5.3.1 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv
Studie- och yrkesvägledarna menar att praon behöver arbetas in i grundskolans undervisning tidigt. Med undervisning menar de intervjuade de olika lektioner eleverna har. Detta kan innebära att om eleverna ska ut på prao i årskurs åtta behöver eleverna förberedas redan i årskurs sex. Eleverna kan förberedas genom att de börjar med till exempel studiebesök och information från olika yrkesgrupper innan det är dags för praon. De intervjuade ser att den här metoden tillhör en del av skolans undervisning. Studie- och yrkesvägledare ett beskriver hennes del av praon med följande ord:
‘’Prao är en stor del av mitt jobb. Jag vill vara mer i arbetslagen och jag tar lektioner i cv skrivande. Egentligen skulle jag haft egna Syv lektioner. Det finns tankar att det ska bli mer av detta.’’ (SV1)
Studie- och yrkesvägledare ett nämner att lektioner i att skriva cv ges och att det skulle finnas egna studie- och yrkesvägledning lektioner för att öka elevernas kunskap om arbetslivet. Studie- och yrkesvägledarna beskriver att det kan finnas svårigheter att komma in i undervisningen. Studie- och yrkesvägledare tre delger att:
“Lärarna har sin planering och det tar tid att få in det i lektionstid. Efterarbetet kan man försöka göra annorlunda och göra något stort på skolan så att alla gör likadant. “Syven hade kunnat få mer tid i lektionerna och göra olika saker och börja redan i sjuan. Hålla några regelbundna lektioner om arbetslivet och arbetsrätt och cv och lite intervjuteknik.’’ (SV3)
Studie- och yrkesvägledare tre menar här att det finns problem med att komma in i undervisningen och arbeta med eleverna om praon. Det visas i intervjuerna att det är viktigt att den här tiden finns för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna ha regelbundna lektioner, med syfte att hjälpa eleverna få kunskap om arbetslivet (SV3). Studie- och yrkesvägledare två berättar om hur praon inträder in i undervisningen i deras skola:
‘’...Åttorna kommer tillbaka så hade so lärarna och jag ett samarbete, där eleverna fick prata om det. Därefter fick de presentera sin prao utifrån mina frågeställningar och därefter ifrån mentorns frågeställningar.’’ (SV2)
Här benämns även samarbetet som finns för att få in praon i undervisningen. Eleverna fick även frågor från både studie- och yrkesvägledare och mentor som de sedan skulle besvara i helklass (SV2). Studie- och yrkesvägledarna är överens om att samarbetet med lärare och mentorer påverkar hur mycket lektionstid studie- och yrkesvägledarna kan få för att arbeta med prao. De nämner även vikten av att hjälpa eleverna få insikt i arbetslivet redan innan de åker ut på prao med regelbundna lektioner men att det skulle kunna bli ännu bättre genom att få ännu mer lektionstid.
5.3.2 Rektorernas perspektiv
Rektorerna menar att det behövs en utveckling av prao verksamheten i grundskolan i framtiden. De beskriver praon som väldigt individuell där de ansvariga i grundskolan gör på olika sätt främst när det gäller planering och tilldelning av platser.
Rektor ett beskriver att det behövs en annorlunda utformning av praon för att det skall vara en väl fungerande prao. Rektor ett beskriver det på följande sätt:
“Det skulle varit tre veckor och börjat redan i årskurs 7 och haft en vecka per år. Det blir för mycket i årskurs 8 och det är en stressfaktor för berörd personal. Man kunde haft en frivillig prao i sjuan och få lärarna mer delaktiga. Eleverna bör ordna prao i mer utsträckning själva.” (R1)
Med detta menar rektor ett att det behövs en tydligare planering för att det skall vara en givande och aktiv prao. Det eftersträvas här en kontinuerlig prao där eleverna har en vecka i årskurs sju, en i årskurs åtta och en i årskurs nio för att eleverna ska kunna se olika platser och perspektiv. Rektor två är nöjd med sättet som praon arbetas in i undervisningen och poängterar att:
‘’Praon kommer in i vår undervisning på det sättet att lärarna låter syven komma in på lektionstid och ställer upp på det. Syven kommer även ut och informerar om praon och lite efter praon också för att se vad eleverna lärde sig på praon.’’ (R2)
Rektor två menar här att det finns ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare som tillsammans är överens när det är lämpligt att informera om praon. De fortsätter även efter praon för att se vad som eleverna har lärt sig under sin praoperiod (R2). De intervjuade är tydliga med att det behövs en strukturerad förändring centralt i alla grundskolor runt om i landet. Vidare lyfter han upp att det är just den ohållbara strukturen i praoverksamheten som har gjort att grundskolorna gör på olika sätt. Rektor tre ger tydlighet om vad som behövs förändras och säger enligt följande:
“Jag hade gärna sett att dels man hade möjlighet att erbjuda eleverna inom det som de är intresserade rakt av. Ett samarbete som är bättre med näringslivet som fungerar för ett bra mottagande av elever på arbetsplatsen. Givetvis att på något sätt att det finns ett arbete både före och efter någorlunda lika i alla skolor.
