Varför stannar de kvar? - Kvinnliga elever på bygg- och anläggningsprogrammet

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Examensarbete

Varför stannar de kvar?

- Kvinnliga elever på bygg- och anläggningsprogrammet

Why do they carry on?

-Female students in the vocational education program in building

and construction

Susanne Eklund

Karina Toftén

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2015-06-04

Examinator: Niklas Gustafson

Sammanfattning

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt i förhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sin utbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad som trots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva. De frågeställningar som vi besvarar är följande: Vad menar respondenterna har på verkat deras karriärval samt hur har respondenterna upplevt sin studietid och hur ser de på sig själva i förhållande till sitt yrkesval och sin framtida karriär? Vi har använt oss av teorierna om Circumscription and compromise, Social cognitive career theory, samt kapital, fält och habitus. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material med hjälp av begreppet genus. Studiens resultat visar att en stark drivkraft för kvinnornas val av program är att utbildningen med stor sannolikhet leder fram till ett arbete. Kvinnorna upplever inte att de behöver ändra något hos sig själva för att anpassa sig till programmet eller i yrkeslivet. Det framkom dock att de trots allt gör det och att det krävs en god social förmåga från deras sida för att passa in.

Förord

Stort tack till våra respondenter som har tagit sig tid att medverka och som i samtliga fall bjudit på intressanta berättelser om sin studietid på bygg- och anläggningsprogrammet. Vi vill också tacka vår handledare Roland Ahlstrand som drivit på oss när vi tappat modet och som alltid inspirerar oss till att vilja förbättra det vi skrivit.

Ansvarsfördelning av arbetet

Intervjuerna fördelade vi så att vi oss utförde fyra intervjuer var och transkriberade tre intervjuer vardera i sin helhet. De andra lyssnade vi igenom ihop och transkriberade valda delar av. Vi har skrivit stora delar tillsammans under arbetets gång för att kunna reflektera och fundera ihop. Texten i kapitlen Resultat, Analys och Diskussion har vi skrivit helt och hållet tillsammans. Det övriga arbetet är fördelat enligt följande: Susanne har haft det huvudsakliga ansvaret för layout, innehållsförteckning, metod, teoridelarna om SCCT och genus samt ett av avsnitten i tidigare forskning. Karina har haft det huvudsakliga ansvaret för referenshantering, inledning, tidigare forskning, samt teoridelarna som behandlar begränsning och kompromiss samt Bourdieus teori. Vi har hela tiden skrivit i ett gemensamt dokument och följt och korrigerat varandras texter.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Disposition ... 9

2 Tidigare forskning ... 10

2.2 Hållbar karriär i blåställ ... 10

2.2 Fortfarande ett otraditionellt yrkesval ... 11

2.3 Hur traditionella respektive otraditionella studieval fullföljs ... 12

2.4 Upplevelser och kunskap om byggbranschen ... 13

2.5 Sammanfattning ... 14

3 Teori ... 16

3.1 Genus ... 16

3.1.1 Intersektionell förståelse av normer ... 17

3.2 Klass och karriär ... 17

3.2.1 Kapital ... 18

3.2.2 Fält ... 18

3.2.3 Habitus ... 19

3.3 Begränsning och kompromiss ... 19

3.4 Självförmåga, utfall och personliga mål ... 21

3.5 Sammanfattning ... 22

4 Metod ... 23

4.1 Avgränsning och urval ... 23

4.1.1 Respondenterna ... 24

4.1.2 Statistik ... 25

4.2 Datainsamling och intervjumetod ... 26

4.2.1 Validitet och reliabilitet ... 27

4.3 Analysmetod ... 28

5 Resultat ... 30

5.2 Kvinnornas begränsningar och kompromisser ... 30

5.3 Kvinnornas tankar om sig själva och sin karriär ... 31

5.4 Att vara kvinna på en mansdominerad utbildning ... 32

5.5 Betydelsen av familjebakgrund och uppväxt ... 35

5.6 Sammanfattning ... 36

6 Analys ... 37

6.1 En kompromiss som leder till arbete ... 37

6.2 Omgivningens betydelse för självbilden ... 39

6.3 Att axla rollen av att vara Den andre ... 40

6.4 Ett praktiskt habitus ... 41

6.5 Sammanfattning ... 42 7 Diskussion ... 43 7.1 Resultatdiskussion ... 43 7.2 Teoridiskussion ... 44 7.3 Metoddiskussion ... 45 7.4 Avslutande reflektioner ... 47 Referenslista ... 48 Bilaga 1 ... 52 Intervjuguide ... 52 Bilaga 2 ... 54

1 Inledning

Att välja en annan karriärväg än den traditionella kräver inte bara en egen inre övertygelse och drivkraft utan också att omgivningen och samhället accepterar att individen frångår normen och väljer otraditionellt (Hedlin & Åberg, 2013, 27-28). I skolans läroplan står att läsa: ”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” (Skolverket, 2011, 8). Hur arbetar skolans personal med detta idag? I rapporten Lilla genushäftet 2.0 (2010, 8) menar Maria Hedlin att det krävs djupgående kunskaper hos lärarna för att arbeta med jämställdhet i skolan och att bristen på en sådan kunskap riskerar att förstärka ojämlikhet mellan könen. Hon menar också att det fokuserats på att kvinnorna är de som har gjort fel som inte valt tekniska utbildningar, inte på varför de inte gjort det. Detsamma bör gälla också de yrkesinriktade manligt dominerade utbildningarna, som, till exempel bygg- och anläggningsprogrammet, då de tillhör det allmänna skolväsendet och på så vis omfattas av samma förändringsarbeten och strukturer som samtliga gymnasieprogram.

I artikeln Könsbrytande val ger ofta sämre resultat (Arevik, 2012) intervjuas utbildningsrådet Sven Sundin på Skolverket angående statistik som visar att unga kvinnor och män som väljer ett icke traditionellt gymnasieprogram klarar sig sämre avseende att slutföra utbildningen samt betygsmässigt. Sven Sundin menar att elever inte skall uppmuntras att välja otraditionellt om de inte är absolut säkra på sitt val:

Men en tjej som inte riktigt vet vad hon vill skulle jag absolut inte övertala att välja otraditionellt, för det finns bara negativa saker med det: Om de mot förmodan får ett jobb så är det vanligare att de jobbar med något annat än vad utbildningen avsåg. (Ibid.)

Ett sådant resonemang kan tolkas som att bara vissa människor kan passa in och att det inte skulle vara möjligt att förändra system, eller som i det här fallet gymnasieprogram så att det passar fler människor. Vi finner det intressant att det fortfarande, år 2015, är en så låg andel elever som dels väljer att söka till program som avviker från normen och som sedan stannar kvar på programmet. Till exempel, VVS- och fastighetsprogrammet 3 % kvinnor, El- och energiprogrammet 4 % kvinnor, Industritekniska programmet 11 % och på Teknikprogrammet 16 % kvinnor (Skolverket, 2015). Skolverkets statistik kan också visa

hur elever förflyttar sig mellan program och de kallas då bytare. Med bytare avser skolverket elever som av olika anledningar ej genomfört hela programmet utan bytt till ett annat gymnasieprogram (Skolverket, 2013, 18). Bygg- och anläggningsprogrammet har lägst andel bytare bland manliga elever över hela landet (Skolverket, 2011, 27). För kvinnliga elever är det motsatta förhållanden som gäller, precis som på andra manligt dominerade yrkesprogram är bytena från programmet många. Så här skriver Skolverket (2013, 18):

Flera av de yrkesprogram som har en tydlig mansdominans (t.ex. VVS- och fastighetsprogrammet, el- och energiprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet) har en betydligt högre andel kvinnor än män som byter program. Motsvarande tendens bland män att byta från kvinnodominerande program märks också, om än inte lika tydligt.

Vi tror att bygg- och anläggningsprogrammet är intressant att undersöka då vi förstår det som att manliga elever trivs där och byter från detta program i liten grad. På så vis stärks bilden av att det är kopplat just till vilket kön en elev har hur denne upplever utbildningen på programmet. I fackförbundet byggnads tidning (Byggvästen, 2105), kan vi läsa att nätverket Näta, ett nätverk för kvinnor inom Byggnads, driver frågor om hur kvinnor inom byggsektorn blir bemötta och granskade av chefer och arbetskamrater. Genom deras berättelser förstår vi att det finns faktorer för kvinnor att förhålla sig till som deras manliga arbetskamrater slipper.

