Politikens inverkan

Politiska insatser kan påverka det framtida byggbehovet på en mängd olika sätt. Insatserna kan påverka endera eller flera av de ingående variablerna i byggbehovsekvationen (se ekvation 5.1). Ett sätt att kategorisera dessa effekter är att strukturera de politiska insatserna i det geografiska rummet, dvs. huruvida effekterna främst visar sig på lokal, regional eller nationell nivå. Insatserna kan också ha generell eller mer selektiv karaktär – t.ex. så kan åtgärderna vara inriktade på vissa åldersgrupper eller vissa

boendeformer. I det följande sker ett försök att strukturera de politiska insatsernas effekter för det framtida byggbehovet utifrån nyss nämnda geografiska utgångspunkter. Avsnittet avslutas sedan med att specifikt betrakta bostadspolitiska insatser och belysa vilka effekter dessa kan få för det framtida byggbehovet.

7.3.2.1 Övergripande nationella politiska insatser127 Här avses först och främst politiska insatser som påverkar

befolkningsutvecklingen, framför allt inflyttningen till landet, men även den inrikes omflyttningen. De politikområden som är mest relevanta här är den framtida invandringspolitiken, men också sysselsättningspolitiken. Den sistnämnda kan få stora regionala konsekvenser då byggbehovet

sammanhänger med den regionala sysselsättningsutvecklingen. Sysselsättningens påverkan på välfärden kan också direkt påverka hushållsbildningen även om de ekonomiska effekterna framför allt tar sig uttryck i ökad bostadskonsumtion snarare än ett ökat kvantitativt

byggbehov.128 När det gäller invandringspolitiken är kopplingen till byggbehovet tämligen uppenbar och direkt. Exempelvis skulle en framtida restriktiv invandringspolitik leda till minskad invandring och därigenom påverka antalet framtida hushåll och därmed byggbehovet. Vi såg också i kapitel 3 tidigare att invandringen är den klart mest osäkra faktorn när det gäller befolkningsprognoser.

7.3.2.2 Nationella och regionala politiska insatser

Här kan vi tänka oss sysselsättningspolitik som berördes ovan, men också politiska insatser på infrastrukturområdet. Insatserna kan ha karaktären av särskilda regionala satsningar eller av generella beslut, t.ex. gällande utformningen av transporter och samhällsservice. Sådana förändringar kan få stora effekter på de inrikes flyttningarna och därigenom påverka det framtida regionala byggbehovet. Inriktningen på den framtida

regionalpolitiken rent generellt har givetvis också stor inverkan på regionernas utveckling och påverkar därmed också det framtida byggbehovet.

127

Inbegripet även inom EU tagna beslut och lagar.

128

Se diskussionerna i avsnitt 4.1 och 5.2. Vid mycket hög tillväxt kan man nog förvänta sig en viss effekt på hushållskvoterna, i synnerhet för ungdomar. Hushållskvoterna kan också öka ifall det än så länge ganska rimliga antagandet om att ett hushåll = en bostad måste ifrågasättas. En kvantitativ efterfrågeeffekt som generar ökat byggande kan också bli fallet då ekonomiskt mycket goda tider skulle kunna resultera i en ökad

7.3.2.3 Lokala och regionala insatser

Det har påtalats tidigare i rapporten att det är på lokal och regional nivå man har de bästa förutsättningarna att mer specifikt bedöma respektive regions utgångspunkter och förutsättningar. Till denna lokalkännedom om förutsättningarna kan också tillfogas möjligheten att mer direkt påverka den framtida utvecklingen och därmed också prognosens utfall. I

diskussionen i avsnitt 5.1 angående prognosens syfte, poängterades att det faktiska utfallet i respektive region är påverkbart och ska så vara.

När det gäller att lokalt eller regionalt påverka skeendet är det först och främst insatser som påverkar in- och utflyttning som är av stor relevans för det framtida byggbehovet. Här finns en rad olika insatser som kan syfta till att behålla invånarna inom regionen eller att locka till sig nya. Att behålla framför allt den yngre delen av befolkningen är för många mindre avfolkningsbygder tämligen centralt och en stor framtida utmaning.

När det gäller infrastruktur och transporter är kvaliteten på dessa också av stor betydelse inomregionalt och en förutsättning för att en

arbetsmarknadsregion ska fungera och även utgöra en gemensam bostadsmarknad.129 När det gäller sysselsättningsutvecklingen är regionernas möjligheter att attrahera näringslivet naturligtvis centrala. Satsningar på utbildning och sysselsättning, men också på infrastruktur och boendemiljöer, är samtliga områden där politiska och andra åtgärder kan spela en avgörande roll för regioners framtida utveckling och således väsentligt påverka det framtida byggbehovet.130

Avslutningsvis när det gäller betydelsen av attraktiva boendemiljöer och kopplingen till prognoser över det framtida byggbehovet är det noterbart att möjligheterna att tillfredsställa dessa behov till en inte oväsentlig grad sammanhänger med olika regionala insatser, t.ex. i form av

boendeplanering och markpolitik. 7.3.2.4 Direkta bostadspolitiska insatser

I ingressen till detta avsnitt nämndes att studiens intresse avgränsas till bostadspolitikens effekter på det kvantitativa behovet av nya bostäder. Detta innebär t.ex. att åtgärder som påverkar bostadskvaliteten eller fördelningen mellan olika bostadstyper endast är av sekundärt intresse här. Åtgärder för förbättrat inomhusklimat eller minskad energiförbrukning liksom subventioner direkt riktade mot vissa lägenhetssegment påverkar inte det kvantitativa behovet av nya bostäder även om möjligheten att tillfredsställa detta behov kan påverkas. Det är således insatser riktade till efterfrågesidan vilka även påverkar det kvantitativa behovet som är av intresse i detta sammanhang. Dock innehåller studiens frågeställning och den använda beräkningsmodellen ett segment som är utbudsstyrt, nämligen det befintliga beståndet, varför bostadspolitiska insatser inom detta område också är relevanta för det framtida byggbehovet och av betydelse för innevarande prognos.

