Syftet med denna avhandling var att undersöka sambandet mellan bolagsstyrning och finansiella institutioners prestation i USA, speciellt under den globala finansiella krisen.
Avhandlingen kontribuerade till den existerande litteraturen genom att använda ett index som inte tidigare använts för samma ändamål, samt genom att ha en lång uppföljningsperiod både före och efter finanskrisen. Sammanlagt användes det fyra olika mått för bolagsstyrning från tre olika verksamhetsnivåer.
Bolagsstyrning är ett mångfacetterat fenomen, bestående av ett flertal olika mekanismer och funktioner på olika verksamhetsnivåer vars inverkan är utmanande att sammanfatta i ett kvantitativt mått och empiriskt bevisa dess inverkan. Resultaten från undersökningen var därmed som förväntat till stor del insignifikanta och således måste de tolkas varsamt.
Det fanns tecken på att ett negativt samband mellan bolagsstyrning och finansiell prestation skulle existera, men att detta samband skulle vara positivt under finansiella kriser. Detta negativa samband kan bero på att robusta bolagsstyrningsmekanismer kan vara kostsamma att implementera på kort sikt, även om deras inverkan på lång sikt, och speciellt då även andra intressenter än enbart aktieägarnas intressen tas i beaktande, är förmånligt för företaget och för hela ekonomin.
De sociala kostnaderna av finansiella institutioners dåligt skötta bolagsstyrning är så höga och har så vidsträckta negativa konsekvenser, att företag måste uppoffra prestation på kort sikt gentemot långvarig stabilitet inom företaget, inom industrin och i hela ekonomin.
Inverkan av finansiella institutioners bolagsstyrning spiller över även till andra industrier och kan vara avgörande exempelvis vid uppkomsten av en finansiell kris. Då finansinstitut konstant upprätthåller bolagsstyrning på en tillfredsställande nivå, oavsett dess kostnader, är de skyddade för oförutsägbara kriser både på mikro- och makronivå i ekonomin. God bolagsstyrning fungerar som skydd emot företagskonkurser, samt som skydd emot finansiella kriser.
Eftersom syftet i denna avhandling var att undersöka sambandet mellan finansiella institutioners bolagsstyrning och prestation, speciellt under finansiella kriser, är det
viktigt att förutom det negativa sambandet utanför kriser, lyfta fram det positiva sambandet mellan bolagsstyrning och prestation under finanskrisen.
Under kriser både på mikro- och makronivå i ekonomin, det vill säga på företagsnivå, samt på statlig nivå, utsätts bolagsstyrning under ett verkligt stresstest, eftersom en mekanisms defekt, som kan ha funnits redan länge, ofta upptäcks först under en kris.
God bolagsstyrning hjälper finansiella institutioner att prestera mindre negativt under kriser och snabbare överleva den finansiella oron än finansiella institutioner med sämre kvalitet på bolagsstyrning, även om företagen allmänt har en negativ prestation under kristider.
De interna bolagsstyrningsmekanismerna styrelsens storlek och oberoende utvecklas konstant gentemot mer robusta, även om kvaliteten på bolagsstyrning som helhet skulle hållas som konstant under en längre tidsperiod. Kvaliteten på bolagsstyrning som en helhet var samma före, under och efter finanskrisen. Detta bekräftar att god bolagsstyrning är viktigt under alla ekonomiska omständigheter. Reformer i enskilda mekanismer påverkar inte hela bolagsstyrningens kvalitet på en gång, eftersom bolagsstyrning består av ett flertal olika mekanismer och effekten av en reform syns inte direkt. Reformer i mekanismerna sker ofta i efterspel av kriser och skandaler, och lagstiftningen ämnar konstant att förbättra bolagsstyrningens kvalitet alltid då brister i mekanismerna upptäcks. Emellertid är det ändå viktigt att upprätthålla bolagsstyrning konstant på en tillfredsställande nivå under alla ekonomiska omständigheter, så att företaget är förberett för kriser och för oförutsägbara negativa chocker och händelser, eftersom det sällan kan förutspås när de inträffar.
Därmed kan man sammanfattningsvis konstatera att bolagsstyrning är förmånligt på lång sikt, även om dess inverkan på prestation möjligtvis är negativ på kort sikt. Denna negativa inverkan syns som uppoffrad prestation, men återbetalar sig som långvarig stabilitet. Speciellt för finansinstitut fungerar god bolagsstyrning som en effektiv riskhanteringsmekanism och förmedlar förtroende till alla intressenter.
KÄLLFÖRTECKNING
Adams, R.B. (2012). Governance and the Financial Crisis. International Review of Finance, vol. 12, nr. 1, s. 7–38.
