Habitus är det begrepp som förklarar vad vi har införlivat i oss vad gäller normer, värderingar och synsätt på omvärlden. Respondenterna berättar att deras uppväxt på landet har bidragit till att välja den här typen av yrkesutbildning på så vis att de är vana vid att använda händerna och att hjälpa till. Vi uppfattar att respondenterna har deltagit i olika praktiska sysslor i hemmet som har anknytning till yrket, som att måla eller snickra. Respondenternas familjer framstår som benägna att lösa mindre renoveringar och praktiska göromål själva. Vi menar att det är införlivat i respondenternas habitus att hitta lösningar på praktiska problem själva. Ett annat sätt att lösa olika göromål i hemmet skulle kunna vara att ringa en hantverkare eller städfirma och alltså inte ha det införlivat i sitt habitus att ordna praktiska bestyr själv eller med familjens hjälp.
En del av en individs habitus är det kulturella kapitalet som, enligt Broadys tolkning av Bourdieu, består av individens smak för konsumtion, vad individen uppskattar att göra på sin fritid samt utbildning. Respondenternas föräldrar har i vissa fall yrken som kräver högskoleutbildning och i andra fall inte. Deras kulturella kapital har således ingen gemensam nämnare.
Respondenterna befinner sig under utbildningen på bygg- och anläggningsfältet. Det är ett fält där de sociala agenterna är elever, lärare och handledare på praktiken. Institutionerna på detta fält är Skolverket, gymnasieskolan, fackförbund och så vidare. De symboliska kapital som har betydelse för respondenterna är kulturellt i form av utbildning och förståelse för den kultur som finns inom byggbranschen. Vi hör att respondenterna talar om en viss jargong och ett sätt att vara på framförallt praktikplatserna. Vidare har det sociala kapitalet, som består av en individs vänner och nätverk, betydelse. Ett nätverk som respondenterna är beroende av är praktikplatserna och handledarna där. Praktikplatsen blir på så vis en viktig del i respondenternas fortsatta karriär. Utan det sociala kapital som praktikplatsen utgör blir det svårt för respondenterna att fullfölja sina lärlingstimmar och på så vis bli fullbetald inom yrket och få tillgång till ett ekonomiskt kapital.
6.5 Sammanfattning
Respondenterna uppger att det är viktigt att ha möjlighet att få ett arbete efter avslutad gymnasieutbildning. Vidare säger de sig vara inställda på att välja en utbildning som var praktisk. Detta har bidragit till att de valde programmet från första början och har inneburit att de kompromissat med andra idéer om en karriär. De berättar att de haft förebilder som uppmuntrat dem till att arbeta praktiskt vilket har varit betydelsefullt för deras självbild på så vis att de kan se sig själva i yrkesrollen. Respondenterna vill inte påvisa att de skulle vara annorlunda i förhållande till sina manliga klasskamrater på utbildningen. Dock framgår det i deras berättelser att de ändå alltid måste förhålla sig till att de är kvinnor. I respondenternas habitus ingår att ta tag i praktiska göromål och lösa sådana uppgifter själva. De symboliska kapital som är viktiga för respondenterna är det kulturella i form av en förståelse för den kultur och jargong som finns inom branschfältet. Det sociala kapitalet blir viktigt då respondenterna nyter kontakter på praktiken som sedan kan leda till jobb och en fortsatt karriär inom yrket.
7 Diskussion
Kapitlet inleds med resultatdiskusson där vi diskuterar resultaten från den här studien gentemot tidigare forskning. Därefter följer teoridiskussion där vi förklarar hur vi har använt de teoretiska begreppen i förhållande till vårt empiriska material. Därefter följer metoddiskussion där vi resonerar om vad som påverkat våra resultat. Kapitlet avslutas med avslutande reflektioner där vi tar upp funderingar som har väckts under arbetets gång.
