Den yttersta delen av kroppens slemhinnor utgörs av en viskös proteinfilm med hög vattenhalt som benämns mucus. Dess biologiska funktion är att skydda den underliggande vävnaden från uttorkning och mekaniska påfrestningar. Denna barriär fungerar även som ett skydd mot bakterieangrepp och skadliga substan- ser. Den största gruppen proteiner i mucus utgörs av muciner, som är negativt laddade vattenlösliga molekyler med hög molekylvikt. Dessa egenskaper gör att muciner kan bilda en gel vid låga koncentrationer och binda mycket vatten. Ef- tersom muciner är den största och viktigaste gruppen av molekyler i mucus, har forskningen varit inriktad på att undersöka hur muciner binder in till andra molekyler som exempelvis proteiner och ämnen som återfinns i läkemedel. Den första undersökningen genomfördes för att studera möjligheterna att åter- skapa den proteinfilm som utgör den yttersta delen av slemhinnan genom att binda samman muciner med motsatt laddade molekyler. Undersökningen visar att det är möjligt att bygga upp filmer med muciner i kombination med kitosan (en positivt laddad polysackarid) och med laktoperoxidas (ett positivt laddat protein som återfinns naturligt i mucus). Uppbyggnaden av dessa filmer har vi- sat sig vara komplex och mycket arbete har ägnats åt att förklara och optimera uppbyggnadssprocessen. Det har bland annat visat sig att egenskaperna hos ytan som filmerna byggs upp på kan vara avgörande för om uppbyggnaden är möjlig, och att koncentrationerna av de molekyler som bygger upp filmen på- verkar tillväxten. Molekylernas laddningstäthet är en annan faktor som har be- räknats för att bättre kunna förklara hur uppbyggnaden fungerar.
Slutsatsen från dessa undersökningar är att det går att bygga upp filmer med muciner och motsatt laddade molekyler samt att bindningar mellan muciner
och motsatt laddade molekyler kan vara viktiga för den sammanhållande prote- instrukturen i mucus. Studierna har även bidragit till en ökad generell förståelse för hur filmer kan byggas upp med motsatt laddade proteiner och polysackari- der.
De filmer som konstruerats innehåller mycket vatten och kan därför ha en smörjande effekt, som kan utnyttjas för ytbeläggning av exempelvis kontaktlin- ser och tandproteser. I detta sammanhang är filmer med polysackarider särskilt intressanta eftersom de har en bra vattenbindande förmåga. Vidare kan de fil- mer som byggs upp ha antiadhesiva egenskaper som gör att bakterier har svårt att binda in till filmerna. Dessutom kan filmer byggas upp med enzymer (prote- iner), som har en hämmande effekt bakteriernas tillväxt. Ett exempel på denna typ av antimikrobiella enzymer är laktoperoxidas som vi använde i uppbyggna- den med muciner. Ett annat tillämpningsområde för filmer som byggts upp med proteiner är utvecklandet av biosensorer. Principen för biosensorer bygger ofta på att enzymer används för att detektera ett visst ämne. I den typ av filmer som konstruerats kan en stor mängd enzymer bindas och vidare kan enzymerna sta- biliseras i filmerna. Detta kan leda till utveckling av sensorer med bättre detek- tionsförmåga och ökad livslängd.
Som en andra del i forskningsarbetet studerades partiklar som kan fungera som bärare av läkemedel. Läkemedelsbärare i form av partiklar är intressanta efter- som de kan innesluta de aktiva substanserna och därmed skydda dem från ned- brytning innan de tas upp genom slemhinnan. Partiklarna kan även ge en depå- effekt genom att den aktiva substansen frisätts långsamt från partiklarna till följd av att partiklarna bryts ner eller att de aktiva substanserna diffunderar (sipprar ut) från partiklarna. Dessutom kan partiklar som är mindre än cirka en mikrometer (en tusendels millimeter) tas upp intakta genom slemhinnan. Hur pass effektiva partiklarna är på att förmedla de aktiva substanserna i kroppen beror till stor del på deras storlek, men man har även visat att partiklarnas yt- egenskaper har betydelse. Tidigare studier visar bland annat att de partiklar som binder in bättre till slemhinnan också ökar upptaget i kroppen.
