Avslutande diskussion om unga drogbrukares syn på droger
4. Pressbilder och självbilder
I den här rapporten har vi belyst hur svensk dagspress skildrat unga människor och narkotika samt hur unga drogbrukare resonerar kring narkotika. Under de år som studerats, 1972 – 2002, har dagstidningarnas huvudnyheter i första hand handlat om att uppmärksamma avslöjade narkotikahärvor eller att narkotikabrott eller missbruk ökar. Därför är det inte förvånande att polisen varit pressens huvudsakliga informationskälla. Generellt framträder två orsaker bakom narkotikamissbruk och brottslighet, antingen beskrivs de inblandade personerna som offer för olika omständigheter eller som aktörer som medvetet valt att begå brott eller använda droger. I pressens skildringar av unga människor i samband med narkotika dominerar bilderna av unga som oskyldiga respektive som kriminella. Under de senaste trettio åren har uppfattningen om narkotika till viss del ändrat inriktning och drogbruket framträder allt mer som ett individua-liserat kriminellt problem.
Vidare har de intervjuade drogbrukarnas erfarenheter och upplevelser så som de tar sig ut-tryck i självpresentationer och förhållningssätt fokuserats. Dagspressens problembilder av unga och narkotika genomsyrar även de intervjuades självpresentationer och förhållningssätt.
Trots att de inte känner igen sig i de massmediala bilderna så används dessa som kontraster för att visa både vilka de är och vilka de inte är. De intervjuade uppfattar sig varken som kriminella, missbrukare eller mainstream utan förmedlar en bild av sig som medvetna drog-användare. I deras vardagliga liv hanterar de drogbruk och upplevda konsekvenser genom att distansera sig från omgivningens förenklade föreställningar av narkotika, vara försiktiga samt skaffa sig kunskap och egna erfarenheter om droger. Till skillnad från den offentliga narko-tikadiskursen så uppfattas inte narkotika som entydigt negativt. Drogbrukarna själva för-knippar tvärtom det egna droganvändandet med många positiva aspekter, medan de negativa upplevelserna ges en mer tillbakadragen betydelse. De positiva aspekterna av drogande är enligt dem viktiga för att förstå hur det kommer sig att de väljer att använda eller avstå.
Exempelvis så används droger oftast tillsammans med nära vänner och bidrar till förbrödring.
Droger kan också användas för rekreation, som självmedicinering, för att släppa hämningar eller för att utveckla sig. De unga drogbrukarnas berättande om egna erfarenheter visar också att droganvändandet hänger samman med den aktuella livssituationen. De uppfattar inte narkotika i sig som ett problem utan menar att det snarare är de sammanhang som
användandet sker i och de anledningar som folk har till att använda droger som kan vara problematiska. De intervjuade ger de uttryck för att individuell valfrihet är en självklarhet.
Inställningen att det är upp till var och en att fatta beslut om att använda droger eller inte speglar konsumtionssamhällets individualistiska synsätt. Genom att valfriheten att välja betonas blir det individens ansvar att kontrollera det egna droganvändandet. Baksidan av konsumtionstänkandet och individualiseringen visas i en osäkerhet inför framtiden och stress som valfriheten och kravet på görbarhet skapar. Drogande förknippas med ungdomstiden och ses inte som förenligt med framtida förpliktelser och ansvar som arbete och familj medför.
Favorit i repris
Nyhetsjournalistik har stor betydelse när det gäller att lyfta fram vissa typer av problem-beskrivningar och den samspelar såväl med myndigheter som med en antagen opinion. När snarlika nyheter uppmärksammas, skildringar av narkotikaanvändare återkommer och samma typ av aktörer används etableras och återskapas en offentlig sanning om unga och narkotika.
Den negativa inställningen till droger och den restriktiva narkotikapolitik som förts i Sverige (se t ex Tham 1995 B, 2003) återspeglas i pressens skildringar, inte bara i vad som rappor-terteras utan lika mycket i den underliggande tonen och budskapet i artiklarna. Media upp-märksammar det och dem som avviker och bryter mot rådande lagar, normer och värderingar vilket förstärker avståndet mellan läsarkretsen (”vi”) och ”dom” som avviker (se Pollack 2001). I en majoritet av de genomgångna artiklarna hänvisas de omskrivna unga personerna till olika grupper i huvudsak till kriminella respektive till unga oskyldiga.