Historien har visat oss att idéer om kön och genus, vad kvinnor respektive män klarar av kan skifta över tid och rum. Det vill säga det som är möjligt i Sverige idag kanske inte anses möjligt i någon annan del av världen, eller ens i Sverige för 100 år sedan. Yvonne Hirdman (2006, 13) skriver i boken, Det tänkande hjärtat- boken om Alva Myrdal, att genus är en tidsbunden föreställning om kvinnligt och manligt. Bilden av en kvinnlig snickare, målare eller anläggare ändras alltså över tid.

Vi är nyfikna på hur de kvinnliga eleverna som stannar kvar på bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar sig själva och sin utbildningstid. Vi vill förstå vad som gör att några kvinnor ändå fullföljer utbildningen. Vi är också intresserade av att ta reda på hur de ser på sin yrkesroll och sin framtid i yrket. Kan dessa elever bidra med kunskap om vad som skulle kunna få fler kvinnliga elever att stanna kvar på programmet? Trivs de eller står de bara ut?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva.

Våra frågeställningar är:

• Vad menar respondenterna har påverkat deras karriärval? • Hur har respondenterna upplevt sin studietid?

• Hur ser respondenterna på sig själva i förhållande till sitt yrkesval? • Hur ser respondenterna på sin framtida karriär?

1.2 Disposition

Kapitel två tar upp tidigare forskning som behandlar vilka fördelar, nackdelar och föreställningar det kan finnas för kvinnor som söker sig till traditionellt manliga hantverksyrken. Forskningen knyter också an till karriärteorier som vidare behandlas i kapitel tre, Teori. Teorikapitlet inleds med teoretisk bakgrund som följs av begreppsdefinitioner vilka är relevanta i sammanhanget. Kapitlet fortsätter med de teorier vi använt oss av för att beskriva och förstå kvinnornas uppfattning om sin studietid, framtid och sig själva. Kapitel fyra, som är ett metodkapitel börjar med avgränsning och urval och följs av intervjumetod och datainsamling. Vidare beskrivs i kapitlet hur vi analyserat materialet samt de etiska ställningstaganden vi arbetat efter. Kapitel fem redovisar resultatet av vår undersökning och kapitel sex innehåller en analys av resultatet. Uppsatsen avslutas med kapitel sju vilket är ett diskussionskapitel som är uppdelat under rubrikerna: resultatdiskussion, teoridiskussion samt metoddiskussion.

2 Tidigare forskning

Den tidigare forskning som vi presenterar handlar om kvinnor som gör otraditionella yrkesval i den mening att deras kön inte är representerat inom yrkena i lika hög grad som männens samt är inriktade på att arbeta inom ett manligt dominerat hantverksyrke. Vi ser att den tidigare forskning som gjorts har en utgångspunkt i att kvinnor likaväl som män kan välja bort högre studier och skapa sig en karriär inom ett traditionellt manligt hantverksyrke. Vidare handlar den tidigare forskningen om i vilken omfattning kvinnor avbryter traditionella studier samt varför andelen kvinnor inom byggbranschen är fortsatt låg.

2.2 Hållbar karriär i blåställ

Julia A. Ericksen och Donna E. Palladino Schultheiss (2009) har gjort en litteraturstudie över redan befintlig forskning som behandlar kvinnor som gör karriär inom hantverks och byggnadsyrken. De har som utgångspunkt i sin studie att det finns många fördelar för kvinnor att söka sig till det de kallar blue collar jobs1. Till exempel menar de att inte alla kvinnor är intresserade av högre studier men ändå av att få en hållbar karriär samt att det finns ekonomiska vinster för kvinnor genom att skapa sig en karriär i dessa branscher. De har i sin studie identifierat hinder som kvinnorna upplever som till exempel stress i arbetet, långsam utveckling i karriären samt svårigheter att balansera jobb och familj och ett tufft arbetsklimat (Ericksen & Palladino Schultheiss, 2009, 77-78). Vidare pekar författarna på hur kvinnornas val att göra en karriär, inom ett manligt dominerat hantverksyrke, kan förstås genom olika karriärteorier. De listar följande teorier: Hollands teori, Theory of

vocational personality and work environment, Gottfredsons teori, Circumscription and

Vi tolkar detta engelska uttryck som blåställ, det vill säga skyddskläder i kraftigt blått tyg (Blåställ, Nationalencyklopedin).1

compromise, Social cognitive career theory av Lent, Hacket och Brown samt Krumboltz Social learning theory och Supers Life span developmental theory (Ibid. 71-74).

2.2 Fortfarande ett otraditionellt yrkesval

Amy O’Donnell (2008) beskriver en studie utförd i Northumberland, Storbritannien, där det har undersökts vilka värderingar unga kvinnor har gällande otraditionella utbildningar och karriärer. Med otraditionellt avses här industri, byggsektorn och mekanisk ingenjör (Ibid. 476, 481) och med traditionellt avser författaren affärsadministration (Ibid. 481). I studien deltog kvinnor som valt traditionellt respektive otraditionellt samt kvinnor som vid tillfället var arbetslösa eller hade ett studieuppehåll samt kvinnor som fortfarande gick i grundskolan (Ibid. 477-478). Studien visar på att många av kvinnorna känt ett tryck från föräldrar att välja en viss väg, speciellt de kvinnor som i studien representerade traditionella karriärval. Flera av kvinnorna uttryckte också att yrkesutbildningarna framstod som en sämre karriärväg i deras föräldrars ögon, med färre chanser till vad som ansågs vara bra jobb. Exempel på bra jobb var enligt författaren jurist. Bland kvinnorna som fortfarande gick i grundskolan framgick det att högre studier ansågs bidra till bättre karriärmöjligheter på sikt och att yrkesutbildning ansågs begränsa desamma (Ibid, 478).

Vidare visade studien (O’Donnell, 2008, 479) att personligt intresse låg till grund för valet av utbildning hos de kvinnor som antingen genomförde otraditionella yrkesutbildningar eller som var arbetslösa men som övervägde att välja en sådan utbildning. Ett intresse för att få arbeta med just det de valt, i det här fallet mekanik. Bland de kvinnor som valt en otraditionell yrkesutbildning fanns det också de som uttryckte en känsla av att vilja gå mot könsstereotypa föreställningar om vad kvinnor ska arbeta med. Flertalet av de kvinnor som deltog i studien, oavsett utbildningsväg, uttryckte att de fått dålig vägledning i samband med skolgång och de kvinnor som valt otraditionellt upplevde också att de fått dåligt stöd från lärare i grundskolan avseende sitt karriärval (Ibid.). De kvinnor i studien som själva valt traditionellt såg i stor utsträckning negativt på otraditionell utbildning för kvinnor, det ansågs inte vara passande för en kvinna och de kunde inte själva tänka sig att till exempel arbeta utomhus i dåligt väder (O’Donnell, 2008, 480). De flesta av de kvinnor som genomgick en yrkesutbildning, traditionell likaväl som otraditionell,

uttryckte i studien att de var nöjda med utbildningen. De kvinnor som valt otraditionellt var mycket positivt inställda och ansåg att det gick mycket bra att vara en del av en klass med enbart män. De ansåg sig inte bli annorlunda behandlade på grund av sitt kön och de upplevde att de fick stöd av sina lärare (Ibid. 481). Studien visar att mycket pekar mot att det fortfarande finns stereotypa föreställningar om vad kvinnor bör arbeta med och att det således finns mycket att göra för att bryta dessa mönster (O’Donnell, 2008, 484).

2.3 Hur traditionella respektive otraditionella studieval

fullföljs

Arne Mastekaasa och Jens-Christian Smeby undersöker i sin studie, Educational choice

and persistence in male- and female-dominated fields (2008), på vilket sätt

utbildningsavhopp inom högre utbildning ser ut i förhållande till kön. Författarna undersöker hur elever fullföljer traditionella, respektive otraditionella studieval samt vilken betydelse uppmuntran haft från föräldrarna i utbildningsvalet för män respektive för kvinnor. Författarna för ett resonemang om huruvida det påverkar individen att befinna sig i minoritet på en utbildning. De refererar till Kanter vars teori är att personer inom en minoritetsgrupp inte ses som individer utan får företräda hela gruppen (Kanter, 1977a, 1977b, refererad i Mastekaasa & Smeby, 2008). Vidare pekar de på att Blalock istället menar att om minoritetsgruppen är tillräckligt liten så utgör dess individer inget hot för majoritetsgruppen och behöver då heller inte utstå hot från majoritetsgruppen. Dock ökar hoten om minoritetsgruppen växer (Blalock, 967, refererad i Mastekaasa & Smeby, 2008, 192).

