Förortstorgens roll för en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden – Hermodsdalstorget, Malmö

Förortstorgens roll för en hållbar stadsutveckling

i den postindustriella staden

– Hermodsdalstorget, Malmö

The potential of suburban squares and their contribution

to sustainable urban development in the post-industrial city

- Hermodsdal’s square, Malmö

Examensarbete: D-uppsats inom Byggd Miljö

Kurs: BY602B

Nivå: Avancerad nivå

Termin: VT 2012

Av: Fania Pérez Sosa & Johan Viscarra Hansson

Program: Hållbar Stadsutveckling: Ledning och Organisering

Institutionen för Urbana Studier, Malmö Högskola

Sammanfattning

Denna uppsats fokuserar på förortstorgens potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden. I uppsatsen problematiseras ett särskilt torg, Hermodsdalstorget i stadsdelen Fosie i sydöstra Malmö.

I Malmö Stads senaste översiktsplan betonas att den sociala utveck-lingen av Malmö, inte varit positiv på senare år och att en viktig utmaning ligger i att integrera de marginaliserade områden med in-nerstaden. Av dessa anledningar satsas det bland annat på länkande gång- och cykelstråk som binder samman stadsdelar och utgörs av väldefinierade gaturum och attraktiva mötesplatser. Hermodsdals-torget väntas utgöra en sådan mötesplats i ett framtida Fosiestråk som kommer att länka Malmös sydöstra förorter med innerstaden. Torget är idag en bortglömd plats som varken erbjuder egenskaper för att upplevas som attraktivt eller innehar förutsättningar för so-cial interaktion och integration. Tillståndet är så dåligt att torget, i en tidningsartikel från 2002, till och med kommit att kallas för ”Malmös tristaste torg”. På grund av torgets dåliga skick har det funnits mer än tio år gamla omvandlingsplaner för utvecklingen av platsen. Trots detta har en omvandling uteblivit, framförallt på grund av bristen på samverkan och en delad vision mellan privata fastighetsägare kring torget och kommunen.

Avslutningsvis, i denna uppsats, presenteras ett praktiskt genom-förbart projektförslag, som fokuserar på ett första steg, i ett större omvandlingsprojekt av Hermodsdalstorget, och som har som syfte att göra ett nytt försök till samverkan och dialog mellan de aktörer som i dagsläget har mandat över torget.

Förhoppningen är att projektförslaget banar väg för en omvandling av detta torg och att torget i framtiden fungerar som en attraktiv mötesplats längst med Fosiestråket; i ett mindre segregerat Malmö. Nyckelord: torg, förortstorg, integration, hållbar stadsutveckling, social utveckling, stråk, trygghet, social interaktion, Hermodsdal, Fosie, Malmö

Abstract

This thesis focuses on the potential of suburban squares to contri-bute to sustainable urban development in post-industrial cities. In the thesis a particular square is in focus: Hermodsdal’s square in the Fosie-district in southeastern Malmoe (Malmö).

In the last general development plan for Malmoe it is emphasized that the social development of Malmoe has not been positive in re-cent years, and that an important challenge lies in integrating the marginalized suburban areas with the inner city. One solution, for integrating the city, is the creation of linking pedestrian and bicycle paths that connect neighborhoods; paths that consist of well-defined street-areas and attractive meeting places. Hermodsdal’s Square is expected to form such a meeting place in a future Fosie Path, which will link Malmoe’s southeastern suburbs with the inner city.

Hermodsdal’s square is today a forgotten place that does not of-fer features to be perceived as attractive nor meets the conditions needed for social interaction and integration. The actual condition of the square is so bad that Hermodsdal’s Square has, in a newspa-per article from 2002, even been called ”Malmoe’s dullest Square”. Because of the square’s poor condition, there have been more than ten years old conversion plans for the development of the site. De-spite this, the conversion has not become reality, mainly because of lack of synergy and a shared vision between private property owners around the square and the municipality.

Finally, a central purpose of this thesis is presenting a practical pro-ject proposal, which focus on the first step in a major transforma-tion project of Hermodsdal’s Square; a project which aims to make another attempt to collaboration and dialogue between the private actors around the square and the municipality.

The expectation is that the project proposal paves the way for a transformation of this square; a square which in the future will act as an attractive meeting place along the Fosie Path, in a less segre-gated Malmoe.

Keywords: square, suburban squares, integration, sustainable ur-ban development, social development, streets, security, social inte-raction, Hermodsdal, Fosie, Malmo

Några är smått ogästvänliga

medans andra vinkar:

“kom, slå dig ner!”

En del är smått döende

affärer läggs ner.

På vissa frodas handeln

varthälst du ser.

På vissa sitter inte a-laget

dom har flyttat till annat torg.

Vad ska man göra åt’ett

glädjas eller ha sorg?

Innehållsförteckning

DEL A

1.Inledning

8

1.1 Bakgrund 8

1.2 Syften och frågeställningar 10

2. Förortstorget i den postindustriella staden

12

3.0 Metod

19

3.1 Val av fokus och problemområde 19

3.2 Val av litteratur 19

3.3 Metoder för nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys 20

3.4 Framtagande av förstudie 23

DEL B

4. Nulägesbeskrivning och Hållbarhetsanalys

26

4.1 Hermodsdalstorget idag 26

4.2 Att komma överens om den gemensamma platsen 33

DEL C

5. Hållbar Samverkan och Dialog: Hermodsdals-

torget

35

5.6 Intressentanalys och kravspecifikation 40

5.8 Riskanalys 43

5.9 Framgångsfaktorer 45

5.10 Plan för uppföljning 45

5.11 Kommunikationsplan 46

5.12 Resursbehov och Budget 46

DEL D

6. Slutsatser och diskussion

50

DEL A

BAKGRUND

TEORI

att bidra till ett mer socialt hållbart område. Bland de satsningar som gjorts har behovet av ett riktigt torg be-tonats. Dessutom har det funnits konkreta planer på att bygga om platsen, och en uttalad politisk vision om att Hermodsdalstorget i framtiden ska ”utvecklas till ett sju-dande centrum” samt utgöra en viktig nod i Fosiestrå-ket som ämnar länka Malmös innerstad med sydöstra Malmös ytterområden (Malmö Stadsbyggnadskontor, 2010).

Trots konkreta planer och uttalade visioner, har en om-byggnad av torget uteblivit; en omom-byggnad som är viktig för både bostadsområdets och Malmös socialt hållbara utveckling.

1.1 Bakgrund

Bostadsområdet Hermodsdal ligger i sydöstra Malmö, inklämt mellan Nydala i norr, Lindängen i söder samt Gullviksborg i öst och Söderkulla i väst, samtliga områ-den i stadsdelen Fosie.

Lantgården Hermodsdal, som tillhörde Ola Hermodsson (1841-1928) och tidigare dennes far Hermod Larsson

1.Inledning

Vilken betydelse har ett torg för människor som bor om-kring det? Letar man efter ett svar på frågan utifrån kän-da stadsplanerares, filosofers och arkitekters perspektiv blir svaret entydigt. Den byggda miljöns och stadsrum-mens utformning spelar en oerhörd viktig funktion för människornas sociala välbefinnande. De betonar att just torg är fundamentala och snarare sociala än fysiska plat-ser som sedan antiken betraktats som viktiga lägen för politik, handel samt naturliga mötespunkter för invånar-na i staden (jfr Sitte, 1889., Jacobs, 1961. & Mumford, 1937 i Legates & Stout 2007).