I intervjuerna med droganvändarna framgår att många formuleringar och synsätt som åter-kommer i pressens nyhetsskildringar bitit sig fast och används för att motivera och förklara det egna agerandet och drogbruket. Relationen mellan pressbilderna och självbilderna kan beskrivas som en växelverkande process, det vill säga de intervjuade droganvändarna har anammat de olika pressbilderna och använder dem som kontraster till sina självpresentationer.
Missbrukaren på Plattan (Sergels torg i Stockholm) som en symbol för narkotikans skadlighet och farlighet, omoraliska kriminella män samt aningslösa och omedvetna knarkande ung-domar är tre bilder som figurerar som självklara referenser i de intervjuades berättande om narkotika som också återfinns i pressens skildringar.
Svart, vitt eller grått?
Pressartiklarna och intervjuerna pekar på sociala problems konstruerade karaktär och visar hur synen på narkotika och unga påverkas av rådande föreställningar om drogbrukets orsaker, konsekvenser och eventuella lösning. Definitionsprocesser och kategorisering intar i detta sammanhang en viktig funktion för att upprätthålla den sociala ordningen och vad som upp-fattas som samhällsproblem. Kategorisering är nära förbundet med makt då de som pekas ut som en grupp kan stigmatiseras eller utsättas för kontroll59
Det råder olika föreställningar om narkotika och unga droganvändare där vissa aktörer får tolkningsföreträde framför andra kring hur droganvändande/-are ska betraktas. Pressbilderna och de intervjuades utsagor visar på olika perspektiv och förståelse av narkotika som samhälls-problem och intervjupersonerna förhåller sig kritiska till hur media skildrar droganvändare som antingen skyldiga eller offer (jmf begreppsparet skurk – stackare, Sahlin 1994). De intervjuade kan inte identifiera sig med dessa bilder som diskrediterar droganvändande och deras själv-bilder, själva placerar de sig emellan dessa två kontrasterande stereotyper. De fjärmar sig från bilden av den kriminelle och menar att deras drogbruk inte styrs av det faktum att narkotika är kriminaliserat. ”Att man bryter mot lagen det tänker jag nästan aldrig på.” I praktiken anpassar de sig dock till kriminaliseringens konsekvenser till exempel genom att vara försiktiga med var och med vem de talar om droger och i vilka sammanhang de använder narkotika.
Narkotika beskrivs av de intervjuade som ett myndighetsbegrepp som de själva inte använder.
De gör skillnad på olika narkotikapreparat och specificerar den drog som avses, exempelvis cannabis, kokain och amfetamin. Vidare menar de att narkotika generellt har en negativ klang vilket hänger samman med att det bland annat i media framställs som farligt och omoraliskt.
Oavsett hur droganvändaren skildras i pressen genomsyras beskrivningarna av narkotika-brukaren som kriminell, problematisk och moraliskt tvivelaktig. ”De flesta tycker ju att det är för jävligt och det är skit och har man överhuvudtaget varit i kontakt med det så är man bara en konstig typ”. Av intervjuarna framgår att det snarare är just de problematiska och moraliska aspekterna av narkotika(miss)bruk som påverkar dem i deras vardagliga liv. ”... det är den här moraliska biten, att man blir lite särbehandlad av folk som spetälsk.”
59 Kategorisering kan också innebära möjligheter eller rättigheter.
Den röda tråden i pressens skildringar är att narkotikabruk antingen leder till eller är lika med beroende (eller missbruk). Artiklarna innehåller, oavsett till vilka grupper de omskrivna
personerna hänförs till, ett budskap som går ut på att skildra narkotikabruk som en process som oundvikligen leder till ett beroendestadium. Det förekommer beskrivningar av personer som är i början av denna process, de unga oskyldiga, och de som klarat av att ta sig ur sitt narkotika-beroende men den överhängande faran att bli narkotika-beroende finns alltid med i artiklarna på ett eller annat sätt. I de intervjuades berättande förekommer också beroende som ett stadium människor kan hamna eller befinna sig i – även om de inte gäller dem själva. För dem handlar beroende inte om att människor använder olika droger utan snarare om när och av vilka skäl personer tar droger. De sätter upp gränser för när de själva tar respektive inte tar droger som fungerar som kontrollstrategier. Så länge de inte passerar dessa gränser kan de inför sig själva upprätthålla bilden av sig som användare av illegala droger och inte som beroende narkotikamissbrukare.
