Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barndoms- och
ungdomsvetenskap
”På nåt sätt blir det ju sant, när det är
eleverna som formulerar och uttrycker sig”
En studie om ett aktivt arbete med elevdemokrati
“Somehow it becomes true, when it is the students who
formulate and express themselves”
A study of active work with the student democracy
Azra Maglajlija
Joakim Roos
Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2011-11-18
Handledare: Thom Axelsson Examinator: Jonas Qvarsebo
Sammanfattning
Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med
elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande
elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen
Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här
utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet.
Nyckelord
Ansvar, delaktighet, demokratisk arbetsform, elevdemokrati, elevinflytande, förhållningssätt, hälsa, IUP, studiemiljö, tydlighet.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING
... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 8 1.3 Disposition ... 92. BAKGRUND
... 10 2.1 Elevdemokrati... 10 2.1.1 Skolans roll ... 102.1.2 Problematisering av begreppet elevdemokrati ... 11
2.1.3 Tre typer av demokratisk fostran ... 11
2.2 Organisation och ledarskap ... 12
2.2.1 En bra skolledning ... 12 2.2.2 En bra undervisning ... 12
3. TIDIGARE FORSKNING
... 14 3.1 Elevinflytande... 14 3.2 Hälsoeffekt av inflytande ... 164. METOD
... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Metoddiskussion ... 19 4.3 Urvalsgrupp ... 19 4.4 Genomförande ... 20 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 205. RESULTAT
... 225.1 Demokratiutvecklare och kontaktperson ... 22
5.1.1 Verksamheten och dess syfte ... 22
5.1.2 Ungdomsforumet Ung och glad ... 23
5.1.3 Skolturneringen och nomineringarna ... 23
5.1.5 Samband mellan inflytande och en god hälsa ... 24
5.2 Biträdande rektorer ... 25
5.2.1 Roligaste arbetet i världen ... 25
5.2.2 Ungdomsforumet Ung och glad ... 25
5.2.3 Elevinflytandet ... 26
5.2.4 Samband mellan inflytande och en god hälsa ... 27
5.2.5 Förbättring av skolans IUP och studiemiljöer ... 27
5.2.6 Förbättring av skolans rådsverksamhet ... 28
5.3 Låg-, mellan-, högstadielärare och fritidspedagog ... 28
5.3.1 Därför ville jag bli pedagog ... 28
5.3.2 Elevinflytandet ... 29
5.3.3 Samband mellan inflytande och en god hälsa ... 30
6. ANALYS
... 316.1 Demokrati som arbetsform ... 31
6.2 Positiv inställning ... 31 6.3 Viktigt för elevinflytandet ... 32 6.4 Skolans IUP ... 33 6.5 Rektors ansvar ... 33 6.6 Inkluderande skolråd ... 34
7. DISKUSSION
... 36REFERENSER
... 38 Bilaga A – Undersökningspresentation och tillståndBilaga B – Intervjufrågor till demokratiutvecklare och stödperson Bilaga C – Intervjufrågor till rektorer
7
1. Inledning
Att arbeta med elevdemokrati och elevinflytande i grundskolan är en av
utgångspunkterna i de styrdokument som omfattar den. I vilken omfattning de olika verksamheterna väljer att verka för detta kan vara väldigt individuellt från pedagog till pedagog liksom från verksamhet till verksamhet. Styrdokument som tydligt belyser elevinflytande och demokrati är bland annat Läroplan för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet 2011 (LGR 11) och Skollagen.
Under den verksamhetsförlagda tid (vft) som sker parallellt med den
högskoleförlagda (hft) kommer vi som lärarstudenter i kontakt med den hälsoprofilerade verksamheten Tapperskolan. I kommunen som skolan ligger i finns även
ungdomsforumet Ung och glad som vid upprepade tillfällen har gett skolan utmärkelser för sitt aktiva arbete med elevdemokrati. Det är alltså inte omöjligt att arbeta aktivt med elevdemokrati eftersom en skola dessutom fått utmärkelser för detta. Hur denna skola arbetar med elevdemokrati och på vilka kriterier de får en sådan utmärkelse, blir studiens utgångspunkt.
Grundaren och initiativtagaren till stiftelsen Friends, Sara Damber hävdar att förutsättningen till att kunna skapa en trygg och trivsam skola kräver ett långsiktigt och kontinuerligt arbete där skolan måste ha ett synsätt och en grundtanke. Dessa grundstenar menar hon är utbildning, diskussion, övning, samtal, litteraturläsning, handledning och
förståelse (Korpela, 2004:5). Även John Dewey (1916) lyfter utbildningen och
förespråkar dess vikt för ett socialt liv och utgår då från individens kunskap och tankar:
Not only is social life identical with communication, but all communication (and hence all genuine social life) is educative. To be a recipient of a communication is to have an enlarged and changed experience. One shares in with another has thought and felt and in so far, meagerly or empty, has his own attitude modified.
8
Eleverna ses i Deweys tänk som sociala individer där han poängterar att utbildningen och undervisningen ska bedrivas utifrån elevernas erfarenheter. Deweys uttryck learning by
doing ser en människa som aktiv i sin omvärld där utvecklingen är en arbetsuppgift.
Eleven måste då i utbildningen ges möjlighet till att aktivt pröva och experimentera. Dewey förespråkar en utbildning där läraren aktivt stimulerar, breddar och fördjupar elevernas utveckling samt ställer höga krav på lärarens fackliga och pedagogiska kunskaper (Dewey, 2003:15). Om en lärare eller pedagog lever upp till Deweys syn på utbildning och styrdokumentens texter om elevinflytande, borde en idealistisk förebild mötas i skolvärlden. Frågan är om detta är möjligt att uppnå och dessutom aktivt, med tanke på de studier som efterhand presenteras där elevinflytandet ofta hämmas.
1.1 Syfte
Denna undersökning fokuserar arbetet med elevdemokrati i en låg-, mellan- och högstadieskola i en kommun i södra Sverige. Syftet är att ta reda på hur former för elevdemokrati kan utvecklas.
1.2 Frågeställning
9
1.3 Disposition
I kapitel två beskrivs bakgrund om elevdemokratin i skolan, problematisering av begreppet elevdemokrati och tre typer av demokratisk fostran. Därefter förtydligas organisation och ledarskap hos ledning och pedagoger. Kapitel tre tar upp tidigare forskning om det aktuella forskningsområdet elevinflytande och belyser samtidigt hälsoeffekten av inflytande. Kapitel fyra förklarar metodval, metoddiskussion,
urvalsgrupp, genomförande och forsknings etiska övervägande. I kapitel fem presenteras resultatet av intervjuerna i den ordning de skett. I kapitel sex analyseras resultatet av intervjuerna och kopplas till aktuell litteratur och tidigare forskning. I det sjunde och sista kapitlet diskuteras det som framkommit i analysen.
10
2. Bakgrund
2.1 Elevdemokrati
2.1.1 Skolans roll
Fridolf och Rydberg (2002:218) påpekar hur skolan har en viktig roll att påvisa en demokratisk livsstil. De demokratiska värderingarna anses vara en del av skolans
värdegrund. Det räcker inte bara att ha demokratiska åsikter utan det skall handlas utifrån dem. Detta innebär bland annat att lyssna på andras åsikter och respektera det som är främmande. Dessutom förknippas också ordet tolerans med värdegrunden som innebär att visa hänsyn och acceptera olikheter. Att utvecklas till en god demokratisk medborgare kräver olika ämneskunskaper samt att eleverna kan läsa och skriva. I dagens samhälle ses skolan som en viktig institution som har en ledande roll att förankra de demokratiska principerna. Dessutom ska skolan lära ut hur eleverna ska verka för att passa in i samhället.
