Popularitet, generella normer och likformning

Jämförelse av användandet av styr- och organisationsformer

6 Diskussion av resultatet

6.1 Popularitet, generella normer och likformning

6 Diskussion av resultatet

I analysdelen avser vi att tolka de resultat som vår undersökning har gett. Vidare kommer vi att diskutera jämförelsen med Johanssons & Johnssons undersökning från år 1994 och under-söka möjliga förklaringar till resultatet. Resultaten visar att företagisering av svenska kom-muner har ökat, ingen av de nämnda styr- och organisationsformerna har haft ett minskat an-vändande.

6.1 Popularitet, generella normer och likformning

Fernler (1996) har lyft fram tesen att svenska kommuner efter avreglerandet av den obligato-riska nämndstrukturen har valt att organisera sig på ett liknade vis. Våra resultat visar tydligt att likformningen har fortsatt och blivit än starkare även under en längre tidsperiod efter av-regleringen. Företagiseringen var inte ett övergående mode, utan har gått från att vara ett mode till trend för att senare institutionaliseras och bli till en generell norm. Fler och fler kommuner har valt att företagisera sin verksamhet, vilket vi ser som ett tecken på att kommu-ner likformas. Vi kan i vår undersökning inte se några tecken på att trenden är på väg att bry-tas eller matbry-tas av eftersom användningen av samtliga styr- och organisationsformer konstant har ökat. Marknadstänkandet tycks ha fått ett starkt fäste inom de svenska kommunerna. Ut-bredningen och spridningen av företagiseringen kan enligt oss förklaras med kommunernas vilja att vara legitima och därmed anpassar de sig till de generella normerna.

Den fortsatta likformningen som vi anser oss märka beror på vilket perspektiv som man antar, det går alltid att se på förändringar från både ett nära och distanserat perspektiv. Beroende på vilket perspektiv som används kan olika resultat urskiljas. Företagisering är enligt Rövik (1996 s. 15) en familj av recept på hur organisationer bör och skall styras där varje recept är möjligt att anpassa till de lokala förhållandena. Även Fernler (1996) behandlar företagisering-en som ett samlingsbegrepp och likformningföretagisering-en som hon skriver om bygger på ett distanserat perspektiv. Slutsatsen som vi har dragit att likformningen har fortsatt utgår även det från ett distanserat perspektiv. Om vi däremot skulle ändra perspektiv och titta från ett nära perspektiv på hur de olika kommunerna använder sig av de olika styr- och organisationsformerna är det inte alls lika säkert att likformningen fortfarande är lika stark. Två kommuner som använder sig av samma styr- och organisationsform behöver inte använda sig av den på samma sätt. Även om det ser ut som det på ett distanserat perspektiv kan det skilja sig åt på nära håll. Pre-cis som Rövik (2000 s. 15) skriver är det möjligt att anamma en styr- och organisationsform

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

och anpassa efter de lokala förhållandena, det vill säga att en och samma styr- och organisa-tionsform kan användas på olika sätt inom olika kommuner. En kommun som visar på det är Norrköping som lämnade en kommentar om att de inte använder sig av beställar- utförarmo-dellen men att de använder sig av en modell som består av en beställande och en utförande enhet. En viktig sak att komma ihåg är att även fast det finns tydliga tecken på att likform-ningen är stark, finns det många kommuner som inte använder sig av styr- och organisations-formerna. Detta kan ha flera orsaker och en anledning kan vara att vissa kommuner helt enkelt är för små för att vissa av styr- och organisationsformerna ska vara effektiva. De minsta kom-munerna har överlag inte infört fullt så många styr- och organisationsformer som de större kommunerna.

