Leker kommunerna följa John?

(1)

UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE

Företagsekonomiska institutionen D- uppsats vt 2006

Peder Sahlqvist Per Wennström

Leker kommunerna följa John?

En uppsats om popularitet, generella normer och likformighet

Handledare:

Anders Forssell Tina Hedmo

(2)

Peder Sahlqvist & Per Wennström Uppsala universitet D-uppsats vt 2006

Sammandrag

Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald.

Denna uppsats har som syfte att undersöka utbredningen av olika styr- och organisationsformer i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid. Metoden för att ta reda på detta har varit en kvantitativ Internetenkät till Sveriges samtliga kommuner.

Resultaten av enkäten och de slutsatser vi kan dra av våra resultat är att likformningen har fortsatt även under en längre tidsperiod och vi kan inte se några tendenser till att den trenden skulle avta. Oavsett graden av popularitet har användandet av samtliga styr- och organisationsformer ökat sedan år 1994. En slutsats vi drar av detta är att marknadstänkandet inom kommunerna har kommit att bli en generell norm och kommunernas likformning har blivit än starkare.

(3)

Innehåll

SAMMANDRAG ... 1

1 INLEDNING & BAKGRUND... 3

1.1 SYFTE... 4

1.2 AVGRÄNSNINGAR... 4

1.3 DISPOSITION... 4

1.4 VAL AV TEORETISK REFERENSRAM... 5

2 TEORETISK REFERENSRAM ... 5

2.1 GENERELLA NORMER OCH LIKFORMNING... 5

2.2 FÖRETAGISERING... 7

2.3 POPULARISERING AV STYR- OCH ORGANISATIONSFORMER... 9

2.4 SAMMANFATTNING TEORI... 10

3 ARBETSMETOD... 10

3.1 DEN KVALITATIVA METODEN... 11

3.2 UTFORMANDET OCH DISTRIBUTION AV ENKÄTEN... 11

3.3 RESPONDENTERNA... 13

3.4 TROVÄRDIGHET... 14

3.5 BORTFALLSANALYS... 15

4 EMPIRISK BAKGRUND ... 16

4.1 VAD ÄR EN KOMMUN?... 16

4.2 STYR- OCH ORGANISATIONSFORMER... 17

5 PRESENTATION AV RESULTATET ... 20

5.1 JOHANSSON OCH JONSSONS RESULTAT FRÅN ÅR 1994 ... 20

5.2 RESULTAT AV VÅR ENKÄT... 21

5.3 JÄMFÖRELSE OCH POPULARITET ÖVER TIDEN... 22

6 DISKUSSION AV RESULTATET ... 34

6.1 POPULARITET, GENERELLA NORMER OCH LIKFORMNING... 34

7 SLUTSATSER ... 36

REFERENSER... 38

BILAGA 1 ... 39

BILAGA 2 ... 42

BILAGA 3 ... 45

(4)

1 Inledning & bakgrund

År 1992 skedde en avreglering i de svenska kommunernas nämndstruktur och det blev fritt för varje enskild kommun att själv välja hur de ville styra och organisera sig. Denna avreglering var inte något unikt för Sverige utan avregleringar har varit en genomgående trend runt om i västvärlden och avregleringar har bland annat genomförts inom olika samhällsområden som flyg, taxi, media och finans (Fernler 1996, kap. 1). Huvudargumenten för dessa avregleringar var att frihet från centrala regler skulle resultera i förbättringar och en anpassning till de enskilda organisationernas lokala förutsättningar. Det har länge varit en diskussion om huruvida avregleringar leder till en mångfald eller likformning. Före avregleringen av de svenska kommunernas nämndstruktur fanns det en förväntan att avregleringen skulle ge upphov till många olika styr- och organisationsformer, men blev det så? Enligt Fernler (1996, kap.1) kom resultatet att visa att avregleringen ledde fram till en likformning av kommunernas sätt att styra och organisera sig. Likformningen i det här fallet innebar att ett flertal kommuner valde att använda sig av ett fåtal liknade styr- och organisationsformer. Särskilt uppmärksammat är att många kommuner successivt har övergått från traditionell offentlig förvaltning till en mer företagsliknande organisationsform, kallat för företagisering. Företagisering syftar på att organisationer som tidigare inte har betraktas som företag börjar efterlikna ett företags organisationsform. Företagisering av kommuner kan ta sig många utryck och där ibland införandet av resultatenheter, bolagisering av kommunala enheter samt införandet av den så kallade bestäl- lar- utförarmodellen. Dessa styr- och organisationsformer syftar alla till att införa ett mark- nadstänkande. (Forssell 1994 s.23 ff.)

År 1994 genomfördes en övergripande enkätundersökning i syfte att skapa en övergripande bild av vilka styr- och organisationsformer som var populära och användes hos de svenska kommunerna i början av 1990-talet. I enkätundersökning av två studenter, Johansson &

Johnsson, vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet tillfrågades Sveriges kommuner om huruvida de infört eller bedrivit försöksverksamhet inom ett antal styr- och organisationsformer. Undersökningen visade på att det tydligt gick att utläsa hur vissa styr- och organisationsformer var mer populära än andra. De hävdar att det för varje reform finns en tydlig trendtopp då den varit som mest modern, men denna topp varar endast 1-2 år. . Undersök- ningen visar även att styr- och organisationsformer kopplade till företagisering har ökat över tiden fram till år 1994 då studien presenterades och därmed en fortsatt likformning. Detta in-

(5)

nebär att både Fernlers (1996) och Johansson & Johnssons (1994) undersökningar pekar på en likformning. Hur ser det ut om vi förlänger tidsperioden? Har likformning fortsatt? Vilka tendenser kan vi se? Vad som saknas idag är en aktuell övergripande bild av hur utbredda och populära vanliga styr- och organisationsformerna är, det vill säga en uppföljning på Johansson

& Johnsson studie från 1994. Är de undersökta styr- och organisationsformerna fortfarande populära och har den enligt Fernler tydliga likformningen av de svenska kommunerna fortsatt? Är det möjligt att de tidigare populära styr- och organisationsformerna har övergått till att bli generella normer?

1.1 Syfte

Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av olika styr- och organisationsformer i svenska kommuner. Vi avser att jämföra våra resultat med en tidigare studies resultat för att se huruvida styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats, detta för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid.

1.2 Avgränsningar

Vi avser inte att undersöka i vilken omfattning eller skepnad som kommunerna använder sig av de olika styr- och organisationsformerna, utan endast huruvida kommunerna angett att de använder sig av dem.

1.3 Disposition

Det fortsatta upplägget av vår uppsats är först en genomgång av motiven bakom de valda teoretiska referensramarna. I kapitel två kommer det som vi ser som vår teoridel och de teoretiska referensramarna vi avser att använda oss av i analysdelen. I kapitel tre beskriver vi arbets- metoden, det vill säga hur vi har gått till väga för att göra vår empiriska undersökning. I det fjärde kapitlet tar vi upp en empirisk bakgrund med en kort genomgång av vad en kommun är samt en genomgång av de olika styr och organisationsformerna. I kapitel fem följer en presentation av resultatet från undersökningen som efterföljs av en diskussion av resultaten i kapitel sex. Uppsatsen avslutas med kapitel sju där vi presenterar våra slutsatser samt ger förslag till vidare forskning inom området.

