Presentation av undersökning

Undersökningarna utfördes på samma enhet vid alla testtillfällen; en HP Pavilion laptop 14-ce0851no. Webbläsaren som användes vid varje tillfälle var Google Chrome. Samtliga testpersoner har utfört samma uppgifter på de sex olika webbsidorna. Dock skedde det en förändring i utformningen av uppgifterna. Istället för att ha exakt samma uppgifter för varje meny, som i pilotstudien, är det olika uppgifter för varje meny. Dessutom skalades uppgifterna ner till tre stycken istället för fyra, samt att ordningen på uppgifterna ändrades.

Anledningen till detta är Response Bias (James, Demaree & Wolf 1984), exempelvis att det inte bör vara för många uppgifter så att användaren tröttnar och heller inte ha samma ordning på uppgifterna så att användaren lär sig vart “svaren” finns i menyerna. Den nya utformningen av uppgifterna är följande:

Meny 1

1. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Pandora 2. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Enzo 3. Gå till sidan där man kan kontakta Hundjouren

Meny 2

1. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Zelda 2. Gå till sidan där man kan bli medlem i Hundjouren

3. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Viggo

Meny 3

1. Gå till sidan där man kan läsa om villkoren för att adoptera en hund 2. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Enzo 3. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Isor

Meny 4

1. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Zelda

2. Gå till sidan där man kan ge en donation till Hundjouren

3. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Allie

Meny 5

1. Gå till sidan där man kan kontakta Hundjouren

2. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Pandora 3. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Pepper

Meny 6

1. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Atlaz 2. Gå till sidan där man kan bli medlem i Hundjouren

3. Gå till sidan där det finns en bild och beskrivning av hunden Viggo

Det bakomliggande syftet med uppgifterna är att testpersonen ska navigera sig igenom hela menyn, inte bara delar av den, och på så vis få en bättre uppfattning om menyns översikt, struktur, navigering, m.m. Anledningen till att uppgifterna är olika för varje meny är även här att testpersonen ska navigera i hela menyn samt att det måste finnas olika uppgifter för att kunna göra en jämförelse i resultatet. Att testpersonerna måste ha uppgifter att utföra beror på att de aldrig har besökt webbsidan förut. Till skillnad från Palmer’s (2002) studie där användarna vistades på en sida de redan hade besökt förut behövdes inga uppgifter eftersom användarna kände igen sig på hemsidan. Detta är ej relevant i detta arbete eftersom det var en helt ny webbsida för testpersonerna och därmed behövdes det delas ut uppgifter att utföra i menyerna.

8.3 Resultat

Figur 27 nedan visar att antalet klick i Meny 2 och Meny 5 inte skiljer sig särskilt mycket mellan testpersonerna, baserat på deras datorvana. Meny 1, 4 och 6 däremot har högre antal klick ju lägre ner på likertskalan man kommer, d.v.s. de testpersoner med mindre datorvana.

Figur 27: Visar totalt antal klick testpersonerna gjort för att utföra uppgifterna i menyerna

Figur 28 visar också på att de med mindre datorvana tar lite längre tid på sig att utföra uppgifterna, framförallt i Meny 1 och Meny 6, nu räknat i antal sekunder. Även här syns det att uppgifterna i Meny 2 och Meny 5 tar ungefär lika lång tid för alla testpersoner att utföra.

Figur 28: Visar totalt antal sekunder det tagit för testpersonerna att utföra uppgifterna i menyerna

I figur 29 syns det att Meny 5 har lägst antal klick i genomsnitt av alla menyer, tätt följd av Meny 2. Den meny som har högst antal klick i genomsnitt är Meny 6 och strax därefter ligger Meny 1.

Figur 29: Visar medelvärdet för antal klick i menyerna

Figur 30 visar att Meny 5 går snabbast (räknat i sekunder) att utföra i genomsnitt av de sex menyerna. Meny 1 är långsammast i genomsnitt.

Figur 30: Visar medelvärdet för antal sekunder i menyerna

I figur 31 syns det att testpersonerna med mindre datorvana har gett Meny 1 relativt höga poäng. Frågan om menyns översikt har dock lägre poäng.