Adu-Gyamfi, M. (2016). The Bankruptcy of Lehman Brothers: Causes, Effects and Lessons Learnt. Journal of Insurance and Financial Management, vol. 1, nr. 4, s. 132–149.
Aggarwal, R., Erel, I., Ferreira, M. & Matos, P. (2011). Does governance travel around the world? Evidence from institutional investors. Journal of Financial
Economics, vol. 100, nr. 1, s. 154–181.
Alexander, K. (2006). Corporate governance and banks: The role of regulation in reducing the principal agent problem. Journal of Banking Regulation, vol. 7, nr 1–2, s. 17–40.
Alma Talent (u.å.) Kokonaispääoman tuotto-% (ROA). Tillgänglig:
https://www.almatalent.fi/tietopalvelut/tunnuslukuopas/kannattavuus/kokona ispaaoman-tuotto-prosentti-roa. Hämtad: 3.6.2019.
Becchetti, L., Ceniccola, C. & Ciciretti, R. (2010). Stock Market Reaction to the Global Financial Crisis: the Role of Corporate Governance and Product Quality Ratings in the Lehman Brothers’ Event. [Working paper] Workshop on Sustainable Investment.
Beltratti, A., Stulz, R.M. (2012). The credit crisis around the globe: Why did some banks perform better? Journal of Financial Economics, vol. 105, nr. 1, s. 1–17.
Berk, J. & DeMarzo, P.M. (2014). Corporate finance. 3rd global ed. Harlow: Pearson.
Berle, A. A. & Means, G. C. (1932). The Modern Corporation and Private Property.
New York: The Macmillan Company.
Borad, S. B. (2015). Tobin’s Q / Q Ratio. EFinanceManagement. Tillgänglig:
https://efinancemanagement.com/investment-decisions/tobins-q-q-ratio.
Hämtad: 3.6.2019.
Brooks, C. (2008). Introductory econometrics for finance. 2nd edition. Cambridge [England]; New York: Cambridge University Press.
Bushee, B.J., Carter, M.E. & Gerakos, J. (2013). Institutional investor preferences for corporate governance mechanisms. Journal of Management Accounting Research, vol. 26, nr. 2, s.123–149.
Cadbury Committee (The Committee on the Financial Aspects of Corporate
Governance and Gee and Co. Ltd.) (1992). The Financial Aspects of Corporate Governance, December 1992. Tillgänglig:
https://ecgi.global/sites/default/files//codes/documents/cadbury.pdf. Hämtad:
15.5.2019.
Carpenter, M. A. & Westphal, J. D. (2001). The Strategic Context of External Network Ties: Examining the Impact of Director Appointments on Board Involvement in Strategic Decision Making. Academy of Management Journal, vol. 4, nr. 4, s.
639–660.
Congress.gov. (u.å). H.R.3763- Sarbanes-Oxley Act of 2002. Tillgänglig:
https://www.congress.gov/bill/107th-congress/house-bill/3763. Hämtad:
30.5.2019.
Daines, R. M., Gow, I. D. & Larcker, D. F. (2010). Rating the ratings: How good are commercial governance ratings? Journal of Financial Economics, vol. 98, nr.3, s.439–461.
Davis, J.H., Schoorman, F.D. & Donaldson, L. (1997). Toward a stewardship theory of management. Academy of Management Review, vol. 22, nr. 1, s. 20–47
Deloitte & Nyenrode Business University (2016). Good Governance driving Corporate Performance? A meta-analysis of academic research & invitation to engage in the dialogue. Tillgänglig:
https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/nl/Documents/risk/deloitte-nl-risk-good-governance-driving-corporate-performance.pdf. Hämtad:
9.10.2018
Donaldson, L. & Davis, J. H. (1991). Stewardship theory or agency theory: CEO governance and shareholder returns. Australian Journal oí Management, vol.
16, s. 49–64.
Erkens, D.H., Hung, M. & Matos, P. (2012). Corporate governance in the 2007–2008 financial crisis: Evidence from financial institutions worldwide. Journal of Corporate Finance, vol 18, nr. 2, s. 389–411.
Freeman, R.E. & Reed, D.L. (1983). Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance. California Managament Review, vol 25, nr. 3, s. 88–
106.
Freeman, R.E. (1984). Strategic Management: a stakeholder approach. Boston:
Mass.: Pitman.
Gillan, S. L. (2006). Recent developments in corporate governance: An overwiev.
Journal of Corporate Finance, vol. 12, nr. 3, s. 381–402.
Glinkowska, B. & Boguslaw, K. (2015). Classical and modern concepts of corporate governance (Stewardship Theory and Agency Theory). Management, vol. 19, nr.
2, s. 84–92.
Gompers, P., Ishii, J. & Metrick, A. (2003). Corporate Governance and Equity Prices.
