Presentation av respondenter

Vi inledde vår empiriska analys med att undersöka vilka städer respondenterna arbetade i och på vilken revisionsbyrå. Det är viktigt för oss att ta reda på hur mönstret ser ut för att kunna säga något om skillnader i svaren mellan olika storlekar på städer och byråer. Först kodade vi om respondenternas postadresser så att de som tillhörde Stockholm, Göteborg eller Malmös kommun fick koden 1 och övriga kommuner fick koden 0. Anledningen till denna indelning är att vi i intervjuerna fått fram att det kan skilja sig åt vem de väljer att presentera på det första klientmötet. I en stor stad kan det finnas fler valmöjligheter medan det i en mindre stad mer kan handla om en lokalkännedom och kunskap om företagen som de reviderar. Vi kunde se att 37 % av de som svarat på vår enkät arbetade i en av Sveriges tre största städer och att 63 % arbetade i de övriga kommunerna.

Städerna som blev kodade som 0, kan skilja sig kraftigt åt när det gäller invånarantal och vi tror att det kan finnas skillnader i hur de arbetar inom den här gruppen och därför valde vi även att undersöka om det kunde finnas några skillnader mellan större och medelstora städer i jämförelse med mindre städer. Vi valde då att klassificera en mindre stad som en stad som tillhör en kommun med färre än 30 000 invånare. Vi uppmärksammade i våra intervjuer att svaren kunde skilja sig åt beroende på i vilken stad vi var och det gjorde att vi valde denna gräns eftersom den mindre stad vi var i hade ett invånarantal på strax under 30 000 invånare. Med den fördelningen så hoppades vi att vi skulle få in tillräckligt många svar för att kunna analysera materialet. Hade vi valt att ha en lägre gräns för invånarantalet fanns det en risk i att vi inte skulle få in tillräckligt många svar från de som arbetar i en mindre stad. Städerna med färre än 30 000 invånare fick koden 0 och de städer som ligger i kommuner med fler än 30 000 invånare fick koden 1. Vi utgick ifrån statistiska centralbyråns statistik över

K

62

37% 63%

Fördelning mellan de 3 största städerna och övriga städer

Stor stad Mindre stad

87% 13%

Fördelning storlek på kommun

Fler 30 000 invånare Mindre än 30 000 invånare

kommunernas invånare. Vi fick fram att de flesta som svarat på vår enkät (87%) arbetar i en större kommun.

Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur revisorerna har svarat beroende på revisionsbyråernas storlek. Först kodade vi om så att de revisionsbyråer som tillhör ”big four” fick koden 1 (Deloitte, KPMG, PWC och Ernst & Young). De övriga revisionsbyråerna fick koden 0. Det visade sig att 45 % av de som svarat arbetar på en revisionsbyrå som tillhör ”big four” och 55 % arbetar på någon av de andra byråerna. Vi funderade även på om det kunde finnas några skillnader mellan hur de sju största revisionsbyråerna har svarat och andra byråer. Grant Thornton, Mazars SET och BDO är stora byråer som brukar jämföras med ”big four”. Vi misstänker att de tre byråerna kan likna ”big four” i vissa aspekter medan de kan skilja sig åt i andra synsätt. Vi kodade därför de sju största revisionsbyråerna (Deloitte, KPMG, PWC och Ernst & Young, Grant Thornton, Mazars SET och BDO) som 1 och de övriga som 0. Av de som svarat arbetade 56 % på en av de sju största byråerna.

Diagram 1. Respondenternas stadtillhörighet

63

45% 55%

Byråtillhörighet

Big four Andra byråer

Diagram 2. Respondenternas byråtillhörighet 5.2 Förtroende

I det första klientmötet är det viktigt att:

Typvärde Medelvärde Medianvärde Standardavvikelse

Skapa ett personligt förtroende 5 4,61 5 0,60 Skapa förtroende för revisorsprofessionen 5 4,17 4 0,85 Skapa förtroende för revisionsbyrån 5 4,35 5 0,76 Tabell 4. Förtroendefrågor