Till skillnad från medias beskrivning av narkotikabruk som en beroendeprocess så talar de intervjuade om drogbruk som en utvecklingsprocess. Enligt deras synsätt varierar drogbruket över tid och i olika sammanhang och kan lika gärna upphöra, minska eller fortskrida med tiden som medföra ett beroende. Processtänkandet de intervjuade ger uttryck för innebär också att droger kan vara en naturlig del i ett socialt samspel och vuxenblivande samt användas för att nå personlig insikt.
Artiklarna och intervjuerna visar att föreställningar om ungas narkotikabruk som ett sam-hällsproblem inte är given, sättet på vilket problemet beskrivs förändras över tid och varierar utifrån vilken position den som talar har till fenomenet. I samhället pågår flera parallella processer där olika diskurser bidrar med sin tolkning av fenomen. Beroende på hur en grupp eller handlingar definieras följer olika sätt att reagera. I diskussionen om narkotika som samhällsproblem finns flera synsätt representerade som ömsesidigt samspelar med diskurser om ungdomar, det allmänna samhällsklimatet, politiska och ekonomiska förändringar mm.
Samtidigt framträder ett övergripande synsätt kring narkotika och unga som skapar bilder av och sanningar om ungas narkotikabruk. Detta synsätt, eller diskurs, har en styrande verkan genom att begränsa vad som är möjligt att skriva eller säga och bidrar till förgivettaganden kring narkotika.
Narkotika skildras i allmänhet som något dåligt till vilket beroende, kriminalitet, misär och ungdomar ofta associeras. Vi menar att narkotika i och med detta har en specifikt negativ
associationsstruktur, på samma sätt som till exempel mångmiljonprogramsförorterna60. Den givna associationsstrukturen försvårar positiva kopplingar och narkotika uppfattas som oförenlig med kontrollerat drogbruk, laglydighet, framgång eller gruppen pensionärer61. Medias skildringar bidrar till att upprätthålla stereotyper av narkotikaanvändare. Denna reproduktion förstärker avståndet mellan de som missbrukar och oss (andra)62 och bidrar dessutom till ett osynliggörande av drogbrukare som varken känner igen sig i bilden av offret (unga oskyldiga) eller avvikaren (den kriminelle eller missbrukaren).
60 Jämför med Ristilammis diskussion om diskursen om Rosengård (1994).
61 Jämför med dagstidningarnas kontrasteringar mellan starka unga förövare och svaga äldre offer (Jönson &
Åkerström 2004).
62 Det går här att dra paralleller till att diskurser upprättar föreställningar om exempelvis vi etablerade som fördömliga och de andra som försumliga, inom diskursen byggs stereotyper upp genom en systematisk uppsättning binära oppositioner (Franzén 2000).
Referenser
Ambjörnsson F (2003). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront.
Asp K (1986) Mäktiga massmedier Studier i opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur.
Bauman Z (2001). De individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.
Beck U (2000). Risksamhälle. På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Berger, P & Luckmann ,T (1991). The social construction of reality. A treatise in the Sociology of Knowledge. London: Penguin.
Bergström G & Boréus K (2003) Textens Mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Beronius M (1986). Den disciplinära maktens organisering: om makt och arbetsorganisation.
Lund: Arkiv.
Beronius M (1991). Genealogi och sociologi. Nietzsche, Foucault och den sociala analysen.
Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Bjurström E (1997). Högt och lågt. Smak och stil i ungdomskulturen. Umeå: Boréa.
Blumer H (1971). Social problems as collective behaviour. Social problems, vol. 18, nr 1, s.
1-16.