Grundskolans läroplan LGR 11 tar under rubriken Rättigheter och skyldigheter upp delar av det som Fridolf och Rydberg berättar men belyser ytterligare demokratins funktion:
/…/ Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande de-mokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i dede-mokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
11
2.1.2 Problematisering av begreppet elevdemokrati
Tham (1998:32) sammanställer och berättar hur begreppet elevdemokrati kan
problematiseras. Ordet demos är ett led ur ordet demokratis som i sin tur betyder folk, det vill säga det folk som styr. Gällande försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet (i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen) har frågan lyfts om skolans elever, kanske särskilt när det gäller styrelser, verkligen utgör ett demos. Elevernas möjligheter att agera i demokratisk anda kan begränsas då skolans elever, valmanskåren i en elevdemokrati, så ofta byts ut. Detta kan medföra rättviseproblem på en skola där beslut med långsiktiga konsekvenser görs och då får de nya eleverna ta konsekvenserna av vad de äldre eleverna beslutat.
2.1.3 Tre typer av demokratisk fostran
Tholander (2005:8) lyfter i en tidskrift vikten av att ge utbildningen rollen att förbereda eleverna till deras framtida deltagande i det demokratiska livet. Tre typer av demokratisk fostran i skolan nämns: teoretisk, formell och informell. Teoretisk demokrati innebär att demokrati undervisas på en abstrakt nivå. Det kan handla om att lära eleverna om det svenska styrelseskicket. Som till exempel att riksdagen har 349 ledamöter, att regeringen har utnämningsmakt, att ärenden utskottsbehandlas. En formell elevdemokrati innebär att elever får inflytande med egen beslutsrätt eller genom särskilda beslut. Dock förknippas den formella elevdemokratin med klassråd och elevråd, då kan elever agera kollektivt och oftast utses representanter vilka får företräda klassen eller skolans elever. Den informella elevdemokratin sker genom att eleverna får inflytande i undervisningen som bedrivs i demokratiska former. Exempelvis kan det handla om att eleverna deltar i planeringen samt genomförandet och utvärderingen av den dagliga undervisningen.
12
2.2 Organisation och ledarskap
2.2.1 En bra skolledning
Forslund och Jacobsen (2010:143-144) sammanfattar några grunder för en framgångsrik och bra verksamhetschef. Förutom att besitta en formell kompetens, kunskaper och erfarenheter ska han eller hon även kunna leva upp till följande punkter: 1) Att ha
positiva förväntningar – visa respekt, 2) Att vara engagerad – drivande, 3) Att stimulera – ge inspiration och 4) Att vara stödjande. Dessutom är det viktigt att den tillit och
förväntning som visas gentemot personalen är äkta. Att ge upplevelsen av rimliga och positiva förväntningar inspirerar och motiverar personalen att växa med de utmaningar som arbetet erbjuder. Stimulans och inspiration är också något som ledaren måste säkra och tillföra i verksamheten, vilket till exempel kan göras genom olika utvärderingar för att få fram hur verksamheten fungerar. Detta eftersom det är lätt att bli hemmablind och då poängteras reflektioner och utbyten av idéer som en utveckling av det som är bra, liksom för att finna nya vägar för att förbättra det som är mindre bra. Forslund och Jacobsen nämner hur en speciell typ av reflektion, samt personal- och
verksamhetsutveckling exempelvis kan göras i form av handledning.
2.2.2 En bra undervisning
Läraren och skolledaren Korpela (2004:72) förespråkar vikten av ett tydligt ledarskap där handling måste stämma överens med det som sägs. Läraren ses som en avgörande
nyckelperson för om eleverna kommer att samarbeta, hjälpas åt eller att tävla och rivalisera med varandra. Dessutom kan grupperingen av eleverna, etniskt eller socialt, påverka deras sociala beteende på olika sätt. Förhållningssättet anses dessutom vara av stor vikt och en negativ syn på eleverna kan innebära en risk för att klassen presterar därefter. Han förklarar individanpassad undervisning som ett viktigt instrument där
13
eleverna får inflytande över tid, innehåll och betyg. Detta kan leda till att eleverna visar mer engagemang vid lektionerna samt gör att de vågar mer. Dessutom menar han att om eleverna blir insatta i målformuleringar genom diskussion med varandra innan starten av arbetet underlättar detta planeringen för läraren. Detta kan ge eleverna chans att själva sätta upp mål om vilket betyg de vill ha. Genom att ge eleverna ett större ansvar i sitt eget lärande, får de mer inflytande över sin situation och vad som kommer att ske. Korpelas slutsats är att om eleverna får ett verkligt inflytande, ökar även resultaten och de kan uppleva sin vardag som mer meningsfull.
John Dewey (2003:18) menar att pedagogen är en vägledare som ska styra och organisera samspel mellan växande individer i en omgivning som ständigt förändras. Detta organiska samspel mellan utbildning, omgivning och erfarenhet ger även en kunskap som i sin tur är ett villkor för att individen aktivt skall kunna påverka det samhällssystem han lever i.
14
3. Tidigare forskning
Tapperskolan har en hälsoprofil och därför blir både hälsa och inflytande angelägna forskningsområden.
3.1 Elevinflytande
Danell (2003) studerar 12 lärare, från förskola till gymnasium för att få reda på hur de som aktörer i vardagen omsätter samhällets avsikter med skolan. I studien är det enbart lärarens perspektiv som tas. Resultaten visar att det i processen för att konstruera elevinflytande råder en obalans mellan lärarnas avsikter och handlingar samt en balans mellan handlingar och erfarenheter. Lärarna reducerar samhällets avsikter med
elevinflytande när de omsätts till handling. De använde arbetsformer och samråd som redskap för att kontrollera och legitimera det inflytande som tilldelats eleverna. Lärarnas agerande kan ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt snarare ses som ett strävande efter att upprätthålla sin status genom att legitimera och kontrollera ordningen. Arbetet med elevinflytandet utförs inte på den nivå avsikten varit från början.
Skolverket (Danell m.fl., 1999) genomför under läsåren 96/97 samt 97/98 ett projekt om 41 skolors arbete med elevinflytandet. Det benämns som Elevers inflytande
och arbetet i skolan (ELIAS) och handlar om att skapa möjligheter för utveckling av
elevernas inflytande. Resultatet visade att i många skolor fick eleverna ha inflytande över ordningen på sina uppgifter och vilka uppgifter de ville göra (a.a.:25). Vidare
uppmärksammades det att inflytandet inte alltid innebär att eleverna får delta i betydelsefulla beslut. Följaktligen visade det sig också att eleverna på låg- och mellanstadiet var tillfredsställda med det inflytande de hade, främst gällande saker
15
utanför klassrummet som maten på skolan, gungor och antalet klätterställningar (a.a.:73). Många av lärarna menade att elevinflytande gör undervisningen mer intressant och meningsfull för eleverna i skolan. Observationerna av de olika skolorna visade också att vid mer självständigt arbete och mer tilldelat ansvar fungerade arbetet mycket bättre (a.a.:62). På vissa av skolorna var det dock svårare att praktisera elevinflytande på grund av bristande resurser samt en redan tuff arbetssituation (a.a:70).
Selberg (1999) undersöker elevinflytandet ur elevernas perspektiv. Hon undersöker vad som händer när elever har inflytande i sitt eget lärande och vad som sker när de har erfarenheter av denna typ av inflytande. 231 elever inkluderas ur skolår två, fem, åtta i grundskolan och år ett och tre från gymnasieskolan. Selberg lyckas identifiera att en hög grad av inflytande på skolarbetet resulterar i ett aktivt lärande som ger djupare och bredare kunskap. Hon fäster dock fokus på elevinflytandet i elevens eget lärande men observerar i en förundersökning att elevinflytandet i sig är litet i skolan. Här finns en föraning på den framgång elevinflytandet kan ge men fortfarande inte ett djupdyk i hur detta kan uppnås som renodlad metod eller arbetssätt.