I enkäten ställde vi följande fråga; Det är inte viktigt att skapa förtroende redan i det första klientmötet. 62,3 % svarade att de inte alls instämde med påståendet medan 28 % instämde helt med påståendet. Vidare ställde vi även frågor om vilken typ av förtroende som är viktigt att förmedla vid det första klientmötet. I tabellen presenteras de resultat vi har fått fram genom enkäten där vi ställt tre olika påståenden om förtroende där respondenterna med hjälp av en femgradig likertskala fick fylla i hur väl de ansåg att påståendet stämde (enkätfrågor: 8:4, 7:4, 9:1). På de tre olika påståendena har de flesta fyllt i att de instämmer helt på att det är viktigt att skapa förtroende redan i det första mötet och därför är typvärdet 5 på samtliga påståendena. Skillnaderna är små när det gäller variationen på vilket förtroende som är viktigast att skapa men genom Wilcoxon test kunde vi se att skillnaderna dock var signifikanta på samtliga påståenden om förtroende. Wilcoxon test rankar vilket förtroende revisorerna tycker är viktigast att skapa i det första klientmötet och det visade sig att det revisorerna anser att det

56% 44%

Byråtillhörighet

64 personliga förtroendet är det viktigaste följt av förtroendet för revisionsbyrån och sedan förtroendet för revisorsprofessionen. Se appendix 8.7.

Detta resultat stämmer överens med tanken att det i det första mötet är avgörande vem den potentiella klienten får träffa. Revisorernas arbete bygger på förtroendeskapande och tystnadsplikt och precis som teorin säger visar det sig att det är viktigt för revisorn att inge ett förtroende (Elg & Jonnergård 2011). Det är viktigt att förmedla ett förtroende som revisor eftersom revisorn även får ta del av både hemlig och känslig information. Det gör att det för revisorn är extra viktigt att i det första mötet skapa förtroende för revisorn som person för att övertyga klienten att anlita just dem. Förtroendet för professionen kan redan finnas där i och med att kompetenskraven är lagstadgade. Är revisionsbyrån en större byrå eller om byrån är känd på orten kan det vara så att det redan till viss grad finns det ett förtroende för revisionsbyrån medan det personliga förtroendet är det som måste byggas upp.

Vi genomförde även en korstabell med chi-två test för att undersöka om det finns någon skillnad i vilket förtroende män och kvinnor tycker är viktigast att skapa vid ett första möte med en ny klient. Både manliga och kvinnliga revisorer tycker att det personliga förtroendet och förtroendet för revisorsprofessionen är viktigt att skapa i det första klientmötet men det finns trots det en signifikant skillnad i hur de har svarat. Kvinnor har i högre utsträckning fyllt i en femma (instämmer helt) medan männen oftare fyllt i en fyra än kvinnorna, se appendix 8.8. En anledning till detta kan vara att kvinnor tenderar att vara mer inriktade på att skapa långsiktiga relationer (Wahl 2003) och därmed tycker kvinnor att det är lite viktigare att skapa ett personligt förtroende och ett förtroende för professionen som det är viktigt på lång sikt för att skapa goda relationer mellan klienter och revisorer. Det finns ingen signifikant skillnad i hur män och kvinnor svarat när det gäller att skapa förtroende för revisionsbyrån vilket visar på att det inte är könsspecifikt.

Med en regressionsanalys ville vi se om det finns några signifikanta skillnader när det gäller revisorernas attityd kring de olika förtroendefrågorna beroende på storlek på stad och byråtillhörighet. Regressionen visade att det finns en signifikant skillnad i deras attityd till att skapa förtroende för den egna revisionsbyrån om de arbetar på ”big four” eller på en annan byrå. De som arbetar på en annan byrå än ”big four” är mer positiva till att det är viktigt att skapa förtroende för revisionsbyrån än vad ”big four” är. En

65 anledning till det kan vara att deras byrå inte är lika spridd eller känd vilket gör att de kanske känner ett större behov av att visa klienten vad de går för och vilka kontakter och kunskaper de har för att skapa förtroende vid det första klientmötet. Det kan även vara så att de som arbetar på en byrå som tillhör ”big four” litar på att byråns namn och varumärke ska inge förtroende medan revisorer på andra revisionsbyråer känner att det är viktigare för dem att förmedla ett förtroende för revisionsbyrån till klienten. Se appendix 8.9. Regressionsanalysen visade att det inte finns någon signifikant skillnad i hur viktigt revisorerna tycker det är att skapa förtroende i det första klientmötet, förtroende för revisorsprofession och förtroende för dem själva som personer. Testet visade heller ingen signifikant skillnad på storlek på stad och förtroendefrågorna. Revisorsyrket bygger på att det finns ett förtroende och det är förmodligen därför revisorerna svarat att det är viktigt att skapa förtroende i det första mötet oavsett storlek på stad eller byråtillhörighet.