PRINCIP MÅL EGENSKAP/INDIKATOR TILLSTÅND KOMMENTAR

Integration

Torget är attraktivt

Grönska Ur tillgänglighetssynpunkt har torget goda

förutsättningar för integration. Dock är torget inte attraktivt och lockar därför inte till sig folk från andra delar av staden. Utsmyckningar Bänkar Serviceutbud Rekreations ytor Bostadsområdets attraktivitet

Torget är tillgängligt BussförbindelserCykelbanor Parkering i anknytning Spårvagnar i framtiden

Trygghet mot brott Torget präglas av ett rikt stadsliv Folk uppehåller sig på torget Rörelseflödet är koncentrerat och kopplat till livsmedelsbutiken. Övriga ytor är tomma samt mörka på natten.

Torgets fysiska utformning motverkar brott

Belysning Oanvända ytor

Torget är tryggt mot olyckor

Torget värnar om gångtrafikanter Fysiska/byggda åtgärder Biltrafiken vid torget är hög och det saknas en tydlig hierarkisk uppdelning av markytan till gångtrafikanternas fördel.

Torget är tillgängligt och säkert för olika

grupper Fysiska/byggda åtgärder

Social Interaktion _{Torget bidrar till möten} Fysiska förutsättningar (se egenskaper för attraktivitet)

Det saknas fysiska förutsättningar för att folk ska uppehålla sig och interagera. Den enda naturliga mötesplatsen idag är ICA-affären.

Hälsa ej bedömt

Samhällsekonomiska

vinster samhällsekonomiska vinsterTorget bidrar till långsiktiga ej bedömt

Företagsekonomiska

vinster företagsekonomiska vinster Torget bidrar till ökade

Fastighetsvärde

Om platsen förblir som den är, sker förmodligen ingen markant skillnad på fastighetsvärde eller kostnader för skadegörelse.

Kostnader för skadegörelse

Hållbar samverkan Torgets ägare är överens om platsens användande. Avtal/avsiktsförklaring _{Se kommande kapitel.}

Kretslopp materialhantering

Torget möjliggör för återvinning av vanligt förekommande material i

hushållsavfall Återvinningsstation Det finns möjligheter för återvinning på platsen, _{dock är stationen felplacerad.}

Hushållning av mark o vatten

Torget bidrar till lokalt

omhändertagande av dagvatten Öppna dagvatten Finns inga öppna dagvatten. Stora delar av torgets ytor används inte.

Torgets ytor används. Observerad användning

Biologisk mångfald Torgets ska bidra till en ökad biologisk _{mångfald i staden} Flora och fauna antal arter Det finns en del buskage och träd vid torget.

Tillståndet är dåligt, egenskapen saknas, motverkar till att uppfylla den normativa principen. Tillståndet bidrar, men ej tillräckligt, för att uppfylla den normativa principen.

torget på en yta som kommunen var beredd att köpa ut, samt bygga bokaler vid närliggande fastighets bottenvå- ning (Thell, 2012). Platsen utgörs av delar av den röda och gula markeringen som idag ägs av ICA:s arrendator och Reinholds fastigheter (se bild 13).

Det första problemet var att få till en gemensam vilja (vision) om att göra något med platsen. Dåvarande ägare till 101:ans fastighet (gul markering) var först inte po- sitivt inställd till idén (Nilsson, 2012). Dock ändrades inställningen efter att de insåg att de kunde tjäna på en ombyggnad:

”Det var incitament för alla, för om man ökade attraktiviteten på området så ökar ju fastighetens värde”. (Thell, 2012)

Med det ekonomiska incitamentet börjades skapandet av en gemensam vilja kring platsen. I ett vidare skede bör- jade dock fastighetsägarna också förstå att det handlade om ”mer än bara pengar” och att åtgärderna var goda för de boendena eftersom satsningar kunde påverka områ- det till det bättre (Thell, 2012).

Planerna förverkligades dock aldrig eftersom processen drog ut på tiden och avsikterna med platsen bestämdes eller konkretiserades aldrig.

”När man ska bestämma något gemensamt så är det nästan omöjligt, eftersom man har många olika målbilder, önskning- ar och någonstans faller det av sig själv.” (Thell, 2012).