Selberg (2001) publicerar två år senare Främja elevers lärande genom inflytande där hon delvis, som titeln säger, exemplifierar två varianter på när lärarna ger eleverna mer inflytande i sin lärandeprocess. Dessa motiveras med att elevernas eget ansvar är utgångspunkten i starten av ett nytt arbete. Innan starten av ett nytt tema, görs mindre grupper där diskussioner förs om tidigare utförda arbeten och därefter antecknas tankar och förslag inför nästa. Selberg menar att detta automatiskt resulterar till elevernas eget inflytande i undervisningen. Hon poängterar vidare att lärarens inställning till
elevinflytandet har betydelse i elevens vardag parallellt med en god lärandemiljö. Med en god lärandemiljö menar Selberg att eleven får bekräftelse, stöd och hjälp av sina kamrater och sin lärare i en dialog som leder till lärande. Generellt arbetas det utifrån elevernas erfarenheter och intresse där det valda stoffet och frågeställningar är aktuella. Det blir tydligt att Selberg gör ett försök till att gynna den värdegrund och demokratiuppdrag som läroplanerna förespråkar. Vidare nämner hon att elever som har större erfarenhet av inflytande även har mer kontroll över sin skolgång till skillnad från elever med mindre erfarenhet av det (a.a.:139).
16
Det är inte bara Selberg som finner elevinflytandet vagt i skolan, även Forsberg (2000) som innan sin egen forskning motiverats av ett tidigare engagemang i ett projekt där delundersökningar visat hur 2359 elever i elva kommuner i grundskolan haft ett tämligen begränsat elevinflytande. Hennes egen forskning omfattar undersökningar från förskoleklass till årskurs nio och inte enbart från samma skola. I dessa undersökningar har eleverna fått svara på om de anser att de har inflytande att kunna påverka till exempel frågor som gäller undervisningen och dess innehåll. Vidare har resultaten visat att
elevinflytandet inte varit vad det borde. Styrdokumentens krav på elevinflytande uppfylls inte av skolan.
3.2 Hälsoeffekt av inflytande
Wennerholm Justin och Bremberg (2004) gör en systematisk genomgång för att se hur inflytande har ett samband med god hälsa. De granskar vetenskapliga studier där tio kvantitativa studier handlar om redovisning av hälsoeffekterna av att barn får inflytande i skolan. Dessa har gjorts med barn i åldrarna fyra till tolv och hälsan delas in i fyra olika dimensioner, fysisk hälsa, social hälsa, psykisk hälsa och intellektuell hälsa.
Sammanställningen av studien visar att totalt 20 av 24 analyser av barns hälsa gynnas av ökat inflytande i skolan och det påvisas att den sociala och intellektuella hälsan gynnas starkare än den fysiska och psykiska. Wennerholm Justin och Bremberg förhåller sig kritiskt till genomgången då flera av studierna utförts på 1970- och 1980-talet och de menar att barn idag borde ha mer inflytande i skolan (a.a.:23). Dessutom har olika sätt att mäta inflytandet och barnens hälsa använts i studierna. Inflytandet har utformats olika med olika lärare som har närvarat vid olika tillfällen och därmed även kan ha påverkat inflytandet. Lärarnas olika förhållningssätt och varighet i en klass kan vara en avgörande faktor, liksom olika förutsättningar hos barn där det intellektuella utvecklats olika. Uppföljningstiderna har i vissa skeenden mäts med en timmes exponering och i andra månader eller år. Styrkorna i studierna är dock att barnen har stor socioekonomisk och etnisk spridning och att huvuddelen utförts som kontrollerade experiment vilket medger
17
god säkerhet för slutsatserna. En socioekonomisk spridning och etnisk spridning innebär att förutsättningarna att generalisera resultaten till svenska förhållanden är goda. Dock generaliseras bara resultatet för barn mellan fyra och tolv år.
Antonovsky (2005) har bedrivit ett arbete om hälsans ursprung (salutogenes) som han benämner känsla av sammanhang (KASAM) och som delas in i tre komponenter,
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det definieras som:
Känsla av sammanhang gör en global hållning som utrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.
(a.a.:2005:46)
I Israel 1970 fann han en grupp av kvinnor som hade judiskt etniskt ursprung och hade överlevt koncentrationslägren med tillfredsställande psykisk och fysisk hälsa. Det resulterade i frågeställningen om vad det är som gör att människor förblir friska, det vill säga de hälsobringande faktorernas ursprung salutogenes. Svaret på frågeställningen blev KASAM. Enligt Antonovsky är en individ aldrig helt frisk eller sjuk utan människan rör sig mellan dessa två polerna hela tiden. Han poängterar att personer med stark KASAM har lättare att hantera spänning och förbättra sitt hälsotillstånd (a.a:2005:202).
18
4. Metod
I detta kapitel kommer det val av metod, metoddiskussion, urvalsgrupp, genomförande och etiska övervägande som gjorts, att presenteras.
4.1 Metodval
Den övergripande metoden som valts är kvalitativ och genomförs med intervjuer. En kvalitativ intervju kännetecknas av att den har en låg grad av standardisering och strukturering. Detta innebär öppna frågor och svarsalternativ där de berörda kan svara med egna ord till skillnad mot om svarsalternativen varit fasta. Det generella syftet med en kvalitativ intervju eller enkät menar Davidson och Patel (2003) är att identifiera egenskaper och karaktär hos något, till exempel den berördes livsvärld eller
uppfattningar. Enligt Eliasson (2006) kännetecknas kvalitativa metoder av verbala, talade och skrivna formuleringar. Semi- eller halvstrukturerade intervjuer är vårt val av
intervjumetod eftersom de går på djupet och har möjlighet att täcka in fler områden (a.a.:26). Endast vid ett tillfälle används en enkät då en av de pedagoger som är aktuella inte är anträffbar. De frågor i bilaga D skickas då via e-post och besvaras via e-post.
19
4.2 Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av semi/halvstrukturerade intervjuer eftersom metoden är anpassningsbar och följsam. Det ställer dock högre krav på intervjuarens förmåga men det ger mer upplysningar samt frågorna kan anpassas till informanterna under intervjun (Stukat, 2005:39). Ytterligare diskussioner har gjorts gällande om den kvalitativa metoden skulle innebära videoinspelning eller enbart ljudupptagning. Urvalsgruppen skulle kunna känna sig obekvämare med att filmas och efterhand valdes enbart ljudupptagning med diktafon för att försäkra oss om att eventuella obehag undveks.
4.3 Urvalsgrupp
Urvalsgruppen består av åtta personer och valet har gjorts genom stickprov eller
urvalsundersökning som enligt Stukát (2005:57) kan underlätta tidsaspekten för den
undersökande men samtidigt representera en helhet. Det innebär att en mindre del ur en stor grupp väljs ut. Istället för att intervjua skolans alla rektorer, lärare och alla ungdomar ur det ungdomsforum som gett skolan dess utmärkelse, har istället en mindre mängd personer valts ut. Urvalsgrupperna finns både innanför och utanför skolans väggar. Ann-Christine arbetar som kommunal tjänsteman och demokrati-utvecklare på ett stadskontor och samordnar med stöd- och kontaktpersonen Lina som i sin tur upprätthåller kontakten med ungdomsforumet Ung och glad. Ann-Christine och Lina blir en form av
representanter för Ung och glad. Ingen övrig kontakt sker med Ung och glad eftersom Ann-Christine och Lina säger sig besitta tillräckligt med kunskaper för att svara på hur utmärkelsen gått till och vad den krävt. Därefter finns resterande personer innanför skolans väggar. Susanne är biträdande rektor och ansvarar för eleverna i högstadiet och Stina är biträdande rektor för eleverna i låg- och mellanstadiet. Sofie är lärare på lågstadiet, Eva på mellanstadiet och Sissela på högstadiet som på denna skola omfattar årskurs sex till nio, samt en fritidspedagog vid namn Johan.