Bostadsområdet som är i fokus i detta arbete, Hermods-dal i sydöstra Malmö, saknar detta fundamentala inslag i den byggda miljön. Området byggdes under modernis-mens stadsplaneringsideal som präglade det svenska miljonprogrammet. Liksom flera andra bostadsområ-den som uppfördes i Sverige mellan 1960 och 1980 ta-len, fick bilen ett allt för stort fysiskt utrymme, många gånger på bekostnad av andra aspekter av social och ekologisk karaktär. Detta syns på den plats som kallas för Hermodsdalstorget, en stor monofunktionell yta i största egenskap av parkeringsplatser. Torget saknar en inbjudande miljö, karaktär och platsbildning, det finns varken sittplaster eller traditionella torgutsmyckningar. Dessutom finns det ett flertal angränsande ytor kring platsen som saknar funktion och bidrar till torgets ödsli-ga intryck. Torget har beskrivits av månödsli-ga som ”Malmös tristaste torg” (Tråkigt torg ska piggas upp, 2002), något som affirmeras efter författarnas egna besök.

Eftersom bostadsområdet kantats av sociala problem sedan 1980-talet (Irheden, 2001), har flera satsningar gjorts, både från den offentliga och privata sektorn, för

Karta 2: Hermodsdal i relation till övriga områden i Fosie

Karta 1: Stadsdelen Fosie i rela-tion till övriga Malmö

minskningen av industrijobb. Antalet industrijobb låg på 35 000 år 1960 och sjönk sedan till 18 000 år 1995 (Malmö Stad, 1999) något som delvis bidrog till de ne-gativa konsekvenserna som nämnts tidigare.

Europeiska unionen uppmärksammade den nedåtspi-ral som utspelade sig i delar av Malmö och många an-dra europeiska förorter. Under mitten av 90-talet drogs därför gemenskapsinitiativet URBAN (år 1996-1999) igång. Syftet med initiativet var att förnya de svaga bo-stadsområden som var i stort behov av både sociala och fysiska åtgärder (Malmö Stad, 1999). Ur detta gemen-skapsinitiativ växte ett flertal insatser som har gjort en positiv inverkan på Malmös arbete med hållbar utveck-ling. Däribland SÖM (Sydöstra Malmö) - ett projekt för hållbar stadsutveckling år 2008-2010. Många fören-ingar som skapades under detta projekt verkar än idag i Hermodsdal: Lilla Växthuset: som syftar till att erbjuda äldre ungdomar en mötesplats med möjligheter att hitta positiva sysselsättningsalternativ (Malmö Stad 2012a), Rörelsen Gatans Röst & Ansikte: driver projekt och ak-tiviteter inom allt från dans och musik till journalistik och medieproduktion för unga i Malmö (RGRA, 2012), Sahbis House: gym och multifunktionell mötesplats för unga tjejer och killar (Sahbis House, 2012), m.fl. (Malmö Stad, 2010a).

Parallellt med ovanstående satsningar skapades även ett paraplynätverk under namnet Hermodsdalslyftet, ett ini-tiativ från en boende där både den offentliga och privata sektorn som verkar i Hermodsdal samlades under bör-jan på 2000-talet och diskuterade gemensamma kraft-tag för att lyfta området. Samtliga av dessa satsningar utgör, tillsammans med renoveringen och nyöppningen av Hermodsdalsskolan 2011 (som stängde sitt högsta-dium år 2006 på grund av våld, skadegörelse och dåliga

(1810-1892), gav sitt namn åt området (Lindemann,

1997). Bostadsområdet byggdes snabbt upp i början på 1960-talet ungefär samtidigt som grannområdena Ny-dala och Gullviksborg. Detta skedde under rekordårens omfattande miljonprogram (Irheden, 2001).

På grund av 60-talets bostadsbrist befolkades området väldigt hastigt, 1961 hade Hermodsdal 6 invånare. Tio år senare var siffran uppe i 3868 boende fördelade i 1366 lägenheter, samtliga byggda på 1960-talet. År 1998 sjönk siffran till 2340 invånare (Irheden, 2001:66), och 2011 var invånarantalet 3353 (Malmö Stad, 2011a). In på 1970-talet betraktades Hermodsdal som ett attrak-tivt bostadsområde och som en lantlig idyll eftersom om-rådet utgjorde stadens gräns till landet. Några år senare, i mitten på 1970-talet, började dock svensk medelklass flytta ut ur Hermodsdal, liksom ifrån andra svenska mil-jonprogram, för att söka sig ut till kranskommuner el-ler villaförorterna (Irheden, 2001 & jfr Boverket, 2010). Många lägenheter stod därmed tomma på Hermods-dal, samtidigt som invandringen till Sverige ökade. De nyanlända, och mindre resursstarka medborgare, hade inte samma möjlighet att välja var de skulle bosätta sig som den svenska medelklassen. Resultatet blev etniskt, ekonomiskt och socialt segregerade områden som lever kvar än idag (Boverket, 2010); på Hermodsdal, hade, exempelvis, 72 % av invånarna utländsk bakgrund år 2008 (Malmö Stad, 2008).

Under 1980-talet blev Hermodsdal känt för att vara ett så kallat problemområde och har, tillsammans med sina grannområden i Fosie, kallats för ”förortsgetto”, ”betong-förort” och till och med ”slum” (Irheden, 2001). En or-sak som kan kopplas till utvecklingen av de sociala pro-blemen i Malmö under denna tid, är bl.a. den drastiska

betyg) [Dahl, 2006]), viktiga satsningar för området.

Nästa steg är nu att se över torget i samband med bildan-det av bildan-det nya Fosiestråket. En satsning som väntas bidra på både bostadsområdes-, stadsdels- och stadsnivå.

1.2 Syften och frågeställningar

Detta arbete har två övergripande syften och ett prak-tiskt projektförslag.

Det första syftet är att undersöka, ur ett stadsplanerings perspektiv, vilken roll och betydelse förortstorgen kan ha för en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden.

Vidare är arbetets andra avsikt att undersöka de hinder som motverkat, tio år gamla planer på att bygga om Her-modsdalstorget till ett mer hållbart torg.

Uppsatsen avslutas med ett projektförslag, som syftar till att förmedla en lösning för att överkomma hindren samt genom en förstudie och en projektplan visa på hur projektet praktiskt skall kunna genomföras.

Frågeställningarna som ämnas besvaras med detta ar-bete är:

• Hur kan ett torg i Hermodsdal bidra till en hållbar stadsutveckling i Malmö?

• Vilka hinder, som stoppat tidigare omvandlingsför-sök av Hermodsdalstorget, kan identifieras?

• Hur kan dessa hinder överkommas inom ramarna för ett projekt?

1.2.1 Avgränsning

Denna uppsats avgränsas till att teoretiskt fokusera på småskaliga funktionalistiska förortstorg i den postin-dustriella svenska staden. Vidare avgränsas projektför-slaget till att förmedla en lösning på de karakteristiska problem som uppkommit i anslutning till Hermodsdal-storget.

1.3 Disposition

Uppsatsen består av fyra delar A, B, C & D. I följande figur illustreras dispositionen av uppsatsen samt varje dels övergripande innehåll:

Figur 1:Övergripande disposition över uppsatsens fyra delar

Del A, som detta avsnitt ingår i, börjar med en inledning och beskrivning av problemområdet samt syftet med uppsatsen. Vidare presenteras ett teoretiskt ramverk där förortstorgets utveckling, betydelse och förväntningar diskuteras. Slutligen avslutas delen genom en genom-gång av de metoder som använts för insamlandet av de empiriska data som utgör grunden för kommande un-dersökningsresultat.