7.1 Resultatdiskussion
Respondenterna säger sig vara inriktade på att efter avslutad utbildning komma ut i arbetslivet med en gång. De har ingen avsikt att studera vidare för tillfället och det har varit en drivkraft i valet av utbildning att kunna gå direkt ut i arbetslivet. Ericksen och Palladino Schultheiss (2009) menar att många kvinnor inte är intresserade av högre studier men väl av en hållbar karriär. Litteraturstudien visar att det kan vara ett bra val ur ekonomisk synvinkel för kvinnor men det är inte i huvudsak det som motiverar våra respondenter att göra karriär inom branschen. Snarare ser vi att det är kopplat till att de är aktiva, rastlösa och gärna vill röra sig fysiskt.
Respondenterna säger sig inte ha upplevt någon negativ särbehandling, mer än i enstaka fall. De menar att betydelsen av att tillhöra en minoritet på programmet inte har märkts under utbildningen varken i skolan eller på praktiken. Att tillhöra en minoritetsgrupp och betydelsen av detta diskuteras av Mastekaasa och Smeby (2008), de för fram resonemang av bland annat Blalock i sin artikel. Blalock har en teori om att en minoritetsgrupp inte utgör ett hot så länge den är tillräckligt liten. Vi förstår det som att respondenterna på så vis bekräftar Blalocks resonemang om att de som minoritetsgrupp inte utgör något hot för den andra gruppen, männen, på utbildningen. Vidare fann vi att respondenterna visar exempel på att vara införlivade med att upprätthålla den rådande kulturen inom branschen. Vid
intervjuerna berättade de om händelser där de stått tillbaka trots att de inte känt sig bekväma, eller rätt behandlade på praktikplatsen. Respondenterna uttrycker åsikter som kan tolkas som att de inte behöver anpassa sig. Dock kan vi i resultatet se att det gör de. De tar till exempel upp att det fanns tillfällen när de känt sig illa behandlade eller fått kränkande kommentarer men ingen av dem gick då vidare med detta till någon ansvarig på skolan. Gale (1994) visar med sin studie att kvinnor inom byggbranschen och dess utbildningar medverkar till att reproducera en mansdominerad kultur och undviker att beröra områden som känns obehagliga. Gales artikel är från 1994 och visar att det då fanns 6,7 % kvinnor i byggbranschen i Storbritannien, mycket tyder på att den ändå är aktuell. Fackförbundet Byggnads har en kampanj, Stoppa machokulturen, som startat under våren 2015 där de presenterar fakta om andelen kvinnor i byggbranschen och den är fortsatt låg, endast 8 % här i Sverige. Gale (1994) för ett resonemang om att ett sätt att komma åt attityder och förhållningssätt inom byggbranschen är att det arbetas med detta på utbildningarna. Vi funderar på om det är möjligt först när de kvinnliga eleverna återvänder till bygg- och anläggningsprogrammet som yrkeslärare. De tar då med sig sina erfarenheter av att vara yrkesverksamma samt kvinnor in på utbildningen och skulle kunna fungera som förebilder för eleverna. Vi ser dock inte att det räcker att vara kvinna då kvinnor också reproducerar normer om manlighet. Ett aktivt arbete med förståelse för normer och genus är det som kan bidra till förändring i den riktningen att fler kvinnor stannar kvar på programmet.
7.2 Teoridiskussion
Studiens syfte är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet samt hur de uppfattar sig själva och sin karriär. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av olika teoretiska perspektiv.
Genus och normer använder vi för att förstå hur respondenterna förhåller sig till att vara kvinna på en mansdominerad utbildning. Vi förstår av respondenternas berättelser att de på många vis uppfattar sig själva som den andre och måste förhålla sig till att det finns förväntningar på hur de ska vara och uppföra sig. Frågan om respondenternas kroppar ska klara av arbetet är till exempel ständigt närvarande. Vi funderar över om vi borde ha tagit
en tydligare utgångspunkt i intersektionell förståelse av normer. Genus är alltså inte den enda faktorn att ta hänsyn till för att skapa skillnad, se under teori, 3.1.1. Trots detta har vi valt att lyfta ut genus då det är det som är mest framträdande för de elever vars upplevelse av programmet som vi vill förstå. Vi har inte ställt frågor om deras etnicitet eller sexualitet. Vårt empiriska material ger oss till viss del ändå svar på frågor kring detta. En hudfärg syns utanpå, ett svar om vem en individ helst umgås med kan avslöja en heterosexuell identitet om svaret är ”min pojkvän”. Ett namn eller en dialekt kan säga oss om personen kommer från norden och när vi möter en person för intervju ser vi ju också om det finns eller saknas en synlig funktionsnedsättning. Att vi trots allt inte behandlar området mer djupgående beror på arbetets omfattning. Vi menar att vi i så fall hade behövt mer tid för att utveckla detta.
