Ett annat syfte med vår studie är att undersöka vilka prestationer elever kan bedöma enligt lärarna och vilka läraregenskaper eleverna tycker är viktiga. En övervägande del av de lärare som vi intervjuade riktar kritik gentemot elevernas förmåga att bedöma lärarprofessionen. De menar att eleverna är omogna och att svaren på en elevbedömning av lärare kan komma att påverkas av exempelvis snälla lärare som ger lite läxor och låter dem gå tidigare. Det som kom fram ur intervjuerna är att elever klarar av att bedöma om läraren är snäll eller sträng, och om läraren kommer i tid, dessutom kan de bedöma rättvisa ur elevens synvinkel. Endast en av respondenterna hävdar att eleverna är tillräckligt mogna att bedöma lärarprofessionen då han menar att de kan avgöra hur bra ämneskunskaperna är och hur engagerad läraren är. Vår åsikt är att elever kan bedöma företeelser som är positiva för dem, som exempelvis att sluta tidigare och att få lite läxor. Dessa är mer ytliga kvaliteter som visar sig utan att relationen mellan lärare och elever är särskilt djup. En annan sådan företeelse är hur bra utlärningsförmåga läraren har, eller rättare sagt vilka didaktiska verktyg läraren använder sig av. Vi anser liksom merparten av de intervjuade lärarna att eleverna på många sätt är omogna att bedöma vissa delar av lärarprofessionen. Lärarens faktiska ämneskunskaper, menar vi att elever inte kan bedöma, eftersom dessa inte är tydliga. Ämneskunskaperna hör samman med de didaktiska kunskaperna och därför tror vi att elever har svårt att skilja dessa åt. En lärare som fångar elevers intresse bör vara mer framgångsrik än en lärare som, trots djupa ämneskunskaper, är oengagerad och använder föråldrade undervisningsmetoder.
Frågorna ett och två i vår enkät, som berör ämneskunskap och pedagogisk förmåga, gav ett intressant utslag. Här ser vi att eleverna i årskurs 6 tycker att det är mindre viktigt att läraren kan mycket fakta om sitt ämne och att läraren kan förklara det bra. Eleverna i årskurs 8, däremot, tycker att detta mycket viktigt. Vi tror att en av anledningarna till detta resultat kan bero på elevens ålder eftersom elever i årskurs 6 inte blir betygsatta. Ytterligare anledningar är, enligt oss, att elever i årskurs 8 har fler lärare, mer strukturerade scheman och att de fördjupar sig mer i de olika ämnena. Kernell (2002)
40
menar att viktiga egenskaper hos läraren är att kunna väcka intresse och motivera, uppmuntra och entusiasmera eleven. Fler orsaker kan vara den två år längre livserfarenhet dessa elever har, och den personliga utvecklingen som har skett under dessa år, då eleven har förflyttats från den trygga miljön i de lägre årskurserna till en mer självständig och kravfylld miljö i grundskolans senare år där betygspressen är hög, anser vi. Samma symptom som vi ser i frågorna ett och två kan vi ana i fråga fyra, som tar upp hur viktigt det är att lärare sätter igång diskussioner på lektionerna. Enkätundersökningen visar även här att eleverna i årskurs 6 inte anser att det är lika viktigt med diskussioner som eleverna i årskurs 8. Däremot var resultaten inte heller så höga för årskurs 8 eftersom endast 30 % tyckte det var mycket viktigt. Vi uppfattar att detta tyder på att elever i årskurs 8 ännu inte hunnit skaffa sig en uppfattning om att deras delaktighet i undervisningen är nödvändig för att inlärningsprocessen ska bli så effektiv som möjligt. Dysthe (1996) pekar på just detta då hon menar att samspel och dialog i klassrummet är centrala faktorer i lärandet och att elevdeltagandet därmed är viktigt.