Av studien framgår att traditionella val görs tidigt i barndomen medan otraditionella val görs senare i livet. Studien visar att både män och kvinnor som valt utbildningsväg med manlig dominans i högre grad fått uppmuntran från sin far (Mastekaasa & Smeby, 2008, 199). Vidare fann författarna stöd för att kvinnor i högre grad än män säger sig ha uppmuntrats av sina mödrar men författarna fann inget stöd för att de som gjort ett otraditionellt val haft mer stöd än andra från sina mödrar. Författarna fann också att kvinnor i mindre omfattning än män avbryter kvinnodominerade utbildningar medan det för män

inte spelar någon roll hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut på utbildningen (Ibid. 189-203).

Mastekaasa och Smeby (2008, 199) menar att på grund av att de funnit att kvinnor uppmuntras av fäder i samma utsträckning som söner att välja mansdominerade yrken att kultur och normer inte har den betydelse för utbildningsvalet som de först trodde. En möjlig orsak menar Mastekaasa och Smeby (2008, 199) är att status kan spela roll med bakgrund av att mansdominerade yrken ofta innehar en högre status än kvinnodominerade.

I undersökningen fanns inte stöd för att kvinnor i ett traditionellt manligt sammanhang skulle stöta på särskilda svårigheter (Mastekaasa & Smeby, 2008, 200). Avslutningsvis resonerar författarna om att forskningsfrågan är fel ställd. Frågan om varför kvinnliga studenter hoppar av mansdominerade program är enligt dem inte relevant utan snarare: varför kvinnor är så starkt lockade av kvinnodominerade program?

2.4 Upplevelser och kunskap om byggbranschen

Andrew W. Gale (1994) har gjort en studie som behandlar frågan om varför andelen kvinnor som arbetar i byggbranschen är så låg. Endast 6,7 % av arbetskraften som arbetade heltid 1981 var kvinnor inom byggindustrin. Av dessa jobbade 82 % med sekreterar- eller kontorsuppgifter (Gale, 1994, 4). Författaren betonar att könsroller är något som skapas socialt och att ett motsatt sätt att se på detta vore att framhålla att biologiska faktorer istället skapar desamma (Ibid.). Gales utgångspunkter för studien har varit att undersöka om det finns skillnader i kvinnors och mäns upplevda bild av byggbranschen, samt om det finns skillnader i kunskap avseende byggbranschen hos kvinnor och män. Vidare undersökte han huruvida dessa båda samspelade avseende rekrytering till byggbranschen. I studien deltog studenter i åldern 15 till 18 år som läste inom områdena ingenjörskonstruktion och affärsvetenskap. Då det saknades forskning om kvinnor inom byggbranschen har forskning som avsåg kvinnor inom ingenjörsbranschen undersökts och visat sig vara överförbar (1994, 7).

Resultaten för studien visar att de kvinnliga studenterna motiverades i högre grad av de sociala och miljöbetingade aspekterna av byggprocessen än de manliga studenterna.

Studien visade också att manliga och kvinnliga elever hade likadan kunskap om byggindustrin och att kunskapen om denna inte utgjorde ett hinder för inträde i branschen. Snarare visade studien att brist på kunskap kunde utgöra ett hinder för kvinnors inträde i branschen. Studien visade på att utbildning kunde fungera som en grindvakt för kulturen i byggbranschen på så vis att studenterna skolades och socialiserades in i den: ”The masculine culture is actively and passively promoted” (Gale, 1994, 8).

De djupintervjuer som gjordes inom ramarna för studien visade på att det som studenterna uppfattade som obehagligt inom ett område av branschen, till exempel om någon betedde sig nedlåtande, så försökte de till varje pris undvika detta. Slutligen visade studien på att de kvinnliga studenterna var noga med att påpeka att de inte var feminister. Mycket pekade på att de försökte distansera sig från feminismen exempelvis genom att normalisera ett sexistiskt språkbruk som kunde användas gentemot dem. Det tillhörde helt enkelt kulturen att stå ut med verbala påhopp av den typen. Vidare skriver Gale (1994, 9-10) att kvinnor behöver anpassa sig för att passa in i byggindustrin. Men också att det finns mycket som pekar på att det är kvinnorna själva som vill behålla status quo då de ju ansträngt sig för att passa in och kämpat för sin plats inom branschen.

Dock framhåller Gale att det inte finns en enda allmängiltig kultur utan att det kan variera från områden och arbetsplatser inom byggindustrin. Gale menar att det är av vikt att det sker förändring på utbildningarna inom branschen så att det över tid börjar synas att något har gjorts för att förändra synen på kvinnor inom branschen.

2.5 Sammanfattning

Den tidigare forskning som vi har presenterat är relevant för vårt syfte på så vis att den tar upp aspekter av varför kvinnor vill skapa sig en karriär inom manligt dominerade hantverksbranscher som exempelvis bygg- och anläggningsbranschen. Vidare tar två av studierna upp att det är just otraditionella val och att det kan innebära stress och hinder att göra den typen av val för en kvinna men samtidigt också betyda att individen får en karriär som den trivs med.

Resonemanget om huruvida en minoritets storlek i förhållande till majoriteten har betydelse för om de uppfattas som ett hot eller ej, är intressant för vår studie då respondenterna är i minoritet i förhållande till manliga elever på utbildningen.

En av studierna visar på att det inom utbildningar till byggbranschen reproduceras normer och föreställningar om hur de ska vara som ska jobba i branschen.

Forskning specifikt om kvinnor som går en yrkesutbildning och deras upplevelse av detta har inte stått att finna trots ett idogt sökande i databaser från vår sida. Det tycks som att det påvisar en lucka, ett kunskapsglapp, inom forskningsområdet.

3 Teori

I detta kapitel presenteras de teorier och begrepp som vi har använt. Vi inleder med en presentation av begreppet genus då vi menar att det behövs ett ramverk för att förklara hur och varför det kan vara så stora skillnader mellan vad kvinnor och män väljer att utbilda sig till, något vi anser har betydelse för vår studie. Bourdieus begrepp habitus, kapital samt fält har betydelse för på vilka grunder individer uppfattar sin omgivning och sin egen position i samhället. Därefter behandlas Gottfredsons teori om circumscription and compromise samt Lent, Brown och Hackets teori Social cognitive career theory. Dessa båda är karriärteorier genom vilka vi förstår individers beteende när det kommer till val av karriär.

3.1 Genus

Vi utgår från synsättet att genus är en social konstruktion. Det är med förväntningar om vad som är manligt respektive kvinnligt som mönster bildas i samhället vilka utgör normer för vad som är möjligt utifrån kön (Hedlin, 2010, 12). Vi lutar oss emot uppfattningen att det finns en könsordning med vilken det följer en maktbalans (Ibid. 10):

Vad som är allmänintresse, kunskap, sanning och normalt beteende är inte självklart och naturgivet utan avgörs genom de maktordningar som präglar samhället, varav könsordningen är en. Detta är det djupaste uttrycket för makt, makten att konstruera det normala. I vårt samhälle står mannen som norm för det normala vilket gör kvinnan till avvikande.

Med detta som utgångspunkt menar vi att de kvinnor som väljer en annan väg än den traditionella i karriärväg eller andra livsval i ännu högre grad behöver förhålla sig till att vara just kvinna. Den som innehar privilegiet att tillhöra normen tjänar på att ansvaret att förändra läggs på någon annan (Bromseth, 2010, 33). I rapporten Vara med i gänget (Hedlin & Åberg, 2013, 37) ges ett exempel på hur kvinnor kan omfattas av gruppgemenskapen på en byggarbetsplats men bara om det går att lita på att de kan bära

lika mycket som män. En enskild man ifrågasätts inte för sin muskelstyrka på samma vis menar författarna. Bromseth (2010, 34) beskriver begreppet Den andra som syftar till att vara den som inte utgör normen, enligt följande: ”Den andra syftar på den som traditionellt blir marginaliserad eller förtryckt på grund av kön, etnicitet/ras, sexualitet eller klass.” Till exempel när vi tänker eller talar om sexualitet så har heterosexualitet fortfarande tolkningsföreträde i större delen av världen, att tillskriva sig en annan sexuell läggning kräver en förklaring, ett ytterligare åtagande för individen (Lehtonen, 2010, 177).