Med hjälp av teorin om habitus kan vi se hur respondenterna kan identifiera sig med denna typ av yrke. Förståelsen för fältet och de olika kapitalformerna används för att analysera betydelsen av att ha fått en praktikplats och att slutföra utbildningen.
Genom teorin om begränsning och kompromiss förstår vi respondenternas syn på sin karriär. Det har varit viktigt för respondenterna att ha föräldrarnas godkännande inför sitt karriärval.
Med SCCT förklarar vi hur tron på den egna förmågan spelar in för karriärvalet samt hur den utvecklas under utbildningen. SCCT använder vi också för att förklara hur respondenterna från början kom att intressera sig för yrkesområdet, genom att vara med föräldrarna under uppväxten och då fått prova att arbeta praktiskt.
Vi kan i efterhand se att vi kunde ha använt Careership teorin av Hodkinson och Sparkes (1997) för att analysera det empiriska materialet. Det är en teori som fokuserar just på unga människors beslutsfattande utifrån deras handlingshorisont och som utgår från Bourdieus teori om habitus.
7.3 Metoddiskussion
Den metod vi valt för vår studie, kvalitativ, syftar till att få en fördjupad förståelse för hur respondenterna upplevt sin studietid sin karriär och sig själva (Larsen, 2009, 23, 27). Vi
valde att begränsa vår studie till att gälla ett län på grund av att vi ville träffa respondenterna personligen och undvika telefonintervjuer. Det valda länet har företrädelsevis små och medelstora städer, och saknar en storstadsregion. Det är högst troligt att det kan ha påverkat vårt resultat på så vis att respondenterna talar om sin uppväxt på landet eller i mindre samhällen. Den av respondenterna som avslutade utbildningen 2011 tillhör inte samma län utan har studerat i en storstad. Larsen (2009, 27) menar att en nackdel vid kvalitativ metod kan vara att respondenten inte svarar helt sanningsenligt eftersom den som intervjuar genom sin närvaro också påverkar. Respondenten kan till exempel vilja framstå på ett visst sätt inför intervjuaren. Med det i åtanke kunde vi ha gjort telefonintervjuer med samtliga respondenter men hade då inte kunnat förmedla det helhetsintryck som vi fick genom det personliga mötet av respondenterna.
Vi valde också att intervjua en kvinna som avbröt programmet under sitt andra år. Detta för att vi ville nyansera bilden av de kvinnor som väljer att gå på bygg- och anläggningsprogrammet. Det fanns många likheter i respondenternas berättelser, bytaren hade precis som övriga respondenter trivts bra på programmet men hon valde ändå att byta program. Bytaren har tillfört en förståelse för att hon på många vis tänkt och resonerat som de studenter som gått kvar på programmet. Vi ser genom detta att frågan är komplex, det finns inget entydigt svar på varför någon stannar eller hoppar av bygg- och anläggningsprogrammet.
Vi har i vår studie fört fram synpunkter på att det finns ett slags särskiljande av de kvinnliga eleverna på programmet. Ett vi och ett dom. Det blir på så vis paradoxalt att vi genom att göra den här studien också urskiljer de kvinnliga eleverna och därför ägnar oss åt en skiljandeskapande praktik. Vi kan dock inte se att vi kunde ha gjort på något annat sätt för att belysa frågan om hur de kvinnor som stannar kvar på programmet upplever sin studietid och hur de ser på sig själva och sin karriär.