Partiklar eller andra substansers förmåga att binda in till slemhinnan går under benämningen mucoadhesion och syftet med studien var att utveckla en metod för att kunna studera partiklars mucoadhesiva egenskaper. Kortfattat så skapa- des ett mucinlager på en fast yta genom att låta muciner spontant binda in från en omgivande lösning. I ett andra steg tillsattes en lösning med partiklar och
genom att mäta partiklarnas inbindning till muciner på ytan erhölls ett mått på partiklarnas mucoadhesiva egenskaper.
De partiklar som studerades är cirka en halv mikrometer i diameter och består av en inre lipidstuktur, som syftar till att bära de aktiva substanserna. För att stabilisera partiklarna i en vattenlösning innehåller partiklarna även ytaktiva molekyler som har en fettlöslig och en vattenlöslig del. Den vattenlösliga delen av dessa molekyler består av polyetylenoxid (polyetylenglykol) och utgör par- tiklarnas yttersta delar. Genom att ytmodifiera dessa partiklar med kitosan skapades även en annan typ av partiklar. I undersökningen jämfördes de omo- difierade partiklarna med de modifierade partiklarna med avseende på inbind- ningen till mucinfilmer.
Resultaten visade att en mycket liten mängd av de omodifierade partiklarna band in till mucinfilmen. Inbindningen av de modifierade partiklarna var å andra sidan stor, och resultaten tyder även på att bindningen är stark. Dessa resultat stämmer väl överens med undersökningar som andra genomfört beträf- fande muciners interaktioner med polyetylenoxid och kitosan. I studien har även pH-värde och salthalt varierats för att bättre förstå hur molekylerna på ytan av partiklarna interagerar med mucin. Våra resultat tyder på att vätebind- ningar mellan polyetylenoxid och mucin är den viktigaste typen av växelverkan mellan dessa molekyler. För modifierade partiklarna pekar resultaten på att po- sitivt laddade grupper i kitosan är viktiga för bindningen till muciner.
Slutsatsen är att den metod som vi utvecklat är användbar för att uppskatta mucoadhesiva egenskaper hos partiklar och deras förmåga att binda in till slemhinnan. Studierna har även visat att ytan på partiklarna enkelt kan modifi- eras med kitosan och denna typ av partiklar kan vara intressanta som läkeme- delsbärare, genom att förbättra upptaget av aktiva substanser.
ACKNOWLEDGEMENT
Först och främst vill jag ge ett stort tack till min handledare Thomas Arnebrant, som har ställt upp i alla lägen och som har visat vägen till hur man presenterar sin forskning med vederbörlig veteskaplig stil och klass. Min andra handledare, Tautgirdas Ruzgas har kommit med många reflektioner och nya infallsvinklar och hjälpt mig i under min senare tid som doktorand. Samarbetet med forskar- kolleger och medförfattare vid Malmö högskola har varit utmärkt och jag vill i detta sammanhang nämna Ida Svendsen, Liselott Lindh, Marité Cárdenas, Ka- rolina Haberska och Sergey Shleev. Vitaly Kocherbitov och Tobias Halthur med flera har givit mig många och intressanta vetenskapliga samtal under min tid här. Som extern samarbetspartner vill jag framhålla Krister Thuresson, som har gett mig mycket stöd och uppmuntran.
Ekonomiskt stöd har erhållits från KK-stiftelsen (Biofilms – Research center for Biointerfaces), Stiftelsen Gustav Th Ohlssons fond och Malmö Högskola. Mi- kael Nilsson har granskat språket på ett utmärkt sätt och Ulla Gertsson har svar på de flesta av de jordiska frågor som rör tryckandet av en avhandling. Enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap är en gemytlig och hemtrevlig arbetsmiljö, och vi har haft många trevliga stunder. Peter och Linda har hängt med som trogna följeslagare på den fyra år långa berg och dalbanan, tillsam- mans med många andra doktorander här.
Sist men inte minst vill jag tacka mina föräldrar Aki och Torsten. Ni har varit ett stort stöd under alla år, och de sista dagarna med manushets - tack för alla kloka ord och korrekturläsning. Tillsammans med mina bröder Linus och Ha- rald utgör ni den bästa familj som man kan önska sig. Och vad vore livet utan min kära Pamela från Santiago.
REFERENCES
1. Atuma C., Strugala V., Allen A., Holm L., The adherent gastrointestinal mucus gel layer: thickness and physical state in vivo. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2001, 280 (5), G922-929.
