Poolade regressionsmodeller

Resultaten från de poolade regressionerna kan åskådas i tabellerna 12 och 13. I Tabell 12 kan resultaten från regressionerna med Tobins Q som den beroende variabeln åskådas, det vill säga, resultaten från modellerna 1–3. I Tabell 13 kan resultaten från regressionerna som har ROA som den beroende variabeln åskådas, det vill säga resultaten från modellerna 4–6. Definitionerna av dessa regressionsmodeller kan hittas i Tabell 7 på sidan 52.

I Tabell 12 ser man resultaten från de poolade Tobins Q regressionerna. Modell 1 har bolagsstyrningspoäng som bolagsstyrningsvariabel, Modell 2 företagsledningspoäng, och Modell 3 styrelseattributen styrelsens storlek och oberoende. Signifikanserna bland modellerna varierar. Förklaringsgraden är nästan samma i alla – kring 35 %. F-värdet som anger hela modellens signifikans är signifikant för modellerna 1–3.

I Modell 1 med bolagsstyrningspoäng, är det endast krisperioden som är signifikant med koefficienten -0,360, vilket tyder på att företagen haft sämre Tobins Q under finanskrisen. Även kontrollvariabeln skuldsättningsgrad är signifikant med en väldigt negativ koefficient -3,820, vilket tyder på att skuldsättningsgraden haft en signifikant negativ inverkan på prestation för de finansiella institutionerna som förväntat. Då subindustrierna inom finansbranschens åskådas, kan man se att alla andra förutom

försäkringsbolag, samt sparbanker och inteckningsfinansieringsbolag är signifikanta i modellen, där endast de företag som erbjuder diversifierade finansiella tjänster har en negativ koefficient.

I Modell 2 med företagsledningspoäng som bolagsstyrningsvariabel, är företagsledningspoängen signifikant. Koefficienten för den är -0,362 och betyder att högre företagsledningspoäng skulle korrelera negativt med prestation mätt som Tobins Q och inte positivt, som var det förväntade sambandet. Det vill säga, ju bättre skött bolagsstyrning, speciellt gällande styrelsestrukturer, hur företagsledningen är organiserad och så vidare ett företag har, desto sämre värderas de. Interaktionstermen, krisperiod multiplicerad med företagsledningspoäng, är däremot positiv enligt förväntningarna med koefficienten 0,748, vilket tyder på att företag med god bolagsstyrning (bättre företagsledningspoäng) har presterat bättre, eller mindre negativt, under finanskrisen än företagen med svagare (intern) bolagsstyrning.

Variablerna kan variera under olika ekonomiska omständigheter och därför var de statistiska mothypoteserna tvåsidiga.

Även krisperioden är signifikant, och tyder på att företagen presterat betydligt sämre under finanskrisen än normalt, -0,506. Även kontrollvariabeln skuldsättningsgrad är starkt negativ, -3,776, vilket är logiskt, eftersom ju högre skuldsättning, desto sämre prestation. Då subindustrier åskådas är alla andra igen förutom försäkringsbolag och sparbanker och inteckningsfinansieringsbolag signifikanta, och igen har alla andra subindustrier presterat bättre, förutom företag som erbjuder diversifierade finansiella tjänster.

I Modell 3 med styrelsens storlek och styrelsens oberoende är få variabler signifikanta, vilket skulle tyda på att enskilda bolagsstyrningsmekanismer inte haft någon inverkan på de finansiella institutionernas prestation, endast bolagsstyrningens kvalitet som en helhet, eller att dessa mekanismers effekt är så olik för de olika företagen i samplet, att resultaten inte blir signifikanta för samplet som en helhet. I Modell 3 är endast kontrollvariabeln skuldsättningsgrad starkt signifikant med nästan samma negativa koefficient som i de två tidigare modellerna – -3,829. I denna modell är endast kapitalmarknader signifikant av industridummyvariablerna, med en positiv koefficient.

Konstanten är starkt signifikant i alla tre modeller.

Resultaten indikerar att det är utmanande att fånga bolagsstyrningens kvalitet i ett kvantitativt mått, eftersom en del mekanismer kan komplettera, eller ersätta varandra

och fungera olikt under olika ekonomiska omständigheter. Enligt resultaten från modellerna 1–3 har enbart företagsledningspoängen haft en signifikant inverkan på prestation. Ett intressant resultat att lyfta fram, även om resultaten till stor del var insignifikanta, är att bolagsstyrningspoäng och företagsledningspoäng har negativa koefficienter utanför krisen, det vill säga under normala omständigheter, men positiva koefficienter under krisen. Detta kunde tyda på att även om bolagsstyrning är kostsamt att implementera och kan ha en negativ inverkan på finansiell prestation, är dess kvalitet ändå en avgörande faktor för bättre prestation under en oförutsägbar finansiell kris.