Även om den mer långsiktiga trenden som vi har utläst är att likformningen och företagise-ringen har ökat, finns det intressanta variationer vad det gäller hur populära och under vilken tidsperioden då de olika styr- och organisationsformerna infördes. Även förekomsten av

för-söksverksamheten har varierat för de olika styr- och organisationsformerna. Forssell &

Jans-son (2000) har delat upp styr- och organisationsformerna i företagiseringen i tre delar, och där kan vi se att de styr- och organisationsformerna som tillhör de två första delarna är mer popu-lära. Detta visar på att få kommuner har varit villiga att gå hela vägen till en kundfinansiering och ett kundchecksystem. Detta skulle kunna se som det att kommunerna undviker att närma sig ett marknadstänkande fullt ut. Detta resultat överensstämmer även med Johansson & Johnssons (1994) resultat. Det som vi däremot kan se i våra resultat, är att sju av tolv kommu-ner som har infört kundvalsystem har gjort det efter 2001, vilket kan tyda på att populariteten har ökat. Vi kommer nu att utförligare analysera några av de övriga styr- och organisations-formerna som vi finner vara de mest intressanta resultaten, samt huruvida de har popularise-rats.

Alla tio olika styr- och organisationsformer har haft en popularitetstopp när flest kommuner har infört styr- och organisationsformen. Beställar- utförarmodellen, resultatenhet och intern-prissättning hade en topp mellan åren 1991 och 1995 medan målstyrning, outsourcing och kundvalssystem hade sin topp mellan 2001 och 2006. Det är bara balansräkningsenheter som har haft sin popularitetstopp mellan åren 1996 och 2000. Detta tror vi kan bero på att model-len är en utveckling av resultatenheter som hade sin popularitetstopp mellan åren 1991-1995. Att det skiljer sig åt mellan styr och organisationsformerna när de infördes tyder på att de har varit populära under olika tider. Som vi nämnt tidigare har företagiserings i stort ständigt ökat,

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

men undersöker vi specifika modeller går det att se att det går både upp och ner. En styr- och organisationsform som tydligt visar det är bolagisering där det var många kommuner som införde modellen innan 1985, medan väldigt få gjorde det mellan 1986-1990 för att sedan återigen öka i popularitet. Ett exempel som visar på minskat popularitet i jämförelse med tidi-gare år, är kommundelsnämnder där ingen kommun har infört modellen efter år 2000.

En annan intressant iakttagelse är att det är många kommuner som bedrivit försöksverksamhet med beställar- utförarmodellen för att sedan sluta att använda sig av den. Det tyder på att det under den tidsperioden varit populärt att använda sig av beställar- utförarmodellen och många kommuner har velat hänga på för att möjligtvis ses som legitima, utan att det kanske har pas-sat de lokala förutsättningarna och det kan ha varit en anledning till att de har fått överge mo-dellen. Det är endast outsourcing som ständigt har haft flera kommuner som infört modellen för varje tidsperiod, vilket tyder på att outsourcing aldrig har haft någon nedgång i sin popula-ritet. Både internprissättning och outsourcing, som inte var med i Johansson och Johnssons studie, är två av de styr- och organisationsformer som kommuner har angett att de använder sig mest av. Det kan tyda på att det kommer nya modeller som kommunerna vill införa. Vi kan tänka oss att det är många kommuner som bara adderar och adderar nya styr- och organi-sationsformer utan att göra sig av med några gamla. Rövik (2000 kap.14) diskuterar begreppet multistandards, som just innebär att det bara läggs på hela tiden utan att göra sig av med nå-got. Den tanken kan även resultera i att varje kommun skapar sin egna specifika styr- och or-ganisationsform. Västerås uppger precis det som Rövik påstår, nämligen att de inte har en enskild modell utan använder sig av en blandning av flertalet modeller. Flertalet kommuner använder sig av flera modeller men vi vet inte om de ligger på varandra eller om de använder olika modeller i olika delar av verksamheten.

7 Slutsatser

De slutsatser vi kan dra av våra resultat är att likformningen har fortsatt även under en längre tidsperiod och vi kan inte se några tendenser till att den trenden skulle avta då många kom-muner har infört styr- och organisationsformerna under de senaste åren. En annan slutsats vi drar är att flera styr- och organisationsformer har haft perioder då de varit mindre populära, men att dessa perioder inte har orsakat ett minskat användande under ett längre tidsperspektiv. De mest utbredda styr- och organisationsformerna år 2006 är internprissättning, målstyrning samt bolagisering. De minst utbredda är kundvalsystem och kommundelsnämnder. De minst

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

och mest utbredda styr- och organisationsformerna är samma idag, år 2006, som år 1994, för-utom internprissättning som inte mättes år 1994. Oavsett graden av popularitet har användan-det av samtliga styr- och organisationsformer ökat sedan år 1994. En slutsats vi drar av användan-detta är att företagisering och marknadstänkande inom kommunerna har kommit att bli en generell norm och kommunernas likformning har blivit än starkare.

