stort sett innebär en kulturellt överförbar idéenhet. Det kan röra sig om t.ex. slagord, klädmode, hantverksmetoder eller melodier som genom imitation sprider sig mellan individer i ett samhälle och således bidrar till en sorts kulturell evolution. Det är tänkt som en parallell till genernas spridning i den biologiska evolutionen (Dawkins 1975, kap. 11). Internetfenomen är i grunden användargenererade (d.v.s. skapade av olika internetanvändare) mem med spridning över internet, och idag specifikt förknippade med ytligare multimodala textblock i stil med t.ex. korta seriestrippar, eller s.k. bildmakron (en enskild bild ackompanjerad av en kort och slagkraftig text) oftast av skämtsam karaktär. Ytterligare kännetecknande för internetfenomen är att de under en kort period erhåller explosionsartad spridning, främst genom sociala medier. De berör oftast populärkulturella ämnen (Knobel m.fl. 2006, 202–203).
30
känneteckna deras respektive nationaliteter. Dess narrativ är dialogbaserat och den humoristiska upplösningen levereras överlag genom ett spel på igenkänningsfaktorn hos del-tagarnas stereotypa karaktärsdrag. I Sverigedemokraternas tappning av internetfenomenet har alla deltagare, med några undantag, försetts med olika logotyper istället för landsflaggor. De har också lånat in attribut från internetfenomenet och bildmakrot Scumbag Steve – ’skitstöveln Steve’ – som bygger på ett fotografi av en ung man stående i en dörröppning iklädd en pälsrock och en sned keps, sammanställt med ett skämtkoncept, oftast presenterat i två överlappande textrader – upplägg och slutknorr – som kretsar kring oetiskt beteende i förhållande till rusmedel, festande och allmänt dionysiska företeelser (Samjowen, 2011). Sverigedemokraterna har i sin video valt att klä Moderaternas boll i Scumbag Steves keps. Nedan följer varsitt exempel på Polandball och Scumbag Steve.
31
5.4.2 Analys
För att inte glida ifrån uppsatsens övergripande syfte har vi gallrat ut inslag i videon som berör Sverigedemokraternas terrorist- och flyktingpolitik, samt den gestaltning av samhälleliga stereotyper som kan ge insikt i sändarens verklighetstolkning. Videon är dessutom komponerad av minst fem stilistiska formgrepp, varav tre kommer att beröras i analysen: Det första är kollage, korta nedskalade videoklipp som uppträder och försvinner i högt tempo, placerade bredvid, över och under varandra utan uppenbar ordning. Det andra är videons huvudsakliga formgrepp, den stilistiska parafrasen på Polandball-fenomenet. Här gestaltas deltagarna i form av animerade bollar som utför processer med semiotisk anknytning till berättarrösten. Det tredje och sista formgreppet analysen berör är otecknad gestaltning; här presenteras deltagarna av mänskliga skådespelare i professionellt iscensatta scenarion. Dessa deltagare blir ofta stereotypa manifestationer av olika identitetstermer som berättarrösten yttrar, t.ex. ”mediatränade politiker” och ”proffstyckare”.
5.4.2.1 Kollage
0 minuter och 23 sekunder in i videon
32
förklarar ”På hemmaplan har det hitresta tiggeriet diskuterats flitigt. För folket har det inneburit att uppvaktas av tiggare på torget, på tunnelbanan, utanför matbutiken, och till och med vid det egna hemmet.”