Del B, presenterar en analys av det empiriska material som samlats in. Det empiriska materialet ställs i jämfö-relse med de teoretiska utgångspunkter som presenteras i del A och tillsammans bidrar de till att besvara uppsat-sens två första frågeställningar. Denna del avslutas med en förklaring av det centrala problemet som motverkat ombyggnaden Hermodsdalstorget.

Del C, utgörs av en projektplan där en lösning på det identifierade problemet föreslås i projektform.

Del D, sammanfattar arbetets slutsatser och resultat i re-lation till uppsatsens syften och frågeställningar.

köpcentrum med klädesbutiker och matbutiker (Björk & Reppen, 2000). I vissa städer, som Malmö, blev gränser-na mellan förortergränser-na och arbetsstaden otydlig, eftersom det inte fanns stora avstånd mellan de två (Malmö Stad, 1999).

Från 1970-talet började segregationen i Sverige, utveck-las från enbart social till dagens sociala, ekonomiska och etniska segregation (jfr Boverket, 2010). Segregationen är inte längre önskvärd, utan ses idag som ett återkom-mande och grundläggande hinder för en socialt hållbar stadsutveckling (Boverket, 2010). Grupper tenderar att isoleras från varandra, vilket kan leda till sociala spän-ningar och dessutom fråntas många svaga gruppers till-fällen till försörjningsmöjligheter (jfr Malmö Stadsbygg-nadskontor, 2005).

2.1 Varför satsa på förortstorgen i den

postindus-triella svenska staden?

Planeringen av de offentliga rummen i arbetarklassens områden påverkades också av ovanstående ideal och av den snabba utbyggnadstakten. De planerades oftast me-kaniskt och slentrianmässigt med stor respekt för bilis-mens roll i den moderna staden (Irheden, 2001, Malmö Stadsbyggnadskontor, 2005 & Sitte, 1889 i LeGates & Stout 2007).

Denna utveckling av de offentliga rummen påverkade även torgen. Synen på torget förändrades från att ha an-setts som sociala kärnpunkter av politisk, religiös och ekonomisk karaktär under renässansen och antiken,

2. Förortstorget i den postindustriella

staden

De storskaliga miljonprogramsområdena (däribland Hermodsdal), som uppfördes i Sverige kring 1960-talet, byggdes enligt rådande modernistiska stadsplaneringsi-deal som präglades till stor del av tankarna från en av dåtidens stora namn, Le Corbusier (Charles-Édouard Jeannaret- Gris, 1887-1965) (Irheden, 2001).

Enligt Le Corbusier var lösningen på efterkrigens pro-blem att avlasta stadskärnorna genom att göra dem tä-tare och i anknytning skapa öppna ytor (lungor) (Hall, 1996). Le Corbusier ansåg att det behövde skapas två or-gan i städerna, det första oror-ganet bestod av stadskärnan som skulle vara kompakt, snabb, livlig och domineras av skyskrapor. Något som endast kunde fullföljas genom att riva det gamla. Det andra organet bestod utav stora bostadsområden som förlades i stadens periferi och var vidsträckta och fogliga. Vidare i denna uppdelningsan-da, ansågs en socialt segregerad stad som önskvärd, där människors boende karaktäriserades av vad de jobbade med. Stadskärnan skulle enligt det moderna idealet do-mineras av arbetsplatser för the elite cadre som bestod av forskare, artister och de som arbetade inom närings-livet. Medan vanliga arbetare skulle bo i periferierna, i enkla fast moderna och bekväma massproducerade byggnader kring öppna gårdar (Hall, 1996).

Stadens funktioner uppdelades också. Förorterna i den moderna staden, planerades för att tillfredställa invånar-nas behov av grundläggande service, oftast genom små centrum, innefattande små butiker, post, apotek, m.fl. Huvudtanken var dock att invånarna, med hjälp av bilen, lätt och snabbt skulle kunna transportera sig till större

till funktionsfattiga öppna ytor, som ofta i anknytning till bostadsområdenas centrum fungerat som parke-ringsplatser i den moderna stadens förorter (jfr Malmö Stadsbyggnadskontor, 2005 & jfr Sitte, 1889 i LeGates & Stout 2007).

Idag, snart ett halvt sekel senare, i den postmoderna sta-den, har kraven förändrats på de offentliga rummen och

framförallt på förortstorgen. För hela sta-den, väntas att dessa torg, ef-ter fysisk upp-rustning, utgör n ö d v ä n d i g a och attraktiva m ö t e s p l a t -ser samt även fungerar som noder i stråk som lockar olika befolk-ningsgrupper (jfr Boverket, 2010 & Mal-mö Stadsbygg-n a d s k o Stadsbygg-n t o r, 2005). De blir i n t e g r a t i v a platser för hela staden samtidigt som villkoren vid tor-gens närområde förbättras. Jämför med faktaruta. Stadsplaneringsprofessorn Kevin Lynch (1960) menar att ett väldefinierat torg kan bidra till att skapa platser som bidrar till invånarnas förflyttning genom staden.

Faktaruta 1: Nivåer och typer av åtgärder för att motverka seg-regation. (Källa: Boverket, 2010)

Detta vill säga attraktiva och strategiskt placerade noder som skapar förutsättning för länkande stråk som leder människor genom staden och som motverkar segrega-tionen. Samtidigt, väntas denna förflyttning skapa olika positiva upplevelser för invånarna, exempelvis möten, handel, osv., och dessutom även skapandet av identitets-känslor hos invånarna: de blir en del av staden (Lynch, 1960 & Wikström & Olsson, 2012).

I Malmö finns det i skrivande stund nybyggda stråk som utgörs av torg samt andra mötesplatser och som påmin-ner om ovanstående resonemang. Dessa ämnar koppla samman innerstaden med ytterområdena, exempelvis Rosengårdsstråket, som går från öst till väst (Starck, 2011). Samtidigt pågår arbetet med att arbeta fram nästa stråk, Fosiestråket, där Hermodsdalstorget kommer vara en viktig nod i en sammankoppling av innerstaden med ytterområdena i sydöstra Malmö (Malmö Stad, 2010). Förutom den integrativa aspekten (hela staden) finns andra aspekter på bostadsområdesnivå (områdesspeci-fika insatser) som också argumenterar för fysisk upp-rustning av förortstorg. Många av de monofunktionella torgen som finns i miljonprogramsområden, bidrar idag till otrygghet, otrivsel och erbjuder inte fysiska förutsätt-ningar för social interaktion och gemenskap (se kapitel 4 för exempel ur Hermodsdal). Flera forskare, stadsplane-rare och filosofer (jfr Gehl, 2006, Jacobs, 1962, Malmö Stad, 2012, Mumford 1937, Sitte, 1889 & Wikströms och Olsson, 2012), anser att offentliga utrymmen, torg och mötesplatser påverkats negativt av bilismens och storskalighetens ideal, och att dessa platser bör ses över för att skapa rum som möjliggör för möten mellan in-vånarna i staden, under olika tider på dygnet. Kvalitén, variationen och utformningen på det fysiska ramverket betonas som viktigt och välgenomtänkta platser kan

väntas bidra till bland annat ett rikare stadsliv, ökad trygghet och samhörighet (jfr Gehl, 2006, Jacobs, 1962 & Malmö Stad, 2012).