Quarterly Journal of Economics, vol. 118, nr. 1, s. 107–155.
Grove, H., Patelli, L., Victoravich, L. M. & Xu, P. (2011). Corporate Governance and Performance in the Wake of the Financial Crisis: Evidence from US Commercial Banks. Corporate Governance: An International Review, vol. 19, nr. 5, s. 418–
436.
Hanafi, M. M., Setiyono, B. & Sanjaya, I. P. S. (2018). Ownership structure and firm performance: evidence from the subprime cisis period. Journal of Business in Society, vol. 18, nr. 2, s.206–219.
Harvard law school forum on corporate governance and financial regulation. (2016).
Commonsense principles of corporate governance. Tillgänglig:
https://corpgov.law.harvard.edu/2016/07/22/commonsense-principles-of-corporate-governance/. Hämtad: 19.11.2018.
Hillman, A. J., Withers, M. C. & Collins, B. J. (2009). Resource Dependence Theory: A Review. Journal of Management, vol. 35, nr. 6, s.1404–1427.
Hillman, A. J. & Dalziel, T. (2003). Boards of directors and firm performance:
Integrating agency and recource dependence perspectives. Academy of Management Review, vol. 28, nr. 3, s. 383–396
International Comparative Legal Guides. (2018). Corporate Governance 2018 |USA.
Tillgänglig: https://iclg.com/practice-areas/corporate-governance-laws-and-regulations/usa. Hämtad: 19.11.2018.
Investor Stewardship Group. (2017). Corporate Governance Principles for US Listed Companies. Tillgänglig: https://isgframework.org/corporate-governance-principles/. Hämtad: 19.11.2018.
Jensen, M.C. (1993). The Modern Industrial Revolution, Exit, and the Failure of Internal Control Systems. Journal of Finance, vol. 48, nr. 3, s.831–880.
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3, 4, s.
305–360.
Johnson, S., Boone, P., Breach, A. & Friedman, E. (2000). Corporate governance in the Asian financial crisis. Journal of Financial Economics, vol. 58, nr. 1, s. 141–186.
King, P. & Tarbert, H. (2011). Basel III: An Overview. Banking & Financial Services Policy Report, vol. 30, nr. 5, s. 1–18.
Kirkpatrick, G. (2009). The corporate governance lessons from the financial crisis.
Paris, France: OECD.
Levine, R. (2004). The corporate governance of banks: A concise discussion of concepts and evidence. World Bank Policy Research. Working Paper No. 3404.
Lopez-Arceis, F. J., Bellostas-Perezgrueso, A. J., Moneva-Abadia, J.M. & Rivera-Torres, M. P. (2018). The role of corporate governance and transparency in the
generation of financial performance in socially responsible companies. Spanish Journal of Finance And Accounting-Revista Espanola De Financiacion, vol. 47, nr 1, s. 44–80.
Macey, J. R., & O’Hara, M. (2003). The corporate governance of banks. FRBNY Economic Policy Review, vol. 9, s. 91–107.
McKenzie, C. (u.å). Testing for Random Effects in Panel Data. Osaka School of International Public Policy, Osaka University. Tillgänglig:
https://www.mssanz.org.au/MODSIM99/Vol%202/McJenzie.pdf. Hämtad:
3.6.2019.
Misangyi, V.F. & Acharya, A. G. (2014). Substitutes or Complements? A Configurational Example of Coporate Governance Mechanisms. Academy of Management Journal, vol. 57, nr. 6, s.1681–1705.
Mitton, T. (2002). A cross-firm analysis of the impact of corporate governance on the East Asian financial crisis. Journal of Financial Economics, vol.64, nr.2, s.215–
241.
NYSE (2014). NYSE: Corporate Governance Guide. Tillgänglig:
https://www.nyse.com/publicdocs/nyse/listing/NYSE_Corporate_Governance _Guide.pdf. Hämtad: 19.3.2019.
OECD (2015). G20/OECD Principles of Corporate Governance, OECD Publishing, Paris. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1787/9789264236882-en. Hämtad:
23.10.2018.
Peni, E. & Vähämaa, S. (2012). Did Good Corporate Governance Improve Bank Performance during the Financial Crisis? Journal of Financial Services Research, vol. 41, s. 19–35.
Pfeffer, J. & Salancik, G. R. (1978). The External Control of Organizations: A Resource Dependence Perspective. New York: Harper & Row
Rosenstein, S. & Wyatt, J. G. (1997). Inside directors, board effectiveness, and
shareholder wealth. Journal of Financial Economics, vol. 44, nr. 2, s. 229–250.
Shleifer, A. & Vishny, R. (1986) Large Shareholders and Corporate Control. Journal of Political Economy, vol. 94, s. 461–488
Shleifer, A. & Vishy, R. (1997). A Survey of Corporate Governance. The Journal of Finance, vol. 42, nr. 2, s. 737–783.