3 minuter och 18 sekunder in i videon
I detta kollage tycks, till skillnad från första kollaget, många klipp vara fångade av civila åskådare med vad som verkar vara mobilkameror eller motsvarande. Även här tycks mångfalden av småklipp vilja måla upp ett krisartat scenario, och berättarrösten definierar samtliga deltagare i texten som hitresta. Den visuella texten innefattar endast platser i Stockholms innerstad, huvudsakligen vid tunnelbanan, medan berättarrösten även räknar upp platser som på torget, utanför matbutiken och vid det egna hemmet. Denna diskrepans ger den berättade och den visuella texten ett ansträngt förhållande. När man granskar stillbilden ovan blir det också uppenbart att tre av fem klipp (två i det övre högra hörnet och en i det nedre vänstra) visar samma grupp människor filmade från olika vinklar, ett grepp som tycks motarbeta kollagets intention då mottagaren genom kritisk reflektion kan få intrycket av att sändaren till viss del konstruerar snarare än återger den mångfald av hemlösa som texten verkar vilja belysa. Man kan förstås också tänka sig tolkningen att Sverige-demokraterna vill understryka processen mellan de två stående individerna (en kvinna med lång kjol och en svartklädd herre) och de inbäddade tiggarna för att skapa ett spekulativt förstärkningsmedel i sina interdiskursiva argumentationer om det organiserade tiggeriet. Det organiserade tiggeriet benämns dock ingenstans i videon. En tredje tolkning skulle vara att mannen och kvinnan representerar en del av det folk som uppvaktas av tiggare i den berättade texten.
5.4.2.2 Polandball-parafrasen
33 Nationaliteter:
Israel Sverige Palestina
Politiska partier:
Centerpartiet Feministiskt initiativ Folkpartiet Kristdemokraterna
Miljöpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Socialdemokraterna och Landsorganisationen
Redaktioner:
Aftonbladet Dagens Nyheter Expressen Sveriges television Polis och väktare:
Polis #1 Polis #2 Säkerhetspolis Väktare Invandrare och
terrorister:
Krigsflykting (?) IS-ledare (?) Terrorist #1 Terrorist #2 Övriga:
34
Som vi kan se fyller återgivningen av deltagarna en parodierande funktion. Vår tolkning är att valet av stilgrepp fungerar som en implicit kommentar i stil med ”den svenska politiken är ett skämt”. Samtidigt kan man tänka sig att den skämtsamma tonen fyller en garderande funktion i stil med ”det är bara på skoj”. Det utesluter dock inte möjligheten att utröna vidare versioner av verkligheten i uttrycket. Vi kommer från och med nu att fokusera på de deltagare som är kopplade till frågor om terrorism- och invandringsfrågor.
Som nationaliteter representeras utöver Sverige även Israel och Palestina vid ett tillfälle. Berättarrösten förklarar: ”Sverige är nog ensamma om att bli osams med båda sidorna i Israel–Palestinakonflikten – på en och samma gång.” I videon får man se hur Socialdemokraterna, Landsorganisationen och Miljöpartiet står hoptryckta bredvid en blågul present mellan en boll som representerar Israel, en som representerar Palestina och ytterligare en som representerar Islamiska staten. De tre sistnämnda aktörerna har arga ögon och rör sig sakta närmare de tre svenska partierna.
2 minuter och 51 sekunder in i videon
Utöver den hotbild som målas upp i sammanhanget kan man genom den varierande stor-leken på bollarna gissa sig till grader av hotfullhet, varav Islamiska staten utgör det största hotet.
När det kommer till bollarna som representerar flyktingar är samtliga beväpnade, antingen med sablar eller automatvapen. Endast en av fyra sorters deltagare kan antas representera flyktingar utan direkt anknytning till terrorism: gröna bollar som utöver automatvapen har attribuerats med ärr, blodfläck och gasbinda. De återges alltid i blandad grupp tillsammans med både omärkta terrorister och terrorister från Islamiska staten, som varje gång är i färd med att närma sig en grupp svenska deltagare. Första gången är det Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och en deltagare som vi har valt att kalla ”Hipster” som välkomnar en grupp invandrare med ett plakat som säger ”Refugees welcome”.
35
Andra gången är det samma grupp aktörer som sakta närmar sig Socialdemokraterna, Lands-organisationen, Miljöpartiet och Vänsterpartiets bakifrån.