(6)

1.4 Val av teoretisk referensram

Avsikten med vår studie är att resultaten ska gå att jämföra med en tidigare studies resultat.

Det är endast resultatet av den tidigare studien som vi använder oss av och valet av vår teori skiljer sig från den tidigare studien. Vi vill se om det går att stärka eller förkasta tesen om svenska kommuner har likriktas, det vill säga valt att införa liknande styr- och organisationsformer. För att göra det behöver vi en förståelse för hur organisationer påverkar och påverkas av sin omgivning. Inom nyinstitutionella organisationsteorin behandlas detta samt hur generella normer kan leda till en likformning. Vi har därför valt att använda den nyinstitutionella organisationsteorin som en stomme i teoriavsnittet och den inleder den teoretiska referensra- men för att skapa en bred förståelse. En likformning som diskuteras mycket har varit den så kallade företagiseringen av kommunerna och vi kommer därför att redogöra för detta fenomen. För att få en förståelse om hur vissa styr- och organisationsbegrepp går från att vara en populär idé till att institutionaliseras och sedan bli till en generell norm, har vi valt att använda oss av teorier om popularisering av organisationsrecept och standards.

2 Teoretisk referensram

Teorin börjar med att gå igenom nyinstitutionell organisationsteori och anpassningen till generella normer. Detta ser vi som ett inledningsstycke och som en bakgrund till varför styr- och organisationsformer kan tänkas bli institutionaliserade och leda till likformning. Vidare går vi in på vad företagisering är samt på popularisering av organisationsrecept, och hur det i ett längre perspektiv kan tänkas leda till förändrade generella normer.

2.1 Generella normer och likformning

Det finns många anledningar till att organisationer väljer att förändra sin verksamhet. En ut- gångspunkt och en teoretisk grund för hur generella normer leder till förändring finns inom den nyinstitutionella organisationsteorin, som förklarar att organisationer anpassar sig till vad som anses vara det mest lämpliga beteendet i syfte att skapa legitimitet (Meyer & Rowan 1977). Vad som anses vara legitimt och det mest lämpliga beteendet är inte konstant utan för- ändras med tiden. Legitimitet kan förklaras och användas synonymt med ordet anseende. En organisation med ett högt anseende är en legitim organisation, och en organisation med lågt

(7)

anseende saknar legitimitet. Enligt DiMaggio & Powell (1983) existerar alla organisationer i en omgivning, ett organisatoriskt fält, där de olika aktörerna påverkar eller påverkas av varandra. Ett organisatoriskt fält består av organisationer som är verksamma inom samma bransch eller är sammankopplade med varandra genom t.ex. kund och leverantörsrelationer.

Vad som blir ett organisatoriskt fält beror självfallet på var man väljer att dra gränsen. I vårt fall kommer begreppet organisatoriskt fält att syfta på kommuner och andra aktörer som kan tänkas influera kommunerna. För att en organisation skall ses som rationell och legitim är det nödvändigt att anpassa sig till de generella normer som råder inom det organisatoriska fältet.

Enligt Meyer & Rowan (1977) strävar organisationer efter legitimitet till och med på bekostnad av organisationens effektivitet.

Organisationsforskaren Fernler (1996 s.15) skriver att en anledning till att de svenska kommunerna väljer att förändra hur de utövar sin verksamhet är att det i organisationens omgivning finns och växer fram generella normer för hur en kommuns struktur och styrning bör se ut. Begreppet normer syftar på regler om hur något är eller bör vara (Fernler, 1996 s.20 ff.) och generella normer kan vara gemensamma för flera organisationer både inom och utanför ett organisatorisktfält . Generella normer är underförstådda, inlärda och frivilliga ofta utan en tydlig upphovsman (Forssell och Jansson 2000). Generella normer kan ha sin grund i både formaliserade och i socialt konstruerade regler och är ett uttryck för överenskommelser mellan individer om vad som verkar rimligt, naturligt eller klokt. Normer påverkar hur organisationer väljer att organisera sig. I den västerländska kulturen är generella normer om rationali- tet, utveckling och modernitet viktiga, de påverkar organisationers benägenhet att ta till sig av nya styr- och organisationsformer. (Fernler s.20 ff.)

Fernler (1996 s. 20) liknar de generella normerna vid en slags kulturell regel som ger kollektiv mening och värde åt specifika enheter, aktiviteter eller strukturer. Vidare hävdar hon att generella normer kan utöva en direkt påverkan på valet av struktur, i den meningen att normerna kan ge direkta föreskrifter för vilka strukturer som organisationer bör införa. (1996, s.20-21). Organisationers benägenhet att anpassa sig efter samma generella normer leder till att organisationer blir mer och mer lika varandra. Detta fenomen har inom den nyinstitutionella organisationsteorin kallats för likformning (DiMaggio & Powell, 1983 s.147 ff.). Enligt DiMaggio & Powell (1983 s.151 ff.) finns det tre bakomliggande drivkrafter till likformning av organisationer. Dessa tre drivkrafter är Coercive (tvingande), Mimetic (imiterande) och Normative (normativ). Den första tvingande drivkraften resulterar från både ett formellt och

(8)

informellt tryck från andra organisationer som till exempel regleringar och lagar. Den andra imiterande drivkraften har sin grund i att organisationer på grund av osäkerhet härmar andra organisationer som framställs som framgångsrika och lyckade. Den sista normativa drivkraften härstammar från en utbredning av professionalism som leder till en kollektiv förändring att utföra arbete på ett liknande vis.

En likformning som uppmärksammats av Fernler (1996 s.12) är den i de svenska kommunernas val av styr- och organisationsformer efter att det från år 1992 blev fritt att välja hur kommunen skulle styras. Det kunde tänkas att kommuner skulle välja att organisera sig i många olika former på grund av olika förutsättningar. Fernler visar att många kommuner valt att organisera sig i liknande styr- och organisationsformer. Fernler (1996 s.12 ff.)hävdar att det i samband med den nya kommunallagen år 1992, då några av de tvingande drivkrafterna för- svann, förstärktes istället de två andra drivkrafterna och fortsatte att likrikta kommunerna.

Den likformningen som Fernler diskuterar, är kommunernas tendens att införa styr- och organisationsformer som tidigare främst var förknippade med företag, vilket kallas företagisering.

Vi avser nu att i nästa stycke redogöra för begreppet företagisering.

2.2 Företagisering

Vid avregleringen år 1992 valde flera kommuner att införa styr- och organisationsformer som tidigare främst varit förknippade med företag, ett fenomen kallat för företagisering. Företagi- sering är den process då organisationer som tidigare inte har betraktas som företag börjar efterlikna ett företags organisationsform (Forsell 1994 s.23). I tydlighetens syfte vill vi även nämna att företagisering inte handlar om någon enskild styr- och organisationsform, utan är ett övergripande begrepp på offentlig verksamhet som övergår till styr- och organisationsformer förknippade med företag. Eftersom vår uppsats handlar om styr- och organisationsformer inom kommuner kommer vi hädanefter främst att skriva om kommuner, även då de flesta idé- er är möjliga att applicera på andra offentliga organisationer.