3.1.1 Intersektionell förståelse av normer

Att enbart förstå särskiljande genom genus går inte. Genus är en faktor av att skapa skillnad och göra en individ till den andre. Alla de element som definierar oss, som kön, etnicitet, hudfärg, sexualitet, ålder, funktionalitet, kroppsstorlek och religion, finns det uttalade normer för. Begreppet intersektionalitet handlar om att vi har med oss en förståelse av hur normer skapas och upprätthålls och hur skiljandeskapande praktiker upprätthåller makt för dem som passar in i normerna (Rosén, 2010, 68-72). I rapporten Vara med i gänget (Hedlin & Åberg, 2013, 39) beskriver författarna hur en normativitet för just heterosexualitet gör sig hela tiden påmind under bygglektionerna på programmet. Detta sker genom att upprätthålla homofobi så att inte den manliga gemenskapen ska kunna misstolkas för homosexualitet eller femininitet.

3.2 Klass och karriär

Sociologen Pierre Bourdieu har utvecklat ett sätt att se på individens klasstillhörighet genom att förklara hur en klass särskiljer sig från en annan samt att det inte enbart handlar om vilka ekonomiska förutsättningar en individ har som medverkar till att denne tillhör en viss klass utan också vilket symboliskt värde vi tillskriver olika ägodelar eller egenskaper som individen har (Bourdieu, 2013, 293, 296).

3.2.1 Kapital

Ett begrepp beskrivet av Bourdieu är Symboliskt kapital. Det kan förklaras som att ha egenskaper som uppfattas som eftersträvansvärda tillexempel en titel eller ett gott rykte. Bourdieu ger exemplet: ”fysisk styrka, rikedom och mod” (Bourdieu 1995, 154). Förståelsen av det symboliska kapitalet omfattar alla inom en grupp, det är en uppfattning som samtliga inom gruppen delar. Det är svårt att ändra dessa uppfattningar då det handlar om införlivade värderingar inom gruppen och därför blir det symboliska kapitalet beständigt (Ibid. 156-157). Vidare beskriver Bourdieu att alla kapitalformerna:

…förvandlas till symboliskt kapital när de uppfattas av sociala agenter utrustade med perceptionskategorier som gör att de kan känna igen dem (urskilja dem) och erkänna dem, tillskriva dem ett värde. (Bourdieu, 1995, 97).

Broady har tolkat Bourdieu som att det symboliska kapitalet är övergripande för alla kapitalformer och de andra kapitalformerna, som ekonomiskt och kulturellt återfinns i underavdelningar till detta. Dock menar Broady att Socialt kapital inte ingår i ovanstående underavdelningar utan ska ses som att det består av en individs vänner och nätverk, det vill säga de kontakter som individen kan ha användning för när, till exempel, denne söker ett arbete (Broady, 1989, 12-13). Kulturellt kapital beskrivs av Broady som en individs utbildning och den kultur, eller smak för kultur som individen vuxit upp med (Ibid. 14-15).

3.2.2 Fält

Begreppet fält kan förstås som ett socialt rum där utbyte av kapital sker mellan aktörerna på fältet. Bourdieu menar att sociologernas uppgift är att få de sociala rummen att framträda för att på så vis kunna urskilja klasser, inte att konstruera klasser (Bourdieu, 1995, 45). Aktörerna på fältet förhåller sig till varandra på så vis att de utbyter olika former av kapital. Ett exempel som Broady ger i rapporten Kapital habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre

Bourdieus sociologi, är det litterära fältet. Han beskriver att agenterna på fältet består av

författare och kritiker och att institutionerna på fältet är förlag och författarförbund samt kultursidorna i tidskrifter (Broady, 1989, 2). På det litterära fältet kan ett symboliskt kapital i form av högt litterärt anseende ha högt värde och ett kulturellt kapital i form av litterär utbildning. På fältet finns formella och informella regler som styr beteende mellan

aktörerna på fältet. Broady tolkar det som att det enligt Bourdieu handlar om ”…denna struktur som bestämmer både formerna för interaktionen mellan agenterna och de strategier som är tillgängliga för dem i deras strider inom fältet” (Broady, 1989, 36).

3.2.3 Habitus

Bourdieus tankar om habitus har fångats i boken Praktiskt förnuft (Bourdieu, 1995, 19) på följande vis: ”Habitus bestämmer skillnaden mellan bra och dåligt, mellan gott och ont, distingerat och vulgärt osv, men denna skillnad är inte alltid den samma.” På så vis förklarar Bourdieu (1995, 19-20) hur det är beroende av vad vi har med oss som vi uppfattar vår omgivning. Det är genom att utmärka oss och avgränsa oss som vårt habitus talar. Genom att förstå habitus kan vi påvisa vad individen uppfattar som sin kontext och sina föreställningar om vad som är bra respektive dåligt, normalt respektive onormalt och så vidare.

3.3 Begränsning och kompromiss

Linda Gottfredsons teori Circumscription, and compromise (Gottfredson, 1996) förklarar hur människor väljer att sortera bort yrken som inte stämmer in med deras självuppfattning. Gottfredson delar in den här processen i två delar. Hon menar att processen börjar med att individen begränsar sina yrkesmässiga val och idéer om vad denne ska välja för karriärväg redan så tidigt som i en ålder av 6-8 år. Pojkar och flickor identifierar då vad som är valbart för dem utifrån sitt kön, och därefter, under tonåren, fortsätter de att framställa ett inre ramverk över vad som är möjligt att välja utifrån social kontext såsom exempelvis klass och föreställningar om ett yrkes status (Gottfredson, 1996, 192-193). Dessa föreställningar delas av oss som delar samma kulturella sammanhang. Gottfredson har utarbetat ett schema över olika yrken och var de ligger på en skala från manligt till kvinnligt med en neutral zon emellan (Gottfredson, 2002, 89). Begränsningarna uppstår i takt med att individen växer och lär sig om sig själv och om sin omvärld men problemet uppstår i och med att individens

kunskap om sig själv inte är färdigutvecklad. Mycket sällan, menar Gottfredson, återkommer människor till redan avvisade yrken (1996, 190).

Den andra delen i Gottfredsons teori (1996, 195-202) handlar om kompromiss och beskriver hur människor genom uppväxtåren också kompromissar med det som var drömmen tidigt i en individs liv. Dessa kompromisser uppstår när individen stöter på hinder som omöjliggör eller problematiserar att målen nås (Gottfredson, 1996, 196-198). Exempel på dessa hinder kan vara en fråga om tillgång på arbete då det kanske inte finns tillräckligt många arbetstillfällen gällande en viss typ av arbete. Vidare kan det röra sig om geografiska hinder, så som att en utbildning inte finns i närområdet och/eller ekonomiska.

Gottfredson (2002, 107-138) har under senare år lagt till ett begrepp i sin teori. Förutom circumscription and compromise använder hon nu även begreppet self-creation som avser att förklara varför vissa individer avviker från mönster genom att se på genetiska påverkansfaktorer. Gottfredson (2002, 110) hänvisar till tvillingstudier för att ge exempel på vissa egenskaper som vi i stor utsträckning ärver. Detta avviker från vår utgångspunkt i studien att det istället handlar om social konstruktion huruvida vissa kvinnor känner att de passar in i traditionellt manligt dominerade miljöer. Även om det kan vara så att genetiska faktorer har del i hur vi väljer att utveckla våra karriärer så menar vi att det vore omöjligt för oss att genom vår studie påvisa att våra respondenters val av karriär skulle ha samband genom genetiska faktorer. Vidare kan vi inte se att det inte skulle gå att förklara undantagen med den tidigare delen av Gottfredsons teori då hon ju betonar hur individen begränsar och kompromissar. Vi menar att det då handlar om att individen har fått andra upplevelser med sig trots miljöpåverkan avseende normer i samhället. Det är möjligt att våra respondenter har en genetisk benägenhet för att hantera en hammare rätt men frågan är hur kan det mätas i en kvalitativ studie?