2 minuter och 43 sekunder in i videon
I den andra bilden kan partiernas passiva deltagande och frånvända blickar tolkas antingen som tillskriven ovisshet eller ovilja att ställa sig öga mot öga med den problematik som Sverigedemokraterna menar att de ser i situationen. I den första bilden är det deltagarna med tydligast löjeväckande attribut (skäggstubben på Feministiskt initiativ, den sjaskiga mössan på Miljöpartiet och flugsvärmen runt hipstern), vilket kan tänkas berätta för mottagaren att det är den inhemska deltagargrupp Sverigedemokraterna ser ner på allra mest. Man kan också se denna generalisering som att Sverigedemokraterna idealistiskt sett placerar samtliga flyktingar inom samma hotbild, och på så vis förstärker sitt alarm om flyktingkrisen. För att ytterligare befästa åsikten att oppositionspartierna vägrar se deras tolkning av verkligheten påpekar berättarrösten vid ett tillfälle sarkastiskt ”Och ja, i Sverige lever terrorister gott. Sossarna, vänsterpartiet, miljöpartiet och innerstadstjejerna i Fi vill ge terrorister förtur i bostadskön, jobb och förstås; en massa bidrag.”
36
5.4.2.1 Otecknade deltagare
”Mediatränade politiker” ”Ryggradslösa liberaler”
”Pompösa sossar” ”Innerstadshippies”
”PR-byråer” ”Kulturredaktioner”
”Proffstyckare” ”Vanligt folk”
Här presenteras några av videons otecknade deltagare. Tabellen följer i kronologisk ordning hur inslagen tas upp i Youtubevideon.
37
som representeras av en ung man som ser nedåt. Här ligger fokus på ordet ”ryggradslös” som då står som motsats till det Sverigedemokraterna vill framhäva sig själva som. Det är även en ung man vilket tolkas som ett försök att gestalta den snabba moderna marknaden där äldre människor med mer erfarenhet kan hamna i bakgrunden.
Den tredje deltagaren Sverigedemokraterna tar upp är ”pompösa sossar” som då representeras av en medelålders man sovandes i en soffa. Iklädd skjorta, slips och kostym-byxor förstår vi att denna gestaltning valdes med viljan att visa en ekonomiskt framgångsrik man som är lat.
Efter gestaltningen av ”pompösa sossar” följer en bild på de Sverigedemokraterna kallar för ”innerstadshippies”. Här gestaltas gruppen av en ung man med någon typ av läsplatta i en urban miljö.
Vidare följer en grupp deltagare, ”pr-byråer”, som gestaltas av olika personer i en festmiljö på en plats med vita väggar. Vi ser en anspelning på en stereotypisk uppfattning av pr-byråer som barnsliga eller på annat vis lössläppta.
Efter detta följer gestaltningen av ”kulturredaktioner” som då representeras av två män i en parkmiljö, som spelar på musikinstrument. De två männen skulle i den givna miljön med de givna attributen kunna uppfattas som flummiga. Detta tolkas som ett grepp för att av-väpna dessa personers trovärdighet.
Den sista bilden som representerar Sverigedemokraternas antagonister är de Sverige-demokraterna kallar för ”proffstyckare”. Här ser vi en direkt ironisk anspelning på en person som diskuterar på en icke-professionell nivå. Även här tolkar vi greppet som ett verktyg för att förminska dessa personers trovärdighet.
38
6. Diskussion
Uppsatsen mynnar nu ut i en avslutande diskussion. Här sammanförs frågorna och resultaten för att redovisa hur väl undersökningen har lämpat sig för frågeställningen. Vi vill även här ge plats åt reflektioner som tidigare inte har fått utrymme.
6.1 Huvudresultaten och deras konsekvenser
Analysen visar att Sverigedemokraterna framställer flyktingkrisen som katastrofal. I relation till de tre andra partierna vi har undersökt är det Sverigedemokraterna som starkast framhåller flyktingkrisens akuta omfång. Det är även Sverigedemokraterna som oftast talar om flyktingkrisen (se bilaga 2). Vidare använder Sverigedemokraterna stereotypifierande verklighetstolkningar för att förenkla och eller fördumma deras åsiktsmotståndare.