20
4.4 Genomförande
Intervjuerna har skett med diktafon för transkription och analys. Mellanstadieläraren som haft svårt att avsätta tid för en intervju har besvarat frågorna via e-post istället, medan övriga i urvalsgruppen intervjuats. Intervjuerna har inletts med demokratiutvecklaren samt stöd- och kontaktpersonen, därefter intervjuas skolans biträdande rektorer, lärare och slutligen fritidspedagogen. Intervjuordningen valdes medvetet eftersom svaren av de första intervjuerna förhoppningsvis kunde ge virke till nya frågor eller ändring av de redan förberedda till intervjun efter. Transkriptionen av de första intervjuerna blev en tidsaspekt att se över och därför optimerades frågorna efterhand. Enbart
demokratiutvecklaren och kontaktpersonen har intervjuats vid ett och samma tillfälle. De biträdande rektorerna har intervjuats separat men presenteras tillsammans under en rubrik liksom pedagogerna under en annan.
4.5 Forskningsetiska överväganden
De institutioner, forum, utmärkelser och personer som är av intresse för studien har anonymiserats eller fingerats och likaså har gjorts med geografisk ort, kommun och skolnamn. De etiska utgångspunkterna är ur skriften Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och är indelade i fyra huvudkrav gällande
forskning (Vetenskapsrådet, 2002:6-14).
Informationskravet innebär att de som utför forskningen är skyldiga att informera
de berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte och de villkor som gäller för deltagandet. Deltagande måste upplysas om att deltagandet är frivilligt och de har rätt att avbryta sin medverkan. I samtyckeskravet gäller att den berörde själv har rätt att
bestämma över sin medverkan. I de fall där de berörda är under 15 år och där undersökningen är av etiskt känslig karaktär bör samtycke dessutom inhämtas från förälder eller vårdnadshavare. Likaså ska berörda kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter
21
som hämtas av personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på så vis att obehöriga inte kan ta del av dem. I synnerhet innebär detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in för forskningsändamålet inte får användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Dessutom får inte heller personuppgifter användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde utom efter särskilt medgivande av den berörda.
Den blankett som utformats för att få ett godkännande av intervjuer omfattar alla nyss nämnda krav (se bilaga A). I bilagorna som rör intervjuerna nämns ungdomsforumet med det fingerade namnet Ung och glad (se bilagor B-D), liksom namnet skolturneringen (se bilaga B) men vid intervjuerna har de egentliga namnen uttalats. Likaså är
nomineringen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola även fingerat men nämnts korrekt vid intervjuer och den blankett som sänds via e-post. Skolan har fått det fingerade namnet Tapperskolan.
22
5. Resultat
Här presenteras de svar ur intervjuerna som varit mest angelägna för att besvara studiens frågeställning.
5.1 Demokratiutvecklare och kontaktperson
Det hela inleds på ett stadskontor med demokratiutvecklaren samt stöd- och kontaktpersonen som samverkar med ungdomsforumet Ung och glad.
5.1.1 Verksamheten och dess syfte
Ann-Christine och Lina arbetar i en verksamhet som bygger delvis på att utveckla det sektorsövergripande arbetet med ungas inflytande i kommunen i åldrarna 13 till 25. Det är ett uppdrag de fått av kommunstyrelsen och de understryker vikten av de unga stadsbornas kompetenser, erfarenheter och åsikter. Syftet för verksamheten är att skapa bättre förutsättningar för unga men samtidigt att förbättra det egna arbetet med
23
5.1.2 Ungdomsforumet Ung och glad
Ungdomsforumet Ung och glad uppkom ur ett stort handlingsprogram som varat mellan år 2004 och 2008. Innan uppstarten av programmet tydliggjordes hur det arbetades med ungas delaktighet. Därtill pågick en stor framtidsverkstad med ungdomar från olika skolor tillsammans med tjänstemän och politiker där de ungas delaktighet lyftes inom handlingsprogrammet. Ungdomarna begav sig efteråt iväg under två dagar då idén om att starta ett eget forum eller en organisation för ungas delaktighet föddes. Det var
ungdomarna själva som kom med initiativet och kort därefter fick de träffa
stadsdirektören som då bad dem formulera vad de ville göra. När detta gjordes anställdes samtidigt Ann-Christine som samordnare och hon arbetade mycket operativt som Lina gör i dagsläget. Ann-Christine hjälpte vid tillfället till med att skriva ihop en projektplan och sedan beslutade kommunfullstyrelsen om att det ska finnas ett forum som ska driva frågor som unga i staden tycker är viktiga för dess utveckling tillsammans med andra unga.
5.1.3 Skolturneringen och nomineringarna
Ung och glad ansåg att stadens skolor målats upp dåligt i media. Därför ville de göra en
turneringskväll där goda exempel lyfts fram från stadens skolor och hur de kan inspirera varandra. Turneringarna hölls år 2006, 2007, 2008 och 2009 och inleddes med att ungdomarna skrev en plan och sedan sände information till skolorna varje år. Däri fanns en uppmaning om att eleverna själva skulle nominera bland olika kategorier beroende på vilket tema det var som gällde. Sedan fick skolorna själva nominera personer från sin skola beroende på vilken kategori det gällde och därefter motivera varför just dem skulle vinna. Det var ungdomarna själva som ordnade lokal, agerade jury och dömde efter vissa kriterier för att det skulle bli så demokratiskt som möjligt. Dessutom har de själva agerat konferencier, prisutdelare, ordnat pris och stått för matservering. Fokus var att hitta något i motiveringen som stack ut, något som de skulle kunna lyfta upp och informera andra skolor om. Ung och glad har arbetat ideellt och valt att inte åka ut och intervjua varje
24
skola eller elev. De har haft turneringar där det närvarat upp emot 300 personer per gång. En nominering som Tapperskolan fått inkluderar hur olika forum skapats på skolan så att så många elever som möjligt kan engagera sig i sin skola, påverka den och vara delaktiga. En annan nominering förklarar hur skolan arbetat ständigt med att behålla ett bra
samarbete mellan elever och skolledning och hur skolan har olika råd som engagerar sig i olika frågor och gör vad de kan för att alla ska få sin röst hörd. Ytterligare ett års
nominering lyfter hur eleverna har ett stort inflytande även när det gäller nyanställningar och ett aktivt elevråd. Idag finns inte skolturneringarna längre på grund av färre aktiva ungdomar.
5.1.4 Kriterier för en nominering
Några kriterier som kan vara viktiga vid en utnämnelse för ett bra demokratiskt arbete menar Ann-Christine kan vara att en pedagog utgår från hur eleverna känner och att de blir lyssnade till. Dessutom ska det ske en återkoppling till eleverna så att de får reda på vad som sker. Lina nämner då att många ungdomar inte vet vad de har för rättigheter och skyldigheter i skolan och att även detta har varit en fråga som lyfts. Ytterligare en kriterie som är viktig är att det finns tydliga kanaler i skolan. Det är viktigt att inte bara se eleven som elev utan även som medborgare i staden och visa att elevens åsikt är viktig. Det är då betydelsefullt att det finns tydliga kanaler även för lärarna att ventilera sig via, liksom att de kan gå till ledningsnivån där makten ligger för att sen kunna återkoppla till eleven.
5.1.5 Samband mellan inflytande och en god hälsa
Att det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa håller Ann-Christine och Lina med om. De har tillhört folkhälsoenheten och de förklarar hur folkhälsomål ett som grundläggande mål för en god hälsa är inflytande och delaktighet. Det handlar om att bli en stark individ som tror på sig själv och då är det kanske lättare att motivera sig själv att gå till skolan. Därefter avslutas intervjun med Ann-Christine och Lina.