Figur 31: Visar resultaten från enkäten om Meny 1 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

Figur 32 visar att Meny 1 även fått höga poäng från gruppen med mycket datorvana. Det är också samma fråga som i figur 31 som drar ner betyget, den om översikten.

Figur 32: Visar resultaten från enkäten om Meny 1 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

Meny 2 har fått ännu högre poäng än Meny 1 av testpersonerna med lite datorvana, visar Figur 33. Frågan om ordningen på menyalternativen skiljer sig något mot de övriga då den oftast har fått lägre poäng.

Figur 33: Visar resultaten från enkäten om Meny 2 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

Figur 34 visar att de med mer datorvana givit höga värden för Meny 2, förutom frågan om ordningen på menyalternativen som även fått en del lite lägre poäng.

Figur 34: Visar resultaten från enkäten om Meny 2 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

Figur 35 visar att Meny 3 fått relativt många låga poäng av testanvändarna med mindre datorvana. Frågorna om menyns översikt, lösning av uppgifter samt framtida bruk av menyn har i överlag fått lägre värden i jämförelse med övriga frågor.

Figur 35: Visar resultaten från enkäten om Meny 3 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

Figur 36 visar att Meny 3 delvis fått låga poäng även av den andra gruppen som har mer datorvana. De låga värdena har främst getts till frågan om menyns översikt, men även till resterande frågor, förutom frågan om ordningen på menyalternativen.

Figur 36: Visar resultaten från enkäten om Meny 3 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

Figur 37 nedan visar att Meny 4 har fått medelhöga poäng av gruppen med mindre datorvana. Frågan om ordningen på menyalternativen har dock fått något högre värden än de övriga frågorna.

Figur 37: Visar resultaten från enkäten om Meny 4 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

I figur 38 syns det att testpersonerna med mycket datorvana gav Meny 4 relativt höga poäng.

De frågor som fick något lägre värden är de om översikten samt framtida bruk av menyn.

Figur 38: Visar resultaten från enkäten om Meny 4 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

Figur 39 visar att testgruppen med lite datorvana tycker mycket om Meny 5 då den fick väldigt höga värden på alla frågor.

Figur 39: Visar resultaten från enkäten om Meny 5 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

I figur 40 syns det att även testgruppen med mycket datorvana tycker bra om Meny 5. Alla frågor om menyn har fått mycket höga poäng.

Figur 40: Visar resultaten från enkäten om Meny 5 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

Figur 41 visar att Meny 6 har fått både höga och medelhöga poäng av testpersonerna med lite datorvana. Det är framförallt frågan om menyns översikt som fått de lägre poängen.

Figur 41: Visar resultaten från enkäten om Meny 6 för personer med en datorvana mellan 1 och 3

I figur 42 syns det att gruppen med mycket datorvana har gett Meny 6 blandade poäng.

Frågan om ordningen på menyalternativen har fått överlag väldigt höga värden medan frågan om menyns översikt har fått lägre poäng.

Figur 42: Visar resultaten från enkäten om Meny 6 för personer med en datorvana mellan 4 och 7

8.4 Analys

Undersökningen visar att testpersonerna med mindre datorvana föredrar Meny 5, d.v.s. en vertikal meny med många undermenyer. Gruppen med mer datorvana tycker även den bäst om Meny 5. Tätt efter på en andraplats kommer Meny 2, den vertikala med många menyalternativ. Detta gäller för båda testgrupperna. Både Meny 2 och 5 har totalt tolv stycken undermenyer. Den stora skillnaden är att den vertikala menyn, den som fick bäst betyg, har menyalternativen sorterade alfabetiskt, medan Meny 2 inte har någon speciell ordning på alternativen. Detta kan vara en anledning till att Meny 5 fick höga betyg av testpersonerna, att det var lättare att hitta information i menyn när den var alfabetisk sorterad. En annan orsak kan vara att denna meny ger en bra översikt, till skillnad från de andra menyerna med få eller inga undermenyer. Detta i sin tur bidrar också till att det går enklare att hitta i menyn. Vilket också kan vara skälet till att Meny 3 och Meny 6 fick de lägsta värdena av båda testgrupperna, då de inte har några undermenyer alls. Vilken i sin tur leder till minskad översikt i menyn samt svårare att utföra uppgifterna, rapporterat av testpersonerna i enkäten.