Sverigedemokraternas framgång är från ett politiskt perspektiv odiskutabelt. De ökade väljarsiffrorna mellan 2010 års val och 2014 års val vittnar om detta. Vi kan, utifrån den här undersökningen, bara anta att deras sätt att föra sig i de situationer vi har undersökt, har tillfört till denna framgång. Detta då det skulle krävas ett mycket större undersökande över en mycket längre period för att helt klart fastställa diskursens betydelse för väljarstödet.
6.2 Förklaringar till resultaten?
De offentliga plattformar som vi har undersökt i den här uppsatsen är för politiken nya och därför är det alltså plattformar som inte helt och hållet är vedertagna hos alla väljare. De väljare som för sig på nätet i de politiska miljöerna är enligt undersökningen, Svenskarna och internet, yngre personer vilket resulterar i att partierna anpassar sina meddelanden till den målgruppen (Findahl & Davidsson 2015, 80).
6.3 Hur resultatet kan användas i framtida studier
Som tidigare nämnts skulle det krävas en mer omfattande studie för att fastställa exakt hur stor inverkan det vi undersökt har haft på väljarstödet. Med det sagt bör vi ha i åtanke att det resultat vi här har framfört kan användas som underlag för just en sådan studie. Både hur vi har undersökt materialet och vilka frågor vi har ställt emot det kan användas i vidare undersökningar.
39
6.4 De övriga partierna
När man tittar på de tre övriga partierna kan man också se en övergripande gradskillnad i inkluderande respektive exkluderande språkbruk om flyktingar. I Moderaternas fall kan man se ett språkbruk som drar mot Sverigedemokraternas avpersonalisering av flyktingar, då de ofta utesluter flyktingarna som människor i sina texter. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet använder sig å andra sidan av verklighetstolkningar i sitt språkbruk som kräver sympati för flyktingarna av läsaren.
6.5 Slutsats
40
7. Källförteckning
Tryckta källor:Bergström, Göran & Boréus, Kristina. 2005. Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2. uppl. Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. 2012. Textens mening och makt: Metod i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl. Studentlitteratur. Dawkins, Richard. 1975. The Selfish Gene. Oxford.
Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin. 2007. Språk och kön. Norstedts akademiska förlag.
Hagren Idevall, Karin. 2016. Polariserade politiska debatter om migration: Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter. Språk och interaktion. 4(3): 65–87.
Knobel, Michele, Lankshear, Colin, Bigum, Chris, & Peters, Michael. 2006. A New Literacies Sampler. 27. uppl. Peter Lang.
Digitala källor:
Delin, Mikael. 2016. Invandring den viktigaste frågan för väljarna. Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/nyheter/politik/invandring-den-viktigaste-fragan-for-valjarna/
Findahl, Olle & Davidsson, Pamela. 2015. Svenskarna och internet. Internetstiftelsen i Sverige. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf
Holmström, Patrick. 2016. Maskerade män misshandlade folk med utländskt utseende i Stockholm. Yle. 30 januari. http://svenska.yle.fi/artikel/2016/01/30/maskerade-man-misshandlade-folk-med-utlandskt-utseende-i-stockholm
Samjowen. 2011. Scumbag Steve. Know Your Meme.
http://knowyourmeme.com/memes/scumbag-steve (Hämtad 2016-5-24) Sverigedemokraterna. 2015. Landsdagar 2015 introfilm.
https://www.youtube.com/watch?v=Du3mh4QK2VE ( 13 maj 2016)
Sveriges Radio. 2015. Tio frågor och svar om flyktingkrisen. Sveriges Radio.
41 Tomberry. 2012. Polandball. Know Your Meme.
http://knowyourmeme.com/memes/polandball (Hämtad 2016-5-24). TT. 2015. Polisen: Rasism bakom skolattack. Göteborgs-posten. 22 oktober.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/polisen-rasism-bakom-skolattack-1.154693
Wicklén, Johan, Berger, Ella, Eklundh, Johanna & Kasurinen, Anton. 2015. Flera terrordåd i centrala Paris. Sveriges television. 15 november.