Företagisering av kommuner kan enligt Forssell och Jansson ( 2000 s.31-34) delas upp i tre huvuddelar. Den första delen handlar om vilka verksamheter som ska bedrivas inom kommu- nen och om vad som ska bedrivas utanför kommunen. Verksamheter som tidigare bedrivits inom kommunen läggas ut på entreprenad, bolagiseras, avknoppas, eller privatiseras. Entre- prenad, även kallad outsourcing, innebär att delar av eller hela verksamhetsområden som tidi-

(9)

gare legat inom kommunen läggs ut på en annan aktör på marknaden. Syftet är att varje del skall kunna fokusera på sin kärnkompetens. Gemensamt för entreprenad, bolagisering och privatisering är att verksamheten kommer att bedrivas i en annans regi men under kommunens överinseende. Tanken är att relationen mellan kommunen och de utförande organisationerna skall präglas av ett marknadsliknande förhållande.

Den andra delen handlar om att införa ett marknadstänkande internt i kommunen. Ett exem- pel är frångången från de tidigare anslagsfinansierade förvaltningarna, där det givna anslaget bestämde de ekonomiska ramarna. Tanken är nu att införa intäktsfinansiering, där enhetens intäkter ger ramarna. Ett annat exempel är införandet av den så kallade beställar- utförarmo- dellen som innebär ett försök att renodla de beställande och de utförande enheterna och skapa ett marknadsförhållande dem emellan. Enligt Forssell och Jansson (2000 s.32) är införandet av resultatenheter en vanligare variant än beställar- utförarmodellen. En resultatenhet innebär att man avgränsar enheten och räknar enskilt på dess intäkter och kostnader förknippat med ett resultatmål. Även försök med att ge enheten ett ansvar för dess tillgångar och skulder, så kallade balansräkningsenheter, har enligt Forssell och Jansson införts inom vissa kommuner.

Gemensamt för dessa former är att ett tydligare ansvar och gränser för de enskilda enheterna efterfrågas för att göra mätningar och ekonomisk styrning möjlig. (Forssell och Jansson, 2000 s.31-33)

Den tredje delen inom företagisering behandlar hur kommunerna förhåller sig till kommunens medborgare. Tidigare har det främsta sättet för medborgarna inom en kommun att påverka verksamheten varit det politiska systemet. Företagiseringsidén innehåller en förändring på synen på medborgare från medborgare till kunder, det vill säga även här en förändring mot en mer marknadsliknande form. Detta sker bland annat genom att som tidigare nämnt en över- gång från anslagsfinansiering till kundfinansiering . Det tar sig i utryck bland annat genom det så kallade kundval- eller kundchecksystemet där grundidén är att medborgarna själva får en fiktiv peng/check som de tar med sig till den service de vill använda sig av till exempel barn- omsorg eller skola. Detta anses leda till ett säljare- kundtänkande i de kommunala verksamhe- terna. (Forssell och Jansson, 2000 s.32-34)

De tre delarna bygger på flera olika styr- och organisationsformer. Vilka av dessa styr- och organisationsformer som kommunerna väljer att införa och använda sig av beror på många faktorer, en av de påverkande faktorerna kan vara det rådande modet och hur populära idéerna

(10)

är. För att få en förståelse för varför vissa idéer först kan bli populära för att sedan bli generella normer går vi nu vidare till att beskriva teorier om styr- och organisationsformers popularisering.

2.3 Popularisering av styr- och organisationsformer

Som redan nämnts påverkas organisationer av generella normer, men även av mode och trender i vårt samhälle. Mode, eller graden av popularitet, är ett uttryck för tidsandan och dess ideal. Modet förändras ständigt mer eller mindre alltefter samhällets villkor och värderingar förändras.(NE 2005) Mode handlar om ett vägande mellan att få människor och organisationer att följa modet men att inte göra det för mycket. Ett mode varar så länge som inte allt för många använder sig av det och handlar om att skapa trender och vara med och utveckla något.

Ett mode kan gå över till en trend då det inte förändras under en längre tid. En ihållande trend kan i sin tur komma att bli en generell norm.

Den norske organisationsforskaren Rövik har studerat hur mode spelar en viktig roll om vad som populariseras. Han har fördjupat sig inom utbredningen av vad han kallar recept och standards för hur en organisation bör, kan eller ska organiseras. Rövik (2000 s.13) använder sig av begreppen institutionella standarder eller organisationsrecept och definierar dem som ett legitimerat recept på hur man bör utforma delar av en organisation eller socially con- structed and widely accepted prescriptions for how part of an organizations should be organi- zed (Rövik 1996 s.141). Ett organisationsrecept eller en standard som är institutionaliserad innebär enligt Rövik (2000 s.13) att det [receptet] under en period av många uppfattas och gärna omtalas som ändamålsenliga, det effektiva, det moderna och t.o.m. det naturliga sättet att organisera på. . Till skillnad mot institutionaliserade recept/standarder har populära recept/standarder inte uppnått lika hög grad av acceptans och legitimitet. Att organisationsre- cepten uppfattas som ändamålsenliga, det effektiva, det moderna och det naturliga sättet att organisera på är det samma som att de är legitima. Idéerna om styr- och organisationsformerna kallas standards på grund av att de ofta blir prototyper för organisationer. Organisationsre- cepten bör dock inte betraktas som fixerade lösningar på hur en organisation bör göra, eller komplexa lösningar på hur byggandet av en hel organisation ska gå till. Recepten är immate- riella idéer och det är lätt att förändra och anpassa idéer till förutsättningarna i den egna organisationen. Enligt Rövik (2000 s.15 ff.) finns det ofta flera konkurrerade recept på hur en organisation bör/ska styras och organiseras. Men även om recepten konkurrerar med varandra är

(11)

det möjligt att gruppera dem i familjer av populära recept. Idéerna om företagisering av offentlig verksamhet är enligt Rövik en sådan familj av populära recept. När populariteten håller i sig under en längre tid är det tveksamt om det går att säga att det handlar om popularitet och mode. Om något populärt och modernt håller i sig kan det gradvis övergå till att institutionaliseras och bli en generell norm som i sin tur kan leda till en likformning. Det är viktigt att klargöra att när ett organisationsrecept är populärt är det inte nödvändigtvis en generell norm, institutionaliserat. Det kan vara svårt att skilja på vad som är populariserat och institutionaliserat; populariseringen kan ses som ett förstadium till institutionalisering (Forssell och Jans- son 2000 s.128, Rövik 1996 s.141 ). En idé som populariseras behöver aldrig institutionaliseras, medan en idé som är institutionaliserad borde rimligtvis ha varit populär. Dessa två stadi- er kan dock vara väldigt svåra att skilja åt och det är först efteråt man kan se vilka idéer som fick fotfäste och institutionaliserades och därmed blivit en generell norm, samt vilka som endast var populära under en kortare tid.

