6. ANALYS
6.2 Positiv inställning
När de biträdande rektorerna förklarar sitt yrke med en positiv syn och delvis nämner hur tidigare förebilder har spelat roll för detta, skildras individer som verkligen går in för sitt
32
yrke. Samtidigt kan en drivande och engagerad ledare skildras som Forslund och Jacobsen (2010:143) nämner som en viktig punkt för en framgångsrik och bra
verksamhetschef. Dock delar inte alla pedagoger samma ingång i yrket, till exempel har Sissela velat förändra lärarna eller undervisningen medan Johan sökt lärartjänst men istället arbetar på fritids. Emellertid visar det sig att alla pedagoger har en positiv inställning till elevinflytandet och arbetet med det.
6.3 Viktigt för elevinflytandet
Korpela (2004:72) förespråkar ett tydligt ledarskap där handling stämmer överens med det som sägs, likaså gör båda biträdande rektorer när de lyfter att det som sägs måste stämma överens med det som görs annars så blir det ingen helhet. För att verka för ett aktivt elevinflytande är det i första hand viktigt att personalen delar synsätt och
samarbetar och att de är eniga i en majoritet av frågorna. Månadsmöten som äger rum ses som ytterst viktiga för att gynna elevinflytandet. Pedagogernas förhållningssätt och den IUP skolan dagligen aktivt använder, ses även dessa som ytterst viktiga instrument för elevinflytandet. När Johan tränar eleverna att prata i situationer där de vill bli hörda eller få sin vilja igenom, bekräftar han vad skollagen talar för i stycket kvalitet och inflytande: ”Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.” (Sverige, 2010:32). Noteras kan dock att han förespråkar detta i den halvklass han arbetar med i skolan men samtidigt ser det som svårare att genomföra vid fritids.
Lärarna på Tapperskolan nämner att det är viktigt att eleverna får vara med och planera inför varje nytt tema eller en ny termin. Selberg (2001) ser detta som en fördel för elevinflytandet eftersom hon menar att detta automatiskt resulterar i elevernas eget
inflytande i undervisningen. När hon poängterar hur lärarens inställning till
elevinflytandet har betydelse i elevens vardag parallellt med en god lärandemiljö, berör hon vad Tapperskolans lärare tycks understryka gällande elevernas inflytande i planering och arbete. När Wennerholm Justin och Bremberg (2004) i de genomgångna studierna lyfter hur den sociala och intellektuella hälsan får en markant positiv effekt av
33
elevinflytandet, stämmer samtliga intervjuades bekräftande om att det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa. Dessutom får skolans profil ett belägg för dess hälsoinriktning.
6.4 Skolans IUP
LGR11 (Skolverket, 2011:15) nämner att läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Tapperskolans IUP används löpande i vardagen just för att göra eleverna medvetna om det personliga ansvar de har över sitt eget lärande. IUP:n ses på Tapperskolan som central för
kunskapsutvecklingen och elevinflytandet, särskilt understryks den som ett instrument för ett aktivt elevinflytande. Då elever och lärare använder IUP:n vid utvecklingssamtal och eleverna, beroende på mognad, leder samtalen påvisar skolan hur de aktivt inkluderar eleverna i den.
6.5 Rektorns ansvar
De biträdande rektorerna talar om att förbättra studiemiljöerna kontinuerligt för att inte av en slentrian hamna i gamla vanor. Dessutom är detta ett val för att skapa miljöer som är gynnsamma för hälsa och lärande eftersom elevernas inlärningsstilar är ett ständigt pågående samtal och skolans profil är hälsofrämjande. Om skolans studiemiljöer förbättras och den hälsofrämjande profilen därtill levs upp till, motsvarar detta vad Forslund och Jacobsen (2010:143) nämner som ledarens ansvar att tillföra verksamheten stimulans och att inspiration säkras.
Fridolf och Rydberg (2002: 241) nämner att det kan vara en idé att varje skola har ett elevforum, med representanter för lärare och elever som arbetar med
demokratiutvecklingen. Dessutom ska lärare ha utrymme i sin tjänst för att kunna stötta eleverna i elevforumet och med elevrådsarbete. Med de åtta olika aktiva råd som skolan
34
har för eleverna uppfylls dels vad Fridolf och Rydberg talar om liksom punkten om rektorns särskilda ansvar i LGR11:
2.8 REKTORS ANSVAR
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.