25
5.2 Biträdande rektorer
Följande två intervjuer görs på Tapperskolan och utförs vid två olika tillfällen med de biträdande rektorerna.
5.2.1 Roligaste arbetet i världen
Susanne tycker det är roligt att arbeta med barn och ungdomar och är intresserad av pedagogik och lärande. Hon menar att det går att hitta möjligheter kring nästan varje sammanhang. Stina berättar att det är av stor vikt vilken ledare man själv har haft och vilka förebilder samt vilken arbetsgemenskap som finns i gruppen. Susanne tog en Europeisk Master i kombination med ett universitet och en högskola i Sverige liksom ett universitet i London. År 2005 började hon arbeta på Tapperskolan som skulle ha
hälsofrämjande profil. Detta skulle innebära rörelse, fysisk aktivitet och inkludera det mentala och sociala välmåendet. Stina har arbetat som skolledare sedan 1995 och har bytt skolor tre gånger. Hon berättar att hon sökt sig till Tapperskolan för att hon ville arbeta hälsofrämjande.
5.2.2 Ungdomsforumet Ung och glad
Ung och glad kontaktade Tapperskolan genom ett utskick som kom till skolan som därpå
lyftes i elevrådet för att se om eleverna var intresserade, berättar Susanne. Elevrådet gick ut med en förfrågan till klassråden och presenterade det, sedan gjorde de en
sammanställning där de kunnat välja om de ville vara med eller inte. Därefter gjordes urval om de kategorier de vill utnämna. Susanne säger ”På nåt sätt blir det ju sant, när det är eleverna som formulerar och uttrycker sig.”. I skolans alla råd sitter elevrepresentanter från alla klasser och det är obligatoriskt att vara med i ett av skolans åtta råd. Dessa råd är
26
AMG-rådet (Antimobbning grupp), elevrådet, HFS-rådet (Hälsofrämjande skola), kulturrådet, mediarådet, miljörådet, underhållningsrådet och undervisningsrådet.
5.2.3 Elevinflytandet
Tanken bakom det aktiva arbetet med elevinflytande menar Susanne är att arbeta hälsofrämjande och utgå från KASAM samt att vara delaktig och att ha ansvar. Hon tycker om att hålla sig uppdaterad om forskning då det finns mycket i forskning runt lärande, vad det är som gör att en elev lär optimalt, både rena kunskapsmallar och socialt. Det som sägs måste stämma överens med det som görs. Pedagogens kunskaper om styrdokumenten är viktiga, ”Det finns nästan ingenting som är så viktigt som att kunna det för det är där du faktiskt blir medveten om var är de yttre ramarna /…/ och det är innanför dem som man kan jobba med möjligheter”, säger hon. För att lyckas måste skolan arbeta långsiktigt och intensivt med de frågor som rör elevdemokrati, nämner Stina. De olika metoder och motivationer som används för att främja elevinflytandet förklarar Susanne först och främst är tydligheten vid rekryteringar på skolan. Redan där klargörs skolans synsätt, kunskapssyn, vision i målen, både kortsiktiga och långsiktiga. Dessutom måste pedagogerna vara tydliga i sitt arbete. Mycket bygger på samsyn och samarbete och att personalen är eniga i en stor majoritet av frågorna.
Både Susanne och Stina lyfter vad de kallar månadsmöte som något viktigt. Detta sker med yngre elever och äldre elever för sig. På månadsmötena tar de upp vad som hänt under månaden samt att de tillsammans bestämmer om de skall fortsätta med detta eller övriga frågor. De olika råden återkopplar sedan om vad de har gjort till sina klasser. Stina menar att deras månadsmöten är en jätteviktig demokrati-fråga. Vad som även är viktigt är hur skolan gör sina planer, scheman, hur de organiserar lärare i arbetslag och vilket innehåll de har i undervisningen. Dels är förhållningssättet hos alla pedagoger viktigt, att de tror att eleverna kan och att de har förmågor. Samtal med eleverna är viktigt och att det inte är samtal om demokrati utan ett arbetssätt som praktiseras. De har även haft kamratstödjare under en tid för att få in elevinflytande över stämningen på skolan. De har dessutom elevråd även bland de yngre barnen och då är det representanter från klasserna
27
som träffas där några vuxna leder elevrådet. Hon nämner att de äldre eleverna är med på olika sätt och ibland representerar skolan vid möten eller utbildningar. Till exempel är de äldre eleverna ofta närvarande vid anställningsintervjuer av lärare då de är bättre på att formulera sig än de yngre eleverna.
5.2.4 Samband mellan inflytande och en god hälsa
Det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa menar både Susanne och Stina. Deras skola är certifierade som hälsofrämjande skola och är kvalitetssäkrade för att de arbetar med det kontinuerligt. De har fått ett diplom för detta av kommunförbundet och regionen i länet.
5.2.5 Förbättring av skolans IUP och studiemiljöer
Själva arbetsupplägget för den individuella utvecklingsplanen (IUP) är i grunden det samma som när de börjat med den, att både lärare och elever arbetar med den under lektionstid. De har en IUP för varje ämne och även en generell som är övergripande. IUP:n är ett jätteviktigt redskap både för lärande och inflytande oavsett ålder. Årets treor har utvecklats så pass att de leder sina utvecklingssamtal själva. Den behöver dock bli tydligare i hur målen skrivs och den behöver hela tiden kvalitetsutvecklas. Angående studiemiljöerna menar båda rektorerna att de behöver förbättras. Susanne berättar att det handlar mycket om den fysiska biten och att de just nu är på väg att ändra och möblera om i en byggnad där det finns många tomma rum som använts till allt och inget. Detta för att skapa studiemiljöer som är gynnsamma för hälsa och lärande berättar hon och
återkopplar till deras hälsofrämjande profil. Stina menar att studiemiljöerna är något som behöver ses över kontinuerligt så att de inte av en gammal vana arbetar på med lokalerna så som de ser ut eller är möblerade. Studiemiljöerna handlar mycket om att se på
elevernas resultat av hur de arbetat exempelvis i halvklass, helklass eller varierande grupperingar.
28
5.2.6 Förbättring av skolans rådsverksamhet
Susanne berättar att en utveckling av rådsverksamheten för årskurs ett till fem är deras plan. Det innebär att få ett par råd till och att få mer samstämmighet men också att de äldre eleverna ihop med personalen ur år ett till fem ska arbeta med just de
åldersgrupperna. Det är då mest realistiskt att tänka sig eleverna ur år tre, fyra och fem då de kan förstå lättare rent vokabulärt att de arbetar med demokrati. Tanken är att de äldre eleverna ska inspirera, utbilda eller guida in de yngre eleverna. Stina säger att en
utveckling av rådsverksamheten innebär att till exempel titta på elevrådet och se hur det fungerat och bör fungera. Stina säger avslutningsvis att rådsverksamheten till stor del handlar om årskurs sex till nio.
5.3 Låg-, mellan-, och högstadielärare och fritidspedagog
De sista intervjuerna med Tapperskolans pedagoger utförs vid fyra olika tillfällen varav ett där mellanstadieläraren fått svara på en svarsblankett med samma frågor via e-post.5.3.1 Därför ville jag bli pedagog
Lågstadieläraren Sofie har varit aktiv sedan januari 2005 men först i augusti samma år fick hon en tjänst på denna skola hon i dag är aktiv på. Hon motiverar sitt val med att barn ger så mycket och att hon vill hjälpa dem att utvecklas på rätt väg.
Mellanstadieläraren Eva har varit verksam som lärare sedan januari 1986. Hon har velat bli lågstadielärare för att hon alltid har tyckt om denna ålder på barn då de är intensiva, nyfikna och vetgiriga. Dessutom trivs hon med att lära ut. Högstadieläraren Sissela blev lärare för att hon hade egna åsikter om de lärare hon själv haft och hur undervisningen borde vara. Hennes erfarenhet av yrket är ungefär 15 år och på Tapperskolan ungefär åtta år och har överlag arbetat med årskurs sex till nio. Johan har en lärarutbildning men
29
arbetar som fritidspedagog då det inte fanns lediga lärartjänster när han sökte arbete. I dagsläget känner han att det passar honom bättre eftersom han inte känner sig lika målstyrd på fritids som i skolan. Han har fyra års erfarenhet av Tapperskolan.