3.4 Självförmåga, utfall och personliga mål

För att förstå hur människor kan se på sig själva kommer vi att utgå från Social cognitive career theory (Lent, Brown & Hacket, 2002, 255-256), hädanefter förkortat SCCT, som framhåller att karriärutveckling är ett samspel mellan människors tro på sin förmåga, den miljö de lever i samt olika hinder eller främjare. SCCT har sitt ursprung i Albert Banduras utvecklingsteori om social kognition (Lent et al. 2002, 258-260) men är anpassad för att förklara just människors karriärutveckling. Tre nyckelbegrepp delas med Banduras ursprungliga teori:

1) Upplevd självförmåga som är individens egen tro på vad som är möjligt för denne att genomföra.

2) Förväntat utfall som handlar om vad individen förväntar sig ska ske baserat på tidigare erfarenheter. Lent, Brown och Hacket (2002, 262-263) poängterar att det handlar om de förväntade konsekvenserna av den upplevda självförmågan.

3) Personliga mål, som beskrivs som det som får individen att fullfölja till exempel en aktivitet. En individ sätter sina mål baserat på sin upplevda självförmåga och det förväntade utfallet.

SCCT framhåller att det finns ett samspel mellan yrkesinriktade intressen, val och prestation. Som barn kan individen få möjlighet att prova olika aktiviteter på sin fritid och inom skolan. Exempelvis sporter, musikinstrument, hantverk, matematik eller språk. Om individen utför någon aktivitet under en längre period och utvecklar förmågor kopplade till ett visst intresse menar författarna (Ibid. 265) att individens självförmåga i förhållande till vad den klarar inom området utvecklas, att individens förväntade utfall beror på det den varit med om och att personliga mål också sätts i samband med detta. Motsatsen kan också ske, att individen misslyckas och då förväntar sig att inte klara den typen av uppgifter och alltså inte sätter upp höga mål att nå. Betydelsen av att få möjlighet att komma i kontakt med olika sorters aktiviteter och intressen möjliggörs genom det sociala sammanhang som barnet befinner sig i. Lent, Brown och Hacket menar att det är av stor betydelse att någon

vuxen uppmuntrar och engagerar sig i att erbjuda och fullfölja aktiviteter (Lent et al. 2002, 268-272).

3.5 Sammanfattning

Genusperspektivet ger oss en bas i frågan varför det ens är intressant att bry sig om huruvida kvinnor kan välja en karriärväg som annars är vanligare bland män. När vi förstår begreppet genus kan vi förstå varför strukturer kring utbildningsval kan uppstå samt varför de också kan förändas. Vidare ser vi genom habitus, socialt kapital och fält en förklaringsmodell som kan öka förståelsen för hur respondenterna ser på sig själva, på sina valmöjligheter och hur de tar beslut vilket är relevant för våra frågeställningar. Med SCCT och teorin om begränsning och kompromiss kan vi förstå hur individer väljer karriärväg, omedvetet och medvetet. Att förstå respondenternas syn på sig själva och sin karriär kan inte göras med enbart ett av dessa begrepp då de förklarar olika delar.

4 Metod

I detta kapitel redogör vi för de metoder vi använt under vårt arbete för att besvara uppsatsens frågeställningar. Kapitlet inleds med avgränsning och urval, följt av intervjumetod, datainsamling, analysmetod och avslutas med de etiska ställningstaganden vi utgått från i vårt arbete.

4.1 Avgränsning och urval

Vi valde att avgränsa vår studie till att endast gälla bygg- och anläggningsprogrammet och inte samtliga yrkesinriktade program med företrädesvis manliga elever. Detta då just det programmet har ett mycket lågt antal bytare när det gäller manliga elever. Statistik från Skolverket (Skolverket, 2011, 27) visar att bygg- och anläggningsprogrammet har lägst antal bytare bland män, 4 %. För kvinnor ser det annorlunda ut, där lämnar 14 % byggprogrammet vilket gör det till det fjärde vanligaste gymnasieprogrammet för kvinnor att lämna. Med andra ord är det inte ett program som har ett stort antal bytare generellt utan just när det gäller kvinnor.

Vi kontaktade samtliga gymnasieskolor som har bygg- och anläggningsprogrammet i det län vi valt att göra vår studie i. Vi fick då veta att det finns totalt sju kvinnor som just nu läser sista terminen på programmet. Anledningen att vi valde att avgränsa vårt arbete till att gälla enbart kvinnor som går årskurs tre på bygg- och anläggningsprogrammet var att vi ville intervjua de som med största sannolikhet skulle komma att avsluta utbildningen och som samtidigt hade sin utbildningstid i färskt minne. Intervjuerna av kvinnorna som gick i årskurs tre skedde i april månad på respondenternas respektive skolor, med ett undantag, en kvinna som var på praktik tog emot på praktikplatsen och intervjun genomfördes där. Vår förhoppning var att få intervjua samtliga sju men en av kvinnorna avböjde sin medverkan. Vi valde att efter genomförandet av dessa intervjuer att via sociala medier söka efter en

yrkesverksam kvinna som gått bygg- och anläggningsprogrammet. Anledningen var att vi ville utöka det empiriska underlaget. Vi är medvetna om att denna respondent skiljer sig något från övriga respondenter. Hon stämmer dock in på urvalet på så vis att hon har fullföljt bygg- och anläggningsprogrammet och därmed kan tillföra information vad gäller studiens syfte och frågeställningar. Respondenten kommer inte från samma län som övriga medverkande och intervjun med henne gjordes över telefon. Utöver dessa sju respondenter intervjuade vi en kvinna som bytt från bygg- och anläggningsprogrammet till ett högskoleförberedande program. Vi fick kännedom om henne via en av respondenterna och vi valde att intervjua henne för att få ett exempel på vad som kan vara orsaken till ett byte från programmet. Hon har med sin berättelse hjälpt oss att nyansera bilden av hur det är att vara kvinna och elev på bygg- och anläggningsprogrammet. Resultatet från intervjun redovisas ej i uppsatsen då det inte svarar upp mot studiens syfte och frågeställningar. Vi valde ett län med en viss geografisk närhet till våra boendeorter. Genom detta fick vi kvinnor från olika bygg- och anläggningsklasser att medverka i studien. Fördelen med detta var att de inte hade en relation till varandra och alltså kunde svara utifrån sig själva och inte ett grupptyckande. Vi ser på detta som ett bekvämlighetsurval (Trost, 2010, 140-141) det vill säga ett urval av respondenter som är lätt att få tillgång till och som på inget vis kan sägas vara statistiskt representativt då antalet medverkande är för lågt för det. Vi tar dock inte för givet att resultatet skulle blivit detsamma om vi intervjuat kvinnor i en annan del av landet eller på en plats med en annan befolkningsstruktur än den vi valde. Vi menar att skillnader i socioekonomisk bakgrund kan spela roll och att befolkningen och således de kvinnor som söker till bygg- och anläggningsprogrammet kan ha skilda bakgrunder beroende på var i landet de bor.

4.1.1 Respondenterna

Respondenterna har haft skilda anledningar till att söka sig till bygg- och anläggningsprogrammet. Vi har valt att kort beskriva dessa anledningar samt vilka yrken föräldrarna har som en kort presentation av dem.

Heidi gick ett år på ett högskoleförberedande program innan hon bytte till bygg- och

anläggning då hon tyckte att studierna annars skulle kräva för mycket tid och arbete. Hennes föräldrar arbetar inom vården och på en stor gård.

Junia säger att gymnasievalet var ett slumpval när inget annat återstod att välja. Hennes

föräldrar arbetar inom industri och åkeri.

Freja valde programmet för att hon hade varit och besökt det inför valet och tyckte det

verkade roligt. Hon har en stor del av sin släkt inom byggbranschen men hennes föräldrar är egenföretagare respektive studerande för tillfället.

Ragnhild ville gå ett yrkesinriktat program för att hon ville göra något praktiskt. Hennes

föräldrar arbetar inom tillverkningsindustri samt som egenföretagare.