2.2 Hållbar stadsutveckling: det nya

stads-planeringsidealet

Om modernismen, som stadsplaneringsideal, format gårdagens städer, väntas den rådande ledstjärnan för planerare, hållbar stadsutveckling, forma dagens och kommande generationers städer.

Hållbar utveckling är ett begrepp som lanserades i FN-rapporten Vår Gemensamma Framtid (1987), även kall-lad Brundtlandrapporten, efter Norges dåvarande stats-minister Harlem Bruntland. Begreppet kan definieras som en ”[...] utveckling som tillgodoser nuvarande gene-rationers behov utan att äventyra kommande generatio-ners möjligheter att tillgodose sina egna behov” (WCED 1987:43). Vidare precisering av hållbar utveckling till hållbar stadsutveckling, grundar sig i att mer än hälften av världens människor nu bor i städer, och att utmaning-en i att tillgodose ovanståutmaning-ende behov, nu ligger i dutmaning-en urbana sfären (jfr Katz, Altman & Wagner, 2007).

Begreppet är övergripande och brukar delas upp i flera delar, varav den vanligaste uppdelningen är i tre ömsesi-digt beroende dimensioner: social, ekologisk och ekono-misk (Hopwood, et al, 2005). Varje dimension kan vidare beskrivas med hjälp av ledord eller normativa principer: • Den sociala hållbarheten kan innefattas av principer som: rättvisa, jämlikhet, demokrati, integration, häl-sa, trygghet, m.fl.

• Den ekologiska hållbarheten kan innefattas av prin-ciper som: ekologisk bärkraft, biologisk mångfald,

kretslopp, m.fl.

• Den ekonomiska hållbarheten kan innefattas av prin-ciper som: långsiktig ekonomisk vinst, ansvarsfull konsumtion (ex. fair trade), m.fl.

Hållbarhet har blivit stadsplaneringens nya ledstjärna (Gunder, 2006), men operationaliseringen av begreppet, på exempelvis stadsplaneringsnivå, kräver att det packas upp och att dess substantiella innehåll klargörs i relation till den givna kontexten (jfr Mitchell, 1995 Gunder, 2006 & Hopwood, et al, 2005 [samt jfr avsnitt 3.3.3]). Detta innebär att ovan exemplifierade definition och norma-tiva principer formuleras om för en given kontext. Ett arbetssätt som även förespråkas av denna uppsats och som exemplifieras i kommande avsnitt 2.4, 3.3.3 och 5.

2.3 Förortstorgets roll för en hållbar

stadsutveck-ling

Ett förortstorg kan utgöra en viktig byggsten för en håll-bar stadsutveckling, om det är utformat så att det ska-par välbefinnande genom att möta människors behov, exempelvis: en plats för integration, där människor kan träffas, interagera med deras grannar, känna sig trygga, ha gott serviceutbud, arbetsmöjligheter, m.fl., både idag och i framtiden (jfr Hamilton et al, 2002, Camagni, 1998 & ASC, 2007 i Bell & Morse, 2008).

Den platsspecifika definitionen följs av ett aktivt och integrativt arbete mellan dess sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner, vilket innebär att torget inte bör tillfredställa ovanstående behov om detta medför till oönskade aspekter av ekologisk eller ekonomisk karak-tär (jfr Hamilton, 2002 i Bell & Morse, 2008). För att åstadkomma detta, specificeras följande normativa prin-ciper, i egenskap av riktlinjer i en integrerad ansats, som

ett förortstorg i postmoderna Sverige bör uppfylla:

Figur: 1 hållbarhetsdimentioner för Hermodsdalstorg.

I följande avsnitt sammanställs och förklaras dessa valda normativa principer mer ingående. Dessa används se-nare i kapitel 5 som grund för hållbarhetsanalysen och bedömningen av Hermodsdalstorget.

2.3.1 Normativa principer för social hållbarhet

Integration: Miljonprograms präglade städer som

Mal-mö, är idag socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade (jfr avsnitt 2.1). Grupper tenderar att isoleras från var-andra, vilket bidrar till ett ”vi och dom” samhälle, som kan leda till sociala spänningar, och som dessutom från-tar många svaga gruppers tillfällen till försörjningsmöj-ligheter (jfr avsnitt 2.1 & Malmö Stadsbyggnadskontor, 2005). Segregationen är oftast påtvingad eftersom de ekonomiska resurserna avgör var folk bosätter sig (jfr Boverket, 2010). Vidare utgör den fysiska miljön ett ramverk för social interaktion i en stad. Därför är kvali-tén och tillgängligheten av det offentliga rummet viktigt, för att erbjuda attraktiva mötesplatser i staden, som kan fungera som noder i ett stråk och som drar till sig besö-kare från olika platser (jfr Malmö Stadsbyggnadskontor, 2005, Malmö Stad, 2012b). Ett varierat utbud av service för besökande, samt rekreationsmöjligheter kan vara av-görande för om ett torg blir attraktivt och lockar olika grupper.

Trygghet mot brott: Människor ska känna sig trygga i

det offentliga rummet. Besökande bör därför känna sig trygga på torg och ska kunna röra sig fritt utan rädsla för att utsättas för brott eller förolämpningar. Den fy-siska utformningen av den byggda miljön, har betydelse för den upplevda och faktiska otryggheten, exempelvis genom att skapa uterum och trafikstråk som används under olika tider på dygnet. Genom detta skapas en in-formell kontroll, baserad på social interaktion, vilket bi-drar till trygghet. En social trygghet som inte kan skapas av poliser, utan endast av invånarna (jfr Jacobs 1962).

Trygghet mot olyckor: Olycksfall i stadsmiljön drabbar

oftast barn och funktionshindrade (Malmö Stadsbygg-nadskontor, 2005). Därför bör torg vara utformade så att de blir tillgängliga och säkra för olika grupper. En tydlig hierarkisk uppdelning av den fysiska ytan, som värnar om gångtrafikanters aktiviteter framför biltrafik, kan utgöra ett viktigt inslag i den byggda miljön för att säkerhetsställa trygghet mot olyckor.

Social interaktion: Människor har behov av att träffas

och interagera med varandra, det är viktigt ur flera as-pekter, dels för uppfyllandet av ovanstående principer och dels för individers psykiska välbefinnande som är starkt kopplat till om den byggda miljöns fysiska ele-ment/utformning möjliggör för social interaktion och aktiviteter i offentliga rum (Butterworth, 2000, & Gehl, 2006). Torg bör därför erbjuda fysiska element som till-handahåller dess besökare möjligheten att stanna upp, vistas och interagera med sin sociala och fysiska omgiv-ning.

Hälsa: Ojämlikheter i hälsa ökar i världen och på senare

tid även i välfärdsländer som Sverige, där Malmö blivit en symbol med tydliga skillnader i medellivslängden

be-roende på bostadsplats. Hälsoutvecklingen speglar den sociala utvecklingen och är därför starkt förankrad i ovanstående principer och socialt hållbar utveckling i all-mänhet (jfr Malmö Stad, 2012c). Den fysiska planerings möjligheter till att förbättra hälsan genom tydligare ram-verk för interaktion, integration, samhörighet med vår sociala och fysiska miljö anses som en viktig byggsten enligt Butterworth (2000) & Malmö Stad (2012c). Torg kan därför utgöra en viktig plats genom att tillhandahålla ett fysiskt ramverk som erbjuder ovanstående principer.

