I frågan om eleverna får tala sitt modersmål i klassrummet råder det delade meningar mellan lärarna. Mariette säger att det är tillåtet för hennes elever att prata sitt modersmål under lektionstid. Hon tillägger dessutom att det är nödvändigt för hennes nyanlända elever. Vidare berättar hon att hennes elever tar hjälp av varandra med att översätta och förklara. Vid intervjun med Eva kom vi inte in på den frågan, men då hon i övrigt uttrycker positiva attityder till användandet av elevernas förstaspråk i hennes
undervisning tror vi att hon tillåter sina elever att även tala sitt modersmål. Eftersom eleverna får tala sitt förstaspråk i klassrummet förmedlar lärarna att deras språk är lika värdefulla som svenskan. Mariette säger att hennes elever inte får planera vad de ska göra på rasterna på sitt modersmål och det faktum att hon sedan tillägger att eleverna inte får göra detta på svenska heller visar att hon ser språken som jämlika.
Även Kerstin nämner att det är nödvändigt för hennes nyanlända elever att tala sitt modersmål i klassrummet. Dock poängterar hon: ”Successivt vill jag att de ska gå över till att prata svenska hela tiden”. Då Kerstins mål är att eleverna så småningom ska
35
övergå till att endast tala svenska kan resultatet leda till subtraktiv tvåspråkighet hos eleverna.
Elisabeth tillåter inte eleverna att tala sitt modersmål under hennes lektioner. Hon har även en önskan om att de ska tala svenska på rasterna och i matsalen. Enligt Ladberg (2000) är det kränkande mot eleverna att insistera på att endast svenska får talas i klassrummet. Anledningen är att språk och identitet hänger samman. Hon menar vidare att lärare som inte tillåter och ger mening åt elevernas förstaspråk förmedlar att deras språk är mindre värda än det svenska språket. Haglund (2004) skriver att ett annat resultat av att inte tillåta elevernas förstaspråk i undervisningen är att man i skolan då strävar efter enhet och likhet istället för att bekämpa detta och se olikheter som en resurs. Om man lyfter elevernas förstaspråk som Mariette berättar att hon gör menar Axelsson (2004) att det förmedlar vårt samhälles förmåga att hantera olikhet, rättvisa och jämnlikhet.
36
6 Slutsats
Vårt syfte med detta arbete var att undersöka vad lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för betydelse vid inlärning av ett andraspråk. Samtliga lärare betonade vikten av ett starkt modersmål och fortsatt utvecklande av detta språk för en god
andraspråksinlärning. Deras motiveringar skiljer sig dock åt. När vi skrapade på ytan och lyssnade till deras motiveringar, deras berättande om samverkan med
modersmålslärare, arbete med modersmålet i klassrummet och om de tillåter sina elever att tala sitt modersmål i klassrummet ser vi att lärarna trots allt förhåller sig väldigt olika. Genom analysen kom vi fram till att Mariette och Eva förmedlar positiva attityder till elevernas förstaspråk. De ser språken som lika betydelsefulla och vill utveckla båda. De vill utveckla en additiv tvåspråkighet hos sina elever och att de ser endast fördelar med att vara flerspråkig. Kerstin förmedlar i vissa uttalanden att hon vill utveckla additiv tvåspråkighet hos sina elever men att resultatet ändå blir att hon genom sitt arbetssätt tenderar att utveckla subtraktiv tvåspråkighet. Å ena sidan säger hon att hon inte hade klarat sig utan modersmålslärarnas stöd men å andra sidan används de endast som översättare. Hon tillåter även eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet men poängterar att hon vill att de ska övergå till att tala svenska hela tiden. Ett resultat kan alltså bli att modersmålet endast används som ett stöd över till svenskan. Elisabeth utvecklar även hon subtraktiv tvåspråkighet hos sina elever. Hon samverkar ytterst lite med modersmålslärarna, arbetar inte med elevernas modersmål på sina lektioner och tillåter inte eleverna att tala sitt modersmål i hennes klassrum.
Avslutningsvis menar vi alltså att de fyra lärarna som deltog i denna undersökning uttrycker att de tycker likadant men genom vår analys framkommer deras olika inställningar till modersmålets betydelse vid andraspråksinlärningen.
6.1 Fortsatt forskning
I denna undersökning genomfördes intervjuer med lärare. Resultatet bygger alltså på lärares åsikter om modersmålets betydelse vid andraspråksinlärningen och hur de arbetar med elevernas förstaspråk i sin undervisning. Vad man påstår att man gör och vad man egentligen gör kan dock skiljas åt. För att få en mer tillförlitlig bild hade man därför även kunnat observera hur lärarna arbetar i klassrummet.
37
Vidare hade man även kunnat intervjua modersmålslärare för att få en bild av hur de menar att läraren i förberedelseklassen förhåller sig till modersmålet. Frågor om hur modersmålslärarna anser att de och deras ämne blir bemötta av personal på skolan samt hur de upplever sin status i skolan hade kunnat ställas. I denna undersökning ställdes frågor till lärarna i förberedelseklasserna om hur de ser på modersmålsundervisning och samverkan med modersmålslärarna men för att få en mer uppriktig bild hade man även kunnat intervjua modersmålslärare.
Man hade även kunnat intervjua elever för att få en bild av hur de anser att deras modersmål bemöts i skolan. Frågor om eleverna får tala sitt modersmål i klassrummet och om de får arbetsuppgifter på sitt modersmål hade kunnat ställas. I vår undersökning lyftes lärarnas åsikter rörande samma frågor men genom att lyfta elevernas perspektiv hade man fått en mer nyanserad bild.
38
Referenslista
Axelsson, Monica (2004), Skolframgång och tvåspråkig utbildning i: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. Lund: Studentlitteratur
Haglund, Charlotte (2004), Flerspråkighet och identitet i: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2000), Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter, Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2003), Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB
Skolverket (2007) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Hämtat 19 februari 2013, från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1728
Skolverket (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Hämtat 19 februari 2013, från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2027
Skolverket (2010) Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Hämtat 19 februari 2013, från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1019
Skolverket (2011), Kursplan i modersmål för grundskolan. Hämtat 28 mars 2013, från:
39
Stroud. Christopher (2004), Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp i: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i
forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Thomas, W. & Collier, V. (2002), A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement Final Report: Project1.1 Hämtat 14 mars 2013, från:
http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 20 februari 2013, från:
40