Bogren A (2004). De rationella och de oberäkneliga. En analys av informationsmaterial till föräldrar om ungdom, alkohol och droger. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Vol. 21 4-5, s 309-326.
Bossius T & Sjö F (2004). Musikfestivaler och droger. Stockholm: Mobilisering mot narkotika.
Bourdieu P (1984). Distinction. A social critique of the judgement of taste. London:
Routledge & Kegan.
Bourdieu P (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander.
Brune Y (1998). Mörk magi i vita medier. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Brune Y (2000). Stereotyper i förvandling. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare och flyktingar. Stockholm: UD.
BRÅ (2000) Kriminalisering av narkotikabruk. En utvärdering av rättsväsendets insatser.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet, Brårapport 2000:21
CAN & FHI (2000). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2000. Rapport nr 9, Stockholm:
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning.
CAN (2003) Drogutvecklingen i Sverige Rapport 2003. Rapport nr 71, Stockholm:
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning.
Christie N & Bruun K (1985). Den goda fienden. Narkotikapolitik i Norden. Kristiansstad:
Rabén & Sjögren.
Dahlgren P (1987). Pressens bild av brottsligheten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Douglas M (1986). How institutions think. Syracuse, N.Y.: Syracuse University Press.
Drotner K (1996). Medier och kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. Lund:
Studentlitteratur.
Ehn B & Löfgren O (1982). Kulturanalys. Ett etnologiskt perspektiv. Stockholm: Liber Förlag.
Estrada F (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveckling, uppmärksamhet och reaktion. Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, Avhandlingsserie Nr 3.
Fondén C, Skrinjar M, Leiknes M & Olsson B (2003). På vems villkor? Om möten mellan myndigheter och narkotikabrukare. Stockholms universitet: SoRAD Rapportserie nr 12.
Fondén C & Sato H (2004) Pressbilder och självbilder – unga vuxna och narkotika. Socialt Perspektiv 1-2 2004, s. 137-151.
Foucault M (1971/1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Foucault M (1980). Sexualitetens historia. Stockholm: Gidlund.
Fowler R (1991) Language in the News - discourse and ideology in the press.
London:Routledge
Franzén M (2000). I fråga om makt. Diskurser, resurser, kontexter. I Goldberg T (red.) Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur.
Fundberg J (2003). Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm:
Carlssons bokförlag.
Ghersetti M (2004). Sensationsjournalistikens mekanismer. I Nord L & Strömbeck J (red.) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Giddens A (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Goffman, E (1971). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm : Rabén & Sjögren.
Goffman E (1974). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm:
Rabén & Sjögren.
Golding P & Elliot P (1979). Making the news. London: Longman.
Hansson M & Rödner S (2004). Narkotikabruk bland socialt integrerade unga vuxna.
Stockholm: Mobilisering mot narkotika/SoRAD, under publikation.
Hellum M (2004). Backpackers som drogar ibland - risk och erfarenhet som kapital.
Stockholm: Mobilisering mot narkotika.
Holstein J & Gubrium J (1999). Active Interviewing. I: Bry, A & Burgess, R (red.).
Qualitative Research. Vol. 2, s. 105-121. London: SAGE.
Hübner L (2001). Narkotika och alkohol i den allmänna opinionen. Stockholm: Institutionen för socialt arbete.
Johansson P & Skrinjar M (2001). Kontrollanter som hjälpare och hjälparen som kontrollant:
Polisers och socialarbetares yrkesroller i arbetet med narkotikamissbrukare. I: Ólafsdóttir, H (red) SKYLDIG ELLER SJUK? Om valet av påföljd för narkotikabruk. Helsingfors: NAD publikation 40.
Järvinen M (2003). Drinking rituals and drinking problems in a wet culture. Addiction Research and Theory, vol. 11, no. 4, pp. 217-233.
Jönsson H & Åkerström M (2004). Äldre som ideala brottsoffer. I Blomberg H, Kroll C, Lundström T & Swärd H (red) Sociala problem och socialpolitik i massmedier. Lund:
Studentlitteratur.