2.3.2 Normativa principer för ekonomisk hållbarhet Samhällsekonomisk vinst: Ekonomiska medel ska

tillgo-dose människors behov av välbefinnande, hälsa, lycka, m.fl. (jfr Jackson, 2011). Investeringar från företag, kom-mun och eventuellt andra aktörer bör därför leda till att torg uppfyller de sociala och ekologiska principer som sammanställs i detta kapitel.

Företagsekonomisk vinst: Ovanstående investeringar

behöver inte innebära företagsekonomiska kostnader. Erfarenheter från liknande investeringar har visat att kostnader för skadegörelse minskar och att fastighetsä-gare gynnas av ökade fastighetsvärden (jfr Lind & Lund-ström, 2008). Dessutom ökar kundunderlag för befint-liga affärer. Ett förortstorg som uppfyller de sociala och ekologiska principer, som sammanställs i detta kapitel, bidrar därmed till att samhällsmål uppfylls och dessutom att det skapas förutsättningar för ekonomiska vinster för exempelvis fastighetsägare och etablerade affärsverk-samheter samtidigt som skapandet av fler arbetstillfäl-len möjliggörs genom förutsättningar för nyetablering.

Hållbar samverkan: Står inom parentes eftersom denna

princip är i högsta grad kontextbaserad för

Hermodsdal-storget. Principen syftar till att den gemensamma resur-sen (torget) ska utvecklas utifrån kringliggande ägares och användarnas gemensamma bästa. Genom uppfyl-landet av denna princip skapas förutsättningar för upp-fyllandet av resterande principer. Av denna anledning presenteras ett projektförslag i Del C, som visar på hur ägarna till torget kan samverka och komma överens om en gemensam avsiktsförklaring. Jämför med avsnitt 2.4, 4.2 och Del C.

2.3.3 Normativa principer för ekologisk hållbarhet Kretslopp och effektiv materialhantering: Flöden av

naturresurser in till och avfall ut ur städer utgör en av de största utmaningar för ekologiskt hållbara städer (Gi-rardet, 1999). Dagens samhälle tär på resurser i en all snabbare takt och skapar dessutom onaturliga flöden av ämnen som inte kan omhändertas av naturen (Azar, m.fl. 1998 & Girardet, 1999). Därför bör system som under-lättar för stängda kretslopp av material och ämnen (av-fall och/eller resurser) skapas (UNCED, 1992). I Sverige finns en lagstiftad kretsloppsprincip (MB 2 kap. § 5), som säger att alla är skyldiga att hushålla med resurser genom att följa avfallstrappan, vilket innebär att förbru-kade varor i största möjliga mån bör: 1) återanvändas, 2) återvinnas, 3) energiutvinnas och sist deponeras (SYSAV, 2011). Det är dock välkänt att tillgängligheten till käll-sorterings- och återvinningssystem samt den personliga bekvämligheten spelar stor roll för folkets källsorterings- och återvinningsvanor (Carlson, 2001). Förortstorget bör av dessa anledningar erbjuda säkra, tillgängliga och attraktiva återvinningssystem.

Hushållning av mark och vatten: Moderna

modernismens torg där hårdgjord yta och mark ofta används för parkeringsplatser, framför sociala och eko-logiska värden. Detta tillhör kvarlevor från en annan tid och ideal. Samtidigt skapar stadens hårdgjorda ytor onaturliga vattenflöden. Torgytan bör disponeras så att sociala aktiviteter och ekologiska värden främjas. Lokalt omhändertagande av dagvatten kan medföra till hushåll-ning med vatten som resurs (jfr MB 1 kap. § 1:4) och genom exempelvis öppna dagvattenskanaler, fungera som utsmyckning och alstra välbefinnande hos torgets besökare. Dessutom kan utnyttjandet av naturlig eva-potranspiration medverka till mindre belastning på av-loppssystemen.

Biologisk mångfald: Städers snabba utbyggnad har

med-fört till en minskad biologisk mångfald (jfr Riley, 1998). En ökad biologisk mångfald i städer ses som önskvärd för den ekologiska hållbarheten, dessutom bjuder rikare urbana ekosystem på sociala värden för människor, ex-empelvis välbefinnande och rekreation (Chourmert & Salanié, 2008).

2.3.4 Sammanfattning

Ovanstående principer, kan utifrån definitionen som anges, ses som mål som ett torg bör uppfylla för att an-ses som hållbart. Det är relevant att betona att definitio-nen vilar på en antropocentrisk grund, där människans välbefinnande ses som överordnad princip, men som samtidigt är beroende av resterande, underordnade, principer:

Dessa avsnitt (2.3 – 2.3.4) utgör grunden för den håll-barhetsanalys som genomförs i kapitel 4, där dagens Hermodsdalstorg jämförs med dessa mål och därefter bedöms.

2.4 Utmaningar med att komma överens om den

urbana platsen

Argumenten, visionerna och målen som anges ovan, är tydliga med varför attraktiva förortstorg och mötesplat-ser är önskvärda i den postmoderna staden. Dock kvar-står svårigheter med att förverkliga dem. Svårigheter som ofta beror på att offentliga rum, som torg, kan ha komplexa ägarförhållanden, där platsen ägs helt eller

Figur 2: Sammanfattande figur över relationen mel-lan normativa principer och definition

delvis av kommunen tillsammans med privata aktörer (jfr Wikström & Olsson, 2012).

Ur ett historiskt perspektiv har kommuner oftast haft störst makt över planeringsprocesser. Kommunernas planeringsmonopol har dock ändrats över tid; dagens kommuners formella makt omfattas ofta av begräns-ningar som grundar sig i att allt fler aktörer blivit inblan-dade i planeringsprocessen. Planeringsprocesser med flera aktörer har därmed kommit att dominera kommu-nal planering; vilket visar att makten tenderat att delas upp bland flera inflytelserika aktörer från både den of-fentliga och privata sektorn (Montin, 2007).

Från kommunalt håll, har utvecklingen med en uppdelad maktstruktur, lett till att de arbetar mer processinriktat med att ge förutsättningar för att försöka få till en mer lokal utveckling (Montin, 2007). Detta arbetsförfarande har dock sina svagheter eftersom det finns en väletable-rad insikt i att kollektiva problem eller resurser sällan hanteras eller hushållas utifrån det som är bäst för hela gruppen. Denna problematik kan benämnas som ett Col-lective action problem, ett begrepp som används för att definiera de situationer där det krävs att en given grupp av individer, organisationer och/eller brukare, samarbe-tar och bidrar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål. Denna problematik är svåröverkomlig när det finns allt för många inblandade och där det individuella bidra-get är frivilligt (jfr Olson, 1965 & Hardin 1971 i Ostrom, 2000).

Begreppet kan användas för att illustrera många olika si-tuationer men formas i denna uppsats för att betona hur flera aktörer måste komma överens för att skapa något på en gemensam urban plats.

Med relation till denna uppsats fokus, är medlen, enligt relevanta forskare, för att hantera collective action pro-blems (jfr Ostrom, 2000):

• förbättra kommunikationen mellan aktörerna; • skapandet av en gemensam vision kring resursen; • komma överens om regler som hanterar

resursan-vändningen.

