Resultaten i denna studie har användningsområden för såväl den gastronomiska sektorn som den enskilda konsumenten. Inom den gastronomiska sektorn är studien användbar för restauranger och inom offentlig måltid då den kan bidra med ökad kunskap om livsmedelshygienens betydelse för måltiden. Fryst majs bör tillagas ordentligt före konsumtion för att säkerställa livsmedelssäkerheten. Resultaten kan även bidra med att bestämmelserna bör ses över huruvida fryst blancherad majs bör ses som ett ätfärdigt livsmedel eller ej och även för att fastställa gränsvärden för L. monocytogenes i fryst majs. För den enskilda konsumenten kan kunskapen från denna studie bidra med en ökad förståelse för vikten av att följa de angivna tillagningsrekommendationerna som står på
livsmedelsförpackningar.
För att få en mer generell bild av hur utbredd kontaminationen av L. monocytogenes i fryst majs är på marknaden bör mer omfattande studier utföras. Fler stickprov från de
kontaminerade fabrikaten bör analyseras och dessutom bör fler fabrikat av fryst majs undersökas. Utifrån resultaten där tre av fyra kontaminerade majsförpackningar har sitt ursprung från Ungern samt att tidigare utbrott kopplats till fryst majs från Ungern skulle det vara intressant att i vidare studier undersöka om det finns en gemensam kontaminationskälla samt hur tillverkningsprocessen för fryst majs ser ut i Ungern. Vidare skulle det vara av intresse att undersöka om majs har specifika egenskaper som gynnar tillväxten av L.
monocytogenes. Majskornens egenskaper såsom pH, vattenaktivitet eller näringsinnehåll kan
vara gynnsamma för L. monocytogenes och därmed ha stor inverkan på huruvida L.
29
Referenslista
2073/2005/EU. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel: Text av betydelse för EES. Bryssel:
Europeiska unionen. https://eur-lex.europa.eu/legal-
content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02005R2073-20200308&from=EN
Aureli, P., Fiorucci, G. C., Caroli, D., Marchiaro, G., Novara, O., Leone, L. & Salmaso, S. (2000). An outbreak of febrile gastroenteritis associated with corn contaminated by Listeria
monocytogenes. The New England Journal of Medicine, 342(17), 1236-1241.
doi:10.1056/NEJM200004273421702
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Camargo, A. C., Woodward, J. J., Call, D. R. & Nero, L. A. (2017). Listeria Monocytogenes in food-processing facilities, food contamination, and human listeriosis: The Brazilian Scenario”. Foodborne Pathogens and Disease, 14(11), 623–36. doi:10.1089/fpd.2016.227 Cauchon, K. E., Hitchins, A., D., & Smiley, R. D. (2017). Comparison of Listeria
monocytogenes recoveries from spiked mung bean sprouts by the enrichment methods of three regulatory agencies. Food Microbiology, 66, 40–47. doi:10.1016/j.fm.2017.03.021 Chitarra, W., Decastelli, L., Garibaldi, A. & Gullino, M. L. (2014). Potential Uptake of
Escherichia Coli O157:H7 and Listeria Monocytogenes from Growth Substrate into Leaves of
Salad Plants and Basil Grown in Soil Irrigated with Contaminated Water. International
Journal of Food Microbiology 189, 139–145. doi:10.1016/j.ijfoodmicro.2014.08.003.
Danielsson-Tham, M-L. (u.å. a) Livsmedeslhygien och FAMM. Kompendium i
livsmedelshygien HT-19. Hällefors: Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan.
Danielsson-Tham, M-L. (u.å. b) Mikrobiologisk undersökning av livsmedel.
Laborationskompendie HT-19. Hällefors: Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan.
Danielsson-Tham, M-L. (2004). Några vanliga biokemiska tester inom bakteriologin. Uppsala: Veterinärmedicinska fakulteten, Sveriges lantbruksuniversitet.
30
Donlan, R. M., & Costerton, J. W. (2002). Biofilms: Survival mechanisms of clinically relevant microorganisms. Clinical Microbiology Reviews, 15(2), 167–193.
doi:10.1128/CMR.15.2.167-193.2002
EFSA (European Food Safety Authority) & ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control). (2013). The European Union Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in 2011. EFSA Journal 2013, 11(4) :3129, 1-250. doi:10.2903/j.efsa.2013.3129.