Lili bestämde sig tidigt för att välja bygg- och anläggningsprogrammet. Hennes pappa har

en ingenjörsexamen och hennes mamma har en chefsbefattning inom industri.

Viola är estetiskt intresserad men valde bygg- och anläggning på föräldrarnas inrådan

istället för ett estetiskt program. Föräldrarna arbetar inom logistik och byggbranschen.

Saga gick ett högskoleförberedande program under ett år men bytte till bygg- och

anläggning för att hon ville ha en yrkesutbildning. Saga gick ut 2011 arbetar idag som målare men har efter gymnasiet påbörjat en utbildning till sjuksköterska. Hennes föräldrar arbetar inom industrin respektive är förtidspensionerad från ett arbete som säljare.

4.1.2 Statistik

För att få en övergripande bild av antalet kvinnliga elever som studerade på bygg- och anläggningsprogrammet till vår studie använde vi Skolverkets databas SiRiS (Skolverket, 2015). Vi gjorde urvalet genom att välja aktuellt län och därefter visa inriktning och fick på så vis fram att det i oktober 2014 gick totalt 171 elever i årskurs tre i det aktuella länet på bygg- och anläggningsprogrammet. Av dessa var fem procent kvinnor vilket i siffror motsvarar 8 kvinnliga elever. Den siffran stämmer inte med det faktiska antal som vi fick efter rundringning till samtliga gymnasieskolor i länet. Den är i istället sju kvinnliga elever i årskurs tre. Det kan i så fall bero på ett sent avhopp från programmet. Detsamma förhållandet gällde antal kvinnliga elever som började läsåret 2012/2013, där visar

skolverkets statistik att 11 procent kvinnliga elever påbörjade utbildningen. Vi hade tidigare genom en anställd på skolverket fått uppgiften att det var tio kvinnor som påbörjade programmet i länet under 2012. Den egentliga siffran är 13 vilket vi fick fram genom att kontakta samtliga skolor. Med andra ord så började 13 kvinnor och endast sju av dessa slutför nu sin utbildning.

4.2 Datainsamling och intervjumetod

Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer (Larsen, 2009, 84). Tanken med kvalitativa intervjuer är enligt Trost (2010, 25) att genom att ställa enkla frågor få komplexa svar av respondenterna. Vi valde att låta intervjuerna vara ostrukturerade då vi ville att respondenterna skulle få tala fritt för att på så vis låta intervjuerna få en biografisk ansats. Vår avsikt med detta var att på så vis se mönster i respondenternas berättelser och därigenom få svar på våra frågeställningar. Vi använde oss av en intervjuguide som stöd vilken var uppdelad i ämnesområden men med möjlighet för respondenterna att också berätta fritt. Frågorna i intervjuguiden hjälpte oss att hålla en röd tråd i samtalet. Vi valde att dela upp intervjuerna så att vi intervjuade fyra respondenter var. Fördelen med detta var att det underlättade att skapa en mer avspänd stämning för respondenten att möta endast en intervjuare. Att få respondenten att känna sig trygg och bekväm i intervjusituationen är intervjuarens ansvar (Larsen, 2009, 87). En nackdel med det tillvägagångssättet kan vara att den som intervjuar kan missa att ställa följdfrågor som kan vara relevanta i sammanhanget.

Den första kontakten med kvinnorna i årskurs tre samt respondenten som bytt från bygg- och anläggningsprogrammet togs antingen via mail eller telefon. Intervjuerna tog mellan 30 och 60 minuter att genomföra. Vi använde oss av ljudinspelning för att efteråt transkribera materialet. Vid transkriberingen använde vi oss av datareduktion (Larsen, 2009, 98) på följande sätt; vi uteslöt pauser, hummanden och alltför vardagligt språk samt delar av intervjuerna som inte var relevanta för studien. Transkriberingarna användes sedan till att analysera materialet för att hitta mönster i respondenternas berättelser.

Den yrkesverksamma kvinnan kom vi i kontakt med via sociala medier, också hon intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjun skedde per telefon på grund av tidsbrist hos respondenten och den ljudinspelades. Inför samtalet hade respondenten fått de etiska råden mailat till sig. Vi lyssnade senare till intervjun tillsammans och vi transkriberade delar av den. Intervjuerna utgick från samma intervjuguide men guiden anpassades för respondenten som bytt samt för den yrkesverksamma respondenten.

4.2.1 Validitet och reliabilitet

För att göra en studie trovärdig är det viktigt att arbeta för en god validitet och reliabilitet (Larsen, 2009, 40). Validitet handlar enligt Larsen (Ibid. 41) om att ställa rätt frågor vid datainsamlandet och på så vis få relevans i sitt material. Vi har strävat efter att få relevans i vår studie genom att anpassa följdfrågor till respondenternas svar vid intervjuerna. Vidare har vi under arbetets gång diskuterat huruvida de olika frågorna fungerat eller ej. Vi har gjort några enstaka korrigeringar i intervjuguiden. Enligt Larsen (Ibid. 81) innebär reliabilitet att forskaren försöker uppnå en pålitlighet i processen samt är noggrann vid hanteringen av materialet. Hon påpekar dock att strävan att uppnå denna pålitlighet kan vara svårare att uppnå med kvalitativ metod än med kvantitativ då många faktorer kan påverka hur intervjupersonen svarar. Exempelvis kan intervjuaren genom sin person och sitt sätt påverka respondenten även om avsikten inte är denna. Vi är medvetna om detta och har strävat efter att balansera uppmuntran med neutralitet vid intervjutillfällena. Vi har varit noggranna med vårt material för att hålla isär respondenternas svar för att kunna se mönster och samband.

4.3 Analysmetod

Det transkriberade materialet analyserades genom en innehållsanalys. Innehållsanalysen analyserar mönster, samband, likheter och skillnader i respondenternas berättelser (Larsen, 2009, 101). För att göra detta gick vi tillväga på följande sätt: med utgångspunkt i de teorier och begrepp vi valt att använda, begränsning och kompromiss (Gottfredson, 1996), SCCT (Lent et al. 2002), genus samt kapital och habitus tog vi fram fyra olika teman: kvinnornas

begränsningar och kompromisser, kvinnornas tankar om sig själva och sin karriär, att vara kvinna på en mansdominerad utbildning samt betydelsen av familjebakgrund och uppväxt.

Vi delade upp respondenternas berättelser under respektive tema för att på så vis få en överblick över mönster och samband. Dessa teman fick sedan utgöra rubrikerna i resultatkapitlet.

Arbetet med analysen karaktäriserades av att vi pendlade mellan att analysera den insamlade empirin med de teorier vi valt. Detta sätt att analysera växelvis kallas enligt Trost (2010, 37) för abduktion. Arbetssättet gav oss tillfälle för reflektion och diskussion och att se på resultatet ur olika synvinklar. Trost (2010, 151) menar att forskaren bearbetar materialet också då det faktiska arbetet inte pågår, på gymmet, i skogen eller i köket. Vi arbetade på detta vis och gjorde då stödanteckningar kring de tankar som dykt upp för att minnas och sedan arbeta vidare med den. På så vis kunde vi genom nyfikenhet och kreativitet analysera vårt material.

4.4 Etiska ställningstaganden

Kvinnorna informerades redan vid den första kontakten, som var per telefon eller mail, att deras medverkan att delta var helt frivillig. Vid intervjutillfället upplyste vi dem om

informationskravet och vad som var syftet med vår uppsats. Vi informerade om samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt om nyttjandekravet (vetenskapsrådet, 2002).

Vi hade med oss ett papper (Bilaga 2) med informationen som vi läste från och som vi sedan lämnade över till respondenterna. Där fanns också kontaktuppgifter till oss, om

frågor skulle uppstå efter intervjun från deras sida. Vi var noga med att förklara att intervjumaterialet skulle komma att behandlas konfidentiellt av oss så att ingen utomstående skulle kunna koppla intervjupersonen till vad som berättats under intervjun. Trost (2010, 61) menar att anonymitet är i princip omöjligt att utlova, istället kan intervjuaren tala om att materialet är strikt konfidentiellt. Vi förklarade vidare att samtalet skulle komma att spelas in med ljudupptagning för att sedan transkriberas och därefter, då uppsatsen är godkänd, så kommer materialet att förstöras. För att respondenterna inte skulle gå att känna igen i uppsatsen valde vi att ge dem nya namn. Namnen valdes ut via en hemsida med en slumpgenerator för namn och vi gav helt enkelt respondenterna de första namn som kom upp i tur och ordning. Dock tryckte vi igen på namngeneratorn om något namn började på samma bokstav som respondenten vi namngav eller om någon av respondenterna redan fått ett namn med samma bokstav. Detta för att underlätta läsningen av texten.