7.4 Avslutande reflektioner
Syftet med den här studien är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva. Studiens titel Varför stannar de kvar? utgår från att det på många vis är lättare att följa strömmen än att gå mot den, vilket vi ser då många kvinnor som påbörjar programmet väljer att sluta, se metodkapitlet 4.1.2. Att undersöka varför respondenterna stannar kvar var vår avsikt, men frågan om varför andra kvinnliga elever lämnar har också, ständigt, gjort sig påmind. Respondenterna säger om de som lämnar att de inte haft rätt handlag, att de trott att det var en lätt utbildning och att de inte passade in för att de hade en annan social bakgrund. En av dem menade till exempel att en klasskompis som lämnat utbildningen skilde ut sig genom att hon var ”en stadstjej”. Så varför stannar de kvar? Vi menar att vår analys visar att det är för att det är viktigt för dem att få ett arbete direkt efter utbildningen, men också för att de kan se sig själva i bygg- och anläggningsbranschen. De har hittat ett sätt att förhålla sig till den kultur som de möter på praktikplatser och i skolan. Och de trivs med den. I viss mån känner de kanske igen sig från att de varit med föräldrar i sammanhang som påminner om byggbranschen. Vi funderar också på hur representativ bytaren som vi intervjuade, är. Det framkom att hon lämnade programmet för ett högskoleförberedande program när hon inte kunde identifiera sig med yrkesrollen trots att hon trivdes på utbildningen. Med andra ord har självbilden och hur den stämmer överens med yrkesrollen betydelse.
Referenslista
Arevik, Niklas. 2012. Könsbrytande val ger ofta sämre resultat. Lärarnas tidning. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/06/07/konsbrytande-val-ger-ofta-
samre-resultat (Hämtad 2015-03-18).
Blåställ. Nationalencyklopedin http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blåställ
(Hämtad 2015-04-08).
Bourdieu, Pierre. 1995. Praktiskt förnuft- bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.
Bourdieu, Pierre. 2013. ”Symbolic capital and social classes”, Journal of Calssical Sociology, vol.13,(2) 292-302.
http://jcs.sagepub.com.proxy.mah.se/content/13/2/292.full.pdf (Hämtad 2015-05-24).
Broady, Donald (1989). Kapital, habitus, fält: några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus
sociologi. Stockholm: UHÄ
Bromseth, Janne. 2010. Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till queer pedagogik. I Bromseth, Jane och Darje, Frida (red). Normkritisk
pedagogik- Makt lärande och strategier i förändring. 27-55. Uppsala:
Universitetstryckeriet.
Byggnads, fackförbund. 2015. Hårda fakta.
http://stoppamachokulturen.nu/harda-fakta/ (Hämtad 2015- 05-16).
Byggvästen. 2015. Nr1.
http://www.byggnads.se/Global/Regioner/Väst/Byggvästen/Byggvästen%202015_1.pdf
Ericksen, Julia. A. & Schultheiss Palladino, Donna. E. 2009. "Women pursuing careers in
trades and construction", Journal of career development, vol. 36, no. 1, pp. 68-89.
http://jcd.sagepub.com.proxy.mah.se/content/36/1/68.full.pdf+html (Hämtad 2015-03-11). Gale, Andrew. W. 1994. "Women in Non-traditional Occupations", Women in
Management Review, vol. 9, no. 2, pp. 3-14.
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/213130209?accountid=12249 (Hämtad
2105-04-23).
Gottfredson, Linda. 1996. Gottfredson’s theory of circumscription and compromise. I Duane Brown & Linda Brooks (red.) Choice and development.179-232. 3.uppl. San Fransisco: Jossey-Bass Inc., Publishers.
Gottfredson, Linda. 2002. Gottfredson’s theory of circumscription, compromise and self - creation. I Duane Brown (red.) Choice and development. 85-148. 4.uppl. San Fransisco: Jossey-Bass.
Hedlin, Maria. 2010. Lilla genushäftet 2.0. Linnéuniversitetet.
http://lnu.se/polopoly_fs/1.42661!Lilla%20genushäftet%202.0%20pdf.pdf (Hämtad 2015-
03-18).
Hedlin, Maria. & Åberg Magnus. 2013. Vara med i gänget- yrkessocialisation och genus i
två gymnasieprogram. Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering.
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-23-Vara-med-i-ganget.pdf (Hämtad 2015-
04-22).
Hirdman, Yvonne. 2006. Det tänkande hjärtat- boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront.