2. Matthes I., Nimmerfall F., Sucker H., Mucus models for investigation of intesti- nal absorption mechanisms. 2. Mechanisms of drug interactions with intestinal mu- cus. Die Pharmazie 1992, 47 (8), 609-613.
3. Strous G. J., Dekker J., Mucin-type glycoproteins. Crit Rev Biochem Mol Biol. 1992, 27 (1-2), 57-92.
4. Clamp J. R., Creeth J. M., Some non-mucin components of mucus and their pos- sible biological roles. Ciba Found Symp. 1984, 109, 121-136.
5. Bansil R., Turner B. S., Mucin structure, aggregation, physiological functions and biomedical applications. Current Opinion in Colloid & Interface Science 2006, 11 (2-3), 164-170.
6. Salathe M., Forteza R., Conner G. E., Post-secretory fate of host defence compo- nents in mucus. In Mucus Hypersecretion in Respiratory Disease, John Wiley & Sons, Chichester UK, 2002, p. 20-37.
7. Wickström C., Davies J. R., Eriksen G. V., Veerman E. C. I., Carlstedt I., MUC5B is a major gel-forming, oligomeric mucin from human salivary gland, res- piratory tract and endocervix: identification of glycoforms and C-terminal cleavage. Biochemical Journal 1998, 334, 685-693.
8. Loomis R. E., Prakobphol A., Levine M. J., Reddy M. S., Jones P. C., Biochemi- cal and biophysical comparison of two mucins from human submandibular- sublingual saliva. Archives of Biochemistry and Biophysics 1987, 258 (2), 452- 464.
9. Thomsson K. A., Prakobphol A., Leffler H., Reddy M. S., Levine M. J., Fisher S. J., Hansson G. C., The salivary mucin MG1 (MUC5B) carries a repertoire of unique oligosaccharides that is large and diverse. Glycobiology 2002, 12, 1-14. 10. Carlstedt I., Lindgren H., Sheehan J. K., The macromolecular structure of hu- man cervical-mucus glycoproteins. Studies on fragments obtained after reduction of disulphide bridges and after subsequent trypsin digestion. Biochemical Journal 1983, 213 (2), 427-435.
11. De Bruyn P., Michelson S., Changes in the random distribution of sialic acid at the surface of the myeloid sinusoidal endothelium resulting from the presence of diaphragmed fenestrae. J. Cell Biol. 1979, 82 (3), 708-714.
12. Waigh T. A., Papagiannopoulos A., Voice A., Bansil R., Unwin A. P., Dewhurst C. D., Turner B., Afdhal N., Entanglement Coupling in Porcine Stomach Mucin. Langmuir 2002, 18 (19), 7188-7195.
13. Perez E., Proust J. E., Forces Between Mica surfaces covered with adsorbed mucin across aqueous solution. Journal of Colloid and Interface Science 1987, 118, 182-191.
14. Durrer C., Irache J. M., Duchene D., Ponchel G., Mucin Interactions with Functionalized Polystyrene Latexes. Journal of Colloid and Interface Science 1995, 170 (2), 555-561.
15. Lee S., Muller M., Rezwan K., Spencer N. D., Porcine Gastric Mucin (PGM) at the Water/Poly(Dimethylsiloxane) (PDMS) Interface: Influence of pH and Ionic Strength on Its Conformation, Adsorption, and Aqueous Lubrication Properties. Langmuir 2005, 21 (18), 8344-8353.
16. Sellers L. A., Allen A., Morris E. R., Rossmurphy S. B., Mechanical Characteri- zation and Properties of Gastrointestinal Mucus Gel. Biorheology 1987, 24 (6), 615-623.
17. Amerongen A. V. N., Bolscher J. G. M., Veerman E. C. I., Salivary mucins: Pro- tective functions in relation to their diversity. Glycobiology 1995, 5 (8), 733-740. 18. Bansil R., Stanley E., Lamont J. T., Mucin Biophysics. Annual Review of Physi- ology 1995, 57, 635-657.
19. Cao X. X., Bansil R., Bhaskar K. R., Turner B. S., LaMont J. T., Niu N., Afdhal N. H., pH-dependent conformational change of gastric mucin leads to sol- gel transition. Biophysical Journal 1999, 76 (3), 1250-1258.