Tabell 12 Poolade regressionsmodeller med Tobins Q som den beroende variabeln

Beroende variabel:

Tobins Q Modell 1 Modell 2 Modell 3

Bolagsstyrningspoäng −0,300

-Krisperiod x styrelsens oberoende - - –0,127 (–0,174)

Krisperiod x styrelsens storlek - - 0,435

(1,120)

Tabellen visar regressionskoefficienterna för variablerna. T-värden är givna i parentes. *** indikerar för signifikansnivån <1 %, ** för <5 % samt * för <10 %.

R2, modellens förklaringsgrad, står för mängden variation i den beroende variabeln Tobins Q som kan förklaras med hjälp av

de oberoende variablerna som är inkluderade i modellen.

F-värdet står för hela modellens signifikans

I Tabell 13 ser man resultaten från de poolade regressionerna med ROA som den beroende variabeln. Modellerna 4–6 är formade som modellerna 1–3 med Tobins Q som den beroende variabeln. Modell 4 har bolagsstyrningspoäng som bolagsstyrningsvariabel, Modell 5 har företagsledningspoäng, medan Modell 6 har styrelseattributen styrelsens storlek och styrelsens oberoende. Signifikanserna bland modellerna varierar. Förklaringsgraden är nästan samma i alla – kring 48 %. Alla modeller 4–6 med ROA är signifikanta enligt f-värden som indikerar för hela modellens signifikans.

Ingen av modellerna med ROA visar signifikanta resultat för bolagsstyrningsvariablerna.

Endast i Modell 4 med bolagsstyrningspoäng och i Modell 5 med företagsledningspoäng är krisperioden signifikant negativ -0,019, respektive -0,023, vilket tyder på att finanskrisen haft en inverkan på prestation mätt som lönsamhet, eller ROA, men inte lika stark negativ inverkan som på prestation mätt som Tobins Q. Kontrollvariablerna skuldsättningsgrad och tillväxtmöjligheter är båda signifikanta i alla tre modeller.

Skuldsättningsgraden har som förväntat negativa koefficienter, omkring -0,220 i alla tre modeller, vilket är också betydligt lägre än i modellerna med Tobins Q.

Tillväxtmöjligheter har samma koefficient -0,050 i alla modeller och har alltså som förväntat en negativ inverkan på prestation. Kapitalmarknader och diversifierade finansiella tjänster är båda signifikanta i alla tre modeller, medan även försäkringsbolag, samt sparbanker och inteckningsfinansieringsbolag är signifikanta i modellerna 4 och 5.

Kapitalmarknaden är den enda subindustrin med positiva koefficienter, vilket bekräftar att de olika subindustrierna presterar olika, som också regressionerna med Tobins Q visade. Konstanten är signifikant i alla tre modeller.

Största delen av dessa poolade regressionsresultat, speciellt regressionsresultaten med ROA som den beroende variabeln var inte signifikanta, eftersom som fler gånger konstaterats, är det svårt att fånga bolagsstyrningens kvalitet i ett kvantitativt mått och empiriskt bevisa hur betydelsefullt bolagsstyrning är. Trots detta, så kan man ändå se samma mönster upprepas som i de poolade regressionsresultaten med Tobins Q som den beroende variabeln. Mönstret kan ses genom att åskåda koefficienternas förtecken.

Bolagsstyrningspoäng och företagsledningspoäng har negativa koefficienter utanför finanskrisen, men positiva under finanskrisen, även om dessa resultat är insignifikanta.

Det finns även skillnader i subindustriernas prestation inom finansbranschen. Dessa resultat diskuteras djupare i Kapitel 10.

Tabell 13 Poolade regressionsmodeller med ROA som den beroende variabeln

Beroende variabel:

ROA Modell 4 Modell 5 Modell 6

Bolagsstyrningspoäng −0,007

-Krisperiod x styrelsens oberoende - - −0,053 (−1,490)

Krisperiod x styrelsens storlek - - 0,012

(0,633)

Tabellen visar regressionskoefficienterna för variablerna. T-värden är givna i parentes. *** indikerar för signifikansnivån <1 %, ** för <5 % samt * för <10 %.

R2, modellens förklaringsgrad, står för mängden variation i den beroende variabeln ROA som kan förklaras med hjälp av

de oberoende variablerna som är inkluderade i modellen.

F-värde står för hela modellens signifikans