Vi har identifierat att det i samhälle och i teori förekommer ett behov av information om monetär hantering. Däremot går det att ifrågasätta om mer information än vad de finansiella rapporterna ger idag är av intresse för intressenten. Både Månsson (2011) och Holm (2011)
30
uttrycker att det förekommer ett bristande intresse för just den finansiella redovisningen och bristande analytiska kunskaper för att förstå densamma bland exempelvis medlemmar och styrelser. Möjligen beläggs också detta med senare tidens artiklar i dagspressen gällande svårigheter i att få medlemmar i bostadsrättsföreningar engagerade (Livijn, 2011). Det betyder att mer förtroende läggs vid en bra och kunnig förvaltare och revisor som har bra monetär kontroll genom att använda lämpliga likviditetsbudgetar och underhållningsplaner (Holm, 2011). De i sin tur bör ha kunskap nog att kunna analytiskt granska de finansiella rapporterna och förvaltningen samt ha monetär kontroll utan att skilja monetära konton och resultatkonton åt i de finansiella rapporterna. Med den anledningen förefaller det troligt att inte var några problem att hantera betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering i
bostadsrättsföreningen. Däremot sköts troligen inte kontrollen via resultat och
balansräkningen och delas därför inte med andra intressenter. Detta har också speglats i regelverkets utveckling de senaste tio till femton åren enligt Månson (2011) och Holm (2011).
Utvecklingen har sänkt kraven för indispositiva regler. Som exempelvis förekommer inte längre något krav på att redovisa kassaflödesanalys även om en förenings syfte som organisation är helt utan resultatintresse och det är det alternativet som IAS 7 och Kommersiell redovisning erbjuder för att redovisa monetära effekter.
Intressenternas bristande intresse för information motsätts i tidskriften balans. I debatt i tidskriften efterfrågas ett specifikt regelverk för bostadsrättsföreningar av Davidsson och Götenhed (2010). De hävdar att nuvarande regelverk inte gynnar intressenterna av bostadsrättsföreningars redovisning och att utvecklingen mot K-reglerna minimerar
redovisningskraven. Innebörden blir att mer ansvar ges till intressenten för att analysera och tolka monetära effekter från resultateffekter i den Kommersiella redovisningen22. Davidsson och Götenhed (2010) argumenterar för att det finns ett allmänintresse för ett anpassat
regelverk, vilket tyder på att intresset för mer branschspecifik information är av betydelse.
KRFA för HSB Brf Sjuan är utformat för att bistå med betalningskontroll, budgetkontroll och underlätta monetär hantering med en metod som inte kräver vidare analytisk granskning för att förstå: Man läser från vänster vad bokföringstransaktionen gäller och vidare mot höger för
22 En utredning av effekten av införandet av K-reglerna för intressenters informationsbehov lämnas till vidare forskning.
31
att utläsa vilka belopp som är attesterade och som har betalats in eller ut, se Tabell 1 – KRFA.
I Kommersiell redovisning redovisas, om den redovisas alls, monetär information i en
kassaflödesanalys genom bestämda summerade poster. I KRFA är kassaflödet alltid redovisat i kolumn (F) för varje bokföringstransaktion. Vilket innebär att rekommendationerna i IAS 7 om användandet av direkt metod för utformningen av kassaflödesinformation uppfylls.
Ytterligare betyder användande av KRFA att mer information om kassaflöden visas vilket och ökar förklaringsgraden som efterfrågats av SFF som kritiserat den kommersiella
redovisningens kassaflödesanalys.
Skillnad mellan hur KRFA och KRFF bemöter intressenters intressen för betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering förekommer även om redovisningsmetoden är Kameral redovisning. Att KRFF ger precis samma information som kommersiell bokföring (Monsen, 2002) och också har ett integrerar monetärt flöde och en attestfunktion. Detta innebär inte nödvändigtvis att metoden är bättre än Kommersiell redovisning för att uppnå intresseters intresse för information. Då bokföringstransaktioner redovisas som balansposter för att
efterlikna Kommersiell redovisning försvåras tolkningen av egentliga betalningar och attester, således kräver KRFF lika mycket analytisk tolkning av monetära flöden och faktiska
betalningar som Kommersiell redovisning. Däremot öppnar användandet av enkel bokföring och dess flexibilitet i Kameral redovisning möjlighet att i KRFF inte enbart redovisa
resultateffekt utan också monetär effekt enligt Walb (1926). Detta yttrar sig genom
möjligheten att benämna bokföringstransaktioner med lämplig förklaring och dela upp belopp på flera rader. Se exempelvis i Tabell 2 – KRFF Sektion I där både den monetära effekten och resultateffekten skrivs ut och redovisas.