20. Lafitte G., Söderman O., Thuresson K., Davies J., PFG-NMR diffusometry: A tool for investigating the structure and dynamics of noncommercial purified pig gastric mucin in a wide range of concentrations. Biopolymers 2007, 86 (2), 165- 175.
21. Raynal B. D. E., Hardingham T. E., Thornton D. J., Sheehan J. K., Concen- trated solutions of salivary MUC5B mucin do not replicate the gel-forming proper- ties of saliva. Biochemical Journal 2002, 362, 289-296.
22. Raynal B. D. E., Hardingham T. E., Sheehan J. K., Thornton D. J., Calcium- dependent Protein Interactions in MUC5B Provide Reversible Cross-links in Sali- vary Mucus. Journal of Biological Chemistry 2003, 278 (31), 28703-28710. 23. Thim L., Madsen F., Poulsen S. S., Effect of trefoil factors on the viscoelastic properties of mucus gels. European Journal of Clinical Investigation 2002, 32 (7), 519-527.
24. Wickström C., Christersson C., Davies J. R., Carlstedt I., Macromolecular or- ganization of saliva: identification of 'insoluble' MUC5B assemblies and non-mucin proteins in the gel phase. Biochemical Journal 2000, 351, 421-428.
25. Iontcheva I., Oppenheim F. G., Troxler R. F., Human salivary mucin MG1 se- lectively forms heterotypic complexes with amylase, proline-rich proteins, statherin, and histatins. J Dent Res 1997, 76 (3), 734-743.
26. Wahlgren M., Arnebrant T., Protein adsorption to solid surfaces. Trends in Bio- technology 1991, 9 (1), 201-208.
27. Norde W., Adsorption of Proteins from Solution at the Solid-Liquid Interface. Advances in Colloid and Interface Science 1986, 25 (4), 267-340.
28. Proust J. E., Baszkin A., Perez E., Boissonnade M. M., Bovine submaxillary mucin (BSM) adsorption at solid/liquid interfaces and surface forces. Colloids and Surfaces 1984, 10, 43-52.
29. Malmsten M., Blomberg E., Claesson P., Carlstedt I., Ljusegren I., Mucin layers on hydrophobic surfaces studied with ellipsometry and surface force measurements. Journal of Colloid and Interface Science 1992, 151 (2), 579-590.
30. Shi L., Caldwell K. D., Mucin Adsorption to Hydrophobic Surfaces. Journal of Colloid and Interface Science 2000, 224 (2), 372-381.
31. Shi L., Ardehali R., Caldwell K. D., Valint P., Mucin coating on polymeric ma- terial surfaces to suppress bacterial adhesion. Colloid Surface B 2000, 17 (4), 229- 239.
32. Shi L., Ardehali R., Valint P., Caldwell K. D., Bacterial adhesion to a model surface with self-generated protection coating of mucin via jacalin. Biotechnology Letters 2001, 23 (6), 437-441.
33. Sandberg T., Carlsson J., Ott M. K., Mucin coatings suppress neutrophil adhe- sion to a polymeric model biomaterial. Microscopy Research and Technique 2007, 70 (10), 864-868.
34. Malmsten M., Ljusegren I., Carlstedt I., Ellipsometry studies of the mucoadhe- sion of cellulose derivatives. Colloid Surface B 1994, 2 (5), 463-470.
35. Lindh L., Glantz P. O., Carlstedt I., Wickström C., Arnebrant T., Adsorption of MUC5B and the role of mucins in early salivary film formation. Colloid Surface B 2002, 25 (2), 139-146.
36. Cardenas M., Elofsson U., Lindh L., Salivary Mucin MUC5B Could Be an Im- portant Component of in Vitro Pellicles of Human Saliva: An in Situ Ellipsometry and Atomic Force Microscopy Study. Biomacromolecules 2007, 8 (4), 1149-1156. 37. Tabak L. A., Levine M. J., Jain N. K., Bryan A. R., Cohen R. E., Monte L. D., Zawacki S., Nancollas G. H., Slomiany A., Slomiany B. L., Adsorption of human salivary mucins to hydroxyapatite. Archives of Oral Biology 1985, 30 (5), 423-427. 38. Decher G., Hong J. D., Schmitt J., Buildup of ultrathin multilayer films by a self-assembly process: III. Consecutively alternating adsorption of anionic and cati- onic polyelectrolytes on charged surfaces. Thin Solid Films 1992, 210 (1-2), 831- 835.