Vad vi uppmärksammat när vi skrivit uppsatsen är att det vore mycket intressant att göra en kvalitativ undersökning och ta reda på mer specifikt varför en kommun väljer att inför en styr- och organisationsmodell. Det även intressant att se om det finns en koppling med hur kom-munernas politiska styrning ser ut samt dess val av styr- och organisationsform. En intressant kommentar vi fick från Malmö kommun via e-post, var att de bland annat hade privata skolor, privat barnomsorg och privat äldrevård, men att de hade svarat nej på frågan om de använde sig av privatisering då de var en socialdemokratisk kommun vars ändamål inte var att privati-sera. Det vore även mycket intressant att undersöka två kommuner som angett att de använder sig av samma styr- och organisationsform och utreda om och i så fall hur och varför deras användande skiljer sig åt.

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

Referenser

DiMaggio, P., & Powell, W.W., 1983, The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organisational Fields , American Sociological

Re-view, 48, s. 147-160.

Fernler, K., 1996, Mångfald eller likriktning. Stockholm: Nerenius och Santérus.

Forssell, A., 1994, Företagisering av kommuner , i Jacobsson, Bengt., (red.)

Organisations-experiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius och Santérus. s.

22-35.

Forssell, A. & Jansson, D., 2000, Idéer som fängslar recept för en offentlig organisation, Malmö: Liber Ekonomi.

Johansson, P. & Johnsson, M., 1994, Är kommuner slavar under modetrenderna, Examensar-bete ht 1994, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Lind, J-I., 1997, Kommuner som marknadsskapare , i Jacobsson, Bengt., (red.)

Organisa-tionsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius och Santérus,

s. 62-77.

Lindvall, J., 2001, Verksamhetsstyrning Från traditionell ekonomistyrning till modern

verk-samhetsstyrning, Lund: Studentlitteratur.

Meyer, J. W., & Rowan, B., 1977, Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony . The American Journal of Sociology, vol. 83, no. 2. (Sep., 1977), s. 340-363.

NE, 2006, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=257552, (2006-05-24). NE, 2006a, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228208, (2006-05-23).

NE, 2006b, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228266, (2006-05-22). NE, 2006c, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=261495, (2006-05-22). NE, 2006d, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=132478, (2006-05-22). NE, 2006e, Nationalencyklopedin Internet lexicon,

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i art_id=278075, (2006-05-22).

Rövik, K. J., 2000, Moderna organisation trender inom organisationstänkandet vid

millen-nieskiftet, Malmö: Liber.

Rövik, K. J., 1996, Deinstitutionaliszation and the Logic of Fashion , I Czarniawaska & Sevón, (red), 1996, Translating Organisational Change, Berlin:Walter de Gruyter. S. 139-172.

SCB, 2006, Statistiska centralbyråns hemsida,

www.scb.se/templates/tableOrChart____167883.asp, (2006-05-22).

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

Bilaga 1

Styr- och organisationsformer i Sveriges kommuner

Vi är två studenter vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Vi håller just nu på med att skriva vår magisterupp-sats i företagsekonomi. Vår handledare är Universitetslektor, docent Anders Forsell.

Idag saknas det en övergripande bild om vilka styr- och organisationsformer som svenska kommuner använder sig av. Vi genomför därför en kort enkätundersökning som vänder sig till Sveriges samtliga kommuner gällande kommuners styr- och organisationsfor-mer. Vi ber Er därför att besvara vår enkät som bara tar ett par minuter av Er tid.

Vi är tacksamma för Er medverkan! Med vänliga hälsningar,

Peder Sahlqvist Per Wennström

Vilken kommun representerar du?

Vilken befattning har du?

Använder Er kommun sig av Kommundelsnämnder/Decentralisering?