Vuxnas attityd gentemot barns tankar och uttryck har en avgörande roll för barns lärande samt vad de tar med sig för erfarenheter i framtiden (Pramling Samuelsson och Carlsson, 2014). Enligt Björneloo (2011) grundar sig barns lust att lära i det nära och meningsfulla då tillit till den egna förmågan växer fram. När barn är delaktiga, engagerade och nyfikna växer deras tillit och självkänsla och de berörs på ett djupare plan (ibid). Säljö (2015) beskriver barn som lärlingar av vad vuxna praktiserar, där de genom reflektion och praktik bearbetar erfarenhet de upplevt (ibid). Citatet nedan visar att barnen genom efterhärmning reflekterar över vad de tidigare erfarit tillsammans med en vuxen som handledare. Barn måste först erfara av en vuxen i ett kollektiv för att i nästa stund praktisera självständigt det de erfarit från tidigare (Lindqvist, 1999). Det är då det utvecklas ett individuellt lärande (ibid).
De kan själva sitta med en diskussion utan att man är delaktig [...] så sitter de vid ett bord och pratar om vad vi har diskuterat, det är lite ringar på vattnet att vi startar det men de fortsätter ju sen. Ibland kan de komma till oss och fråga om grejer, “hur kom detta fram, hur skapades den” och vilket material behövs här och hur påverkar detta naturen. (Anna)
De mest lärorika lärandesituationer är de som sker spontant, menar en förskollärare. När barnen själva diskuterar och för en diskussion, som samtliga förskolor upplever att barnen gör, reflekterar de över det de erfarit från tidigare.
[...] de äldre ställer mycket frågor som kommer väldigt spontant, då får man försöka. Just när de spontana frågorna kommer då gäller det att passa på att svara, diskutera med dem. Ibland är det inte så mycket bättre att dra igång en diskussion när de inte är med [...] börjar man diskutera med en kommer oftast några stycken, det är så vi försöker diskutera. (Stina)
Barn är intresserade och vill ta “ansvar”, de tar själva på eget initiativ med sig material för att kunna plocka skräp när de är ute på promenad eller ser till så att omonterade fågelholkar kommer upp så att fåglarna har någonstans att flytta in på förskolans gård. Björneloo (2007) och Ärlemalm-Hagsér (2013) anser att utomhusvistelse ger många tillfällen där barn och vuxna i ett samspel får lära och lösa problem tillsammans i en social kontext, där lärande för hållbar utveckling står i fokus (ibid).
[...] de älskar ju att pyssla, nu har vi inte direkt sagt att istället för att köpa något nytt så gör vi så här. Det är så kul med barnen, de kommer ju hit med sina cornflakespaket ibland och ska pyssla med dem här innan de slängs [...] på det sättet tror jag att de praktiserar på det sättet hemma också, att de ska klippa sönder och klistra på dem först innan de kastar dem. (Stina) [...] barnen leker att man ska sortera och de yngsta barnen som varit med innan, när vi är ute till exempel och hittar något skräp så tar de hand om det [...] De är väldigt måna om djur och så. (Kalle)
6.5 Sammanfattning
Utifrån vår empiri visar vårt resultat sammanfattningsvis att samtliga förskolor som vi har besökt under vår studie utgår från barns inflytande i arbetet med Grön Flagg. Barns intresse är centralt och om det inte finns arbetar förskollärarna för att fånga deras intresse. De utgår även från barns erfarenheter för att uppnå ett meningsfullt lärande för barnen. Miljön och naturen används kontinuerligt och dess resurser tas tillvara på. Förskollärarna i vår studie ser helheten och använder sig av alla delar för att synliggöra samband för barnen. Lärandet kring hållbar utveckling är något som sker i barnens vardag där förskollärarna tar tillvara på alla tillfällen för lärande. För att ständigt arbeta för ett lärande är kommunikation och diskussioner ett av de största redskapen i samtliga förskolor vi besökt, där barnens frågor och diskussioner tas tillvara på för att vidga deras lärande och utveckling. Förskollärarna uppmuntrar barnen att självständigt reflektera och de svarar gärna på barns frågor i stunden och söker svar på det de inte kan, tillsammans med barnen. En förskollärare poängterade sopsorteringens påverkan på de allra yngsta i förskolan, där de kunde vara och känna sig delaktiga i arbetet, då de inte är lika aktiva verbalt i diskussionerna.
Samtliga förskollärare poängterade under intervjuerna att arbetet med hållbar utveckling med barn i förskolan handlar om att ge barn verktyg för att i framtiden själva bilda sig en egen uppfattning av vad hållbar utveckling betyder för dem. Alla förskolor uttryckte att de ville så ett frö, en medvetenhet kring begreppet hållbar utveckling, för att barnen i framtiden självständigt ska kunna välja hur de vill förhålla sig.