39. Hoogeveen N. G., Cohen Stuart M. A., Fleer G. J., Bohmer M. R., Formation and Stability of Multilayers of Polyelectrolytes. Langmuir 1996, 12 (15), 3675- 3681.
40. Izquierdo A., Ono S. S., Voegel J.-C., Schaaf P., Decher G., Dipping versus Spraying: Exploring the Deposition Conditions for Speeding Up Layer-by-Layer As- sembly. Langmuir 2005, 21 (16), 7558-7567.
41. Lvov Y., Decher G., Möhwald H., Assembly, structural characterization, and thermal behavior of layer-by-layer deposited ultrathin films of poly(vinyl sulfate) and poly(allylamine). Langmuir 1993, 9, 481-486.
42. Kolarik L., Furlong D. N., Joy H., Struijk C., Rowe R., Building Assemblies from High Molecular Weight Polyelectrolytes. Langmuir 1999, 15 (23), 8265- 8275.
43. Burke S. E., Barrett C. J., pH-Responsive Properties of Multilayered Poly(L- lysine)/Hyaluronic Acid Surfaces. Biomacromolecules 2003, 4, 1773-1783. 44. Halthur T. J., Elofsson U. M., Multilayers of Charged Polypeptides As Studied by in Situ Ellipsometry and Quartz Crystal Microbalance with Dissipation. Lang- muir 2004, 20, 1739-1745.
45. Dubas S. T., Schlenoff J. B., Factors Controlling the Growth of Polyelectrolyte Multilayers. Macromolecules 1999, 32, 8153-8160.
46. Elbert D. L., Herbert C. B., Hubbell J. A., Thin Polymer Layers Formed by Polyelectrolyte Multilayer Techniques on Biological Surfaces. Langmuir 1999, 15, 5355-5362.
47. Picart C., Lavalle P., Hubert P., Cuisinier F. J. G., Decher G., Schaaf P., Voegel J.-C., Buildup Mechanism for Poly(L-lysine)/Hyaluronic Acid Films onto a Solid Surface. Langmuir 2001, 17, 7414-7424.
48. Boulmedais F., Ball V., Schwinte P., Frisch B., Schaaf P., Voegel J.-C., Buildup of Exponentially Growing Multilayer Polypeptide Films with Internal Secondary Structure. Langmuir 2003, 19, 440-445.
49. Richert L., Lavalle P., Payan E., Shu X. Z., Prestwich G. D., Stoltz J.-F., Schaaf P., Voegel J.-C., Picart C., Layer by Layer Buildup of Polysaccharide Films: Physical Chemistry and Cellular Adhesion Aspects. Langmuir 2004, 20, 448-458.
50. Lavalle P., Gergely C., Cuisinier F. J. G., Decher G., Schaaf P., Voegel J. C., Picart C., Comparison of the Structure of Polyelectrolyte Multilayer Films Exhibit- ing a Linear and an Exponential Growth Regime: An in situ Atomic Force Micros- copy Study. Macromolecules 2002, 35 (11), 4458-4465.
51. Picart C., Mutterer J., Richert L., Luo Y., Prestwich G. D., Schaaf P., Voegel J.- C., Lavalle P., Molecular basis for the explanation of the exponential growth of polyelectrolyte multilayers. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 2002, 99, 12531-12535.
52. Biopolymers at interfaces. 2 ed. Marcel Dekker, New York, 2003.
53. Schwinte P., Voegel J.-C., Picart C., Haikel Y., Schaaf P., Szalontai B., Stabiliz- ing Effects of Various Polyelectrolyte Multilayer Films on the Structure of Ad-
sorbed/Embedded Fibrinogen Molecules: An ATR-FTIR Study. J. Phys. Chem. B 2001, 105 (47), 11906-11916.
54. Onda M., Ariga K., Kunitake T., Activity and stability of glucose oxidase in molecular films assembled alternately with polyions. Journal of Bioscience and Bio- engineering 1999, 87 (1), 69-75.