2.4 Sammanfattning teori

Organisationer är verksamma i en omgivning, ett organisatoriskt fält, där de påverkar och påverkas av andra aktörer. Enligt den nyinstitutionella organisationsteorin strävar organisationer efter att anpassa sig till generella normer och därmed få ett gott anseende och vara legitima. Strävan efter legitimitet kan ske på bekostnad av effektivitet, och kan vara en bidragande orsak till vilka styr- och organisationsformer som blir de dominerande inom en organisation eller ett organisatoriskt fält. Ett sätt för kommuner att anpassa sig till generella normer och skapa legitimitet är att införa nya styr- och organisationsformer. Denna strävan kan resultera i en likformning av organisationer då de förändras åt samma håll. Företagisering handlar om hur svenska kommuner har infört styr och organisationsformer som tidigare främst har för- knippats med företag. Företagisering består av en familj av olika organisationsrecept där någ- ra har blivit mer populära än andra. Vissa modeller där populariteten håller i sig kan tänkas bli till en generell norm och skapa en likformning inom kommunernas organisationsfält.

3 Arbetsmetod

I detta stycke kommer vi att beskriva hur och vad vi har gjort, samt varför vi har valt att göra det på det sättet. Vi kommer att inleda med att redogöra för den kvalitativa ansatsen. Efter det kommer vi att gå in på hur vi har utformat och distribuerat enkäten, samt beskriva urvalspro-

(12)

cessen av respondenten. Sedan kommer en diskussion kring trovärdigheten av vår studie och slutligen kommer en redogörelse för det bortfall som vi haft i vår undersökning. Nu närmast kommer redogörelsen för vald ansats.

3.1 Den kvalitativa metoden

För att uppfylla syftet var det lämpligt för oss att göra en kvantitativ undersökning, dels för att vi avser att jämföra våra resultat med en tidigare studies resultat och dels för att vi vill nå ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Det skulle inte finnas någon möjlighet tidsmässigt och resursmässigt att använda sig av en kvalitativ ansats till vår mängd respondenter. En möjlighet hade däremot varit att göra ett urval av Sveriges samtliga kommuner och sedan utföra mera djupgående intervjuer. Vi tror dock att den kvantitativa ansatsen bidrar till en högre trovär- dighet än vad den kvalitativa ansatsen skulle ha gjort, eftersom vi ger samtliga kommuner en möjlighet att besvara enkäten. Vidare, har den kvantitativa ansatsen många fördelar för vår problematik. Vi får ett bredare svar än vad vi hade fått vid en kvalitativ undersökning. En ytterligare fördel är att vi slipper tolka hur respondenten svarar och att vi inte påverkar respondentens svar med vårt agerande. Ett problem är dock att vi inte kan styra hur respondenten har tolkat frågan och det finns även andra nackdelar med den kvantitativa ansatsen som att vi inte har någon möjlighet att till exempel ställa följdfrågor. Vi kan heller inte veta att det är rätt person som svarat på enkäten. Även om vi skickar enkäten till en specifik person så finns det en möjlighet att det är någon annan som svarar på den. För att överkomma detta problem har vi i enkäten bett respondenterna ange i vilken kommun de arbetar samt vilken befattning de har.

3.2 Utformandet och distribution av enkäten

Eftersom vi vill jämföra vår studie med Johansson & Johnsson undersökning från 1994 har vi använt oss av en liknande uppbyggnad av enkäten men med vissa skillnader (vår enkät finns som bilaga 1). En skillnad är att vi har lagt till två parametrar, outsourcing samt internpris- sättning. Anledningen till det är att vi misstänkte att det nu fanns andra styr- och organisationsformer som vunnit gehör och vi diskuterade detta med vår handledare och kom fram till att vi skulle lägga till de två nämnda. Johansson & Johnsson skickade ut enkäten med post vilket också skiljer den från vår. Vi använder oss av en webbenkät, vilket vi tror gör det lätta- re för respondenten att svara, blir mindre arbete samt att det är mer tidseffektivt. Utformandet

(13)

av enkäten är standardiserat, alla respondenter får samma frågor och har likadana svarsalter- nativ. I enkäten frågar vi Använder Er kommun sig av tio vanliga styr och organisationsformer. De styr- och organisationsformer vi frågar om är:

Kommundelsnämnder Beställar- utförarmodellen Resultatenhet

Balansräkningsenhet Målstyrning

Bolagisering Privatisering Kundvalsystem Outsourcing Internprissättning

Vi har använt oss av samma styr- och organisationsformer som i den tidigare enkäten och dessutom lagt till outsourcing och internprissättning. Enkäten innehåller även frågan Annan modell/idé? Vilken, och under vilken period? . Frågan är en öppen fråga för att kunna fånga in de kommuner som använt sig av någon styrfrom som vi inte har med. Enkäten innehåller mellan 13 och 33 frågor beroende på hur respondenten svarar. Det finns 10 huvudfrågor om styr- och organisationsformerna och upp till två följdfrågor på varje huvudfråga. Vid utformandet av enkäten har vi tänkt på att alltid ha med ett vet ej alternativ så att respondenten inte leds till att svara på något även om den inte vet. I det fall då respondenten svarar ja på första huvudfrågan, att de använder modellen, kommer följdfrågan: Vilket år infördes model- len/idén? - (ex. 1998, vet du inte alls skriv 0000), efter att besvarat denna fråga kommer frå- gan om de använder sig av nästa modell. Om respondenten svarar nej eller vet ej på fösta huvudfrågan kommer följdfrågan: Har den använts tidigare eller har försök gjorts med mo- dellen/idén? Om respondenten svarar nej förflyttas de till nästa huvudfråga om de svarar ja på den följdfrågan kommer ytterligare en följdfråga; Under vilken tidsperiod genomfördes försöken? - (ex. från 1998 till 2003, vet du inte alls, skriv 0000). Efter den sista följdfrågan kommer nästa huvudfråga, om de använder sig av nästa styr- och organisationsform. Vid an- givandet av årtal ber vi respondenten att ange tidsperioden och med kommentaren vet du inte alls skriv 0000. Detta alternativ, samt vet ej , alternativet har gjort det möjligt får oss att an- vända en spärr i enkäten så att det inte går att klicka vidare till nästa fråga utan att besvara frågan. Detta gjorde vi eftersom respondenten åtminstone blir tvingad att läsa frågan och ta någon form av ställning. Respondenten har alltid möjligheten att avbryta enkäten.

(14)

Enkäten vi använde oss av är ett Internet-verktyg som tillät oss att bygga upp en bas av frågor.