Men hur kapabla är elever att bedöma sin lärare, egentligen? På de nio frågor som vi ställde i enkäten till eleverna fick vi övervägande svar som motsvarade den viktiga delen av skalan. Frågan är om detta beror på att frågorna är felformulerade eller på att eleverna antingen tycker väldigt lika eller är för omogna för att kunna värdera lärarprofessionen. Angående frågornas innehåll anser vi att vi har lyckats sammanfatta lärarprofessionens innebörd på ett lyckat sätt. Även formuleringen på frågorna är lämplig eftersom de är lättförståeliga och anpassade efter målgruppen. Angående enkätens svar utgår vi ifrån att eleverna har svarat som de verkligen tycker för att inte ifrågasätta deras integritet och för att begränsa antalet icke verifierbara faktorer i vår analys. Frågorna är å andra sidan självklara och motsvarar det lärarideal som teoretikerna i vår undersökning presenterar. I elevernas enkätsvar kan vi konstatera att frågorna som berör lärarens personlighet fick procentuellt sett det högsta utslaget. Frågorna behandlar hur viktigt det är att lärare bryr sig om alla elever och behandlar alla lika. Vi anser att dessa frågor behandlar lärarens rättvisa och engagemang. Det som enligt enkäten spelar störst roll för eleverna är således lärarens personlighet och sociala förmåga. Vi menar att det innebär att interaktionen med eleverna är en av de viktigaste delarna av lärarprofessionen och detta betyder att en god interaktion är nyckeln till
41
framgång, enligt elevsvaren i enkäten. Därmed har vi samma uppfattning som Bergem (2000), Sträng (2005) och Stensmo (2000, 2008). Kernell (2002) menar att det är genom engagemanget och lärarens uppträdande som grundläggande värden klargörs. Vidare menar han att omsorg, rättvisa och sanning är grundstenar i interaktionen med eleven. Även Sträng anser att samspelet mellan lärare och elever är en betydande del av undervisningen och att det är läraren som har kontrollen och styr detta samspel. Därför är det viktigt med öppenhet och tydlighet enligt henne. Ytterligare en författare som tar upp samspelet mellan lärare och elev är Stensmo, som hävdar att en av de viktigaste delarna av läraryrket är att kunna motivera eleverna i skolarbetet. Detta innebär att engagemang och rättvisa därmed står i centrum för att bilda ett förtroende och en fungerande interaktion med eleverna, anser vi.
Uppenbarligen vet elever redan i årskurs 6 hur teoretikernas lärarideal ser ut, så därför uppfattar vi att elever är fullt kapabla att definiera kriterierna för en bra lärare och det som de klarar av att bedöma är om läraren är snäll eller sträng, rättvis eller inte. Däremot hävdar vi tillsammans med de flesta av de intervjuade lärarna att elever inte är kapabla att bedöma lärares ämneskunskaper eftersom dessa kan vara djupa medan den pedagogiska kunskapen kan vara obefintlig. Att vara kunnig i sitt ämne betyder inte att läraren automatiskt är duktig på att engagera och stimulera eleverna, eller att läraren är duktig på att variera sin undervisning. Vi menar att ämneskunskaper och didaktik går hand i hand och att förmågan att nå ut till eleverna är viktigare än djupa ämneskunskaper.
De författare som exemplifieras i litteraturgenomgången har ett antal gemensamma parametrar som symboliserar den skickliga läraren. De kan liknas vid de parametrar som studentertyckertill.se använder vid utvärderingen av högskole– och universitetslärare. Där tar man upp utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd som de viktigaste kriterierna en lärare bör inneha. Studentertyckertill.se använder dessa parametrar för att mäta lärarens kompetens inom nämnda områden. Parametrarna stämmer väl överens med de kriterier som ovanstående författare anser känneteckna som det mest väsentliga inom lärarprofessionen, även de lärare som vi har intervjuat tar upp dessa kriterier som viktiga. Elevernas svar i enkäten tyder på att de också anser att dessa kriterier stämmer in på vad som motsvarar en god lärare. I arbetet
42
med att utkristallisera vilka bedömningsgrunder som skulle finnas med i enkäten utgick vi från resultatet från den teoretiska litteraturgenomgången. Vi vill alltså hävda att vår fallstudie visar att teorin stämmer överens med verkligheten just i frågan om vad som utgör en bra lärare. Om vi istället hade valt att ge eleverna en öppen fråga där de själva fick skriva ner tre kriterier som de anser känneteckna en bra lärare, hade resultatet möjligtvis blivit ett annat. När vi nu serverade färdiga kriterier som eleverna fick värdera på en skala bör risken för skevhet beaktas.