Thomson Reuters (2019a). Eikon [Databas]. Helsingfors: Svenska handelshögskolan.
Thomson Reuters (2019b). Thomson Reuters ESG Scores. Tillgänglig:
https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/method metho/esg-scores-methodology.pdf. Hämtad: 15.4.2019
Thomson Reuters (u.å). Thomson Reuters ESG Data. Tillgänglig:
http://www.esade.edu/itemsweb/biblioteca/bbdd/inbbdd/archivos/ESG_Rese arch.pdf. Hämtad: 3.10.2018.
U.S. Securities and Exchange Commission. (u.å). Corporate Governance. Tillgänglig:
https://www.investor.gov/additional-resources/general-resources/glossary/corporate-governance. Hämtad: 21.11.2018.
Van Essen, M., Engelen, P.J. & Carney, M. (2013). Does ”Good” Corporate Governance Help in a Crisis? The Impact of Country- and Firm-Level Governance
Mechanisms in the European Financial Crisis. Corporate Governance- An International Review, vol. 21, nr. 3, s.201–224.
Villalonga, B. & Amit, R. (2006). How do family ownership, control and management affect firm value? Journal of Financial Economics, vol. 80, s. 385–417.
Walsh, J.P. & Seward, J.K. (1990). On the efficiency of the internal and external
corporate control mechanisms. Journal of Management Review, vol. 15, s. 421–
458.
White, M. J. (2015). Statement of the Anniversary of the Dodd-Frank Act. Tillgänglig:
https://www.sec.gov/news/statement/statement-on-the-anniversary-of-the-dodd-frank-act.html. Hämtad: 21.11.2018.
Wooldridge, J. M. (2013). Introductory econometrics: a modern approach. 5th int ed.
Australia: South-Western/Cengage Learning.
Yermack, D. (1996). Higher market valuation of companies with a small board of directors. Journal of Financial Economics, vol. 40, nr.2, s.185–211.
Young, B. (2003). Corporate governance and firm performance: Is there a relationship?
Ivey Business Journal. September/October. Tillgänglig:
https://iveybusinessjournal.com/publication/corporate-governance-and-firm-performance-is-there-a-relationship/. Hämtad: 9.10.2018.
Zagorchev, A. & Gao, L. (2015). Corporate governance and performance of financial institutions. Journal of Economics and Business, vol. 82, s. 17–41.
BILAGA 1 KOMPONENTER I THOMSON REUTERS EIKON Bolagsstyrningskommitté Policy för lika rösträtt Integrerad strategi,
MD&A
Policy för styrelsestorlek Röstlock procent CSR-rapportering- globala aktiviteter Policy för styrelsens oberoende Minimi aktier/röst CSR-rapportering-
extern revisor Policy för styrelsens diversitet Direktörens val, majoritet CSR-rapportering-
externa revisors namn Policy för styrelsens erfarenhet Aktieägarnas röst av
direktörernas kompensation
CSR-rapporterings omfattning Policy för direktörernas
kompensation, prestanda Offentliga stadgar för
företag ESG-period- senaste uppdatering Policy för ledningens
kompensation, ESG prestanda Vetorätt, gyllene aktie Policy för bevarande av Styrelsens externa konsulter Giftpillrets utgångsdatum Analys: revisionskommitténs
Analys: Analys: styrelsens närvaro Kontroversiella aktieägare
Styrelsemöten Senaste kontroversiella
10 mindre än 8 Förhandsanmälning av aktieägares förslag Styrelsestorlek Förhandsanmälningsperi
od
Analys: bakgrund av styrelsen Skriftliga samtyckekrav Analys: kvinna i styrelsen Utvidgad
valkretsbestämmelse Analys: oberoende styrelse Analys: icke-revisions
revisionsavgiftsförhålland Analys: styrelsens omval Kontroversiell bokföring
Styrelsemedlemskaps
begräsningar Senaste kontroversiell bokföring Styrelseterms löptid
Analys: direktörernas kompensationspolicy Analys: direktörernas individuella kompensation
Högre chefers totala kompensation Analys: högsta ersättning Vd kompensations totala avkastning för aktieägare Analys: direktörernas kompensations långsiktiga mål
Analys: CSR kompensationsincitament Aktieägarnas godkännande av
aktieutjämningsplan Analys: styrelseledamots
kompensation
Styrelseledamots långsiktiga kompensationsincitament
Analys: direktörernas kompensation kontrovers
Kontrovers i ledningens kompensation Kontrovers i den senaste kompensationen till ledningen
Analys: styrelsens kulturella diversitet
Analys: verkställande medlemmarnas könsdiversitet
Totalt: 64 48 11