7 Diskussion
I vårt ständigt föränderliga samhälle är det en stor utmaning att undervisa för en okänd morgondag (Björneloo, 2011). Det är omöjligt att skaffa sig den kunskapen som krävs för att förklara det som kommer att ske i framtiden. Framtiden blir aldrig som vi människor har föreställt oss den och därför är det svårt att planera för en utbildning inför en framtid som vi endast vagt kan ana (ibid). Det enda vi kan göra är att ge barnen redskap för att handla och själva tänka kritiskt. Barnen behöver få insikt i att vårt handlande på ett eller annat sätt påverkar vårt ekologiska fotavtryck, men detta på ett litet och “nära” plan för att inte lägga över ett för stort ansvar på barnen. I lärandet med barnen kan vi förbereda dem för det okända genom att utgå från det kända, där allt är baserat på erfarenheter (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2016). När barnet sedan lär sig så resulterar det i nya erfarenheter (ibid).
Vi vill inspirera och förtydliga vikten av att börja arbeta med och förespråka hållbar utveckling i tidig ålder med barn, utan att det ska kännas som ett extra arbete och något som görs som ett tillfälligt projekt som snabbt läggs ner. Som vi har fått fram i vårt resultat är det ändå något som bör göras i enlighet med bland annat läroplanen och värdegrundsarbetet och tanken är att det ska finnas med och genomsyra det vardagliga arbetet i förskolan, vilket även Björneloo (2011) menar. Det handlar om att ge barnen redskap för att kritiskt reflektera över vad våra handlingar har för påverkan och att förespråka att leva miljövänligt och i samspel med naturen, där barn blir rika på kunskaper om en hållbar livsstil. Därefter är det upp till barnen själva hur de väljer att handla, vilket även Jickling (2004) poängterar i sin artikel. Människor bör inte tvingas till att leva en hållbar livsstil genom styrande verktyg i ett rätt eller fel-tänk, men de bör ha kunskap och redskap för att självständigt kunna reflektera över vad som är bra eller dåligt och därefter fatta ett eget beslut över hur de väljer att leva, vilket vi anser att utbildningen kan bidra till. Vygotskij menar att vi genom lärandet tar till oss delar av samhällets erfarenheter och gör dem till våra egna (Säljö, 2015). I rapporten Taking Children Seriously – How the EU can Invest in Early
Childhood Education for a Sustainable Future (2010) tar de upp att barn i förskoleåldern är
vanligtvis uppfattar små barn att vara och det är under dessa år som de grundläggande attityderna och värderingarna skapas. I och med det lär sig små barn väldigt snabbt när det handlar om diskussioner kring konsekvenser kring vårt handlande av miljön, vad vi tidigare gjort och hur vi i framtiden ska handla (ibid).
Zenelaj (2013) anser att utbildning är det första steget för hållbar utveckling, att utbildning är det bästa sättet för att skapa förändringar i samhället på både en lokal och en global nivå (ibid). Förskolan är en av de första sociala kontexter där barn lär sig och tar till sig både kunskap och erfarenheter som har stor betydelse för framtida värderingar och åsikter. Under vår studies process har vi förstått att hållbar utveckling är ett brett begrepp som både är komplext och tolkningsbart utifrån varje enskild människa. I våra intervjuer så har alla förskollärare poängterat begreppets komplexitet, men i slutändan har vi sett att samtliga förskollärare trots det har haft en liknande syn på begreppet när det gäller både teori och praktik. De olika förskolor vi besökt med certifikat Grön Flagg där de aktivt jobbar med hållbar utveckling, berättar att det sker genom barns vardagliga lärande, centralt i rika lärmiljöer, med barns inflytande i fokus och med pedagoger som finns tillgängliga och nära. Björneloo (2007) poängterar att arbetet med hållbar utveckling tidigt med barn handlar om det lilla i det nära, så att barn skapar sig en förståelse, och efter det kan vidga sina vyer och tänka större, i helheten (ibid). Barn blir intresserade och motiverade i att vara med i det dagliga arbetet där de har möjlighet att påverka.
Vi förstod utifrån vår studie att Grön Flagg är ett utmärkt hjälpmedel för att komma igång enkelt med hållbar utveckling i förskolans verksamhet, för att sedan utgå från det som finns nära och tillgängligt i vardagen. Vi uppfattade att på grund av begreppets komplexitet gav Grön Flagg ramar, vägledning och trygghet till förskollärarna. Vidare handlar det om att vara nära och ge barnen verktyg i rika lärmiljöer, där barnen och förskollärarna tillsammans kan utforska och lära vidare.