Dessa punkter känns igen i de planer som finns av att omvandla Hermodsdalstorget i Malmö. I Dialog PM:et Stadsutveckling Fosiestråket (2010:1) betonas det att i dialog med fastighetsägare, utveckla handelstorgen som finns längst med det framtida Fosiestråket.

Av denna anledning utgörs kommande DEL C av ett pro-jektförslag som går ut på att förbättra kommunikationen samt skapa en dialog mellan fastighetsägare och kom-munen, aktörer som har mandat över just Hermodsdal-storgets utveckling, detta för en vidare positiv utveckling av ett Hermodsdalstorg som i framtiden kan väntas bi-dra till en hållbar stad genom att erbjuda alla de positiva egenskaper som exemplifierats i föregående avsnitt.

3. Metod

Detta kapitel redogör för de begrundanden, beslut och praktiska tillvägagångssätt som präglat utformningen av denna uppsats. Den övergripande avsikten med detta kapitel är att visa hur uppsatsen tagit form och samman-ställts. Detta för att ge möjlighet till en kritisk gransk-ning av resultaten och undersökgransk-ningens trovärdighet.

3.1 Val av fokus och problemområde

Idén till denna uppsats uppkom i samband med magis-terutbildningens kurs: Hållbar Stadsutveckling i teori och praktik, som författarna till denna uppsats stude-rade på Malmö Högskola under hösten 2011. I samband med denna kurs gjordes diverse platsbesök och analyser av urbana lägen. Författarna valde att fördjupa sig i modsdalstorget eftersom en av författarna bor på Her-modsdal sedan 2007 och hen identifierade det ödsliga torget som ett intressant exempel att fördjupa sig i. Eftersom problemet med platsen är ganska uppenbart (en livlös parkeringsyta som kallas för torg), blev den ingående frågeställningen att undersöka hur platsen kan förändras för att tillföra värden som eftersträvas i en håll-bar stadsutveckling. Denna ingång ledde vidare till att författarna kontaktade Malmö Stad för information om platsen och området. Kontaktpersonen på Malmö Stad blev Bertil Nilsson, Projektledare för Sydöstra Malmö (SÖM), som arbetat med social utveckling i stadsdelen Fosie sedan 15 år tillbaka. Nilsson förmedlade väsentlig information till författarna, dels hur området utvecklats och vilka satsningar som gjorts samt även vilka personer som var relevanta att prata med.

Vidare informerades författarna om torgets historia ge-nom ett besök på Malmö Stadsarkiv, där tidningsutklipp och bilder visade hur torget sett ut under åren samt där det framgick att långlivade planer funnits för att bygga om torget. Insikten om att det funnits planer på att byg-ga om platsen väckte den slutgiltibyg-ga forskningsfråbyg-gan om varför planerna inte förverkligats.

3.2 Val av litteratur

Litteraturstudien som legat till grund för bakgrundsin-formationen och det teoretiska ramverket, påbörjades ganska tidigt i uppsatsarbetet. Den började med insam-landet av bakgrundsinformationen, dels genom besöket hos stadsarkivet, som nämns i föregående avsnitt, samt dels genom böcker om stadsdelen Fosies historia. An-dra intressanta källor för den historiska tillbakablicken var de publikationer som tillhandahölls under det första mötet med Bertil Nilsson. Dessa publikationer, vars ut-givare i första hand var Malmö Stad, gav möjlighet att studera den historiska utveckling som det sociala arbe-tet genomgått i stadsdelen och dessutom en inblick i de värdegrunder som präglat arbetet i stadsdelen och bo-stadsområdet.

Dessa böcker och publikationer gav vidare insikt i de teoretiska ideal som präglat byggandet av de svenska miljonprogrammen. Därför blev nästa naturliga steg att fördjupas i relevant stadsplaneringslitteratur som utgick ifrån den kritik som finns/fanns, bland flera kända arki-tekter, stadsplanerare och filosofer, mot modernismens planeringsideal där det offentliga rummet och i synner-het torg problematiseras. Denna diskussion framgick särskilt tydligt i antologier om stadsplanering men även

i de vetenskapliga artiklar som funnits genom sökmo-torn Google Scholar. Exempel på de sökord som använts vid sökningar på Google Scholar är: ”urban planning”, ”urban leftovers”, ”urban space”, ”life between buildings”, ”modernism” ”ideals of modernism”, ”Le Corbusier”, ”Ca-milo Sitte”, ” Jane Jacobs”, ” Jan Gehl”, m.fl. De artiklar eller böcker som lästs gav även intressanta referenser för vidare läsning. För komplett litteraturhänvisning, se referensavsnittet i slutet på denna uppsats.

3.3 Metoder för nulägesbeskrivning och

hållbar-hetsanalys

Det empiriska materialet som presenteras i nuläges-beskrivningen, kapitel 4, har främst samlats in genom deltagande observationer av platsen samt genom kva-litativa samtalsintervjuer med boende. Kvalitativ metod valdes, framför ett kvantitativt alternativ, eftersom det empiriska materialet som samlats in baserats på känslor och/eller erfarenheter, vilket gett möjlighet att identi-fiera egenskaper av ett fenomen eller intervjupersonens uppfattningar eller syn på en specifik fråga (jfr Esaias-son et al. 2009 & Denscombe, 2000).

Det empiriska materialet ifrån de deltagande observatio-nerna dokumenterades genom fotografier och anteck-ningar, dessutom genomfördes ett par stycken hybrider mellan deltagande observation och samtalsintervju med inspiration av Jo Tee och Jim Ingold (2006) som skriver om Fieldwork on foot: Percieving, routing and sociali-zing. Via denna metod övergick den första informantin-tervjun med Bertil Nilsson, till ett mer spontant samtal under tiden som Hermodsdalstorget besöktes och där en promenad utfördes genom och kring platsen. Denna metod anses, enligt Jo Tee och Ingold (2006), bidra till en gemensam kontakt mellan informant, respondent och

plats. Vidare menar Tee och Ingold (2006) att miljön och upplevelsen bidrar till kommunikationen och sam-talet som produceras eftersom deltagarna kan diskutera, peka, titta på och problematisera uppfattningarna av platsen. I detta fall producerades ett livligt samtal kring tankar, idéer, m.fl. som bidrog till en större insikt och kunskapsbildning kring Hermodsdalstorgets nuvarande identitet och situation.

Hybridmetoden användes också under ett par besök på torget där kortare intervjuer (ett par frågor) ställts till förbipasserande (en boende och en besökare). Avsikten med dessa intervjuer var inte att generalisera informan-ternas uppfattningar, utan att ta del av informaninforman-ternas personliga erfarenheter och känslor samt även bekräfta den ganska självklara bild som erhålls vid ett besök på Hermodsdalstorget.

De intervjuade personerna för nulägesbeskrivningen var: • Bertil Nilsson, projektledare inom Malmö Stad med

fokus på Fosie.

• Pensionärspar, boende i området sedan det invigdes på 60-talet.

• Småbarns mamma (anonym), boende i området. • Dam i 50 årsåldern (anonym), besökande i området. Eftersom en av författarna dessutom har en person-lig anknytning till platsen, tillfördes studien spontana platsobservationer. Dessa spontana platsobservationer har genomförts under olika tider på dygnet samt i an-knytning till vardagliga aktiviteter. Detta har tillfört upp-satsen en djupare förståelse och insikt kring torget och även stadsdelen i sin helhet.

har bidragit till nulägesbeskrivningen och har gett möj-ligheter att analysera platsens fysiska utformning samt gett en inblick i hur platsen används under olika tids-punkter på dygnet.