5 Resultat

Vi redovisar resultatet från intervjuerna under fyra teman. Det första temat beskriver respondenternas begränsningar och kompromisser fram till gymnasievalet men också hur de tänker om sin fortsatta karriär ur den aspekten. Genom det andra temat behandlar vi resultatet av frågor om självbild och respondenternas tankar om sina karriärer. Det tredje temat handlar om respondenternas syn på hur det är att vara kvinna på en mansdominerad utbildning. Det fjärde temat tar upp betydelsen av familjebakgrund och uppväxtmiljö. Därefter följer en sammanfattning av kapitlet. Respondenterna finns beskrivna i metodkapitlet under 4.1.1.

5.2 Kvinnornas begränsningar och kompromisser

På frågan om kvinnorna valt bort något på vägen fram till sitt gymnasie- och yrkesval framkom att de haft barndomsdrömmar som de valt bort före själva gymnasievalet. Respondenterna berättar att det funnits drömmar om att arbeta som veterinär, men vi fick också svar om att de inte valt bort något utan snarare att de saknat tydliga yrkesdrömmar före valet i årskurs nio. Junia gjorde en kompromiss i sitt gymnasieval då det program hon hade som sitt förstahandsval hade för få ansökningar för att starta och hon säger att det var en slump att det blev just bygg- och anläggningsprogrammet. Freja hade velat välja Naturbruk med inriktning på djurhållning men fick välja bort detta då hon är mycket allergiskt mot pälsdjur. Heidi förstod efter ett år på Naturvetenskapliga programmet att hon skulle få svårigheter att komma in på Veterinärutbildningen även om hon under tre år skulle orka kämpa för bra betyg. Viola påverkades av sina föräldrar i sitt gymnasieval då hon ville gå estetiska programmet men föräldrarna avrådde då det inte skulle leda till ett yrke enligt dem.

Att inte välja ett högskoleförberedande program var tydligt i flera av respondenternas berättelser. Anledningen till detta var att de ville utbilda sig till något som kunde ge dem ett jobb direkt efter avslutad utbildning. Lili vill hålla vägen öppen för senare studier så på sin pappas inrådan har hon läst utökat program för att bli behörig att söka vidare till högskolan så småningom.

Saga som under ett och ett halvt år läste till sjuksköterska berättar att hon ser en möjlighet att så småningom utbilda sig och arbeta som undersköterska. Högskolestudierna blev för svåra för henne och hon kan idag inte se sig slutföra dem.

5.3 Kvinnornas tankar om sig själva och sin karriär

Respondenterna ser på sig själva som rastlösa i den bemärkelsen att de samtliga vill ha omväxling, både på jobbet och på fritiden. De betonar att den fysiska aktiviteten är viktig, ingen av dem vill ha ett skrivbordsjobb.

På frågan hur respondenterna ser på sin framtida karriär får vi svaret att de inte kan se sitt yrkesval som livslångt men att de vill arbeta med det de utbildat sig till inom den närmsta framtiden. Det framkom att respondenterna fått arbete direkt efter utbildningen. Junia är den som inte har en anställning klar och hon är också den som troligtvis kommer att lämna branschen först då hon har skickat in en ansökan om ett vikariat på en förskola. Junia är också den enda av respondenterna som inte kommit ut på sin sista praktikperiod eftersom hon och några av klasskamraterna haft svårigheter att hitta en praktikplats.

På frågor som rör synen på sig själva och vilken uppfattning de tror att andra människor har om dem berättar respondenterna att de ser sig själva som glada, sociala och att de har skinn på näsan. En av respondenterna beskriver sig själv så här:

Framåtmanad, rak, ärlig, skinn på näsan, kan ibland säga lite för mycket vad jag tänker och tycker och ibland ska man bara vara tyst…samtidigt så är jag ganska känslig. (Heidi).

Respondenterna framhåller att de får positiv respons från kompisar och nya bekantskaper när det gäller deras yrkesval. Ett exempel på detta är: ”Nä dom flesta tycker det är coolt, eller lite intressant när man pratar med folk då, men lite annorlunda så.” (Viola).

Respondenterna menar att många av tjejkompisarna förvånas över att det går att välja bygg- och anläggningsprogrammet och att de imponeras över att de gjort detta val.

Junia och Heidi genomgick båda en period under årskurs två då de övervägde att hoppa av utbildningen. Heidi var under det året skoltrött och hade mycket som upptog hennes tankar utanför utbildningen, till exempel en jobbig relation med en kille. För Junia handlade funderingarna om att hoppa av också om skoltrötthet men också om att det var flera kvinnor i klassen som det året bytte till andra gymnasieprogram.

…tre på min inriktning, men så hoppade den ena av och sen stack den andre och så bytte den andre program, och så hitan och ditan och då blev det ju så att ska jag också byta då? Eller ska jag stanna kvar? (Junia).

5.4 Att vara kvinna på en mansdominerad utbildning

Det framkom att respondenterna inte ansåg att de behövt anpassa sig för att passa in på programmet eller i yrket. Dock tar Freja och Viola upp att de tycker att ett visst mått av anpassning krävs:

Det tror jag har kommit av sig själv nästan. Man kanske inte pratar om samma grejer som man gör när man är med tjejer. Jag vet inte, lite har man nog anpassat sig för man vill ju visa, man vill inte vara den som folk tänker att… Viola.

Junia tycker att hon har saknat kvinnliga klasskamrater och beskriver det som att hon får vara på ett sätt i skolan på grund av att det går enbart män i hennes klass och att på fritiden är hon lite annorlunda med sina kvinnliga vänner. Respondenterna uppger att en av anledningarna att välja bygg- och anläggningsprogrammet var att de var trötta på att vara i sammanhang där det förekommer konflikter mellan just tjejer under högstadiet. Respondenterna beskriver sig som innehavare av ett stort umgänge med både killar och tjejer utanför skoltiden och före gymnasiet. På frågan hur de har trivts på sina praktikplatser svarar de att de generellt sett har trivts bra. Junia och Heidi berättar dock att de upplevt en dålig stämning. Junia ger i sin berättelse ett exempel från sin första praktikvecka:

J: ja men alltså det blev svårt för dom att få in en tjej och sen så var det svårt att komma in i deras…

J :nej jag tror inte det så det blev ju svårt för dom och så blev det svårt för mig att komma in i deras prat och man satt där på en stol och bara jaha

I: hur kände du då första veckan då?

J: äh jag ville typ bara hem och typ inte vara där och sånt

Samtliga respondenter berättar att det kan vara en speciell jargong på praktikplatserna där det skämtas om en arbetskamrat till exempel har försovit sig och kommer försent. Det ses som positivt av respondenterna att det är ”lite okänsligt” eller ”grabbigt”. Dock säger Ragnhild att det är roligt på hennes praktikplats att de är flera kvinnor där. Hon ser det som positivt att stämningen förändras till att vara mer ”tjejig”. En av respondenterna berättar hur hon blivit uppmanad av sin handledare på praktiken att ”hugga tillbaka” om någon driver med henne eller använder nedsättande ord, som exempel nämner respondenten snuttegull och gumman. Vidare säger Lili att det är till nytta för henne att kunna anpassa sig:

Jag är öppen för nya grejor och tror att jag kan anpassa mig i nya omgivningar. Jag är en driven människa. Dom brukar tycka att jag är inte så blyg så gubbarna tycker om att tjata med mig, att jag säger ifrån och inte tar skit.