Vi började arbetet med att använda oss av ett verktyg som fanns tillgängligt vid Företagseko- nomiska institutionen och byggde upp en första version av enkäten. Då vi märkte att den inte skulle vara särkskilt effektiv tog vi kontakt med det danska företaget Relationwise A/S och bad om en offert för att använda deras mer utvecklade verktyg. Relationwise var vänliga nog att ge oss tillåtelse att använda det utan kostnad, i utbyte mot att vi utvärderar verktyget. En- käten utformades så att det inte tog mer än några få minuter att genomföra den, för att mini- mera bortfall av den anledningen. Innan enkäten skickades ut använde vi oss av tre provre- spondenter för att förvissa oss om att enkäten inte innehöll några slarvfel eller andra svårighe- ter. Provrespondenterna var våra handledare Anders Forssell och Tina Hedmo samt Ingemar Egelstedt före detta sjukhusdirektör inom Landstinget Västmanland som nu arbetar med Ge- neralplanen (lasarettlokaler i framtiden i Landstinget Västmanland). Efter deras kommentarer gjorde vi några mindre förändringar. När den riktiga enkäten skickades ut hade respondenten en svarstid på sju dagar; eftersom det var en kort enkät antog vi att antingen gör man den på en gång, inom några dagar, eller inte alls. Utifrån egna erfarenheter känner vi till att gamla e- postmeddelanden tenderar till att inte bli lästa igen. När svar uteblev har enkäten skickats per e-post igen i ytterligare två omgångar som en påminnelse. Då svar ändå inte erhölls efter den tredje omgången skickande vi enkäten till en annan person på lämplig befattning inom kommunen. Denna gång skickade vi ut enkäten i ytterligare en omgång en vecka senare. En vecka efter det sista utskicket ansåg vi att det inte fanns tid att bearbeta de sista 12 kommunerna som ännu inte besvarat enkäten. Vi fick en svarsfrekvens på 95,6% vilket vi anser vara ett mycket gott resultat. Enkätfrågorna finns i bilaga 1.

3.3 Respondenterna

Vi kunde urskilja två olika typer av tänkbara respondenter att skicka enkäten till, dels valda politiker inom kommunen och dels högt uppsatta tjänstemän inom kommunen. Att de som besvarar enkäten ska ha en hög position inom organisationen ser vi som en nödvändighet då det krävs att respondenten vet hur organisationen styrs och är organiserad för att kunna besvara vår enkät. Vi tror att tjänstemännen har en mer neutral syn och påverkas inte av det politiska styret på samma sätta som de valda politikerna inom kommunen. Vi har därför valt att an- vända oss av tjänstemän som respondenter. Respondenternas befattningar har generellt sett varit ekonomichef eller kommunchef, i undantagsfall har vi använt oss av informationschef eller informationssekreterare. Respondenterna väljs ut efter deras befattning inom kommuner-

(15)

na utifrån Sveriges Kommunkalender 2005. Ett problem med att använda Sveriges kommunkalender har varit att många av e-postadresserna har varit felaktiga. Många har innehållit stav- fel, varit inaktuella eller att respondenterna ej varit tillgänglig. Detta problem har vi löst genom att söka efter den rätta respondentens e-postadress via kommunernas hemsidor samt via e-post till kommunernas informationsavdelningar. I vissa fall har de kommunalanställda varit vänliga nog att vidarebefordra enkäten (läs länken) till rätt person.

När enkäten väl har kommit respondenten tillhanda är ett tänkbart problem att respondenten inte vet vad kommunen har för styr- och organisationsform. Vi tror dock att det är lättare för respondenter med en hög position att veta eller ta reda på vad kommunen har/haft för styr- och organisationsform. Det har varit flera kommuner som svarat vet ej på flera olika frågor vilket för oss låter märkligt. Av vet ej svaren drar vi slutsatsen att det faktiskt kan vara så att en kommunchef inte vet hur den egna kommunen styrs eller att respondenten inte uppfattat frågan. En ytterligare anledning till att en respondent svarat vet ej kan vara att de inte vill svara på frågan helt enkelt, något som vi tyvärr inte kan styra över. En redogörelse för vet ej svaren kommer i bortfallsanalysen längre ner.

3.4 Trovärdighet

Självklart är det ett antal respondenter som inte har besvarat enkäten, men eftersom vi har gjort en totalundersökning tror vi inte att det lilla bortfall vi har kommer att skada trovärdig- heten. Som redan nämnts i vårt stycke om enkätundersökningen har vi haft en svarsfrekvens på 95,6% vilket innebär att det endast är 12 av 290 kommuner som inte har besvarat enkäten.

Dessa 12 kommuner är Alvesta, Bengtsfors, Bjurholm, Dorotea, Götene, Högsby, Oxelösund, Solna, Upplands Väsby, Åsele och Åtvidaberg. Vi är även medvetna om att det kan ha upp- stått mätfel det vill säga att respondenten kan ha missuppfattat en frågeställning i enkäten.

Även om det kan finns brister här tycker och tror vi att trovärdigheten för våra resultat är god eftersom vi har haft en hög svarsfrekvens. Vissa svårigheter har vi märkt vad gäller besvaran- det av enkäten samt benämningen på de olika styr- och organisationsformerna. Vi tror att anledningen till det är att ett fåtal respondenter inte riktigt förstått att vi vill ha en övergripande bild och har inte kunnat svara ja eller nej beroende på att det kanske bara har det i en del av sin verksamhet. Vår tanke har varit att veta om de använder sig av det eller inte, inte i hur stor utsträckning. Vi har valt att inte ändra på enkäten för att kanske förtydliga detta eftersom vi vill kunna göra en sådan bra jämförelse med den tidigare uppsatsens resultat som möjligt.

(16)

En annan förändring vi funderade på var att inför varje fråga infoga en förklaring till vad varje styr- och organisationsform innebär. Vi valde att inte göra den förändringen då det skulle ta för lång tid för respondenten att läsa igenom och besvara enkäten. Vi är även medvetna om att det är en enskild individs åsikter som vi får fram. Hade vi haft flera respondenter inom kommunen hade vi fått ett ännu mer trovärdigt svar.

3.5 Bortfallsanalys

Vid sammanställningen av data kunde vi urskilja tre typer av bortfall. Den första typen av bortfall är bortfall av enheter, vilket betyder att en kommun inte alls har svarat på enkäten. I vårt fall var det 12 kommuner av 290 vilket vi ser som ett mycket gott resultat. Den andra typen av bortfall är variabelbortfall, det betyder att en respondent bara har svarat på vissa frågor i enkäten. I undersökningen har vi 2 respondenter som inte har svarat på hela enkäten vilket vi också får se som ett gott resultat. Det är nästintill omöjligt att inte få något bortfall av enheter och variabelbortfall och vi tror inte att vi hade kunnat få ner dessa siffror.

Det största bortfallet har vi haft inom den sista bortfallskategorin, nämligen obestämda vär- den, dit räknar vi vet ej svaren. I bilaga 3 har vi gjort en redogörelse för hur många kommuner och hur stor andel av respondenterna som har svarat vet ej på respektive fråga. Bort- fallet med obestämda värden är högt på följdfrågorna vilket år styr- och organisationsformer infördes och följfrågan när försöksverksamheten bedrevs och resultaten bör därför läsas med försiktighet. Resultaten gällande utbredningen av användandet och försöksverksamhet kan med avseende på bortfall läsas med hög tillförlitlighet. Anledningen till att flera kommuner svarat vet ej på frågorna tror vi kan bero på att många är nya på sin tjänst och därför inte vet vilken styr- och organisationsform som används nu eller använts tidigare. Vet ej svaren har blivit ännu flera på frågan när styr- och organisationsformen infördes eller när försöksverk- samhet bedrevs. Det tror vi kan bero på att det helt enkelt inte är så lätt att komma ihåg exakt vilket år styr- och organisationsformen infördes och då har respondenten valt att skriva 0000.