EFSA (European Food Safety Authority) & ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control). (2018). Multi-country outbreak of Listeria monocytogenes serogroup IVb,
multi-locus sequence type 6, infections probably linked to frozen corn - first update. Parma:
European Food Safety Authority & Stockholm: European Centre for Disease Prevention and Control.
EFSA. (2018a). The European Union summary report on trends and sources of zoonoses, zoonotic agents and food-borne outbreaks in 2017. EFSA Journal, 16 (12):5500.
doi:10.2903/j.efsa.2018.5500
EFSA. (2018b). Urgent scientific and technical assistance to provide recommendations for sampling and testing in the processing plants of frozen vegetables aiming at detecting Listeria
monocytogenes. EFSA Journal, EFSA Supporting publication 2018: EN-1445.
doi:10.2903/sp.efsa.2018.EN-1445
EFSA (2020). The public health risk posed by Listeria monocytogenes in frozen fruit and vegetables including herbs, blanched during processing. EFSA Journal, 18(4):6092, 1-102. doi:10.2903/j.efsa.2020.6092
Europeiska kommissionen (2018) Standing Committee on Plants, Animals, Food and
FeedSectionBiological Safety of the Food Chain 17 December 2018. Health and Food Safety
Directorate General. https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/adv- grp_plenary_20180427_sum.pdf
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations). Maize. (2020.) Hämtat den 2020-05-26 från http://www.fao.org/land-water/databases-and-software/crop-
31
Folkhälsomyndigheten. (2020). Listeriainfektion. Hämtad den 2020-04-20 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a- o/sjukdomsstatistik/listeriainfektion/?t=county
Fraser, J. A. & Sperber, W. H. (1988). Rapid Detection of Listeria spp. in Food and
Environmental Samples by Esculin Hydrolysis. Journal of Food Protection, Vol. 51(10), 762- 765. doi:10.4315/0362-028X-51.10.762
Gustafsson, I. B., Öström, Å., Johansson, J., & Mossberg, L. (2006). The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, 17(2), 84– 93. doi:10.1111/j.1745-4506.2006.00023.x
Hunt, K., Blanc, M., Álvarez-Ordóñez, A., & Jordan, K. (2018). Challenge studies to determine the ability of foods to support the growth of Listeria monocytogenes. Pathogens 7(4), 80. doi:10.3390/pathogens7040080
Jordan, K., Hunt, K., Lourenco, A. & Pennone, V. (2018). Listeria Monocytogenes in the food processing environment. Current Clinical Microbiology Reports, 5(2), 106–119.
doi:10.1007/s40588-018-0090-1
Kataoka, A, Wang, H., Elliott, P. H., Whiting, R. C. & Hayman, M. M. (2017). Growth of
Listeria Monocytogenes in Thawed Frozen Foods. Journal of Food Protection 80(3): 447–
453. doi:10.4315/0362-028X.JFP-16-397R
Kljujev, I., Raicevic, V., Jovicic-Petrovic, J., Vujovic, B., Mirkovic, M. & Rothballer, M. (2018). Listeria Monocytogenes – Danger for Health Safety Vegetable Production. Microbial
Pathogenesis 120, 23–31. doi: https://doi.org/10.1016/j.micpath.2018.04.034
Livsmedelsverket (2020a) Listeria monocytogenes. Hämtat den 2020-03-23 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och- mogelsvampar1/bakterier/listeria-monocytogenes
Livsmedelsverket (2020b) Matförgiftning. Hämtat den 2020-05-12 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och- halsa/matforgiftning
32
Livsmedelsverket (2020c) Hygienregler - Företagets egen kontroll. Hämtat den 2020-05-26 från https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/lokaler-hantering-och- hygien/hygienregler---foretagens-egen-kontroll
Livsmedelsverket (2018). Högre krav på kontroll av listeria i frysta grönsaker. Hämtad 2020- 05-12 från https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/hogre- krav-pa-kontroll-av-listeria-i-frysta-gronsaker
Livsmedelsverket (2007). Vägledning till livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och
mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov. Hämtad 2020-04-09 från
http://www.gnosjo.se/download/18.7af7192113c1a4d68f7553/1370596133227/vagledning_o m_livsmedelsprovtagning.pdf
Lunds universitet. (2020). Majs. Hämtad den 2020-05-12 från https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_majs.pdf
Granström, B., Ohlsson, O. G., Hysing, S-C. och Erlander, U. (2020). Majs. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 2020-04-28 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/majs
NMKL (2007). NMKL Method No.136 Listeria monocytogenes. Detection and enumeration in foods (4th ed).