Saga berättar om en händelse på sin sista praktikplats där hon också kom att göra sin första lärlingstid efter avslutad utbildning. En anställd på firman hade en otrevlig och kränkande jargong och vid ett tillfälle gick han enligt Saga långt över gränsen. Händelsen ledde fram till att Saga valde att avsluta sin anställning. Hon vet inte riktigt varför han var på det här viset mot henne men säger samtidigt att ”han hade nog väldigt mycket problem med sig själv, för det första och han var ju lite äldre och jag tror att han hade problem med att vi var tjejer…”. Samtidigt som Saga tog så illa vid sig av händelsen att hon valde att sluta så tar hon också ett ansvar för vad han gjorde genom att säga: ”jag tror egentligen inte att han menade det”.

Heidi uttrycker att det kan vara jobbigt att ha idrottsundervisning med 30 män och att hon då kan känna av att det förväntas av henne att hon inte kan prestera lika mycket. Detta menar respondenten istället leder till att hon sporras i att visa att hon visst kan prestera när det gäller styrketräning eller någon annan fysisk aktivitet.

När det gäller vilket stöd kvinnorna säger sig ha fått från lärarna är det väldigt skiftande uttalanden vi har fått. Både sinsemellan respondenterna men också kan en och samma respondent uttrycka att hon har fått stöd vid ett tillfälle men blivit illa behandlad av någon annan lärare vid ett annat. Exempel på att ha känt sig illa behandlad av lärare kan vara som

i Lilis fall att hon upplever att lärarna saknar ”koll” på hur de uttrycker sig. Den bilden bekräftas av Viola som då hon gjort ett bra arbete i plåtslageri får kommentaren att ”du kanske ska bli smyckestillverkare?” Också Heidi tycker att hon under en period saknade lärarnas stöd då hon på grund av sjukdom inte kunde delta i viss undervisning. Hon berättar att hon istället fick till uppgift att städa klassrummet och rensa i lärarnas papper. Hon menar att det då märktes att de blev för personliga i sitt sätt att se på henne:

…och där kunde lärarna vara ganska elaka, lärarna får inte lov att uttrycka sig och tänka och tala hur dom vill och det har dom gjort ibland och vissa gånger har jag blivit både arg och ledsen… (Heidi).

Heidi tror dock inte att det i hennes fall hade spelat någon roll om hon varit man istället för kvinna i detta läge. I huvudsak uttrycker respondenterna att de är nöjda med lärarna och ser de dåliga exemplen som undantag. I några berättelser framgår också att vissa av lärarna omfattas av särskild stor respekt: ”Min mentor har ju varit ...alltså han är jättebra”. (Ragnhild).

Respondenterna säger sig se att de får fördelar i yrket och på programmet av att vara kvinnor, att en större hänsyn visas dem när det till exempel ska bäras tungt. Det vill säga att särbehandlingen skulle vara positiv. Dock menar respondenterna att det gäller att som kvinna extra mycket tänka sig för hur lyft utförs och så vidare. Viola uttrycker också en oro för att inte kunna vara lika stark men att oron ligger hos henne själv. Det är alltså inget hon har märkt av skulle vara ett problem för arbetskamrater på praktiken eller för de manliga klasskamraterna på programmet.

Respondenterna talar om att gemenskapen på bygg- och anläggningsprogrammet är stark och att de känner sig omfattade av den. Framförallt anser de att den är framträdande i årskurs ett då samtliga elever på programmet är på skolan och har programgemensamma2

ämnen under terminerna. De respondenter som valt inriktning mot måleri och anläggningsfordon nämner dock att de har mycket lite att göra med sina klasskamrater under årskurs två och tre på grund av att de är på praktik och inte läser så många gymnasiegemensamma ämnen3 De saknar då gemenskapen med klasskamraterna. Istället kan praktiken vara den plats där de då upplever gemenskap.

2

Programgemensamt karaktärsämne är bygg och anläggning. (Programstruktur, Skolverket) 3

5.5 Betydelsen av familjebakgrund och uppväxt

De av respondenterna som säger sig ha haft en uppväxt på landet upplever att det har haft betydelse för deras utbildningsval. Genom uppväxten på en gård får man lära sig att hugga i och hjälpa till mycket menar Ragnhild. Heidi framhåller att hon alltid har kört stora maskiner och har fått vara med mycket i sin pappas arbete på olika gårdar.

Kvinnorna har haft olika typer av förebilder. Till exempel så har Freja ett flertal släktingar, bland annat en kvinnlig snickare i byggbranschen. Freja intresserade sig tidigt för TV-program med ombyggnads och inredningsprofil: ”Jag tittade alltid på Martin Timell när jag var liten. Så jag tänkte att jag vill bli snickare när jag blir stor.” Föräldrar, både mamma och pappa nämns av några respondenter vara direkta eller indirekta förebilder. Att vara med föräldrarna och vara delaktiga i praktiska göromål är något respondenterna berättar om. Det framkommer också att tre av respondenterna har äldre bröder som har gått yrkesutbildningar som domineras av män, ett exempel som nämns är Industritekniska programmet.

Kvinnornas föräldrar har skiftande utbildningsnivå och yrken som kräver högskoleutbildning likväl som yrken som inte kräver någon högre utbildning än gymnasium eller avslutad grundskola. Heidis pappa arbetar på en stor gård och hon framställer hans arbete på så vis att det framgår att hans arbete är att rent praktiskt med att sköta jordbruket, och hennes mamma arbetar inom vården. Lili har en pappa med ingenjörsexamen och en mamma som har en chefsbefattning.

Respondenterna säger sig inte ha begränsats av sina föräldrar men det framkommer ändå att Violas föräldrar påverkat henne att välja bort program. Viola hade velat gå Estetiska programmet men enligt föräldrarna var detta inte en riktig utbildning som man blir något på.

5.6 Sammanfattning

Att bygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram var en avgörande faktor för respondenterna när de skulle välja gymnasieprogram. Att ha möjligheten att avsluta skolan och sedan kunna få ett arbete direkt beskrev respondenterna som viktigt. De ser sig själva som rastlösa och fysiska med ett behov av att röra på sig när de arbetar. Respondenterna beskriver sig själva som kvinnor som kan vara bestämda och stå upp för sig. De framstår genom intervjuerna som sociala med förmåga att anpassa sig till olika situationer. De är i huvudsak nöjda med gemenskapen de känner från klasskamrater och stödet de fått från lärare på programmet men kan också beskriva situationer då de har fått utstå kommentarer och känslan av att behöva bevisa något. Respondenterna ser sig själva arbeta inom branschen den närmaste tiden. De menar dock att det inte är troligt att deras yrkesval är livslångt. Att respondenterna har fått vara med och jobba och renovera uppfattar vi som betydelsefullt för deras karriärval.

6 Analys

I det här kapitlet analyseras resultatet av vår empiriska undersökning. För att förstå ungdomars utveckling i förhållande till yrkesval har vi använt Linda Gottfredsons teori om begränsning och kompromiss. Med hjälp av denna teori analyserar vi respondenternas syn på möjligheter, begränsningar och kompromisser som de gjort inför sitt gymnasieval. För att förstå hur kvinnorna ser på sig själva, vad de tror sig kunna och klara av, samt vilka förväntningar de haft på sin yrkesutbildning har vi använt SCCT, Social cognitive career theory. Teorin tar också upp förväntat utfall och vi kan med hjälp av det vilka mål respondenterna haft med sin utbildning, detta har vi också kopplat till kvinnornas framtidsplaner. Analysen baseras också på begreppet genus och Pierre Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Begreppet genus används för att analysera normer som finns i samhället och som är något som respondenterna måste förhålla sig till som kvinnor i en mansdominerad bransch. Medan fält, kapital och habitus används i analysen för att förstå hur respondenterna har påverkats av sin uppväxt och vad de får med sig för kapital från utbildningen.

6.1 En kompromiss som leder till arbete

Enligt teorin om begränsning och kompromiss så identifierar flickor och pojkar redan tidigt vad som är möjligt att välja utifrån kön. De sorterar helt enkelt bort yrken som är starkt förknippat med det motsatta könet. Vad som är förknippat med olika yrken kan se olika ut beroende på kultur och land. Utöver de yrken som kopplas till ett kön finns det yrken som anses vara könsneutrala, där vi tänker lika ofta på en kvinna som en man i yrkesrollen. Gottfredson menar att orienteringen mot status som bidrar till att begränsa individen sker i åldern nio till tolv år. Barn blir i den åldern medvetna om att det de väljer att arbeta med eller utbilda sig till ska passa in med omgivningens förväntan på dem. När en individ har