Kassman A (1998) Polisen och narkotikaproblemet. Från nationella aktioner mot narkotikaprofitörer till lokala insatser för att störa missbruket. Akademisk avhandling.
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.
Korsdal Sørensen J (2003). Unges rekreative stofbrug og risikovurdering. Århus: Center for Rusmiddelforskning.
Kyvsgaard B (1995). Den samhälleliga polariseringen och oskadliggörandet av lagöverträdare.
I Victor D (red.) Varning för straff. Om våndan av den nyttiga straffrätten. Stockholm: Fritzes.
Lalander P (1998). Anden i flaskan. Alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper.
Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Lalander P & Johansson T (1999). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Lalander P (2001). Hela världen är din - en bok om unga heroinister. Lund: Studentlitteratur.
Lalander P & Carmona Santis N (2004). Utanförskap och droger - om unga chilenare i en lågstatusförort. Stockholm: Mobilisering mot narkotika.
Lambert E Y & Wiebel W W (1990). Introduction. In: Lambert, E Y (ed.). The collection and interpretation of data from hidden populations. Rockville, MD: National Institute on Drug Abuse.
Lander I (2003). Den flygande maran. En studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm. Stockholm: Kriminologiska institutionen.
Laursen L (1994). Violence and other social problems in Denmark – media construction and reality. I: Lagerspetz M (ed) SOCIAL PROBLEMS in NEWSPAPERS. Studies around the Baltic Sea. Helsingfors: NAD publication No 28.
Laursen Storgaard L (2002). Konstruktionen af dansk narkotika kontrolpolitik siden 1965.
Gentofte, Danmark: Jurist- og Økonomforbundets Forlag.
Lindgren S-Å (1993). Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem 1890-1970. Stockholm/Stehag: Symposium Graduale.
Lundin, S & Åkesson, L (red.) (1996). Kroppens tid. Om samspelet mellan kropp, identitet och samhälle. Stockholm: Natur & kultur.
Mayock P (2000). Engaging the 'difficult-to-reach' young people in a study of inner-city drug use. I: Understanding and responding to drug use: the role of qualitative research. Lisbon:
EMCDDA. 273-278.
Mayock, P (2002). Drug pathways, transitions and decisions: the experiences of young people in an inner-city Dublin community. Contemporary Drug Problems, 29, pp. 117-156.
Measham F (2002). “Doing gender”, “doing drugs”: A consideration of the gendering of drugs cultures and the gendering of normalisation. Contemporary Drug Problems, vol.
29:335-373.
Moore, D (2004). Beyond 'subculture' in the ethnography of illicit drug use. Contemporary Drug Problems, 31, (2), pp. 181-212
Månsson S-A (1987). Kunskapsproblemet i socialt arbete. I Va´säjer dom – ungdomsforskarna.
Malmö: Socialstyrelsen.
Mørch, S (1985) At forske i ungdom: et socialpsykologisk essay: Köpenhamn: Rubikon . Nilsson P (1998). Fritid i skilda världar: en undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Nord L (2000). Vår tids ledare. En studie av den svenska dagspressens politiska opinionsbildning. Stockholm: Stockholms universitet, JMK.
Nord L & Strömbäck J (2004). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Ohlsson L B & Swärd H (1995). Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur.
Ohlsson L B (1997). Bilden av den ”Hotfulla ungdomen”. Om ungdomsproblem och om fastställandet och upprätthållandet av samhällets moraliska gränser. Hässleholm: Värpinge Ord & Text.
Olsson B (1994) Narkotikaproblemets bakgrund. Användning och uppfattning om narkotika inom svensk medicin 1839-1965. Stockholm: Centralförbundet för alkohol och
narkotikaupplysning. Rapportserie nr 309.
Olsson B (1994 B) Alcohol and drugs in Swedish newspapers. I: Lagerspetz M (ed) SOCIAL PROBLEMS in NEWSPAPERS. Studies around the Baltic Sea. Helsingfors: NAD publication No 28
Parker H, Aldridge J & Measham F (1998). Illegal Leisure: the Normalization of Adolescent Recreational Drug Use. London: Routledge.
Pollack E (2001). En studie i medier och brott. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.
