Våra informanter ansåg att praon har en betydande påverkan i elevers framtida studie- och yrkesval då de får en inblick i det verkliga yrkeslivet. Framförallt framkom det i vår intervju med Syv 5 som beskrev en generation som har en oerhört lustfylld syn på livet och att det bara handlar om att ha kul. Att få en inblick i hur ett arbetsliv ser ut och känna på hur verkligheten fungerar blir då otroligt värdefullt vilket annars kan resultera i att ungdomarna får en förvrängd verklighetsuppfattning. Den uppfattningen våra informanter hade fått var att elever erhållit en tydligare bild av hur det fungerar på en arbetsplats eftersom de fick möjlighet till egna erfarenheter. Här menade Syv 2 att eleverna fick kännedom om vad de klarar av eller inte samt vad de tycker om eller inte tycker om.
Dessutom tillkom flera positiva effekter genom praon vilket Syv 3 beskrev på ett
målande sätt; Jag tror att praon inte går att ersättas på det sättet att det är konkret ute bland
vuxna människor som inget annat kan ge i skolan. Så det har stor betydelse.
De växer, en bra prao är fantastiskt, kan göra att en osäker elev efter en bra
positiv period kommer tillbaka med mycket nyvunnen energi det har man verkligen kunnat se. Så jag ser mycket bra kring praon. De drar lärdomar på
så olika sätt /../
Elevers främsta lärdom var den sociala kontakten med vuxenvärlden. De fick erfara hur det var att befinna sig i en ny miljö, att följa nya regler såsom att hålla tider och att det
inte var tillåtet att använda sin mobiltelefon. Att ingå i en gemenskap med vuxna och
vara delaktig i samtalen på fikarasterna var en annan erfarenhet som de senare kan ta
med sig i arbetslivet. Många elever hade även förstått hur viktigt det var att knyta
kontakter vilket de fått erfara då de genom sina praktikplatser fått sommarjobb. Syv 6
menade att när elever fick nya insikter i arbetslivet och tog steget ur sin trygga
omgivning resulterade det i större mod och bättre självförtroende. Den känslan elever
förmedlat till Syv 6 var att praon haft en positiv effekt då den bidragit till att
gymnasievalet inte blivit lika dramatiskt. Även Syv 2 var av den uppfattningen att praon
påverkat elever positivt och menade att det inte alltid yttrade sig direkt efter praoperioden utan att det mognade fram. Syv 2 framhöll vikten av praon för de
högpresterande elever som fick en möjlighet att vidga sitt annars smala tunnelseende med en insyn i andra yrken än bara läkare, psykolog eller jurist. Två av informanterna
skildrar praons betydelse för de elever som inte lyckats så bra med de teoretiska ämnena.
Det hände ofta att de upptäckte att de var duktiga på att utföra en speciell uppgift. De
fick även chansen att visa upp andra sidor av sig själv i en ny kontext vilket resulterade i
att de fick mycket uppskattning när de kom ut på arbetsplatserna. Således har prao ofta en positiv inverkan då de oftare får en ökad studiemotivation när de kommer tillbaka.
Informanterna svarade likadant gällande att praon var ett viktigt inslag i skolan då den underlättade för eleverna att göra väl underbyggda val. När vi ställde frågan huruvida bristande kunskap om arbetslivet kan leda till konsekvenser för eleverna så var de överens om att risken för omval kunde öka. Syv 3 förklarade att det är en kritisk tid för eleven under perioden för gymnasievalet eftersom ungdomar ofta går igenom en identitetsutveckling. Ett icke välgrundat gymnasieval som gör att elever hamnar fel leder till en osäkerhet hos dem vilket kan påverka studierna negativt. Detta beskrevs av Syv 2 på följande vis;
Jag tror detta men det är också bevisat att elever gör fler avhopp och väljer
oftare fel om man inte har haft en syv eller en bristfällig sådan. Också elever
som inte gör den där kopplingen mellan sig själva och samhällets krav utan
många tror ju, och det är även de svaga eleverna som knappt är i skolan, dom
tror ju att de ändå har samma möjligheter som alla andra.
Syftet med prao är att eleverna ska få en inblick i arbetslivet och således få förståelse för vilken koppling det finns mellan dem själva och samhällets krav. När vi ställde frågan om eleverna förstått syftet med praon, fick vi varierande svar. Syv 2 och 4 menade att vissa elever inte alls var medvetna om syftet när de uttryckte att det skulle bli skönt att slippa skolan i två veckor. Det visade sig även hos de elever som reagerade negativt för att de inte fått den praoplats som de önskat. Syv 4 beskrev det så här; “Det handlar ju inte om att man ska vara på förskola eller där eller där för jag går ut för att se hur det är på en arbetsplats, hur fungerar det på en arbetsplats”. Syv 1 och 3 ansåg att det är väldigt individuellt och berättade att de pratar mycket kring syftet när de är ute och informerar inför praon i klasserna. Syv 3 uttryckte sig så här;
/../ jag lägger mycket fokus på syftet när jag är ute så jag hoppas ju att det
någonstans går in hos dem. Men jag tror ändå på något sätt att de är ganska
medvetna för det är ju nu i årskurs 8 som somliga börjar fundera över
framtiden och till och med de här sommarjobben liksom och sådär och då
blir de lite mer måna om att ja okej ja det här är en referens. då är det viktigt
att man, så jag tror att de är ganska ändå är medvetna, de flesta av dem.
Att de flesta är medvetna om syftet ansåg både Syv 6 och Syv 5. Syv 5 uttryckte det så här;
Jag tror att de har, speciellt då i kombination med för- och efterarbete där
man faktiskt får inte bara veta hur samhället funkar utan får ut och ta del av
det liksom. Jag tror att praon kan fylla en viktig funktion där. Men inte som
en liten sologrej liksom, mer som en del av något större.
Både Syv 2 och 5 menade att prao är en form av samhällskunskap och förklarade vikten av att få in arbetslivskunskap i de olika ämnena som hela skolans ansvar.
5.5 Sammanfattning
I resultatet framkom det att våra informanter ansåg att syftet med praon var att elever skulle få en inblick i arbetslivet och förstå kraven i samhället samt ge dem en bättre grund inför sina framtida val. Vägledarna ansåg att organiseringen av praoverksamheten tog mycket tid och de hade en önskan om en praosamordnare så att de fick mer tid till vägledningsarbetet. De ansåg att de fick bra stöd av rektorn men hade olika erfarenheter av hur delaktiga lärarna var. Att integrera arbetslivskunskap i alla skolämnen såg informanterna som något självklart och viktigt och tyckte att det borde organiseras bättre. Förutom arbetslivskunskap bidrog praon till många andra positiva aspekter för eleven. En social kontakt med vuxenvärlden, förstå vikten av att föra sig i en ny miljö, ökat självförtroende när nya kunskaper upptäcktes, utveckla nya intressen. Allt detta kunde underlätta inför det kommande gymnasievalet ansåg informanterna.
6. Analys
Analysen utgår från karriärteorin Careership. De begrepp vi har valt att använda oss av ärbrytpunkt, habitus, handlingshorisont, fält, pragmatiska rationella beslut och socialt kapital. Vi kommer även att använda oss av begreppen arbetslivskunskap, elever, geografiskt läge, lokalsamhälle, lärare, skolledning och Syvfrån systemteorin STF och dess skolmodell. Vi redovisar analysen tematiskt och avslutar med en sammanfattning.