(Skolverket, 2011.:18)
Tanken vid rådsverksamheten är att eleverna i år sex till nio i samarbete med pedagoger ska inspirera, utbilda eller guida in de yngre eleverna i arbetet med demokratin. Eleverna i år tre till fem är då de mest realistiska arbetsområden vid demokratiarbetet eftersom de rent vokabulärt har bättre förståelse än de yngre. Då anpassas arbetet efter ålder och mognad som även återspeglas i LGR11:
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
/…/ Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
(a.a.:15)
6.6 Inkluderande skolråd
Demokratiutvecklaren Ann-Christine nämner att om hon skulle nominera en kategori i en skolturnering, skulle återkoppling till eleverna från läraren falla i fokus. De biträdande rektorerna liksom några pedagoger nämner återkoppling av information till eleverna som en viktig faktor i arbetet med elevinflytandet. De utmärkelser skolan fått av Ung och glad syftar vid upprepade tillfällen till råden som skapats på skolan för att eleverna kan
engagera sig i, påverka sin skola och vara delaktiga. Dessutom nämns i en nominering hur eleverna närvarar vid nyanställningarna på skolan. Med tanke på att rektorn för de högre åldrarna nämner ”På nåt sätt blir det ju sant, när det är eleverna som formulerar och uttrycker sig.” angående eleverna, kan ett förhållningssätt till ett demokratiskt arbete avspeglas. På liknande vis nämner Ann-Christine och Lina från stadskontoret hur Ung
35
och glad vid turneringarna själva ordnar lokal, agerar jury och bedömer, även detta för att
det skulle bli så demokratiskt som möjligt. Råden och likaså nomineringarna av Ung och
glad, tycks vara övergripande för att inkludera eleverna i skolans alla områden. Det
Fridolf och Rydberg (2002:245) nämner som en tydlig modell för elevmedverkan
framkommer väldigt tydligt, då alla elever får kännedom om skolans modell via alla åtta råd. Råden som rektorerna nämner omfattar stora områden i deras arbete med
36
7. Diskussion
När de biträdande rektorerna förklarar ingredienserna i sin verksamhet berör de vad grundaren och initiativtagaren till stiftelsen Friends, Sara Damber hävdar är
förutsättningen till att kunna skapa en trygg och trivsam skola. För att kunna förändra menar Damber att det krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete där skolan måste ha ett synsätt och en grundtanke. Dessa grundstenar menar hon är utbildning, diskussion,
övning, samtal, litteraturläsning, handledning och förståelse (Korpela, 2004:5).
Grundtanken ur skolledningens perspektiv på Tapperskolan är hälsofrämjande och grundat på Antonovskys teorier där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centralt. Med ett aktivt elevinflytande där dessa punkter uppnås eller stimuleras, införlivas även den hälsofrämjande profil som är skolans synsätt och grundtanke. Susanne bekräftar tanken om utbildningens vikt då hon själv besitter olika utbildningar.
Diskussioner skapas eller görs flitigt vid de många råd och möten som råden medför på
skolan. Övningar förklaras som ett särskilt viktigt uppdrag hos fritidspedagogen för att utveckla elevernas möjligheter att uttrycka sig eller göra sig hörda. Tydliga samtal för personalen tycks redan vid rekryteringarna vara viktiga då synsätt, kunskapssyn och vision i mål presenteras grundligt. För elevernas del förs samtal genom ett kontinuerligt användande av IUP:n dagligen med läraren. Ett stort intresse för litteraturläsning i form av forskning återspeglas hos ledningen. Förståelsen berörs eftersom skolan aktivt och medvetet arbetar utifrån KASAM, där en grundläggande upplevelse av det som sker i och utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat.
Att vara en demokratisk pedagog innebär inte bara att tala om demokrati eller verka demokratiskt vid olika undervisningstillfällen, utan att ständigt ha det som ett
förhållningssätt samt att vilja påverka och uppdatera sina kunskaper. Studiens
37
skolans IUP, alla åtta skolråd, månadsmöten, pedagogens förhållningssätt och tydlighet är viktiga pelare för att aktivt gynna elevinflytandet. Att sedan arbeta långsiktigt framför kortsiktigt förespråkas vid framgång av arbetet med inflytandet. Detta skulle kunna betyda att en verksamhet som har förutsättningen att gynna elevinflytandet, men som arbetar kortsiktigt, ändå brister i arbetet med det. I övrigt nämns tolkningen av läroplanen och styrdokumenten som ytterst viktig för att kunna se möjligheterna i skolverksamheten. Om det stämmer, som nämns av en utav de biträdande rektorerna, att de ledare som en gång företrätt dem själva är viktiga som förebilder, avspeglas detta i Tapperskolans pedagoger på ett liknande sätt. I detta fall är det de biträdande rektorerna som har en positiv inställning och attityd till elevinflytandet och påverkar då kanske övriga fyra pedagoger om de inte redan hade ett demokratiskt förhållningssätt. Om skolans övriga personal delar samma förhållningssätt, kan vi bara anta eftersom själva skolans
rekryteringar bland annat är tydliga med synsätt, kunskapssyn, lång- och kortsiktiga visioner i målen. Detta blir redan då ett aktivt val för den sökande, att göra sig införstådd med och verka för ett aktivt och tydligt arbete med skolans olika områden.