42
Bilaga 1 – Youtubevideo
Landsdagar 2015 introfilm
videotranskribering
Youtubevideo från Sverigedemokraternas Youtubekanal
https://www.youtube.com/watch?v=Du3mh4QK2VE Tid (min:sek) 0:00 0:29 Ljud
[Stadigt pulserande bastrumma]
[Tonbyte: baskaggen tystnar och lämnar plats åt berättarrösten]
Bild Tid (min:sek) 0:19
0:23
43 0:30 0:37 0:42 0:47 0:53 0:59
1. Vårt land är väldigt rörigt just nu, och det är lätt att i stunder som denna peka finger och hänga ut syndabockar.
2. Många gånger räcker det med att rannsaka sig själv och se sin egen del i problemet.
3. Och kanske är det så att vi alla bär ett ansvar för det förfallna Sverige – både du och jag.
4. Men det gäller dock inte Stefan [Löfven]. Han skyller allt på folket, EU, eller andra länders politiker.
5. Och det är onekligen inte särskilt lätt för folket att göra rätt i dagens politiska och mediala klimat.
6. De som trodde att de gjorde en bra sak och röstade bort det här gänget hade aldrig kunnat föreställa sig vad Stefan [Löfven] och hans vänner var kapabla till, och vem hade kunnat ana att vi skulle få en statsminister som inte förstår vad ett löfte är.
0:42
0:48
0:56
44 1:11 1:15 1:28 1:37 1:41 1:44
7. Eller en finansminister som tycker det är en bra idé att låna pengar för att ge bort. 8. Ingen hade ju i sin vildaste fantasi kunnat tro att regering och opposition i Sverige skulle bli samma sak – lite som i Nordkorea, fast på hemmaplan – och nog finns det några i regeringen som ändå tycker att det vore lite roligt.
9. Vi sverigedemokrater varnade tidigt för att det inte är någon bra idé att släppa in massor av människor i vårt land utan att ha någon som helst aning om vilka de är.
10. Och rörigt, det har det blivit, men samtidigt ändå lite spännande, tycker vissa.
11. Och ja, i Sverige lever terrorister gott. 12. Sossarna, vänsterpartiet, miljöpartiet och innerstadstjejerna i Fi vill ge terrorister förtur i bostadskön, jobb och förstås; en massa bidrag.
1:06
1:20
1:36
45 1:54 1:59 2:06 2:09 2:15
13. Runt om i Europa höjer man sin
terrorberedskap och sätter in specialförband för att sätta stopp för terrorn.
14. Hemma i Sverige kan folket dock vara trygga: här har vi Mona Sahlin som startade en hjälptelefon dit terrorister kan ringa när de vill.
15. I våra svenska förorter hyllas terrordåd.
16. Säkerhetspolisen och försvaret behöver höja svensk beredskap och Stefan skyller förstås detta på folket.
17. Stefan själv lever förnämligt tryggt, omgiven av sina vakter.
2:00
2:02
2:07
46 2:19 2:23 2:26 2:30 2:33 2:37 2:41
18. Polisen meddelar lugnt att de tappat kontrollen på femtiofem platser i Sverige. 19. Det är platser där polisen inte längre kan upprätthålla lag och ordning.
20. Dessutom säger åtta av tio poliser att de överväger att säga upp sig.
21. I Malmö utbildas skolornas vaktmästare i handgranatkunskap.
22. Media själva, de åker inte längre ut till våra förorter utan sina egna vakter.
23. Detta trots att Sverige har blivit tryggare, ja, i alla fall om man ska tro DN.
24. Förutom att hålla dörren vidöppen för terrorister har vår regering fört en unik diplomati med övriga världen.
2:26
2:33
2:37
47 2:47 2:54 2:57 3:00 3:10 3:12 3:16 3:23 3:27 3:30
25. Sverige är nog ensamma om att bli osams med båda sidorna i
Israel-Palestina-konflikten – på en och samma gång.