Om testpersonerna föredrar en horisontell eller vertikal meny bäst är svårt att svara på eftersom det är väldigt jämt mellan menyerna i resultatet. Utifrån svaren i enkäterna om de horisontella menyerna ligger medelvärdet på 5,9 (likertskala 1-7) för samtliga testpersoner i undersökningen. För de vertikala menyerna är det genomsnittliga värdet 5,8. Vid en jämförelse mellan de olika testgruppernas medelvärden, syns det heller inte någon markant skillnad. Från svaren i enkäterna fick gruppen med mindre datorvana ett medelvärde på 5,9 gällande de horisontella menyerna, medan gruppen med mer datorvana fick ett värde på 5,8.

För de vertikala menyerna har testpersonerna med lite datorvana ett genomsnitt på 5,7 och de med mycket datorvana har medelvärdet 5,9.

Meny 5 har visat sig vara snabbast i genomsnitt av alla sex menyer, räknat både till antal sekunder och antal klick. Medelvärdet för att utföra de tre uppgifterna i menyn ligger på 29 sekunder samt 5 klick. Att Meny 5 var snabbast kan bero på att alla menyalternativ listas direkt i en och samma drop-down, vilket sparar både klick och tid då användarna inte behöver leta och klicka sig vidare i menyn. Det kan också bero på att menyns undermenyer är alfabetiskt sorterade vilket kan vara lättare för användaren att söka igenom. Vid flera testtillfällen påstod testpersoner att Meny 5 har en bra överblick i menyn som gör det lätt att hitta hundarna. Vid en jämförelse av de två testgrupperna syns ingen tydlig skillnad då de flesta ligger på ett resultat mellan 25 och 35 sekunder. Gällande klicken hade alla testpersoner 5 klick, förutom två stycken ur gruppen med lite datorvana som istället hade 7 klick. För Meny 5 verkar alltså datorvanan inte spela någon roll med tanke på den minimala skillnad som visade sig mellan de två testgruppernas resultat.

Näst snabbast var Meny 2 med ett medelvärde på 34 sekunder och 6,5 klick. Meny 2 har i princip samma struktur och design som Meny 5, skillnaden är att Meny 2 är horisontell och inte har de tolv alternativen i drop-downen alfabetiskt sorterade. Det sistnämnda kan vara anledningen till att Meny 2 inte är lika snabb som Meny 5. Användarens visuella sökning i en

drop-down meny beror bland annat på ordningen av menyobjekten (Tsandilas & Schraefel 2007).

Den långsammaste menyn är nummer 1 med ett medelvärde på ungefär 56 sekunder.

Anledningen till att Meny 1 fick ett så högt värde kan vara att hundarnas namn inte listas direkt i drop-downen utan användaren måste klicka sig vidare till en viss kategori för att hitta den rätta hunden. Exempelvis kan det vara så att testpersonen inte hittat rätt kategori till en början och måste fortsätta leta, vilket då leder till att tiden ökar för att utföra uppgifterna. De testpersoner med mindre datorvana tog oftast längre tid på sig att utföra uppgifterna än de med mycket datorvana. Detta kan bero på att de kanske inte är vana vid en sådan sorts meny eftersom de inte har tillbringat jättemycket tid på webben. Strax efter Meny 1 kommer Meny 6 med ett medelvärde på 54,5 sekunder. Anledningen kan vara samma som för Meny 1 då denna meny heller inte listar alla menyalternativ direkt i drop-downen. Det tar längre tid att leta efter rätt hund, speciellt om testpersonen inte klickar in på rätt kategori från början.

Räknat på antal klick är det Meny 6 som är långsammast med ett genomsnitt på ca 11,6 klick.