5.3.2 Elevinflytandet
Sofie främjar elevinflytandet genom att inkludera eleverna vid planeringen av
arbetsområdena för att de ska kunna ge sina förslag på tillvägagångssätt. Hon är väldigt mån om att ge respons till eleverna och definierar elevinflytande med att eleverna är delaktiga i sin vardag. Inför varje större arbetsområde är det viktigt att prata med eleverna om målen och presentera dessa. Hon sätter ihop hur de ska arbeta med ämnet utifrån elevernas idéer men det är hon som måste lägga upp lektionerna och göra
lektionsplaneringarna, inte eleverna. IUP:n används inte bara vid utvecklingssamtal utan regelbundet i klassen, för att via den har eleverna också en form av inflytande på hur de kan påverka sin skolsituation. Vid problematiska situationer leder hon alla gemensamt till en lösning med ledfrågor.
Elevinflytande för Eva är när eleverna får vara med och tycka, tänka och påverka sin skolgång. Hon uppmuntrar alltid dem till att våga säga vad de tycker och tänker efter hur de vill arbeta och bli medvetna om hur de lär sig bäst. Hennes elever som nu går i fjärde klass får till stor del vara med och påverka sitt arbete och blir då medvetna om hur de ligger till mot målen eller vad de behöver arbeta mer med. De elever som är
motiverade och mogna att ta ansvar för sin kunskapsinlärning, har stor möjlighet att påverka sitt arbete. Inför varje nytt tema tittar hon tillsammans med eleverna på de mål som ska uppfyllas och därefter diskuterar de hur de kan arbeta för att uppfylla dessa. Varje vecka har eleverna en utvärdering i sin loggbok där de får tycka till om veckans arbete. Hon och eleverna skriver tillsammans IUP:n och där de får tänka efter vilka mål de har kvar och hur de behöver arbeta för att uppfylla dem.
Sissela anser att elevinflytande är när eleverna känner att de har inflytande över sin undervisning, både gällande arbetsformer och innehåll. För att främja elevinflytandet delar hon ut de mål och kunskapskrav som gäller till eleverna som de sedan diskuterar
30
tillsammans. Vid diskussionen lyfter Sissela vad de arbetat med tidigare under den terminen och tar upp frågan om vad de känner att de behöver fokusera på för att nå målen. I mindre grupper förbereder sedan eleverna en sida där de tar ut syfte, centralt innehåll, kunskapskrav och lämnar därefter in ett förslag om vad terminen kan innehålla. Från det materialet gör Sissela en planering för terminen. Sissela menar att detta även är ett sätt för eleverna att sätta sig in i styrdokumenten.
Johan anser att elevinflytandet finns när eleverna känner att de har chansen att påverka hur de har det i skolan. För att främja elevinflytandet tränar han eleverna i hur de ska prata i situationer där de vill bli hörda eller få sin vilja igenom. Han förklarar att detta görs i den skolklass han är aktiv i, eftersom på fritids har han inte den samlade grupp som han kan prata till eller göra övningar med på samma sätt. Han anser att det är svårare på fritids och där har eleverna istället en låda för önskemål. Alternativt kan de också bättre föra sin talan på fritids genom den träning Johan ger dem i skolan.
5.3.3 Samband mellan inflytande och en god hälsa
Sofie anser att sambandet mellan inflytande och god hälsa är stort och de har rörelsepass tre dagar i veckan förutom de dagar de har idrott. Detta sker från klass till klass där allt kan ske från att gå en promenad eller hoppa hopprep till att spela killerboll. Det kan även handla om hälsan i sig, den sociala hälsan och då gör de till exempel värderingsövningar istället för rörelseövningar. Eva tror också att sambandet är stort och menar att det är roligare att göra något lustfyllt än dess motsats. Sissela tror att det är så och säger ”Du mår ju bättre om du är engagerad i ditt arbete”. Johan säger att det finns ett samband om eleven känner sig delaktig. Detta är svårt att göra om han eller hon inte har något
inflytande överhuvudtaget. Eleverna får till exempel inte själva bestämma var de ska sitta i matsalen för att då blir det att de ibland väljer bort varandra och det leder inte till god hälsa.
31
6. Analys
6.1 Demokrati som arbetsform
LGR11 förespråkar demokrati som arbetsform och inte enbart som undervisningsämne (skolverket, 2011:8), liksom de biträdande rektorerna förklarar hur samtal om demokrati inte är lika viktigt som ett demokratiskt arbetssätt. Både biträdande rektorer och
pedagoger nämner hur demokrati inte alltid innebär att eleverna tvunget får det som önskats utan ibland kan det vara resan som räknas och inte själva målet. Pedagogerna talar även för sin del ur läroplanen när många av dem lyfter in eleverna i planeringen och tillsammans diskuterar möjliga arbetsgångar. Sissela nämner hur eleverna själva får önska arbetsområde. Detta motsvarar de ämnen, teman och aktiviteter som läroplanen nämner att eleverna ska få välja för att kunna utveckla förmågan att utöva inflytande och ta ansvar (a.a.). Samtidigt menar även Selberg (2001) att elevinflytandet gynnas om eleven ges eget ansvar som utgångspunkt i starten av nytt arbete. Likväl berör fler pedagoger vad Selberg tar upp, hur eleverna innan uppstart av nya teman kan föra diskussioner om tidigare utförda arbeten och anteckna tankar och förslag inför nästa. Dock nämner Sissela både diskussioner och anteckningar medan Sofie och Eva enbart nämner diskussioner.
6.2 Positiv inställning
När de biträdande rektorerna förklarar sitt yrke med en positiv syn och delvis nämner hur tidigare förebilder har spelat roll för detta, skildras individer som verkligen går in för sitt
32
yrke. Samtidigt kan en drivande och engagerad ledare skildras som Forslund och Jacobsen (2010:143) nämner som en viktig punkt för en framgångsrik och bra
verksamhetschef. Dock delar inte alla pedagoger samma ingång i yrket, till exempel har Sissela velat förändra lärarna eller undervisningen medan Johan sökt lärartjänst men istället arbetar på fritids. Emellertid visar det sig att alla pedagoger har en positiv inställning till elevinflytandet och arbetet med det.
6.3 Viktigt för elevinflytandet
Korpela (2004:72) förespråkar ett tydligt ledarskap där handling stämmer överens med det som sägs, likaså gör båda biträdande rektorer när de lyfter att det som sägs måste stämma överens med det som görs annars så blir det ingen helhet. För att verka för ett aktivt elevinflytande är det i första hand viktigt att personalen delar synsätt och
samarbetar och att de är eniga i en majoritet av frågorna. Månadsmöten som äger rum ses som ytterst viktiga för att gynna elevinflytandet. Pedagogernas förhållningssätt och den IUP skolan dagligen aktivt använder, ses även dessa som ytterst viktiga instrument för elevinflytandet. När Johan tränar eleverna att prata i situationer där de vill bli hörda eller få sin vilja igenom, bekräftar han vad skollagen talar för i stycket kvalitet och inflytande: ”Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.” (Sverige, 2010:32). Noteras kan dock att han förespråkar detta i den halvklass han arbetar med i skolan men samtidigt ser det som svårare att genomföra vid fritids.