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education. Vol. 18, No. 1 (1997), pp. 29-
44. http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/1393076?pq-
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups
Lent, Robert. W. Brown, Steven. D. & Hacket, Gail. 2002. Social cognitive career theory. I Duane Brown (red.) Choice and development. 255-311. 4.uppl. San Fransisco: Jossey-Bass.
Lethonen, Jukka. 2010. Gender, class, and post-compulsory educational choices of non-
heterosexual youth. European Educational Research Journal, 9(2), 177–191
http://eer.sagepub.com/content/9/2/177.full.pdf (Hämtad 2015-04-24).
Mastekaasa, Arne. & Smeby, Jens-Christian. 2008. "Educational Choice and Persistence in
Male- and Female-Dominated Fields", Higher Education, vol. 55, no. 2, pp. 189-202.
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/29735174?pqorigsite=summon&seq=1#page_sca
n_tab_contents (Hämtad 2015-04-24).
O'Donnell, Amy. 2008, "Gendered choices: Young women's perspectives on non‐
traditional training and careers in Northumberland", Education &Training, vol. 50, no. 6,
pp. 474-488.
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/237076734/fulltextPDF/F658E0DB2218
4E5EPQ/1?accountid=12249 (Hämtad 2015-03-11).
Programstruktur. Skolverket, http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal (Hämtad
2105-05-19).
Rosén, Maria (2010) Likabehandlingslagstiftning och normkritisk potential- möjligheter och begränsningar. I Janne Bromseth & Frida Darj (red.). Normkritisk pedagogik - makt,
lärande och strategier för förändring. 55-84. Uppsala: Skrifter från Centrum för
genusvetenskap.
Skolverket, 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575 (Hämtad 2015-04- 16).
Skolverket, 2011. Gymnasieelevers byte av program och skolor.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2628.pdf%3Fk%3D2628 (Hämtad 2015-04-
16).
Skolverket, 2013. Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2012/13.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2982.pdf%3Fk%3D2982 (Hämtad 2015-03-
18).
Skolverket, 2015. SiRiS. Kvalitet och resultat i skolan.
http://siris.skolverket.se/siris/ris.elever_gy.rapport_lgy11. (Hämtad 2015-05-22).
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. (Hämtad
Bilaga 1
Intervjuguide
Valet
• Vilken inriktning går du?
• Varför valde du just Bygg och anläggningsprogrammet? • Fanns det någon vuxen som påverkade dig i ditt gymnasieval? • Hur ser du på ditt val i förhållande till dina kompisars val?
• Talade du någon gång med en studie och yrkesvägledare om ditt val? I så fall, hur upplevde du det samtalet?
• Har du några förebilder inom området? • Har du andra förebilder?
• Var valet lätt/svårt för dig?
• Hade du andra program du valde mellan?
• Hade du gjort samma val idag om du fått välja om?
• Varför blev det den här inriktningen, fanns det något annat alternativ? • Hur låg du till betygsmässigt i 9:an?
Skoltiden
• Hur har du upplevt din gymnasietid? • Hur har du upplevt klimatet i klassen?
• Vilken betydelse har det haft för dig att det finns fler pojkar än flickor i din klass? • Klasskamrater?
• Stöd från lärare?
• Har du märkt av någon särskilt manlig jargong på skolan eller på dina praktikplantser?
• Har du på något sätt behövt anpassa eller förändra något hos dig själv för att passa in på programmet / i yrket?
• Vad är det bästa med att gå bygg- och anläggningsprogrammet enligt dig? • Vad är mindre bra?
• Har du någon gång funderat på att hoppa av? I så fall, vad fick dig att stanna kvar. • Innebär det någon särskild fördel eller nackdel för dig att vara tjej i en
mansdominerad bransch?
• Hur ligger du till betygsmässigt nu?
Självbild
• Vad drömde du om att arbeta som liten?
• Om du valt bort något på vägen, vad berodde det på? • Vad arbetar dina föräldrar med?
• Har du syskon, vad har de gått för program? • Kan du beskriva dig själv, hur är du som person?
• Hur tror du att andra ser på dig? Och/eller på ditt utbildningsval? • Känner du att du kan vara den du vill vara?
• Varför tror du själv att du gjorde ett lite otraditionellt val?