3.3.1 Problemet: den gemensamma platsen

I avsnittet 4.2, genomgås de hinder som identifierats för ombyggandet av torget. Denna del baseras först och främst på kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Malmö Stad och fastighetsägare. Samtalsintervjuerna genomfördes enligt kvalitativ metod, genom längre och djupare intervjuer, där de intervjuade personerna delat med sig av sin egen uppfattning kring ett tematiskt om-råde (jfr Esaiasson, 2009). Intervjuerna genomfördes hu-vudsakligen hos respektive intervjupersons arbetsplats, med undantag från den första intervjun av informantka-raktär som genomfördes delvis på Hermodsdalstorget. Att Bertil Nilsson blev den första informanten grundar sig i använd metod för kvalitativa samtalsintervjuer, i vilken det framgår att det är önskevärt att påbörja en forskning kring ett, för forskarna outforskat fält, med en intervju av en nyckel-/centralperson som informerar om de viktigaste egenskaper, händelseförlopp, uppbyggnad och utformning som forskarna behöver få insikt i för den vidare forskningen (Esaiasson, 2009).

Totalt genomfördes fem samtalsintervjuer. Intervjuerna genomfördes löpande mellan mars och maj 2012, och genomfördes med hjälp av en gemensam intervjuguide med inspiration från Steinar Kvales (1997) exempel på intervjuguider. Intervjuguiden bestod av teman och frå-gor som behandlade och besvarade våra grundläggande frågeställningar. De övergripande teman i intervjugui-derna var:

• Presentation

• Upplevelse av platsen

• Hinder för förverkligandet av Hermodsdalstorget • Möjliga förslag till sätt att överkomma hindren Beroende på vem som intervjuades anpassades innehål-let i varje tema, den övergripande temastrukturen be-hölls.

Flertalet av intervjuerna spelades in med en diktafon, med avsikt att underlätta för analysen av materialet. De intervjuer som spelades in, utfördes med tillåtelse av de intervjuade.

De intervjuade personerna, för den insamlade empirin som presenteras i avsnitt 4.2, var:

• Bertil Nilsson, projektledare inom Malmö Stad med fokus på Fosie.

• Jörgen Mattsson och Roland Nilsson, ICA Handlarna. • Benny Thell, före detta fastighetschef för Stena

Fast-igheter, nyckelperson under Hermodsdalslyftet. • Karin Nilsson, områdeschef för Hermodsdal hos

Wil-helm Fastigheter.

• Mikael Wågreus, fastighetsförvaltare för Reinholds Fastigheter

3.3.2 Metod för Hållbarhetsanalys

Metoden för att analysera hållbarhet, har utvecklats under föregående kurs Hållbar Utveckling i Teori och Praktik vid Malmö Högskola, samt med inspiration ifrån miljöstandarden ISO 14001 (jfr Söderqvist, Hammer och Gren, 2004) och PICABUE modellen som är ett me-todologiskt ramverk för framtagande av indikatorer för hållbar utveckling (Mitchell, 1995).

PICABUE modellens övergripande förfarande illustre-ras i följande figur, där fem generella steg visas samt beskrivs med faktiska exempel ifrån denna uppsats (jfr Mitchell, 1995 & WACOSS, 2001):

1) I första steget omdefinierades begreppet hållbar ut-veckling utifrån den specifika kontexten (jfr avsnitt 2.4). 2) Vidare specificerades de normativa principer som anses ledande för ett hållbart torg, exempelvis ”Integra-tion”.

3)I tredje steget formulerades ett påstående i anknyt-ning till den normativa principen, exempelvis: ”torget är attraktivt och lockar därför till sig olika grupper”.

4) I fjärde steget definierades de mätbara egenskaper som, i det här fallet, torget väntas inneha för att det ska vara attraktivt, exempelvis: ”grönska, bänkar,

utsmyck-Figur 3: Förenkling av PICABUE-metoden, för framtagande av hållbarhets-indikatorer

ningar, besökande, m fl.”. Indikatorer för dessa är exem-pelvis: ”antal bänkar, antal utsmyckningar, grönyta %, besökandefrekvens, vistelsetid, m.fl.”.

Vidare grundade sig själva platsanalysen i en avläsning av indikatorerna, därefter en jämförelse med uppsatta kriterier och en bedömning av hållbarheten .

I fallet med Hermodsdalstorget, där platsen bedömts som inte hållbar utifrån förut definierade principerna (se kapitel 4). Var nästa steg att identifiera orsakerna till varför torget ser ut som det gör och utifrån detta utveck-la problemspecifika åtgärder. Följande figur illustrerar hela förfarandet med hållbarhetsanalysen:

De gröna rutorna i figuren innefattar den process som förklarats ovan med PICABUE modellen, dessa steg

arbetas i uppsatsen del A och B.

Den blå processen innefattar problemidentifikationen, det vill säga, centrala orsaker/problem som medfört till att platsen ser ut som den gör. Utifrån denna problemi-dentifiering plockades det problem, som ansets mest centralt, ut och därefter har en lösning föreslagits i pro-jektform (Del B & C).

Avslutningsvis, innefattar den gula rutan utvärdering och utveckling. Vilket innebär att undersöka om torget efter projektet, uppfyller de normativa principer som satts upp från början. Detta steg ingår inte i denna upp-sats, utan bör naturligtvis genomföras efter att projektet fullföljts.

3.4 Framtagande av förstudie

Framtagandet av förstudien för projektet har grundat sig i de kvalitativa intervjuerna som utförts, de besök som gjorts på Hermodsdalstorget vid olika tidspunkter under 2011 och 2012 samt genom litteraturstudier. För-studien kan delas upp i tre delar: problemformulering, idékoncept, och projektförslag vilket resulterat i en pro-jektplan.

Problemformulering: Som tidigare nämnts,

identifie-rades Hermodsdalstorgets problem under hösterminen 2011 i kursen Hållbar Stadsutveckling i Teori och Prak-tik. Redan då framställdes det tydligt vilka fysiska och sociala problem Hermodsdalstorget brottas med. I sammband med observationerna utfördes litteratur-studier, som gav en djupare förståelse för vilka förut-sättningar, ett riktigt torg kan bidra med för en hållbar stadsutveckling i Hermodsdal samt därmed Malmö. I ett kommande skede tillkom information om att planer

fun-nits på att gör något åt platsen, men att planerna rann ut i sanden (jfr kapitel 4). Denna information ledde till en första intervju med Fosie Stadsdelsförvaltnings, Bertil Nilsson, som visade sig intresserad av att hitta en prak-tisk lösning på de problem som satte stopp för tidigare planer.

Idékoncept/utveckling: Utifrån ovanstående uppgifter

skapades det b.la. underlag för att identifiera de olika aktörerna som är viktiga för, och har inflytande över, Hermodsdalstorget och dess utveckling (intressentana-lys). Detta underlag förde vidare till att kvalitativa inter-vjuer genomfördes med nuvarande aktörer, ägare samt med de nyckelpersoner som varit inblandade i tidigare utvecklingsplaner. Genom intervjuerna framkom ett par centrala problem kopplade till samverkan mellan torgets aktörer. Dessa problem ställdes därefter i relation till re-levanta teorier som i sin tur förmedlade ett par tänkbara lösningar.

