Coacherna tyckte att en långtidsarbetslös behövde ha viljan till att få ett jobb, för att överhuvudtaget ha möjlighet att få ett jobb. Anna och Asta jobbade direkt med de långtidsarbetslösas inställning, medan de övriga fokuserade på ett CV och/eller praktik. Lisa var en av dem som betonade väldigt starkt att först och främst ska den arbetssökande ha ett bra CV.
Alla coacherna svarade på frågan hur det egentligen hade gått för de långtidsarbetslösa som hade blivit coachade hos just dem. Men svaren varierade kraftigt. Kalle och Maria hade ingen klar uppfattning hur det egentligen går för dem som de coachar. Kajsa refererade till en affisch där det stod hur många som fick jobb efter praktik. Tina sa att hon hade jobbat för kort tid för att ha någon uppfattning om hur många som kom ut i arbetslivet. Lisa visste däremot att en femtedel kom ut i arbetslivet. Anna och Asta visste att de allra flesta som de coachade kom ut i arbetslivet. Det vi tycker oss se av detta är att de coacher som starkt propagerar för praktik och ett starkt CV oftast inte vet hur det har gått för dem de coachar, medan Anna och Asta som fokuserade mer på individen som ett subjekt, visste att de hade faktiskt lyckats få ut de allra flesta på arbetsmarknaden. De kunde säga hur det hade gått för dem de coachar och dessutom visste de att det hade gått bra för dem. Här kan vi se att Astas och Annas klienter förmodligen känner en hög grad av mening. Att Asta och Anna verkligen vet hur det har gått för dem de coachar visar på detta. Likaså speglar Annas citat detta: ”Dom kommer alltid tillbaka… även dem vi har haft för flera år sedan kommer och nu har vi fått barn… jaa… det är jättekul… och man träffar dom på stan och så.”
Detta visar även att Anna har byggt upp en god relation till den sökande. Konstruktivistisk vägledningsmodell förespråkar att man just bygger upp en god relation till klienten (Peavy 2000).
35
Anna och Astas arbetssätt visar på hur de använder sig av empowerment och av konstruktivistisk vägledning i högre grad än de övriga coacherna.
7 Diskussion
Sedan vi inledde detta arbete har vi fått en ökad förståelse och insikt i att det mest avgörande för ett lyckat jobbsökningsprojekt är två faktorer: Den arbetssökandes inställning till sina möjligheter och coachers insikt i varför människor hamnar i långtidsarbetslöshet.
Karin Tenelius skriver i sin bok Arbetsmarknadscoachning (2007) att det inte spelar någon roll hur många åtgärder som sätts in för att få människor i arbete. De flesta som jobbar med långtidsarbetslösa missar nämligen den uppenbara sanningen att det handlar om inställningen till att hitta ett arbete. Vi fann att de coacher som vi intervjuade inte hade tänkt så mycket på detta problem. Att det inte spelar någon roll hur många insatser och hur mycket tid du ger en långtidsarbetslös om inte personen själv förstår hur deras inställning till arbete spelar en stor roll. Detta är något som vi tog upp i uppsatsens bakgrund.
Genom detta arbete har vi funnit att många coacher fokuserar på praktiska lösningar istället för att jobba med den långtidsarbetslösas inställning. Alla de intervjuade påpekade hur viktigt det var med den långtidsarbetslösas inställning till jobb, med endast två jobbade aktivt med att förändra individens inställning. De coacher som jobbade mer med inställningen hos de långtidsarbetslösa visste också att deras coachningsinsatser hade lett till att de allra flesta hade kommit ut på arbetsmarknaden. Anna och Asta hade löpande kontakt med många av sina klienter trots avslutad insats.
Här kan vi alltså tydligt se att en grupp coacher fokuserade på sakfrågorna medan den andra gruppen fokuserade på de långtidsarbetslösas inställning. Hur kommer det sig då att alla är överens om att det viktigaste är att ha rätt inställning till jobb, men att få jobbar med just den saken? Vi tror helt enkelt att kunskapen inte är tillräcklig hos coacherna. Vi upplevde även att en del av coacherna inte hade tillräcklig utbildning och inte heller en adekvat bakgrund. Coachning är en relativ ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden och därför upplever vi att det inte finns tillräckligt med forskning inom området.
36
Vårt resultat pekar på att alla utom två av coacherna fokuserade väldigt mycket på CV och praktik. Vi tycker att dessa områden också är viktiga, men att de måste kombineras med att coachen även jobbar med den arbetssökandes inställning.