Vi har sett det otroligt lärorikt inför vår kommande yrkesroll att läsa om hur både Dahlbeck (2014) samt Ideland och Malmberg (2013) ser på utbildning för hållbar utveckling. Det är viktigt att vi som förskollärare diskuterar och reflekterar över hur vi förhåller oss till hållbar
utveckling i förskolan så att det skapar ett logiskt samband för barnen vilket Dahlbeck poängterar, samt att vi är försiktiga i diskussioner med barnen så att de inte skuldbeläggs eller känner ansvar över vuxnas handlingar, då det kan komma att utvecklas till en stress där barnet konstant känner sig som en “miljöagent”, som Ideland (2017) menar. Vi som förskollärare bör även ha ögonen öppna och kritiskt granska och reflektera över undervisningsmaterial som endast visar det önskvärda barnet och vad som är “rätt” sätt att handla. Vi bör istället ge barnen kunskaper i att tänka kritiskt och själva välja väg. Vi förstår även Dahlbecks idé om att hoppet om att förändra världen till det bättre sker parallellt med rädslan för att bidra till att vår jord försämras. Vi är medvetna om att många människor styrs till bland annat miljöförstörelse av egen vinning och det är genom utbildningen vi får kunskap och redskap för att motverka det. Vi hoppas dock att de flesta människor mer eller mindre alltid utgår från att göra de bästa valen för mänskligheten samt vår jord. Det enda vi har att referera till är vad vi tror kan komma att hända om vi fortsätter att leva som vi gör i dagsläget. Vi vill att resurserna ska räcka till kommande generationer och att våra barn ska få en bra framtid, trots att vi inte sitter inne på det rätta svaret om hur vi bör agera.
Då vår studie grundar sig i förskollärarnas perspektiv är vi, när det gället vårt val av metod, väl medvetna om att synen kring arbetet med hållbar utveckling kan beskrivas mer önskvärt i en intervju än hur det egentligen utförs i verksamheten. Bilden kring arbetet kan förskönas utåt av önskan om hur det borde eller ska vara - den “önskvärda” medborgaren, alternativt beskrivas som en vision av vad förskollärarna strävar mot att uppnå. Det har dock varit givande att ha fått ta del av förskollärarnas berättelser om arbetet i form av intervjuer där vi har kunnat förbereda oss med vilka frågor vi vill ställa och även under intervjuns gång kunnat ställa följdfrågor. När vi ser på våra intervjufrågor i efterhand har vi reflekterat kring att vissa av våra frågor inte känns relevanta för våra frågeställningar. Vi valde dock under transkriberingen ut det relevanta för vår studie, men vi hade möjligtvis kunnat få ut ännu mer om vi endast hade fokuserat på de enligt studien relevanta frågeställningarna. En utveckling av metoden hade kunnat vara att både intervjua hur förskollärarna ser på sitt arbete, samt under en längre tid observera hur de faktiskt arbetar med det i verksamheten. Valet att använda oss av ljudinspelning har varit positiv då vi har kunnat rikta vår fulla
uppmärksamhet på intervjupersonen där intervjun har kunnat flyta på i normalt samtalstempo. Hade vi istället valt att anteckna så hade det tagit otroligt mycket fokus och tid från intervjun och vi tror att mycket material hade gått till spillo då intervjupersonen hela tiden avbryts eller medvetet pratar långsamt och i kortfattade meningar av respekt mot den som antecknar, för att den som antecknar ska hinna med. Vi märkte dock efter vår andra intervju, under transkriberingsprocessen, att tekniken strulade efter halva intervjun och att mycket av vårt empiriska material därför gick till spillo. Det tog vi med oss som en erfarenhet till nästkommande intervju där vi valde två ljudupptagningskällor, för att säkerställa att inte samma procedur skulle upprepa sig.
Vi anser att vi under vår studie har lärt oss otroligt mycket när det gäller arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Det har varit mycket givande att lära sig teoretiskt om Grön Flagg och dess pedagogiska material för förskolan och sedan höra hur förskolorna omsätter detta i praktiken, med barnen. Vi har under studiens gång bland annat lärt oss hur små medel kan ha stor betydelse för utveckling, lärande och förståelse för framtiden och även vikten av att börja med hållbar utveckling i tidig ålder då det är då barn har den största förmågan att lära sig, samt att det är då de grundläggande värderingarna och attityderna sätts. Vårt förslag på framtida studie för hållbar utveckling inom Grön Flagg är att man skulle kunna kombinera intervju och observation, alternativt utgå från barns perspektiv genom att intervjua deras tolkning av arbetet med Grön Flagg i förskolan och hur de upplever begreppet samt även observera hur barn uttrycker och praktiserar sina tolkningar och reflektioner kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Barr, Anette, Nettrup, Annica & Rosdahl, Anna (2011). Naturförskola: lärande för hållbar
utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och
sammanhang. 2., [uppdat.] uppl. Stockholm: Liber
Davis, Julie M. (red.) (2010). Young children and the environment: early education for
sustainability. Cambridge: Cambridge University Press
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande
barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 2. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2016). Lärandets grogrund: perspektiv
och förhållningssätt i förskolans läroplan. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Strandberg, Leif (2006). Lärande i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. 2 uppl. Stockholm: Norstedts
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska referenser
Dahlbeck, Johan (2014). "Hope and fear in education for sustainable development".