26. Samtidigt cirkulerar ryska stridsplan över Sverige.
27. I våra skärgårdar misstänks ryska ubåtar puttra omkring.
28. Tyvärr så har vi inget försvar kvar för att reda ut det med, men Stefan och
innerstadstjejerna i Fi har dock gjort samma försvarsanalys: Ryssland utgör inget som helst hot mot Sverige.
29. Ingen anledning till oro här alltså.
30. På hemmaplan har det hitresta tiggeriet diskuterats flitigt.
31. För folket har det inneburit att uppvaktas av tiggare på torget, på tunnelbanan, utanför matbutiken, och till och med vid det egna hemmet.
32. Vi sverigedemokrater var tidigt ute med att debattera frågan.
33. Svensk media var i chock och ett starkt motkampanjande inleddes.
34. I medias värld fanns inga som helst tecken på att tiggeriet var organiserat, och folket uppmanades att ge pengar till tiggarna, och den moderata justitieministern var helt emot allt som rörde förbud av tiggeriet.
2:51
2:55
3:18
48 3:41 3:46 3:55 3:59 4:03 4:09 4:16
35. Det visade sig dock att folket var av en helt annan åsikt, fast det var förstås inget som Stefan ville lyssna på.
36. Men moderaterna är sällan främmande för att släppa på sina principer, vilket gjorde att till och med Stefan vågade förståndig, till och med så förståndig att han tittar på våra SD-förslag.
37. I grön-röd-rosa Stockholm väljer man dock en helt annan strategi.
38. Här ska tiggarna få sexualundervisning och instruktioner för hur man tvättar sig. 39. Dessutom har man sedan länge beslutat att det är helt okej för utländska tiggare att bygga kåkstäder på annans mark.
40. Hemlösa svenskars situation är däremot alldeles för otrendig för att uppmärksammas av tidningsredaktionerna i innerstan.
41. När det sker terrorattacker i Europa är många i Sverige lika snabba med som att fördöma som att förglömma.
3:42
3:55
4:09
49 4:21 4:31 4:39
42. Om det är kreddigt står både M och S upp för att försvara det fria ordet, men när SD-kuriren publicerade en Muhammed-teckning var den dåvarande regeringen snabba med att stänga ner tidningen.
43. Aftonbladet, som gillar att vara trendiga, stödpublicerade tidningen Charlie Hebdo – men inte förrän de tagit bort det innehåll som de ansåg vara olämpligt, förstås.
44. Och tyvärr är det just så svensk media fungerar: man talar stort om yttrandefrihet och journalistikens viktiga roll i en demokrati.
4:25
4:33
4:36
50 4:47 4:53 5:01
45. Samtidigt är svensk media idag en av de främsta företrädarna när det gäller att tysta de som vågar tycka något annat än staten.
46. Stefan, han håller förstås med media, och det är ju inte så bra för en demokrati då makten och media är bästa kamrater.
47. Sedan länge har det snabbt blivit både hotfullt och våldsamt då man vågat kritisera svensk invandringspolitik.
4:46
4:54
5:01
51 5:07 5:16 5:22 5:29 5:36 5:42
48. Invandringsfrågan är inte bara ger innerstadsvänstern ett spring i bena, det är också en fråga som fått politiker att överge sin egen politik.
49. Till politikernas förtret är invandringen också den för folket viktigaste frågan, men det tycker inte makten.
50. LO:s tidning Aftonbladet skriver att LO själva räknat ut att Sverige tjänat niohundra miljarder på invandringen.
51. AMS är inte sena att hänga på och säger att Sverige behöver hundra tusen invandrare per år för att ens klara välfärden.
52. Moderaterna och flipp-partiet [Fp] instämmer: utan en extrem invandring är det kört för Sverige.
53. Centern vill inte vara sämre och säger att Sverige kan ta emot trettio miljoner, och enligt Stefans egna beräkningar finns inga som helst gränser för hur många vi kan ta emot.
5:12
5:16
5:39
52 5:51 5:56 6:05 6:09 6:13 6:18 6:25 6:30 6:36
54. Ibland är de till och med så förvirrade och känslosamma att de sätter krokben för varandra.
55. Moderaterna skyller på invandrare då de inte klarar partiets sysselsättningsmål – 'otäckt!' säger Stefan, men gör sedan själv precis samma sak.