Om klienten är tveksam till om det går att få ett jobb, kommer de inte att få ett jobb (Tenelius 2007). Detta tror vi stämmer ganska väl.
Vi tycker att det borde utföras mer forskning på området, både med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metod, för att ta reda på vilka metoder som faktiskt fungerar när det gäller att få ut långtidsarbetslösa i jobb. Dessutom så tycker vi att de olika coachningsföretagen borde ha mer uppföljning av deltagarna. Vilka får jobb? Vilka insatser leder till jobb? Vilka insatser leder inte till jobb? Det som vi har fått fram beskriver sju coachers arbetssätt kring långtidsarbetslösa.
När vi tolkar våra egna forskningsresultat kan vi se att coacher som jobbar med långtidsarbetslösa borde fokusera mer på inställning, insikt och motivation. Frågan är vad coacher anser vara ett framgångsrikt arbetsätt med långtidsarbetslösa. Vi anser även att coacherna ska ha ett förhållningssätt som gynnar coachningen i positiv riktning.
Den grundläggande synen i just humanistisk personlighetsteori är att coachen ska ha en positiv inställning och ett empatiskt förhållningssätt. Detta är en förutsättning för att en förändringsprocess ska sätta igång hos klienten (Karlsson 2007). Det empatiska förhållningssättet var högst varierande hos coacherna.
Vi tycker att en praktikplats inte alltid ger det önskade resultatet eftersom den långtidsarbetslöse måste se meningen med att gå ut i praktik.
Det vi kan se i resultatet var att alla coacherna använde sig av ungefär samma arbetsmetoder men lade olika fokus på de olika metoderna. Alla gjorde de en kartläggning för att klargöra situationen, vidga perspektiv, sätta upp mål och slutligen göra en handlingsplan. Överlag så kan vi se att det behövs mer forskning kring arbetsmetoder som är mer inriktade på långtidsarbetslöshet. Mer forskning skulle gagna de långtidsarbetslösa och samhället i stort.
Källförteckning
Litteratur:
Berg, I K & De Jong, P (2003). Att bygga lösningar . En lösningsfokuserad
samtalsmodell. Stockholm: Mareld
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Dalen, Monica. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB
Engquist, Anders. (2007). Konsten att samtala. Stockholm: Norstedts förlags grupp AB
Holm- Ivarsson, Barbro, Ortiz, Liria, Wirbing, Peter. (2009). MI-motiverande samtal. Stockholm: Gothia Förlag
Karlsson, Lars. (2001). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning AB
Lester, David. (1996). Personlighetsteorier. Lund: Studentlitteratur
Söderström, Britt. (2005). Fokusera – en resa mot självinsikt och tydlig målbild. Stockholm: Trinom förlag AB
Tenelius, Karin. (2007). Arbetsmarknadscoachning . Finland: Tuff ledarskapsträning AB
Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Vance, Peavy R. (2000). Konstruktivistisk vägledning, teori och metod. Stockholm: Trinom förlag AB.
Internet adresser:
Arbetsförmedlingen1:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.100fcc1a122d1357f4d80004133/jobbc oach.pdf
Arbetsförmedlingen 2: http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/( hämtad den 15 november 2010). Arbetsförmedlingen 3: www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2010-2-26-Externa- jobbcoacher-ger-stod-till-arbetssokande-i-enlighet-med-avtal.html. 2010-2-26. (hämtat den 15 november 2010). Arbetsförmedlingen 4: www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/6-18- 2010-Arbetsformedlingens-jobbcoacher-far-fortsatt-fortroende.html (hämtad 15 november 2010). Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Coachning
Artiklar:
Artikel från Dagens nyheter Få vill anställa en långtidsarbetslös 9 september 2010
Uppsatser:
Solyom, Annica. (2008). Långtidssjukskriven och arbetslös Malmö University Electronic Publishing
Domicelj, Jerry, Georgia Parkosidou. (2010). Långtidssjukskriven ur ett sociologiskt
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Presentation av oss själva och syftet med vårt arbete.
2. Informera intervjupersonen om våra etiska förhållningssätt och att hon/han när som helst kan avbryta intervjun.
3. Låt intervjupersonen presentera sig själv, och vad de jobbar med. 4. Hur arbetar ni med en som är långtidsarbetslös?
5.a Beskriv ett typiskt arbetsätt? 5.b Använder ni någon metod? 6. Vad är det som leder till ett arbete?
7. Vad är det som gör att vissa lyckas och vissa inte? 8. Beskriv ett lyckat fall?