Lärarna på Tapperskolan nämner att det är viktigt att eleverna får vara med och planera inför varje nytt tema eller en ny termin. Selberg (2001) ser detta som en fördel för elevinflytandet eftersom hon menar att detta automatiskt resulterar i elevernas eget
inflytande i undervisningen. När hon poängterar hur lärarens inställning till
elevinflytandet har betydelse i elevens vardag parallellt med en god lärandemiljö, berör hon vad Tapperskolans lärare tycks understryka gällande elevernas inflytande i planering och arbete. När Wennerholm Justin och Bremberg (2004) i de genomgångna studierna lyfter hur den sociala och intellektuella hälsan får en markant positiv effekt av
33
elevinflytandet, stämmer samtliga intervjuades bekräftande om att det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa. Dessutom får skolans profil ett belägg för dess hälsoinriktning.
6.4 Skolans IUP
LGR11 (Skolverket, 2011:15) nämner att läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Tapperskolans IUP används löpande i vardagen just för att göra eleverna medvetna om det personliga ansvar de har över sitt eget lärande. IUP:n ses på Tapperskolan som central för
kunskapsutvecklingen och elevinflytandet, särskilt understryks den som ett instrument för ett aktivt elevinflytande. Då elever och lärare använder IUP:n vid utvecklingssamtal och eleverna, beroende på mognad, leder samtalen påvisar skolan hur de aktivt inkluderar eleverna i den.
6.5 Rektorns ansvar
De biträdande rektorerna talar om att förbättra studiemiljöerna kontinuerligt för att inte av en slentrian hamna i gamla vanor. Dessutom är detta ett val för att skapa miljöer som är gynnsamma för hälsa och lärande eftersom elevernas inlärningsstilar är ett ständigt pågående samtal och skolans profil är hälsofrämjande. Om skolans studiemiljöer förbättras och den hälsofrämjande profilen därtill levs upp till, motsvarar detta vad Forslund och Jacobsen (2010:143) nämner som ledarens ansvar att tillföra verksamheten stimulans och att inspiration säkras.
Fridolf och Rydberg (2002: 241) nämner att det kan vara en idé att varje skola har ett elevforum, med representanter för lärare och elever som arbetar med
demokratiutvecklingen. Dessutom ska lärare ha utrymme i sin tjänst för att kunna stötta eleverna i elevforumet och med elevrådsarbete. Med de åtta olika aktiva råd som skolan
34
har för eleverna uppfylls dels vad Fridolf och Rydberg talar om liksom punkten om rektorns särskilda ansvar i LGR11:
2.8 REKTORS ANSVAR
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.
(Skolverket, 2011.:18)
Tanken vid rådsverksamheten är att eleverna i år sex till nio i samarbete med pedagoger ska inspirera, utbilda eller guida in de yngre eleverna i arbetet med demokratin. Eleverna i år tre till fem är då de mest realistiska arbetsområden vid demokratiarbetet eftersom de rent vokabulärt har bättre förståelse än de yngre. Då anpassas arbetet efter ålder och mognad som även återspeglas i LGR11:
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
/…/ Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
(a.a.:15)
6.6 Inkluderande skolråd
Demokratiutvecklaren Ann-Christine nämner att om hon skulle nominera en kategori i en skolturnering, skulle återkoppling till eleverna från läraren falla i fokus. De biträdande rektorerna liksom några pedagoger nämner återkoppling av information till eleverna som en viktig faktor i arbetet med elevinflytandet. De utmärkelser skolan fått av Ung och glad syftar vid upprepade tillfällen till råden som skapats på skolan för att eleverna kan
engagera sig i, påverka sin skola och vara delaktiga. Dessutom nämns i en nominering hur eleverna närvarar vid nyanställningarna på skolan. Med tanke på att rektorn för de högre åldrarna nämner ”På nåt sätt blir det ju sant, när det är eleverna som formulerar och uttrycker sig.” angående eleverna, kan ett förhållningssätt till ett demokratiskt arbete avspeglas. På liknande vis nämner Ann-Christine och Lina från stadskontoret hur Ung
35
och glad vid turneringarna själva ordnar lokal, agerar jury och bedömer, även detta för att
det skulle bli så demokratiskt som möjligt. Råden och likaså nomineringarna av Ung och
glad, tycks vara övergripande för att inkludera eleverna i skolans alla områden. Det
Fridolf och Rydberg (2002:245) nämner som en tydlig modell för elevmedverkan
framkommer väldigt tydligt, då alla elever får kännedom om skolans modell via alla åtta råd. Råden som rektorerna nämner omfattar stora områden i deras arbete med
36
7. Diskussion
När de biträdande rektorerna förklarar ingredienserna i sin verksamhet berör de vad grundaren och initiativtagaren till stiftelsen Friends, Sara Damber hävdar är
förutsättningen till att kunna skapa en trygg och trivsam skola. För att kunna förändra menar Damber att det krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete där skolan måste ha ett synsätt och en grundtanke. Dessa grundstenar menar hon är utbildning, diskussion,
övning, samtal, litteraturläsning, handledning och förståelse (Korpela, 2004:5).
Grundtanken ur skolledningens perspektiv på Tapperskolan är hälsofrämjande och grundat på Antonovskys teorier där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centralt. Med ett aktivt elevinflytande där dessa punkter uppnås eller stimuleras, införlivas även den hälsofrämjande profil som är skolans synsätt och grundtanke. Susanne bekräftar tanken om utbildningens vikt då hon själv besitter olika utbildningar.
Diskussioner skapas eller görs flitigt vid de många råd och möten som råden medför på
skolan. Övningar förklaras som ett särskilt viktigt uppdrag hos fritidspedagogen för att utveckla elevernas möjligheter att uttrycka sig eller göra sig hörda. Tydliga samtal för personalen tycks redan vid rekryteringarna vara viktiga då synsätt, kunskapssyn och vision i mål presenteras grundligt. För elevernas del förs samtal genom ett kontinuerligt användande av IUP:n dagligen med läraren. Ett stort intresse för litteraturläsning i form av forskning återspeglas hos ledningen. Förståelsen berörs eftersom skolan aktivt och medvetet arbetar utifrån KASAM, där en grundläggande upplevelse av det som sker i och utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat.
Att vara en demokratisk pedagog innebär inte bara att tala om demokrati eller verka demokratiskt vid olika undervisningstillfällen, utan att ständigt ha det som ett
förhållningssätt samt att vilja påverka och uppdatera sina kunskaper. Studiens
37
skolans IUP, alla åtta skolråd, månadsmöten, pedagogens förhållningssätt och tydlighet är viktiga pelare för att aktivt gynna elevinflytandet. Att sedan arbeta långsiktigt framför kortsiktigt förespråkas vid framgång av arbetet med inflytandet. Detta skulle kunna betyda att en verksamhet som har förutsättningen att gynna elevinflytandet, men som arbetar kortsiktigt, ändå brister i arbetet med det. I övrigt nämns tolkningen av läroplanen och styrdokumenten som ytterst viktig för att kunna se möjligheterna i skolverksamheten. Om det stämmer, som nämns av en utav de biträdande rektorerna, att de ledare som en gång företrätt dem själva är viktiga som förebilder, avspeglas detta i Tapperskolans pedagoger på ett liknande sätt. I detta fall är det de biträdande rektorerna som har en positiv inställning och attityd till elevinflytandet och påverkar då kanske övriga fyra pedagoger om de inte redan hade ett demokratiskt förhållningssätt. Om skolans övriga personal delar samma förhållningssätt, kan vi bara anta eftersom själva skolans
rekryteringar bland annat är tydliga med synsätt, kunskapssyn, lång- och kortsiktiga visioner i målen. Detta blir redan då ett aktivt val för den sökande, att göra sig införstådd med och verka för ett aktivt och tydligt arbete med skolans olika områden.