I tidigare ålder kan det ordnas en dag där man kan göra besök hos arbetsplatser.” (R3)
Generellt vill rektorerna se en förändring i hur alla parter inom skolan samt näringslivet tar mer ansvar. Genom att varje grundskola har likvärdiga möjligheter att erbjuda en elev prao. Fortsättningsvis beskriver rektor tre att det är viktigt att de personer som arbetar med praon tar mer ansvar.
“Det är oerhört viktigt att syv initierar och visar mycket initiativ. Det är så att syv måste komma ut och berätta vad hon kan hjälpa till med och hur man kan göra. Samarbete och kommunikation är oerhört viktigt. Syv och bibliotekarie är väldigt viktigt att de marknadsför deras tjänster.” (R3)
I ovanstående citat jämförs studie- och yrkesvägledare med bibliotekarie och det är för att deras arbetsuppgifter anses som otydliga för övrig personal i skolan menar rektor tre. Rektorerna menar på vikten av initiativ från studie- och yrkesvägledarna och att utan det kan inte samarbete ske. Rektorerna påpekar att de inte har full koll på hur arbetet med prao går till och tydliggör vikten av att studie- och yrkesvägledarna förklarar och berättar hur arbetet görs.
5.4 Sammanfattning
I det här kapitlet har studiens resultat presenterats i form av tre olika teman. Dessa är samarbete om praon, praons betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval och hur praon i framtiden kan formas i grundskolans undervisning. Samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare upplevs som ett bakomliggande arbete där rektorerna finns till hands och som ansvarar för att ge studie- och yrkesvägledarna verktyg till att bearbeta praon. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar mer med lärare och mentorer för att arbeta med praon. Kapitlets slutsats är att samarbetet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare är positivt, att praon har en betydelse och påverkan på elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval. Det lyfts även fram att det är eleverna som ansvarar mest för att göra sin prao till något positivt och att hitta en praoplats. Elevens prao arbetas i grundskolans undervisning genom samarbete med lärare och mentorer. Elevens prao kan även struktureras och organiseras på olika sätt där till exempel eleverna praoar en vecka i årskurs sju, en vecka i årskurs åtta och en vecka i årskurs nio. I nästkommande kapitel skall resultatet analyseras med hjälp av utbytesteorin och delar från Careershipteorin.
6 Analys
Till grund för analysen ligger George Caspar Homans och Peter Michael Blaus utbytesteori om olika former av utbyten och Pierre Bourdieus begrepp habitus, handlingshorisont och brytpunkter. För att kunna förstå på vilket sätt studie- och yrkesvägledare och rektorer samspelar om praon, är det extra intressant att förstå det som Homan och Blau beskriver som utbytet av immateriella och materiella tjänster, nytta och egoism samt ömsesidighetsprincipen. En relation som byggs på utbyten av olika saker kan vara kort eller lång beroende på hur individerna behandlar varandra och om utbyte fortsätter att vara gynnsamma. Då skolorna där undersökningen har utförts har erfarenhet av att arbeta med praon minst fem år har det skett olika utbyten mellan studie- och yrkesvägledarna och rektorerna som har anpassats till varandra. Då det sker olika utbyten och samverkan kring praon leder det in till att se de resultat praon kan ge för elevernas framtida förutsättningar kring ett studie och yrkesval. Detta leder oss in till Pierre Bourdieus begrepp habitus, handlingshorisont och brytpunkter som hjälper oss förstå hur praon kan vidga elevernas habitus och handlingshorisont. Praon kan enligt Pierre Bourdieu ses som en brytpunkt för eleverna då de lämnar situationen i skolan och blir mer eller mindre tvingade att utöka sin handlingshorisont.