Till slut ”drev ingen på frågan [...] motorn blev sur” Som det går att se i bild 13, är den yta som utgör torget

idag omringat av ett flertal fastighetsägare. Vid planer på en eventuell ombyggnad av torget ökar möjligheterna till alternativ, om omkringliggande fastighetsägare delar avsikter angående platsen.

4.2.1 Varför blev det inget torg för 10 år sedan?

För cirka 10 år sedan, när det fanns konkreta planer på att bygga om platsen, stötte processen på vissa problem. Tanken var att använda en del av parkeringsytan till något annat, genom att bygga en idrottsanläggning vid

Bild 13: Hermodsdalstorget och omkringliggande fastighets- ägare

4.2 Att komma överens om den

gemensamma platsen

”äger” frågan (Thell, 2012).

Att skapa en gemensam vision bland ett flertal aktörer inom olika sektorer som har olika målbilder och viljor kan vara en komplex fråga. Det kan, som sagt, beskri- vas som ett ”collective action problem” (se avsnitt 2.2) där problemet försvåras ytterligare när de individuella aktörerna måste bidra frivilligt, vilket är fallet med Her- modsdalstorget.

Den kommunala planeringen har förändrats och det är allt vanligare med planeringsprocesser som har ett fler- tal olika aktörer inblandade (jfr Montin i kaptiel 2). För att kunna genomföra effektiva planeringsprocesser av detta slag behövs det väl samordnade kommunikations- plattformar, där det finns utrymme för en dialog och på så sätt komma fram till en gemensam vision, tydliga an- svarsfördelningar och ekonomiska åtaganden. Dessa lös- ningar grundar sig i vedertagna teorier om lösningar på Collective Action Problems.

Med en tydligare politisk vision från Malmö Stads sida gällande utvecklingen av Fosiestråket och ett identifierat behov av att det fortsatta arbetet bör ske i dialog och samverkan med fastighetsägare kring Fosies torg (Mal- mö Stad 2010b:17), är förutsättningarna idag betydligt bättre än för tio år sedan.

I nästa del av uppsatsen presenteras, av dessa skäl, ett projektförslag, för att göra ett nytt försök i dagens Her- modsdal. Vår förhoppning är att projektplanen underlät- tar för ett första steg mot ett hållbart Hermodsdalstorg, som i framtiden fungerar som en attraktiv och integre- rande nod i ett mindre segregerat Malmö.

(Thell, 2012). En annan anledning var bortgången av en boende, en eldsjäl vid namn Jan Lorin, som engagerade många och som drev på frågor (Thell, 2012).

Avslutningsvis blev kombinationen av skilda avsikter mellan torgets aktörer och svårigheterna med att få till de ekonomiska investeringarna, de slutgiltiga anledning- arna till att torgprojektet rann ut i sanden:

”Viljan fanns men det var svårt att hitta ekonomin och vem som skulle kunna driva processen i nästa skede.” (Thell, 2012)

Att processen saknade förankring i ett nästa skede kan också hänföras till att det saknades en större politisk vi- sion från Malmö Stad gällande Fosies utveckling. Idag är scenariot annorlunda med visioner om ett Fosiestråk som ämnar länka bostadsområden i Malmös sydöstra yt- terområden med innerstaden (jfr Malmö Stad, 2010b).

4.2.2 Problemet i relation till teorin

Fallet med ett uteblivit torgprojekt i Hermodsdal har starka kopplingar till den teoribildning som presente- rats i avsnitt 2.2, om Collective action problems. Detta exempel är, enligt litteraturen, inget ovanligt fall. När det gäller omvandlingsprocesser av offentliga rum, är sam- verkan mellan flera ägare/aktörer av största vikt, sär- skilt på de platser som karaktäriseras av ett komplext ägarmönster (jfr Wikström & Olsson, 2012). I detta fall äger både kommunen och privata aktörer ett framtida hållbart Hermodsdalstorg, detta innebär att det finns tydliga markavgränsningar men en diffus ansvarsbild. Benny Thell (2012), anser att det som saknats för att driva fram processen, framförallt varit en tydlig fördel- ning av både ansvar och ekonomiska åtaganden bland aktörerna. Samt konsensus kring vem/vilka det är som