Självklart hade vi kunnat utforma enkäten på ett annat sätt men vi tror inte att vi hade kunnat utforma den på ett tydligare eller enklare sätt för att få ner bortfallet av obestämda värden. Vi tycker att det är förståligt att det är en relativt stor andel som inte vet när en modell infördes eller när försöksverksamheten bedrevs. Vi har ändå valt att redovisa de som svarat årtal i resultaten för att kunna ge en riktlinje på hur svaren här sett ut. Vet ej och nej svaren har vi

(17)

valt att inte presentera i diagramform i resultaten men de finns med i rådata. Vi presenterar endast ja svaren och vet ej ses därmed som ett bortfall och då indirekt ett nekande svar.

4 Empirisk bakgrund

Innan vi presenterar resultatet av undersökningen avser vi att klargöra vad en kommun är samt att presentera de olika styr- och organisationsformerna som vi frågat kommunerna om de använder sig av. Detta gör vi för att öka förståelsen för vad de olika resultaten kan innebära innan vi analy- serar dem samt för att tydliggöra skillnaden mellan de olika modellerna.

4.1 Vad är en kommun?

I mitten på 1800-talet lades grunderna för de moderna kommunerna. Ett exempel på det är att det gjordes obligatoriskt att införa nämnder i kommunerna. En kommunal nämnd har till upp- gift att leda och bestämma över en viss del av verksamheten i kommunen. Kommunens högsta styrande organ är kommunfällmäktige som är som kommunens riksdag. Kommunstyrelsen som är under kommunfullmäktige går att jämföra med regeringen och den bestämmer över kommunens olika nämnder. Under nämnden finns ofta en förvaltning bestående av olika tjänstemän. Ett exempel på det kan vara miljönämnd och under den finns miljöförvaltningen. I Sverige finns det idag 290 kommuner. Medlemskap i en kommun är obligatoriskt och medlem är den som är folkbokförd, taxerad till kommunalskatt eller äger fast egendom i kommunen.

Kommunens invånare har enligt kommunallagen rätt att genom demokratiska former utse vilka som ska styra kommunen (val av kommunfullmäktige). Kommunerna är även skyldiga att fullgöra vissa uppgifter som staten ålägger dem att göra, till exempel att driva skolor och äldreomsorg. (NE 2006a)

Av Sveriges 290 kommuner är ett stort antal väldigt små, de 100 minsta har lika stor befolk- ning som kommunen Stockholms Stad. Å andra sidan är det bara 8,6 % av Sveriges befolk- ning som bor i Stockholm. För att se hur många kommuner det finns med olika antal invånare kan ni titta i tabell 4.1.1.

(18)

Intervall

Invånarantal (2006)

Antal kommu- ner

Procentuell andel

A. 1 - 10 000 74 26%

B. 10 001 20 000 98 34%

C. 20 001 35 000 50 17%

D. 35 001 50 000 24 8%

E. 50 001 - 100 000 32 11%

F. 100 001- 12 4%

290 100%

Tabell 4.1.1. Befolkningsfördelning i Sveriges kommuner (SCB 2006)

4.2 Styr- och organisationsformer

Kommundelsnämnd/Decentralisering

En kommundelsnämnd är en del av kommunen. Kommunen styrs av kommunfullmäktige men vissa kommuner vill att besluten skall fattas närmare invånaren och delar därför upp kommunen i kommundelsnämnder, en form av decentralisering. Kommundelsnämnder får ofta ett samlat ansvar som innefattar både personal- och ekonomiansvar för en del av kommunen. Det är kommunfullmäktige som beslutar om det ska införas kommundelsnämnder eller inte i en kommun. Fördelarna med kommundelsnämnder kan tänkas vara att invånarna och beslutsfattarna får en närmare kontakt. Samtidigt kan en negativ sida vara att det blir en splitt- ring inom den enskilda kommunen.(NE 2006b, Johansson & Johnsson 1994)

Beställar- utförarmodellen

En av de styr- och organisationsformer som kommunerna har anammat är beställar- utförar- modellen. Modellen bygger på två grundantaganden. Det första antagandet är att renodla poli- tikernas roll som representanter för medborgarna och som beställare. Detta innebär att politikerna fråntas produktions- och arbetsgivaransvar, vilket förväntas leda till en mer effektiv politisk och ekonomisk styrning. Det andra antagandet är att om kommunen skapar ett marknadsliknande förhållande för kommunens tjänsteproduktion kan kommunerna dra nytta av marknadsekonomins drivkrafter och positiva effekter. Ett exempel är att konkurrensutsätta vissa delar av verksamheten. Tyngdpunkten ligger i att det ska finnas ett marknadsliknande förhållande mellan de politiska, beställande enheterna och de enheter som utför beställningar- na. De utförande enheterna verksamhet förväntas finansieras helt genom beställningar och det fordras att enheterna lämnar anbud på vilka tjänster de kan producera och till vilket pris. (Lind 1997 s.68 f.)

(19)

Resultatenhet

En resultatenhet är en organisatorisk del inom en större organisation som har ett eget resultat- ansvar en form av delegerat beslutsansvar. Resultatenhet kallas även för vinstenhet eller pro- fitcenter, vilket betyder att både kostnader och intäkter kan mätas i monetära termer. En resultatenhet kan ses som ett litet företag inom det stora företagets ramar.(Lindvall 2001 s. 96 f.)

Balansräkningsenhet

Balansräkningsenhet är en decentraliserad styrform och den reform som är mest långsiktig.

Måttet ger en möjlighet att analysera organisationen under en längre tid. Balansräkningsenhet fungerar i princip som en resultatenhet men har även ett ansvar för organisationens tillgångar och skulder. Inom företag är investeringsenheter ett mer använt namn på samma styrning.

(Johnsson & Johansson 1994)

Målstyrning

Målstyrning är en decentraliserad styrning av arbetsgrupper och chefer. Cheferna och arbets- grupperna kommer fram till vilket mål det är som skall uppfyllas sedan är det upp till arbets- gruppen att hitta medlen för att uppnå målen. Tanken med målstyrning, är att minska centrali- seringen och toppstyrningen för att istället kunna decentralisera beslutsfattandet och därmed använda sig av kompetensen som finns nära besluten. En svårighet med målstyrningen är att på ett rättvisande sätt mäta måluppfyllelsen. I kommuner kan målstyrning förklaras som att politikerna i kommunen formulerar målen. Sedan är det upp till de lokala politikerna och tjänstemännen att bryta ner målen i delmål och till sist arbetar de anställda efter delmålen.

(Johansson & Johnsson 1994 s. 16 ff., NE 2006c)

Privatisering

Med privatisering menas att en kommunal verksamhet övergår till privat regi. Det är svårt att dra en klar linje när det blir privatiserat. En del hävdar att även bolagisering och entreprenader är en typ av privatisering. Begreppet privatisering bör enligt vissa reserveras för beslut och handlingar tagna och utförda av demokratiska ansvariga aktörer och organ i den offentliga sektorn i akt och mening att överföra något som hittills varit under offentligt ansvar eller i offentlig ägo bort från denna sektor och över till den privata (Johansson & Johnsson 1994).