55. Caruso F., Möhwald H., Protein Multilayer Formation on Colloids through a Stepwise Self-Assembly Technique. J. Am. Chem. Soc. 1999, 121 (25), 6039-6046. 56. Lojou E., Bianco P., Adsorption of acid proteins onto auto-assembled polyelec- trolyte or basic protein films - application to electrocatalytic reactions controlled by hydrogenase. Journal of Electroanalytical Chemistry 2004, 573 (1), 159-167. 57. Dedinaite A., Lundin M., Macakova L., Auletta T., Mucin-Chitosan Complexes at the Solid-Liquid Interface: Multilayer Formation and Stability in Surfactant Solu- tions. Langmuir 2005, 21 (21), 9502-9509.
58. Tettamanti G., Pigman W., Purification and characterization of bovine and ovine submaxillary mucins. Arch Biochem Biophys. 1968, 124 (1), 41-50.
59. Feiler A. A., Sahlholm A., Sandberg T., Caldwell K. D., Adsorption and viscoe- lastic properties of fractionated mucin (BSM) and bovine serum albumin (BSA) studied with quartz crystal microbalance (QCM-D). Journal of Colloid and Inter- face Science 2007, 315 (2), 475-481.
60. Efremova N. V., Huang Y., Peppas N. A., Leckband D. E., Direct Measurement of Interactions between Tethered Poly(ethylene glycol) Chains and Adsorbed Mucin Layers. Langmuir 2002, 18 (3), 836-845.
61. Bastardo L., Claesson P., Brown W., Interactions between Mucin and Alkyl So- dium Sulfates in Solution. A Light Scattering Study. Langmuir 2002, 18 (10), 3848- 3853.
62. Ikai A., Thermostability and aliphatic index of globular proteins. Journal Of Biochemistry 1980, 88 (6), 1895-1898.
63. Khan T. A., Peh K. K., Ch'ng H. S., Reporting degree of deacetylation values of chitosan: the influence of analytical methods. J Pharm Pharm Sci. 2002, 5 (3), 205- 212.
64. Wahlgren M., Arnebrant T., Adsorption of Beta-lactoglobulin onto silica, me- thylated silica and polysulphone. Journal of Colloid and Interface Science 1990, 136, 259-265.
65. Malmsten M., Burns N., Veide A., Electrostatic and Hydrophobic Effects of Oligopeptide Insertions on Protein Adsorption. Journal of Colloid and Interface Science 1998, 204 (1), 104-111.
66. Cuypers P. A. Dynamic Ellipsometry: Biochemical and biomedical applications. Rijksuniversiteit Limburg, 1976.
67. CRC Handbook of Chemistry and Physics. 83 ed. Boca Raton, 2002. 68. Azzam R. M. A., Bashara N. M., Ellipsometry and polarized light. 1st ed. North-Holland, Amsterdam, 1977.
69. Arnebrant T. Proteins at the metal/water interface: Adsorption in relation to in- terfacial structure. Lund University, 1987.
70. Cuypers P. A., Corsel J., Janssen M., Kop J., Hermens W., Hemker H., The ad- sorption of prothrombin to phosphatidylserine multilayers quantitated by ellip- sometry. J. Biol. Chem. 1983, 258 (4), 2426-2431.
71. de Feijter J. A., Benjamins J., Veer F. A., Ellipsomtery as a Tool to Study the Adsorption Behavior of Synthetic and Biopolymers at the Air-Water Interface. Bio- polymers 1978, 17, 1759 -1772.
72. Tiberg F., Physical characterization of non-ionic surfactant layers adsorbed at hydrophilic and hydrophobic solid surfaces by time-resolved ellipsometry. Journal of the Chemical Society-Faraday Transactions 1996, 92 (4), 531-538.
73. Landgren M., Jönsson B., Determination of the optical properties of sili-
con/silica surfaces by means of ellipsometry, using different ambient media. Journal of Physical Chemistry 1993, 97, 1656-1660.
74. Evans F. D., Wennerström H., The Colloidal Domian. 2nd ed. Wiley-VCH, 1999.
75. Kirby B. J., Hasselbrink E. F., Jr., Zeta potential of microfluidic substrates: 1. Theory, experimental techniques, and effects on separations. Electrophoresis. 2004, 25 (2), 187-202.
76. Alessandrini A., Facci P., AFM: a versatile tool in biophysics. Measurement Sci- ence & Technology 2005, 16 (6), R65-R92.
77. Senden T. J., Drummond C. J., Kekicheff P., Atomic-Force Microscopy - Imag- ing with Electrical Double-Layer Interactions. Langmuir 1994, 10 (2), 358-362.