129

Se avsnitt 5.1 och 7.4.1.1 för diskussioner angående FA-regioner och bostadsmarknader.

130

De i detta sammanhang relevanta bostadspolitiska insatserna kan därmed delas in i två delar:

• Bostadspolitiska insatser som påverkar antalet hushåll.

• Bostadspolitiska insatser som påverkar den befintliga bostadsstocken.

Bostadspolitiska insatser som påverkar antalet hushåll

Bostadspolitiska insatser som påverkar antalet hushåll kan vara antingen generella eller specifikt riktade mot vissa hushållskategorier. När det gäller generella insatser avses först och främst insatser som riktar sig mot att öka inflyttningen eller minska utflyttningen framför allt i

avfolkningsregionerna. Här kan man tänka sig flyttbidrag eller särskilda glesbygdsstöd där syftet är att bibehålla eller utöka befolkningen inom avfolkningsregionerna. Som en generell bostadspolitisk åtgärd skulle man möjligen också kunna se ett mer omfattande bostadsbidragssystem som skulle kunna påverka det framtida hushållsantalet.131

När det gäller specifikt riktade bostadspolitiska insatser mot särskilda grupper på bostadsmarknaden tänker vi först och främst på ungdomar, men även på gruppen äldre. När det gäller ungdomar och studenter och andra som ska träda in på bostadsmarknaden för första gången, kan antalet påverkas av särskilt riktade insatser, såsom exempelvis någon form av bostadsetableringsstöd. Effekten skulle således ta sig uttryck i att personer som saknar eget hushåll skulle etablera ett nytt hushåll till följd av åtgärden. Återigen är det viktigt att påpeka att det är åtgärdens kvantitativa effekt som är relevant här. Effekter av kvalitativ art, t.ex. att man kan skaffa sig en bättre eller större bostad, påverkar inte det

kvantitativa behovet och är således endast av sekundärt intresse här. Att ekonomiska faktorer inte påverkar kvantiteten på samma sätt som den påverkar volymen har ingående diskuterats i kapitel 4 och 5.

När det gäller andra hushållsgrupper där det är tänkbart att

bostadspolitiska åtgärder kan påverka kvantiteten hushåll, är det framför allt gruppen äldre man tänker på. Detta är dessutom en grupp som ökar kraftigt i storlek i framtiden (se avsnitt 6.3). Här är effekterna de omvända mot i fallet ungdomar, där åtgärder kan medföra att man går från noll till ett (dvs. att ett nytt hushåll etableras). I fallet med äldre existerar redan ett hushåll så här är frågan vad som påverkar att hushållet består eller när det avgår. Med tanke på gruppen äldres höga hushållskvot (se tabell 7.2) så handlar det således mer om effekter i form av färre hushåll inom denna grupp. På bostadspolitikens område är det således insatser som antingen medför att antalet äldre hushåll minskar eller som fördröjer den process där dessa hushåll lämnar hushållsstocken. Förutom den uppenbara möjligheten att ett äldre hushåll, likväl som vilken annan hushållstyp som helst, kan lämna hushållsstocken i en region och flytta till en annan region är det två sätt på vilka ett äldre hushåll kan upphöra (utöver definitiv avgång).

131

Jämför dock tidigare diskussion angående effekt på bostadskonsumtionens volym respektive på det kvantitativa byggbehovet.

Det ena är att hushåll på ålderns höst flyttar utanför rikets gränser och den andra möjligheten är att hushåll blir ”icke-hushåll”. Hushåll, oavsett ålderskategori, kan naturligtvis flytta från Sverige, och bedömningar om den framtida utflyttningen ingår också i den bakomliggande

befolkningsprognosen. Vad som här åsyftas är således politiska åtgärder eller andra preferensförändringar som kan påverka just denna grupps framtida emigrationsmönster. Därigenom skulle i så fall det framtida byggbehovet kunna påverkas.

Det andra sättet på vilket ett äldre hushåll kan upphöra som

bostadshushåll och därmed lämna hushållsstocken är genom att övergå från ordinärt boende till institutionsboende. Omfattningen och

utbyggnaden av den framtida äldrevården och framtida satsningar på serviceboende kommer således att spela roll för det framtida

bostadsbehovet för denna grupp.

Bostadspolitiska insatser som påverkar den befintliga

bostadsstocken

Avslutningsvis kan även bostadspolitiska insatser riktade mot bostadsmarknadens utbudssida påverka det framtida kvantitativa

byggbehovet. Detta genom att framtida förändringar av det idag befintliga bostadsbeståndet ingår i prognosberäkningarna. Således kan politiska insatser som påverkar det befintliga beståndet komma att påverka kvantiteten bostäder som finns tillgängliga på bostadsmarknaden och därmed påverkas det kvantitativa behovet av nya bostäder. Därigenom kan politiska insatser som påverkar omfattningen av ombyggnationer,

underhåll, rivningar och omvandlingar och som påverkar bostadsutbudet kvantitativt, komma att påverka prognosens utfall.