Det går även att tänka sig att det blir en form av privatisering när avregleringar på marknaden sker. I det fallet är det en mer omedveten privatisering än när kommunen lägger ut delar av verksamheten i privat regi. (Forsell & Jansson 2000 s. 23)

(20)

Bolagisering

Privatisering och bolagisering är i stort samma sak, men vid bolagisering ska kommunen äga minst 50 % i ett företag, men de resterande 50 % kan någon annan äga. Eftersom kommunen fortfarande har majoriteten i beslutanderätten i bolaget är det ingen privatisering fullt ut, det kan däremot ses som en början till privatisering.

(NE 2006d, Johansson & Johnsson s. 16 ff.)

Outsourcing

Outsourcing betyder utkontraktering på svenska och innebär att delar eller hela organisationen som tidigare legat inom kommunen läggs ut på en annan aktör på marknaden. Syftet är att varje del ska fokusera på sin kärnkompetens. Outsourcing kan även kallas för entreprenad och kontraktstyrning. (NE 2006e, Johansson & Johnsson 1994)

Kundvalsmodell

Kundvalsmodellen innebär att kommuninvånaren själv har rätt att välja var den t.ex. vill gå i skolan eller bli behandlad på äldre dagar. Vare sig kommuninvånare väljer ett privat eller kommunalt alternativ får den som utför arbetet en peng , det vill säga kommunen står för kostnaden vilket alternativ du än väljer. Den största skillnaden mellan den här iden och de övriga är att det inte är tjänstemännen eller de valda som står för valet av producent utan det gör kommuninvånarna själva. För att modellen ska kunna utnyttjas fullt ut måste kommunen kunna erbjuda både privata och kommunala alternativ. Fördelarna med modellen är att bru- karna själva kan välja vem som ska utföra arbetet, vilket antas leda till en högre effektivitet, då det uppstår en konkurrenssituation. En nackdel kan däremot tänkas vara att de som utför arbetet inte håller samma kvalité men ändå får samma peng . (Johansson & Johnsson 1994 s.

16 ff.)

Internprissättning

Internprissättning betyder att kommunen sätter en kostnad inom organisationen för att kunna se vad en specifik produkt eller tjänst kostar. Priset ska vara så marknadsmässigt som möjligt.

Internprissättningen skall visa på om det är något som är onödigt dyrt eller om det till och med går att klara sig utan. (Lindvall 2001 s. 98-99)

(21)

5 Presentation av resultatet

Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av olika styr- och organisationsformer i svenska kommuner. Vi avser att jämföra våra resultat med en tidigare studies resultat för att se huruvida styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats, detta för att pröva tesen om det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en läng- re tid. För att möjliggöra denna jämförelse kommer vi nu i resultat att presenterar Johansson och Johnssons resultat från 1994. Efter att vi fått den historiska bilden på hur det såg ur 1994 kommer vi att presentera hur det ser ut idag 2006. Vidare presentera vi resultatet på hur populariteten har förändrats över tiden på varje enskild styr- och organisationsform. Kapitlet avslutas med en sammanfattande jämförelse på utbredningen av styr- och organisationsformerna år 1994 och år 2006. Nedan följer nu en kort presentation av resultatet från Johansson och Johnssons enkät.

5.1 Johansson och Jonssons resultat från år 1994

När den tidigare studien gjordes fanns det 288 kommuner och det var 286 av dessa som deltog i enkäten. Enkäten innehöll 3 frågor gällande varje styr och organisationsform.

1. Har försöksverksamhet bedrivits i Er kommun för reformen?

2. Har utvärdering av försöksverksamheten gjorts/pågår nu/påbörjats?

3. Har fullständigt införande av reformen skett i Er kommun?

De valde att begränsa svarsalternativen till endast ja och nej för att tvinga fram ett ställ- ningstagande. Resultatet som vi avser att presentera här och jämföra med är den tredje frågan.

De två övriga frågorna kommer inte att behandlas i denna uppsats eftersom de inte överens- stämmer med vad vi avser att undersöka. Resultaten i den tidigare studien på fråga tre presenteras i diagram 5.1 på kommande sida

(22)

Användande av styr- och organisationsformer år 1994

240 4872 12096 144168 192216 240264 288

Kom

mundelnäm nder

Beställar- utförarmodellen Resultatenheter

Balansräkningsenheter

Målstyrning Bolagisering

Privatisering Kundvalsystem

Styr- och organisationsformer

Antal kommuner

Diagram 5.1. Antal kommuner som angav att de använde sig a v respektive styr- och organisationsform år 1994.

År 1994 var de populäraste och mest utbredda styr- och organisationsformerna resultatenheter, målstyrning och bolagisering. Det var 90, 81 respektive 71st av de 286 tillfrågade kommunerna som angav att de använde sig an de nyss nämnda styr- och organisationsformlerna.

De som användes minst var kommundelsnämnder och kundvalsystem och det är endast 15 respektive 13 av 286 kommuner som angav att de använd sig av dessa styr- och organisationsformer.

5.2 Resultat av vår enkät

Till skillnad från Johansson och Johnsson (1994) har vi även med Outsourcing och Internpris- sättning. Nedan i diagram 5.2.1 presenterar vi antalet kommuner som angett att de använder sig av de olika styr- och organisationsformerna.

(23)

Användande av styr- och organisationsformer år 2006

290 5887 116145 174203 232261 290

Kom

mundelnäm nder

Beställar- utförarmo...

Resultatenheter Balansräkningsenheter

Målstyrning Bolagisering

Privatisering Kundvalsystem

Outsourcing Internprisättning

Styr- och organisationsform

Antal kommner

Diagram 5.2.1. Antal kommuner som angett att de använder sig av respektive styr- och organisationsform år 2006.

De modeller som är mest utbredda är internprissättning och målstyrning, efter de två kommer bolagisering, resultatenheter och outsourcing. Kundvalssystem och kommundelsnämnder är de modeller som kommunerna anger att de använder sig minst av.

5.3 Jämförelse och popularitet över tiden

För att kunna se om kommunerna följer ett mode och om det bara varit populärt ett kort tag är det av stor vikt att försöka få en uppfattning om när de olika styr- och organisationsformerna infördes. Det är även intressant att se om kommunerna bedrivit försöksverksamhet och i så fall när, för att även där kunna se om och när styr- och organisationsformerna var populära. Vi ser införandet och bedrivandet av försöksverksamhet som ett mått på popularitet. Vi vill återigen påpeka att bortfallet på dessa frågor har varit relativt högt, men vi har valt att presentera resultatet eftersom vi anser att det i alla fall kan ge en riktlinje för hur det har sett ut. Det är även många kommuner som har fyllt i att det bedrivit försöksverksamhet med en styr- och organisationsform men inte under vilken tidsperiod.