Skolan är certifierad som hälsofrämjande skola och kvalitetssäkrad av sin kommun. Eftersom forskning visar att barns hälsa gynnas av ökat inflytande i skolan, blir
Tapperskolans hälsofrämjande profil beroende av att ett aktivt elevinflytande
upprätthålls. Nomineringen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola som
Ung och glad tilldelat skolan tycks stämma bra överens med samtliga intervjuades
yttranden. Avslutningsvis väcks då frågan, med det utbud av studier som talar för ett hämmande av elevinflytandet: Är Tapperskolans verksamhet orealistiskt framgångsrik med elevinflytandet eller borde den snarare ses som en normativ verksamhet som bör tas efter? En aktiv och drivande ledning med stort engagemang i elevfrågor borde i slutändan vara viktiga nyckelpersoner vid skapandet av den demokratiska samhällsmedborgare samhället och styrdokumenten kräver. Likaså behövs aktiva pedagoger och kollegor som vill åt samma håll.
38
Referenser
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium ( 2:a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Danell, Mats (red.) (1999). Inflytandets villkor – En rapport om 41 skolors arbete med
elevinflytande. Stockholm: Statens skolverk.
Danell, Mats (2003). Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och
formar elevers inflytande. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (2003). Individ, skola och samhälle (3:a uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Dewey, John (2004). Democracy and education. Mineola, N.Y.: Dover Publications. Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fridolf, Marie & Rydberg, Gunnel (2002). Demokrati i skola och samhälle. Värnamo:
Ekelunds Förlag AB.
Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Uppsala University. Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete med
barn. Malmö: Gleerups Utbildning.
Korpela, Mauno (2004). Elevinflytande i praktiken: så här kan man göra!. Stockholm: Gothia.
Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet. En studie om vad som händer när
elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800):med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Nordstedts Juridik.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
39
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt: en bok om elevinflytande i skolan
från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk.
Tholander, Michael (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv.
Utbildning och Demokrati, 14(3), 7-30.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennerholm Justin, Pia & Bremberg, Sven (2004). När barn och ungdomar får
bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm:
40
Bilaga A – Undersökningspresentation och tillstånd
Lärarhögskolan i Malmö
Institutionen för barn, unga och samhälle
ATT ARBETA MED ELEVINFLYTANDE OCH DEMOKRATISKA ARBETSFORMER
Under HT2011 kommer vi att genomföra vårt avslutande examensarbete och sänder härmed ut en blankett om dess innehåll. Vi söker pedagoger som kan medverka i intervjuer eller i en enkätundersökning och besvara frågor som handlar om elevinflytandet. Vi har båda ett intresse för att ta reda på hur aktivt pedagogerna arbetar med elevinflytandet.
Vår studie handlar om att observera och försöka beskriva hur ett arbete med elevinflytandet kan fungera i en skola som har blivit utvald till Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola upprepade gånger. Syftet med vår uppsats är att skaffa oss kunskaper om vilka olika
tillvägagångssätt som finns för att främja och göra eleverna mer delaktiga i frågan kring elevinflytande.
Som verktyg i datainsamlingen kommer vi att använda papper och penna, diktafon eller eventuellt videokamera.
Vi kommer att följa de regler som finns kring forskning med barn och vuxna i Sverige och som sammanfattas av vetenskapsrådet i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Reglerna innebär i korthet att namn på pedagoger och skola inte kommer att framgå i uppsatsen. Vi ger dem andra namn i våra texter. Allt material som vi samlar in kommer bara att användas för denna studie. Vi kommer inte att visa bilder för andra än er, som är direkt berörda, och för vår forskningsgrupp på Lärarhögskolan.