Eftersom Meny 6 inte har några undermenyer alls kan det vara p.g.a. detta som testpersonerna hade så många klick, eftersom de först måste klicka i menyn, sedan på rätt kategori och till sist rätt hund. Vid en jämförelse mellan de två testgrupperna har gruppen med en datorvana mellan 1 och 3 något högre antal klick än den andra gruppen med en

Utifrån analysering kan experimentet styrka att hypotes 1 till viss del stämmer; “En reducerad meny minskar antalet klick användaren gör i menyn, men på kostnad av översikten rapporterad av användarna i enkäten”. Testpersonerna svarade i enkäten att de inte tyckte att de reducerade menyerna (Meny 1 och Meny 4) hade bra översikt. Den frågan fick låga värden på båda menyerna. Dock minskade inte antalet klick användaren gjorde i de reducerade menyerna. Figur 29 från rubrik 8.3 Resultat, visar att Meny 1 hade i genomsnitt 11 klick och Meny 4 i genomsnitt ungefär 11,3 klick. Istället var det de menyer med flest undermenyer som hade lägst antal klick; Meny 2 med ett genomsnitt på 6,5 klick samt Meny 5 med ett genomsnitt på 5 klick. Att detta blev resultatet kan bero på att Meny 2 och 5 listade alla hundarna direkt i menyn, medan i de reducerade menyerna var användarna tvungna att klicka sig fram till nästa kategori för att sedan hitta rätt hund. Det blir alltså en större risk för felklick i och med att användaren måste välja rätt kategori, istället för att kunna klicka på hunden direkt i menyns drop-down.

Den andra hypotesen; “En horisontell meny föredras av användarna”, stämmer till viss del.

Anledningen till att hypotesen inte stämmer till 100% är att det skiljer så pass lite mellan

testpersonernas åsikter om de horisontella och vertikala menyerna. Utifrån testpersonernas svar i enkäterna syns det att de vertikala och horisontella menyerna fick liknande betyg. De horisontella menyerna fick ett genomsnitt på 5,9 av alla frågor i enkäten, räknat utifrån enkätens likertskala 1-7. Medelvärdet för de vertikala menyerna ligger på 5,8. Vid en jämförelse mellan de två testgruppernas svar framkommer det heller ingen markant skillnad på menyerna. Testpersonerna med lite datorvana gav de horisontella menyerna ett medelvärde på 5,9 och de vertikala 5,7. De vertikala menyerna fick ett genomsnitt på 5,9 av gruppen med mer datorvana, medan de horisontella menyerna fick medelvärdet 5,8. P.g.a.

detta resultat är det osäkert att konstatera att hypotesen om att användarna föredrar en horisontell meny stämmer eftersom skillnaden mellan de horisontella och vertikala menyerna är liten. Troligtvis hade det behövts ytterligare forskning för att kunna svara på den hypotesen korrekt, exempelvis där man fokuserar mer på menyns placering istället för antal undermenyer.

För att svara på arbetets första frågeställning; “Minskar antalet klick vid en reducerad meny?”, har resultaten från de reducerade menyerna jämförts med övriga menyers resultat, vilket visas i figur 29 från rubrik 8.3 Resultat. I den figuren syns det att de reducerade menyerna (Meny 1 och meny 4) hade fler klick än de menyer med många undermenyer.

Genomsnittet för antal klick i de reducerade menyerna var 11 klick samt ca 11,3 klick. Medan menyerna med många undermenyer fick ett medelvärde på 5 och 6,5 klick. Svaret på frågeställningen blir alltså nej, då en reducerad meny inte minskade antalet klick i detta experiment.

Svaret på den andra frågeställningen; “Minskar tiden det tar att utföra uppgiften i en reducerad meny?”, blir även här negativt. De reducerade menyerna fick några av de högsta medelvärderna av totalt alla sex menyer. Genomsnittet för utföra uppgifterna i de reducerade menyerna är 56 sekunder (Meny 1 ) och 45,6 sekunder för Meny 4. De lägsta värdena fick Meny 5 och 2 som har många undermenyer. Deras genomsnitt ligger på 29 respektive 34 sekunder. Således går det inte snabbare att utföra uppgifterna i de reducerade menyerna.