Nedan följer tio diagram, ett för varje styr- och organisationsform där tidsperioden för infö- randet och påbörjandet av försöksverksamheten redovisas. Innan respektive diagram presente-

(24)

rar vi den totala ökningen av utbredningen jämfört med år 1994. I diagrammen nedan visar de mörka/lila staplarna hur många kommuner som under en specifik tidsperiod infört och använ- der sig av en styr- och organisationsform. De ljusa/blå staplarna i diagrammen visar antalet kommuner som angett när de börjat bedriva försöksverksamhet under en specifik tidsperiod.

Antalet kommuner som angett årtal kan avläsas på Y-axeln och tidpunkten för införandet kan avläsas på X-axeln. Diagrammen kan inte utläsas som mellanskillnaden mellan år 1994 och år 2006, de kommuner som angav att de använde sig av en styr- och organisationsform år 1994 kan endast ha bedrivit försöksverksamhet. Diagrammen visar endast resultatet från vår under- sökning och de svar där årtal angetts. Diagrammen presenteras i samma ordning som frågorna är ställda i enkäten och efter varje diagram följer en kort kommentar.

Kommundelsnämnder

År 1994 var det 15 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av kommun- delsnämnder och år 2006 är det 35 (varav 21 kommuner inte angett årtal) kommuner. I dia- grammet 5.3.1. nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat försöks- verksamhet samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod.

Kommundelsnämnder

0 1 2 3 4 5 6

-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2006 Tidsperiod

Antal kommuner

Påbörjat försöksverksamhet

Införandet av kommundelsnämnder

Diagram 5.3.1 Kommundelsnämnder, tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

Den kommun som angett att de infört kommundelsnämnder tidigast och fortfarande använder sig av det började år 1986. Fördelningen på när kommunerna som använder sig av kommun-

(25)

delsnämnder startade är jämn mellan åren 1986 och 2000. Det som även går att utläsa av diagrammet är att det inte är någon kommun som infört kommundelsnämnder efter år 2000 eller innan år 1986 och fortfarande använder sig av det, och det är bara tre kommuner som bedrivit försöksverksamhet efter år 1990. Den absoluta toppen på att bedriva försöksverksamhet med modellen var mellan åren 1983-1990 då hela 9 av 12 kommuner som uppgav årtal bedrev sin försöksverksamhet.

Beställar- utförarmodellen

År 1994 var det 35 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av beställar- utförarmodellen och år 2006 är det 53 (varav 16 kommuner inte angett årtal) kommuner. I diagrammet 5.3.2. nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat för- söksverksamhet samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod.

Beställar- Utförarmodellen

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2006

Tidsperiod

Antal Kommuner

Införandet av Beställar- Utförarmodellen

Diagram 5.3.2 Beställar- utförarmodellen, tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

Det största antalet kommuner som angett att de använder sig av beställar- och utförarmodellen började använda sig av den under åren 1991 till 1995, det är även då som de flesta som har bedrivit försöksverksamhet startade den. Vår undersökning visar att beställar- utförarmodellen är den styr- och organisationsform som flest kommuner bedrivit försöksverksamhet med för att senare avskaffa modellen.

(26)

Resultatenheter

År 1994 var det 90 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av resultaten- heter och år 2006 är det 154 (varav 86 kommuner inte angett årtal) kommuner. I diagrammet 5.3.3. nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat försöksverksam- het samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod

Resultatenheter

0 5 10 15 20 25 30 35

-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2006

Tidsperiod

Antal kommuner

Påbörjat försöksverksamhet Införandet av Resultatenheter

Diagram 5.3.3 Resultatenheter, tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

Den kommun som började först med resultatenheter och fortfarande använder sig av det startade år 1985 men modellen hade sitt genombrott först mellan år 1991 och år 1995 då hela 29 kommuner startade upp att driva delar eller hela kommunen efter resultatenheter. Intresset för resultatenheter har successivt minskat från år 1995. 9 kommuner har angett tidpunkten för när de gjort försök med resultatenheter men använder sig inte av det idag.

(27)

Balansräkningsenheter

År 1994 var det 31 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av balansräk- ningsenheter och år 2006 är det 45 (varav 19 kommuner inte angett årtal) kommuner. I dia- grammet 5.3.4. nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat försöks- verksamhet samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod.

Balansräkningsenhet

0 2 4 6 8 10 12

-1985 1986- 1990

1991- 1995

1996- 2000

2001- 2006

Tidsperiod

Antal kommuner

Införandet av Balansräkningsenhet

Diagram 5.3.4. Balansräkningsenheter, tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

De flesta kommuner som använder sig av balansräkningsenheter har startat sin verksamhet mellan åren 1996-2000 vilket är något senare än när flertalet kommuner startade med resultatenheter. Fördelningen av kommuner som inte använt sig av modellen men bedrivit försöks- verksamhet är jämnt fördelade under åren. På samma sätt som resultatenheter kan vi utläsa att införandet av balansräkningsenheter har avtagit något under de senaste fem åren. Balansräk- ningsenhet är en av de styr- och organisationsformer som kom igång senast, det är ingen kommun som infört modellen eller bedrivit försöksverksamhet innan år 1986.

(28)

Målstyrning

År 1994 var det 81 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av målstyrning och år 2006 är det 197 (varav 88 kommuner inte angett årtal) kommuner. I diagrammet 5.3.5.

nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat försöksverksamhet samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod.

Målstyrning

0 10 20 30 40 50 60

-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2006

Tidsperiod

Antal kommuner

Påbörjat försöksverksamhet Införandet av Målstyrning

Diagram 5.3.5. Målstyrning, tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

Målstyrning är en styr- och organisationsform som funnits under en längre tid men ändå har sin topp mellan år 2001 och år 2006 på kommuner som infört modellen. Åren 1996 till 2000 gick intresset för modellen ner något för att sedan öka igen på 2000 talet. Det är bara en kommun som har svarat att de har bedrivit försöksverksamhet med målstyrning vilket innebär att näst intill alla kommuner som prövat modellen har blivit nöjda. Målstyrning är en av de mest utbredda styr- och organisationsformerna.

(29)

Bolagisering

År 1994 var det 71 (Johansson & Johnsson 1994) kommuner som använde sig av bolagise- ring och år 2006 är det 167 (varav 108 kommuner inte angett årtal) kommuner. I diagrammet 5.3.6. nedan, presenteras antalet kommuner (som angett årtal) som påbörjat försöksverksam- het samt infört styr- och organisationsformerna under respektive tidsperiod.

Bolagisering

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2006

Tidsperiod

Antal kommuner

Påbörjat försöksverksamhet Införandet av Bolagisering

Diagram 5.3.6. Bolagisering tidpunkt för införande och start av försöksverksamhet.

Bolagisering är den styr och organisationsmodell som kommunerna har uppgett att de börjat tidigast med, totalt 16 kommuner införde bolagisering innan år 1985. Den kommun som in- förde bolagisering tidigast införde det redan på 1940-talet. Det var få kommuner som införde bolagisering under åren 1986-1990 men efter det är det jämnt fördelat på antal kommuner som infört modellen. Det är sju kommuner som bedrivit försöksverksamhet med bolagisering men ingen kommun har gjort det efter år 1995.