De personerna som ställer upp på intervjuer eller en enkätundersökning, kan avbryta deltagandet när som helst om så önskas.
Önskas mer information om den aktuella uppsatsen får ni gärna höra av er så ska vi svara utförligare.
Hälsningar Azra Maglajlija Joakim Roos
41
Bilaga B – Intervjufrågor till demokratiutvecklare och stödperson
1. Vad har ni för verksamhet och hur fungerar den? 2. Vad är ert syfte och vilka riktlinjer följer ni?
3. Hur stor är verksamheten, hur många arbetar hos er? 4. Vilket är ert största arbetsområde?
5. Berätta lite om Ung och glad och hur ni kom i kontakt med dem eller dem med er. 6. Vad anser ni är elevinflytande respektive elevdemokrati?
7. Vad är skolturneringen för något?
8. På vilka kriterier tycker ni att en skola eller annan verksamhet ska få en utnämnelse för bra demokratiskt arbete?
9. Om man vill samarbeta med er, hur gör man då och vem har möjlighet till det? Hur kan ni kontaktas och i så fall vem kan kontakta er?
10. Hur ställer ni er till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa?
42
Bilaga C – Intervjufrågor till rektorer
1. Varför ville du bli rektor?
2. Hur länge har du varit verksam i skolverksamheter/skolverksamheten? 3. Vad betyder demokrati generellt för dig?
4. Hur skulle du definiera ”elevinflytande” och vilka fördelar respektive nackdelar
finns det med elevinflytande i skolan?
5. Ni har fått utmärkelser av Ung och glad för Bäst i test – elevdemokrati och
elevinflytande i skola. Hur kom ni i kontakt med Ung och glad? Varför?
6. Finns det någon särskild tanke bakom ert aktiva arbetet med elevinflytandet? 7. Vilka metoder används i din verksamhet för att främja elevinflytandet och hur gör
du för att motivera pedagogerna/elevassistenter för att arbeta aktivt med elevinflytande?
8. Vi har tidigare erfaret att många skolverksamheter brister i arbetet med
elevdemokrati gentemot styrdokumentens riktlinjer. Vad tror du skulle kunna vara tänkbara faktorer till att arbetet med elevinflytandet i skolan hämmas?
9. Tror du att samverkan med föräldrarna har en påverkan på elevinflytandet? 10. Hur ställer du dig till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en
god hälsa?
11. Vad är det för ett aktivt skolråd som föräldrarna är delaktiga i som nämns i kvalitetsredovisningen (2008/2009)?
12. Gällande ansvar och inflytande år 2008/2009 enligt kvalitetsredovisningen anser ni att ni har god måluppfyllelse. Hur anser ni att ni uppfyller det idag?
13. Arbetslagen har elevhälsa på sitt kalendarium två ggr/månad. Vad innebär det? 14. Många av era elever är studiemotiverade och ställer höga krav på skolans
personal. Vem är många (yngre eller äldre) och vad är det för krav? 15. Gällande er IUP så nämns även i kvalitetsredovisningen 2009/2010 att en
förbättring ska göras. Varför?
16. I era lokala mål och åtgärder i kvalitetsredovisningen 2009/2010 gällande ansvar
och inflytande, nämns att ni ska fortsätta med ytterligare förbättringar av olika
typer av studiemiljöer. Varför?
17. Att utveckla rådsverksamheten för skolår 1-5, nämns även i
kvalitetsredovisningen 2009/2010 under lokala mål och åtgärder. Vad innebär det?
43
Bilaga D – Intervjufrågor till pedagoger
1. Varför ville du bli lärare/fritidspedagog och hur länge har du varit verksam i denna skolverksamhet?
2. Vad vet du om forumet Ung och glad?
3. Hur skulle du definiera ”elevinflytande” och vad gör du för att främja det?
4. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med elevinflytande i skolan? 5. Hur mycket bestämmer du när det gäller ämnena/aktiviteterna som du
undervisar/håller i och hur mycket får eleverna bestämma?
6. Hur upplever du att eleverna känner när de får vara med och bestämma/påverka i något sammanhang?
7. Vad tror du skulle kunna vara tänkbara faktorer till att arbetet med elevinflytandet i skolan hämmas?
8. Skiljer sig arbetet med inflytande i skola och på fritids och i så fall hur tror du? 9. Anser du dig själv vara aktiv i arbetet med elevinflytandet och i så fall hur? 10. Hur ställer du dig till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en