56. Över en natt dödade Moderaterna själva den myt de envist varit med om att bygga upp.
57. Allt det där om att Sverige tjänar på invandringen var plötsligt bortblåst. 58. Den nya sanningen är att vi ska ta emot invandrare även om vi kanske förlorar på det.
59. Kd var snabba med att säga att Sverige har ett moraliskt ansvar, och självklart finns det inga som helst gränser för hur många Sverige ska ta emot.
60. Hos sossarna väljer man att förbjuda alla samtal om invandringen på deras egen kongress.
61. Samtidigt slår antalet asylsökande alla tidigare rekord, men Stefan, han säger att han har läget under kontroll.
62. Någon månad senare spricker till slut bubblan, till och med Stefan kan nu förstå det.
5:53
6:05
6:29
53 6:41 6:46 6:50 6:58 7:02 7:11 7:22
63. Kd vågar uppdatera sin ställning i frågan, och moderaterna sparkade in en öppen dörr.
64. Verkligheten gjorde till slut besök även hos Miljöpartiet.
65. Moderaterna, som var de som införde permanenta uppehållstillstånd, säger plötsligt att de länge velat införa tillfälliga uppehållstillstånd.
66. Detta trots att de konsekvent röstat nej till det i fem års tid.
67. Trots alla misstag och lögner så lovar de alla att fortsätta hålla med varandra oavsett hur dåligt det går för vårt Sverige.
[Tonbyte: hoppfull orkestral musik]
[Tonbyte: avslappnande musik]
6:43
6:50
7:20
54 7:29 7:48 7:52
68. Oavsett hur tokigt vårt land är, oavsett medias alla försök till att tysta oss som vågar tycka annorlunda, oavsett all den galenskap som våran regering och deras kompisar i låtsasoppositionen gör, så kommer vi sverigedemokrater att fortsätta älska vårt land och göra allt som står i vår makt för att rädda det.
69. Vad vårt land behöver är inte fler medietränade karriärspolitiker.
70. Vi behöver inte fler ryggradslösa liberaler...
7:30
7:36
7:51
55 7:57 7:57 8:00 8:01
...och pompösa sossar.
56 8:02 8:05 8:05
...och proffstyckare, som försöker tysta...
...vanligt folk.
72. Vad Sverige behöver är en
Sverigedemokratisk poltik, och det är precis vad Sverige kommer att få.
8:02
8:05
57
Bilaga 2 – Tabell över urval av analysmaterial från Facebook
Tidigt i gallringen noterade vi datumen för tre särskilda händelser med eventuell inverkan på den politiska diskursen inom den avgränsade tidsramen för urvalet. De markerades (med gul färg) i tabellen för att undersöka om det kunde finnas potentiella språkföringsvariationer i partiernas kommentarer på händelserna i fråga. Denna infallsvinkel var fruktlös och nämns inte i själva uppsatsen, men spåren finns kvar i tabellen och fordrar således en kort redogörelse.
Attacken i Trollhättan
Förmiddagen 22.10.2015 gick tjugoettårige Anton Lundin Pettersson, beväpnad med svärd och kniv, till attack mot personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan. Polisen rapporterade i efterhand att det rörde sig om ett rasistiskt motiverat våldsdåd (TT, Göteborgs-posten 2015).
Attacken i Paris
På kvällen 13.11.2015 uträttade Islamiska staten ett stort samordnat attentat med skottlossningar och explosioner på flera platser i centrala Paris, samt i förorten Saint-Denis. 350 personer skadades och 130 miste livet (Wicklén m.fl. Sveriges television 2015).
Upploppet på Sergels torg
58
Statistik över Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Nya Moderaterna och S
verige-Demokraternas Facebookinlägg från och med 1 september-2015 till 29 februari 2016. ○ = Inlägg utan uttalad anknytning till invandringspolitik
● = Inlägg med uttalad anknytning till invandringspolitik ● = Inlägg som tagits med i uppsatsen