Critical Studies in Education;2, 154-169, Taylor & Francis, ISSN 1750-8495,
DOI: 10.1080/17508487.2013.839460 [2018-04-04]
European Panel on Sustainable Development (2010). Taking children seriously: how the
EU can invest in early childhood education for a sustainable future. Report No 4. Göteborg: Göteborgs miljövetenskapliga centrum. ISBN 978-91-979374-0-5.
Tillgänglig på Internet:
https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1324/1324488_epsd_report4.pdf. [2018-04-17]
FN-förbundet (2012) Omställning till hållbar värld brådskar. FN-fakta nr 2/12: Hållbar utveckling.
Tillgänglig på Internet:
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf [2018-05- 28]
Håll Sverige Rent - Grön Flagg. En resa med Grön Flagg.
Tillgänglig på Internet: http://www.hsr.se/hall-sverige-rents-gron-flagg/sa-funkar-gron- flagg [2018-04-02]
Ideland, Malin (2017) Har barn ansvar för världen?
Tillgänglig på Internet: http://forskoleforum.se/artiklar/har-barn-ansvar-varlden [2018-05- 08]
Ideland, Malin, & Malmberg, Claes (2015). Governing "Eco-Certified Children" through Pastoral Power: Critical Perspectives on Education for Sustainable Development,
Environmental Education Research, 21, 2, pp. 173-182, ERIC, EBSCOhost
Tillgänglig på Internet: http://web.a.ebscohost.com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=371a8d6d-61dc- 4b93-8058- 2a36f8746769%40sessionmgr4007&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=1 00491834&db=ehh [2018-04-03]
Jickling, Bob (2010) Viewpoint: Why I Don't Want My Children to Be Educated for Sustainable Development, The Journal of Environmental Education, 23:4, 5-8,
DOI: 10.1080/00958964.1992.9942801 [2018-04-19]
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
Skolverket (2012). Utbildning för hållbar utveckling Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3009 [2018-03-29]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/.../1268494_forskningsetiska_principer... [2018-05-29]
Världsnaturfonden (2018). Ekologiska fotavtryck. Tillgänglig på Internet:
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck [2018-03-29]
Världsnaturfonden (2017). Förskola på hållbar väg. Ett inspirationsmaterial för förskolan. Tillgänglig på Internet: www.wwf.se/source.php/1688621/WWF-fo [2018-03-29]
Zenelaj, Engjellushe (2013). Education for sustainable development. European Journal of
Sustainable Development, 2 (4), 227-232. Tillgänglig på Internet:
https://ecsdev.org/images/conference/siICSD2013/zenelaj%20227-232.pdf. [2018-04-12]
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i
förskolan.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/32675 [2018-04-05]
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE
Datum:
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi är två studenter från Malmö Universitet som heter Alicia Sandström och Caroline Henriksson. Vi studerar till förskollärare och är nu inne på termin 6 i utbildningen och blir examinerade förskollärare januari 2019.
Vi har nu startat upp vårt examensarbete och har valt att göra en etnografisk studie kring förskolor som är certifierade med Grön flagg. Vi kommer att intervjua ett flertal
förskollärare på flera olika förskolor i Skåne län. I vår undersökning kommer vi enbart att utgå från intervjuer, och vi kommer under intervjuerna att använda oss av ljudinspelning. I denna samtyckesblankett får ni förskollärare lämna ert godkännande av inspelningen av intervjun. Vårt fokus är att utgå från förskolornas arbete kring Grön flagg i verksamheten och med barngruppen. Vår studie utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). Detta innebär att vårt insamlade material enbart kommer att användas i vår studie. Inga namn kommer att förekomma på vare sig förskolan eller den intervjuade förskolläraren, och vi kommer att radera allt insamlat material så snart vi har transkriberat det. Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
Vårt godkända examensarbete kommer att publiceras på Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
Studenternas namn och kontaktuppgifter:
Alicia Sandström Underskrift:
xxxxxx@gmail.com ……… 0703-XXXXXX
Caroline Henriksson Underskrift:
xxxxxx@hotmail.com ……… 0732-XXXXXX Ansvarig lärare/handledare: Laurence Delacour laurence.delacour@mah.se 040-6658224
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se
040-665 70 00
Härmed lämnar jag mitt samtycke till medverkan i ovanstående beskrivna studentprojekt med ljudinspelning:
Förskollärares namn ………