Perera, M.N., Abuladze, T., Li, M., Woolston, J., & Sulakvelidze, A. (2015). Bacteriophage cocktail significantly reduces or eliminates Listeria monocytogenes contamination on lettuce, apples, cheese, smoked salmon and frozen foods. Food Microbiology, 52, 42–48.
doi:10.1016/j.fm.2015.06.006
Rhoades, J. R., Duffy, G. & Koutsoumanis, K. (2009). Prevalence and concentration of verocytotoxigenic Escherichia coli, Salmonella enterica and Listeria monocytogenes in the beef production chain: A review. Food Microbiology, Volume 26 (4), 357-376.
doi:10.1016/j.fm.2008.10.012
Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2002). Kunskapens former: Vetenskapsteori och
33
Tham, W. & Danielsson-Tham, M-L. (2014). I W. Tham, M-L Danielsson-Tham (Red.),
Food associated pathogens (s. 124-140). Florida: Taylor & Francis group.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walter, U., Edwardsson, B. & Öström, Å. (2010). Drivers of customers service experiences: a study in the restaurant industry. Managing Service Quality, 20(3), 236–258.
doi:10.1108/09604521011041961
Zhu, Q, Gooneratne, R. & Hussain, M. A. (2017). Listeria monocytogenes in Fresh Produce: Outbreaks, Prevalence and Contamination Levels. Foods, 6(3), 21. doi:10.3390/foods6030021
1
Bilagor
Bilaga 1 - Ordlista
Fall: Avser en insjuknad individ
Utbrott: Avser två eller fler insjuknade individer kopplade till samma smittokälla
Incidens: Epidemiologiskt uttryck som anger hur stor andel av en population som insjuknat i
en sjukdom
Biofilm: Bildas när mikroorganismer tillsammans bygger upp komplexa strukturer och
koloniserar en yta och ger mikroorganismerna motståndskraft och möjlighet att samarbeta sinsemellan
Inokulera: En metod som inom mikrobiologin innebär att man tillför ett litet antal
mikroorganismer till ett substrat/livsmedel som kan tillväxa i substratet/livsmedlet
Colony-forming unit (cfu): En enhet som används inom mikrobiologin för att uppskatta
antalet levande bakterier i ett prov/substrat/livsmedel
Spontanabort: Innebär att en graviditet avslutas ofrivilligt innan fostret blivit tillräckligt
utvecklat för att överleva utanför moderns kropp
Stomacher: En apparat som används i laboratorier för att blanda och homogenisera prover Stomacherpåse: En steril plastpåse som används för att blanda prover i stomacher
Peleusboll: Ett pipetteringsinstrument som används för uppsugning av vätskor tillsammans
med en pipett
Rackla: Ett instrument av glas som används för att sprida ut en lösning över en agar-yta Vortex-apparat: En apparat som används för att blanda och jämnt fördela innehållet i ett
2
Bakterieodling: En förökning av bakterier som erhållits genom odling på eller i ett substrat Renkultur: En term inom mikrobiologin som avser en population av bakterier som kommer
från en enda cell
Blandkultur: En term inom mikrobiologin som avser en bakterieodling där en blandning av
flera olika arter av bakterier tillväxt
Detektering: Avser en metod för upptäckt och påvisning av eftersökt bakterie Patogena: Sjukdomsorsakande
Gastrointestinala symptom: Sjukdomssymptom orsakade av inflammation i mage och tarm
och som orsakar diarré, illamående och kräkningar
Vattenaktivitet (aw): Ett mått på tillgängligt vatten i exempelvis ett livsmedel, kan användas
för att bedöma risken för bakterietillväxt
Sepsis: Blodförgiftning
Substrat: Ett underlag som mikroorganismer kan tillväxa på Tillväxtmedium: En substans för tillväxt av mikroorganismer
Agarplatta: En petriskål innehållande ett tillväxtmedium som avses för odling av
mikroorganismer
Suspension: En heterogen blandning av fasta partiklar och en vätska där partiklarna går att
urskilja
Lösning: En heterogen blandning av flera ämnen där partiklarna ej går att urskilja Anrikning: En ökning av koncentrationen av ett ämne/bakterier
Homogenisering: Finfördelning