Skolan är certifierad som hälsofrämjande skola och kvalitetssäkrad av sin kommun. Eftersom forskning visar att barns hälsa gynnas av ökat inflytande i skolan, blir
Tapperskolans hälsofrämjande profil beroende av att ett aktivt elevinflytande
upprätthålls. Nomineringen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola som
Ung och glad tilldelat skolan tycks stämma bra överens med samtliga intervjuades
yttranden. Avslutningsvis väcks då frågan, med det utbud av studier som talar för ett hämmande av elevinflytandet: Är Tapperskolans verksamhet orealistiskt framgångsrik med elevinflytandet eller borde den snarare ses som en normativ verksamhet som bör tas efter? En aktiv och drivande ledning med stort engagemang i elevfrågor borde i slutändan vara viktiga nyckelpersoner vid skapandet av den demokratiska samhällsmedborgare samhället och styrdokumenten kräver. Likaså behövs aktiva pedagoger och kollegor som vill åt samma håll.
38
Referenser
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium ( 2:a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Danell, Mats (red.) (1999). Inflytandets villkor – En rapport om 41 skolors arbete med
elevinflytande. Stockholm: Statens skolverk.
Danell, Mats (2003). Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och
formar elevers inflytande. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (2003). Individ, skola och samhälle (3:a uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Dewey, John (2004). Democracy and education. Mineola, N.Y.: Dover Publications. Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fridolf, Marie & Rydberg, Gunnel (2002). Demokrati i skola och samhälle. Värnamo:
Ekelunds Förlag AB.
Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Uppsala University. Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete med
barn. Malmö: Gleerups Utbildning.
Korpela, Mauno (2004). Elevinflytande i praktiken: så här kan man göra!. Stockholm: Gothia.
Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet. En studie om vad som händer när
elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800):med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Nordstedts Juridik.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
39
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt: en bok om elevinflytande i skolan
från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk.
Tholander, Michael (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv.
Utbildning och Demokrati, 14(3), 7-30.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennerholm Justin, Pia & Bremberg, Sven (2004). När barn och ungdomar får
bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm:
40
Bilaga A – Undersökningspresentation och tillstånd
Lärarhögskolan i Malmö
Institutionen för barn, unga och samhälle
ATT ARBETA MED ELEVINFLYTANDE OCH DEMOKRATISKA ARBETSFORMER
Under HT2011 kommer vi att genomföra vårt avslutande examensarbete och sänder härmed ut en blankett om dess innehåll. Vi söker pedagoger som kan medverka i intervjuer eller i en enkätundersökning och besvara frågor som handlar om elevinflytandet. Vi har båda ett intresse för att ta reda på hur aktivt pedagogerna arbetar med elevinflytandet.
Vår studie handlar om att observera och försöka beskriva hur ett arbete med elevinflytandet kan fungera i en skola som har blivit utvald till Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola upprepade gånger. Syftet med vår uppsats är att skaffa oss kunskaper om vilka olika
tillvägagångssätt som finns för att främja och göra eleverna mer delaktiga i frågan kring elevinflytande.
Som verktyg i datainsamlingen kommer vi att använda papper och penna, diktafon eller eventuellt videokamera.
Vi kommer att följa de regler som finns kring forskning med barn och vuxna i Sverige och som sammanfattas av vetenskapsrådet i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Reglerna innebär i korthet att namn på pedagoger och skola inte kommer att framgå i uppsatsen. Vi ger dem andra namn i våra texter. Allt material som vi samlar in kommer bara att användas för denna studie. Vi kommer inte att visa bilder för andra än er, som är direkt berörda, och för vår forskningsgrupp på Lärarhögskolan.
De personerna som ställer upp på intervjuer eller en enkätundersökning, kan avbryta deltagandet när som helst om så önskas.
Önskas mer information om den aktuella uppsatsen får ni gärna höra av er så ska vi svara utförligare.
Hälsningar Azra Maglajlija Joakim Roos
41
Bilaga B – Intervjufrågor till demokratiutvecklare och stödperson
1. Vad har ni för verksamhet och hur fungerar den? 2. Vad är ert syfte och vilka riktlinjer följer ni?
3. Hur stor är verksamheten, hur många arbetar hos er? 4. Vilket är ert största arbetsområde?
5. Berätta lite om Ung och glad och hur ni kom i kontakt med dem eller dem med er. 6. Vad anser ni är elevinflytande respektive elevdemokrati?
7. Vad är skolturneringen för något?
8. På vilka kriterier tycker ni att en skola eller annan verksamhet ska få en utnämnelse för bra demokratiskt arbete?
9. Om man vill samarbeta med er, hur gör man då och vem har möjlighet till det? Hur kan ni kontaktas och i så fall vem kan kontakta er?
10. Hur ställer ni er till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en god hälsa?
42
Bilaga C – Intervjufrågor till rektorer
1. Varför ville du bli rektor?
2. Hur länge har du varit verksam i skolverksamheter/skolverksamheten? 3. Vad betyder demokrati generellt för dig?
4. Hur skulle du definiera ”elevinflytande” och vilka fördelar respektive nackdelar
finns det med elevinflytande i skolan?
5. Ni har fått utmärkelser av Ung och glad för Bäst i test – elevdemokrati och
elevinflytande i skola. Hur kom ni i kontakt med Ung och glad? Varför?
6. Finns det någon särskild tanke bakom ert aktiva arbetet med elevinflytandet? 7. Vilka metoder används i din verksamhet för att främja elevinflytandet och hur gör
du för att motivera pedagogerna/elevassistenter för att arbeta aktivt med elevinflytande?
8. Vi har tidigare erfaret att många skolverksamheter brister i arbetet med
elevdemokrati gentemot styrdokumentens riktlinjer. Vad tror du skulle kunna vara tänkbara faktorer till att arbetet med elevinflytandet i skolan hämmas?
9. Tror du att samverkan med föräldrarna har en påverkan på elevinflytandet? 10. Hur ställer du dig till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en
god hälsa?
11. Vad är det för ett aktivt skolråd som föräldrarna är delaktiga i som nämns i kvalitetsredovisningen (2008/2009)?
12. Gällande ansvar och inflytande år 2008/2009 enligt kvalitetsredovisningen anser ni att ni har god måluppfyllelse. Hur anser ni att ni uppfyller det idag?
13. Arbetslagen har elevhälsa på sitt kalendarium två ggr/månad. Vad innebär det? 14. Många av era elever är studiemotiverade och ställer höga krav på skolans
personal. Vem är många (yngre eller äldre) och vad är det för krav? 15. Gällande er IUP så nämns även i kvalitetsredovisningen 2009/2010 att en
förbättring ska göras. Varför?
16. I era lokala mål och åtgärder i kvalitetsredovisningen 2009/2010 gällande ansvar
och inflytande, nämns att ni ska fortsätta med ytterligare förbättringar av olika
typer av studiemiljöer. Varför?
17. Att utveckla rådsverksamheten för skolår 1-5, nämns även i
kvalitetsredovisningen 2009/2010 under lokala mål och åtgärder. Vad innebär det?
43
Bilaga D – Intervjufrågor till pedagoger
1. Varför ville du bli lärare/fritidspedagog och hur länge har du varit verksam i denna skolverksamhet?
2. Vad vet du om forumet Ung och glad?
3. Hur skulle du definiera ”elevinflytande” och vad gör du för att främja det?
4. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med elevinflytande i skolan? 5. Hur mycket bestämmer du när det gäller ämnena/aktiviteterna som du
undervisar/håller i och hur mycket får eleverna bestämma?
6. Hur upplever du att eleverna känner när de får vara med och bestämma/påverka i något sammanhang?
7. Vad tror du skulle kunna vara tänkbara faktorer till att arbetet med elevinflytandet i skolan hämmas?
8. Skiljer sig arbetet med inflytande i skola och på fritids och i så fall hur tror du? 9. Anser du dig själv vara aktiv i arbetet med elevinflytandet och i så fall hur? 10. Hur ställer du dig till påståendet: Det finns ett samband mellan inflytande och en