Pripp O (2001). Företagande i minoritet. Om etnicitet, strategier och resurser bland assyrier och syrianer i Södertälje. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Rikspolisstyrelsen (1989). Rakt på knarket. Ett manifest från polisen om kampen mot narkotikabrottsligheten. Stockholm: RPS.
Ristilammi P-M (1994). Rosengård och den svarta poesin. En studie av modern annorlundahet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposium.
Roivainen I (2004). Förort i pressen. Om den finländska förortsdiskussionen. I Blomberg h, Kroll C, Lundström T & Swärd H (red.) Sociala problem och socialpolitik i massmedier. Lund:
Studentlitteratur.
Rosenthal (1995). Unga människor och deras relation till kvällstidningen. Kvalitativ undersökning på uppdrag av kvällspressen, Stockholm.
Rytterbro L-L (2002). Medling – möten med möjligheter. En analys av en nygammal reaktion på brott. Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, Avhandlingsserie Nr 9.
Rödner S (2005). "I am not a drug abuser, I am a drug user": A discourse analysis of 44 drug users' construction of identity. Addiction Research and Theory, 13, 333-346.
Sahlin I (1994) ”Stackare eller ”skurk” – om den kluvna klientbilden. Reaserch report1994:1, Lund: Lunds universitet, Kriminalvetenskapliga nätverket.
Sahlin I (1996). På gränsen till bostad. Avvisning, utvisning, specialkontrak., Lund: Arkiv förlag.
Sahlin I (2001). Gränskontroll och disciplin – strategier för kontroll och förändring; i Ólafsdóttir (red): Skyldig eller sjuk? Om valet av påföljd för narkotikabruk. Helsingfors:
NAD-publikation No 40, 2001, s.121-140.
Sato H (2004). Droger och identitetsskapande- kulturella perspektiv på alkohol och narkotika i svenska ungdomsgrupper. Stockholms universitet: SoRAD Rapportserie nr 23.
Schwalbe M & Wolkomir M (2001). The Masculine Self as Problem and Resource in Interview Studies of Men. Men and Masculinities, vol. 4, no. 1, p. 90-103.
Sjö F & Bossius T (2004). Droger i den svenska klubbkulturen. Stockholm: Mobilisering mot narkotika.
Skinhøj K T (1993). Forbrødningsritualer og rusmidler. København: Socialforsknings-instituttet.
Skretting A et al. (1996). Reporting on drugs in Nordic newspaper. I: Hakkarainen P et al. (red) Discussing Drugs and Control Policy. Comparative studies on four Nordic countries.
Helsingfors: NAD-publikation 31.
Skrinjar M (2005). Bilder av och åtgärder mot narkotika(miss)brukare- en reflexiv studie.
Stockholm: Kriminologiska institutionen.
Socialdepartementet (1991). Vi ger oss aldrig! Rapport från Regeringens aktionsgrupp mot narkotika. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2000:126 Vägvalet. Den narkotikapolitiska utmaningen. Slutbetänkande av Narkotikakommissionen. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. Stockholm.
South, N (ed.) (1999). Drugs. Cultures, Controls & Everyday Life. London: SAGE.
Sulkunen, P, Alasuutari, P, Nätkin, R & Kinnunen, M (1997). The urban pub. Helsinki:
Stakes.
Surette R (1998) Media, Crime and Criminal Justice. Images and Realities. New York:
Wadsworth.
Svallfors S (1995) Välfärdsstaten I pressen. En analys av svensk tidningsrapportering om välfärdspolitik 1969-1993. Umeå universitet: Sociologiska institutionen, Umeå Studies in Sociology, No 108.
Syke G M & Matza D (1957/1993). Techniques of Neutralization. I William III F P &
McShane M D (ed.) Criminology Theory. Selected Classic Readings. Cincinnati, Ohio:
Anderson Pulishing co.
Sørensen, A (2000). Social and (sub)cultural construction of substance use. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift (NAT), vol. 17, English supplement.
Tham H (1995). Från behandling till straffvärde. Kriminalpolitik i en förändrad välfärdssat. I
Tham H (1995). Från behandling till straffvärde. Kriminalpolitik i en förändrad välfärdssat. I