78. Kovacevic D., Van der Burgh S., de Keizer A., Cohen Stuart M. A., Kinetics of Formation and Dissolution of Weak Polyelectrolyte Multilayers: Role of Salt and Free Polyions. Langmuir 2002, 18, 5607-5612.
79. Thornton D. J., Khan N., Mehrotra R., Howard M., Veerman E., Packer N. H., Sheehan J. K., Salivary mucin MG1 is comprised almost entirely of different glyco- sylated forms of the MUC5B gene product. Glycobiology 1999, 9 (3), 293-302. 80. The Lactoperoxidase System: Chemistry and Biological Significance. ed. Marcel Dekker Inc., New York, 1985.
81. Boots J. W., Floris R., Lactoperoxidase: From catalytic mechanism to practical applications. International Dairy Journal 2006, 16 (11), 1272-1276.
82. Mårtensson J., Arwin H., Lundström I., Ericson T., Adsorption of Lactoper- oxidase on Hydrophilic and Hydrophobic Silicon Dioxide Surfaces - an Ellipsomet- ric Study. Journal of Colloid and Interface Science 1993, 155 (1), 30-36.
83. Barauskas J., Johnsson M., Joabsson F., Tiberg F., Cubic Phase Nanoparticles (Cubosome. Langmuir 2005, 21 (6), 2569-2577.
84. Marinova K. G., Alargova R. G., Denkov N. D., Velev O. D., Petsev D. N., Ivanov I. B., Borwankar R. P., Charging of Oil-Water Interfaces Due to Spontane- ous Adsorption of Hydroxyl Ions. Langmuir 1996, 12 (8), 2045-2051.
85. Barnes T. J., Prestidge C. A., PEO-PPO-PEO Block Copolymers at the Emulsion Droplet-Water Interface. Langmuir 2000, 16 (9), 4116-4121.
86. Sorlier P., Denuziere A., Viton C., Domard A., Relation between the Degree of Acetylation and the Electrostatic Properties of Chitin and Chitosan. Biomacro- molecules 2001, 2 (3), 765-772.
87. Dedinaite A., Bastardo L., Interactions between mucin and surfactants at solid- liquid interfaces. Langmuir 2002, 18 (24), 9383-9392.
88. Huang K., Lee B. P., Ingram D. R., Messersmith P. B., Synthesis and Charac- terization of Self-Assembling Block Copolymers Containing Bioadhesive End Groups. Biomacromolecules 2002, 3 (2), 397-406.
89. Chitra R., Das A., Choudhury R., Ramanadham M., Chidambaram R., Hydro- gen bonding in oxalic acid and its complexes: A database study of neutron struc- tures. Pramana 2004, 63 (2), 263-269.
90. Ono S. S., Decher G., Preparation of Ultrathin Self-Standing Polyelectrolyte Multilayer Membranes at Physiological Conditions Using pH-Responsive Film Segments as Sacrificial Layers. Nano Lett. 2006, 6 (4), 592-598.
91. Norde W., Colloids and Interfaces in Life Sciences. First ed. Marcel Dekker, New York, 2003.
92. Takeuchi H., Yamamoto H., Kawashima Y., Mucoadhesive nanoparticulate systems for peptide drug delivery. Adv Drug Deliv Rev 2001, 47 (1), 39-54. 93. Sinha V. R., Singla A. K., Wadhawan S., Kaushik R., Kumria R., Bansal K., Dhawan S., Chitosan microspheres as a potential carrier for drugs. International Journal of Pharmaceutics 2004, 274 (1-2), 1-33.
94. Sood A., Panchagnula R., Peroral Route: An Opportunity for Protein and Pep- tide Drug Delivery. Chem. Rev. 2001, 101 (11), 3275-3304.
95. Yamamoto H., Kuno Y., Sugimoto S., Takeuchi H., Kawashima Y., Surface- modified PLGA nanosphere with chitosan improved pulmonary delivery of calci- tonin by mucoadhesion and opening of the intercellular tight junctions. J Control Release 2005, 102 (2), 373-381.
96. Sanders N. N., Van Rompaey E., De Smedt S. C., Demeester J., Structural al- terations of gene complexes by cystic fibrosis sputum. Am J Respir Crit Care Med. 2001, 164 (3), 486-493.
97. Dawson M., Krauland E., Wirtz D., Hanes J., Transport of polymeric nanopar-