Att Kameral redovisning ger mer informativa rapporter enligt Monsen (2010) förefaller vara fallet med hänsyn till att monetär information är integrerat i Kameralkontot för både KRFA och KRFF. Om däremot intressenten som tar del av den finansiella rapporten inte har någon kunskap för att kunna analysera och tolka densamma spelar det ingen roll vad föreningen har för uppställning på sin årsredovisning och således förefaller enkelheten med KRFA vara en fördel. Kameral redovisning uppfyller inte bokföringsnämndes krav på att visa resultat och balansräkning på ett visst sätt och kan således inte ersätta Kommersiell redovisning. Däremot bidrar effekten av att endast redovisa posters monetära effekt på kameralkontot med
32
information som en kassaflödesanalys inte bidrar med. Betalningskontroll genom attester, budgethantering genom möjligheten till olika beskrivningar, monetär hantering genom att kassalikviden alltid redovisas i raden längst ner och i kolumn (F), vilka poster som är monetärt drivande och vad som ska betalas in och ut. Med andra ord visar KRFA hur varje bokföringstransaktion har betalats, vad som är kvar och betala samt om beloppet är godkänt och attesterat. Dessutom bidrar dess enkelhet i design med att den är tydlig och lätt att tolka.
Detta öppnar för möjligheten för bostadsrättsföreningen att använda KRFA som ett substitut till kassaflödesanalys både löpande under året och i årsredovisningen.
Det går också att ifrågasätta huruvida efterfrågan på branschspecifik information för bostadsrättsföreningar skulle vara monetär information. Holm (2011) menar att alla
organisationer är intresserade av monetär kontroll. Därför kan Kameral redovisning med dess integrerade monetära fokus vara en föredel att använda i alla typer av organisationer. Frågan kan också ställas omvänt: Varför ha en resultaträkning om verksamhetens syfte inte är att generera resultat? Ett svar kan vara att det är reglerat enligt lag och att bostadsrättsföreningars verksamhet, enligt Holm (2011), har stora likheter med kommersiella fastighetsförvaltningar.
Bostadsrättsföreningen HSB Brf Sjuan kan därför ha nytta av att kunna fördela kostnader över flera år för att bidra till att fatta ekonomiska beslut, som att höja hyran för att finansiera
underhåll i framtiden för andra medlemmar. Det innebär däremot inte att det behovet inte går att tillgodose med en utvecklad Kameral redovisning enligt Kameralistisk metod men detta lämnas till vidare forskning.
Slutsats
Den här uppsatsens syfte var att undersöka om den i Sverige bortglömda metoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa rapporter, för HSB Brf Sjuan i Uppsala. Detta har gjorts genom att utveckla redovisningen till Kameral redovisning. Informationsbehovet som identifierats hos föreningens intressenter kan sammanfattas med monetär information.
KRFA beskriver endast de monetära flödena samt använder endast monetära konton. Således förekommer inget vidare behov av att analytiska granska transaktioner och poster för att
33
kunna tolka dess monetära effekter. Fokus är således, kontanthantering, budgetkontroll och betalningskontroll. Då regelverket idag kräver resultat och balansräkning förefaller KRFA vara ett bra komplement till dessa rapporter då den är mer informativ och mer flexibelt visar likviditet, betalnings situation och kontroll än en kassaflödesanalys.
För HSB Brf Sjuan förefaller det förekomma en viss föredel med att använda KRFF istället för Kommersiell redovisning. KRFF möjliggör en samlad bild av all information där alla värden i bolaget är integrerade i samma tabell, där resultatinformation kompletteras med monetär information. Det som däremot hindrar denna användning är regelverk och bokföringsnämndens allmänna råd. Att använda KRFF som komplement till en
resultaträkning och en balansräkning förefaller också vara onödigt med hänsyn till att syftet med KRFF är att ge samma information som Kommersiell redovisning. Enligt regelverk förekommer inget hinder att använda KRFF för den löpande bokföringen men blandningen av monetära konton och resultatkonton gör att vi inte ser någon fördel med hänsyn till ökad monetär kontroll i jämförelse med att bara använda dubbel bokföring.