Projektförslag: Med klara och tydliga

problemformu-leringar och en omfattande intressentanalys kunde ett projektförslag motiveras: Hållbar samverkan och dialog Hermodsdalstorget, ett delprojekt som ämnar möjliggö-ra en samverkan mellan aktörerna, där det finns utrym-me för dialog kring problem, lösningar och slutligen en gemensam vision förankrat i en avsiktsförklaring eller juridiskt bindande avtal.

Projektplan: Projektplanens struktur har följt en mall

som framtagits av kursansvariga för kursen Hållbar Stadsutveckling: Projektkurs 15 hp.

Riskanalys: I varje projekt finns det både interna och

externa risker som kan hindra eller försvåra att projektet uppnår sitt mål och syften. Därmed är det viktigt att göra

det, S Andersen, V Grude & Haug (2009), kallar för risk-bedömning. Riskerna har identifierats huvudsakligen ge-nom de kvalitativa intervjuerna samt gege-nom egna slut-staser. Vidare har det blivit möjligt att formulera vilka åtgärder som kan vidtas, om en eller flera risker skulle bli verkliga under projektets gång.

Budget: Kostnader och resursbehov för ett praktiskt

ge-nomförande av projektplanen har bedömts och uppskat-tas genom diskussioner med kursansvariga för Hållbar Stadsutveckling: Projektkurs 15hp. Gällande kostnader för projektledare har ett mellanliggande belopp valts (mellanliggande kostnad vid jämförelse mellan en extern och intern projektledare).

Avslutningsvis är det relevant att nämna att projektsam-ordnare, Bertil Nilsson, har varit närvarande i större de-len av ovanstående process (genom möten, diskussioner, m.fl.) och fungerat som ”bollplank” för författarna.

DEL B

NULÄGE &

Hermodsdalstorget består idag till stor del av parke-ringsytor som angränsar till en livsmedelbutik, pizzeria och videobutik. Kring torget finns det dessutom obruk-bara utrymmen som saknar funktion och som understry-ker områdets monofunktionella karaktär, samt skapar otrygga utrymmen utom synhåll från passerande.

”Om man jämför med Nydalatorget, där är det ju ett helt torg med just allt de som hör till ett torg, men det har här

aldrig varit [...]” – Pensionär, boende vid Hermodsdalstorget

Detta kapitel beskriver och analyserar Hermodsdalstor-get och dess omnejd med relation till de normativa prin-ciper som specificerats för ett hållbart torg. (För geogra-fisk lokalisering och historisk bakgrundsfakta, se avsnitt 1.1).

Vidare i avsnitt 4.2, beskrivs den problematik som hin-drat ombyggnaden av torget för cirka 10 år sedan. Detta avsnitt baseras på de intervjuer som genomförts med nyckelpersoner som har kännedom om frågan.

4.1 Hermodsdalstorget idag

I detta avsnitt visas, med hjälp av bilder, citat och jämfö-relser med teorikapitlet, hur Hermodsdalstorget brister, ur flera synpunkter, i att erbjuda ett fysiskt ramverk som uppfyller de principer som formulerats i kapitel 2.

4.1.1 Torget ur ett integrativt perspektiv

Hermodsdalstorget har beskrivits som Malmös tråkigas-te torg. I en kort artikel från 2002 beskrev Sydsvenskan det:

”Hermodsdalstorget, ett av Malmös tråkigaste torg, tycker många. Inte en blomma, inte en bänk så långt ögat når [...]”

Det erbjuder i dagsläget inget ramverk för social inter-aktion eller förutsättningar för integration och spelar därmed en passiv roll för en positiv stadsdelsutveckling enligt de krav som ställs på postmoderna förortstorg (jfr kapitel 2).

Karta 3: Karta över Hermodsdalstorgets serviceutbud och platser där fotografier tagits Källa: Malmö Stadsbyggnadskontor 2012

4. Nulägesbeskrivning och

Hållbarhetsanalys

farhågor som Sitte påpekade om modernismens torg (jfr Sitte 1889 i kapitel 2).

Förutom med bil, är torget också tillgängligt med buss och cykel. Med buss nås torget lättast med busslinje nr. 8, som stannar vid två busshållplatser längs med Eriks-fältgatan.

För den som promenerar kan gångtunneln under Eriks-fältgatan erbjuda ett tryggt alternativ, framförallt för barn och äldre, eftersom Eriksfältsgatan bitvis kan kän-nas dominerande och otrygg. Under kvällstid är belys-ning dock bristfällig och tunneln känns inte lika välkom-nande.

Goda cykelförbindelser finns i området och längs med torget. Invånarna kan därmed ta sig till angränsande stadsdelar och in till de centrala delarna av Malmö. Förutom torgets stora parkeringsyta finns det även ett

flertal parkeringsplaster i torgets södra delar. Bilar rör sig kring stora

de-lar av torget och i angränsande delar vilket minskar de boendes trygghet mot olyckor. Torget saknar utsmyckning ar, samtidigt finns bostadsområdets enda monument 250 meter från torget, ett monu-ment till ära för

Inre Ringvägen. Bostadsområdet Hermodsdal och torget påminner starkt om modernismens tankar, där bilen och bilismen hade en central roll, torget förklär dessutom de

Bild 3: Gångtunnel under Eriksfältsgatan Bild 1: Torgets nordvästra sida

Tillgängligheten är, som det påpekats i kapitel 2, en vik-tig faktor för integration. Samtidigt måste torget upplevas attraktivt och tryggt för att locka till sig besökande.

Under kvällen och natten finns det flera aspekter som bidrar till otrygghet/ obehag för de boende kring torget. Det främsta problemet som upplevs, av de intervjuade, är att ungdomsgrupper samlas vid torgets ingångsstråk eller utanför ICA. Vidare är en annan observerad faktor, att belysningen på torget är som mest avsedd för att il-luminera bilarna på parkeringen, medan gångtunneln under Erikfältsgatan och andra ytor (se bild 5) är mörka. Detta påverkar den faktiska och upplevda tryggheten mot brott och medför till att många boenden väljer att helst stanna hemma efter en viss tidpunkt på dygnet:

”Jag går inte dit på kvällarna det kan jag säga, jag är inte rädd för att gå där men jag tycker att det är obehagligt” – Pensio-när, boende vid Hermodsdalstorget sedan 1960-talet.

Bristen på trygghet kan delvis bearbetas genom en för-ändring av den fysiska strukturen genom att t.ex. skapa fler ”ögon” på torget (jfr Jacobs, 1962 i kapitel 2). På det-ta sätt går det även att minska skadegörelsekostnader, speciellt i de mörka utrymmen som ligger utom synhåll kring torget (se bild 6).

Bild 4: En av cyckelvägarna vid torget

Minskad skadegörelse bidrar till att området blir attrak-tivare och, ur ekonomisk synpunkt, till att kringliggande fastigheter ökar i värde, vilket innebär företagsekono-miska vinster (jfr Lind & Lundström, 2008 i kaptiel 2). En ökad social kontroll (Jacobs, 1962), bidrar vidare till

Bild 6: Skadegörelse på Willhems fastighet vid torget.

Bild 7: “Genvägstrappan” mellan Docentgatan och Hermodsdalstorget vid Willhems fastighet

Bild 8: Utrymmen som skulle kunna nyttjas bättre

ökade trygghetskänslor bland boende och besökande. En särskilt obehaglig plats vid torget är ”genvägstrap-pan”, se bild 7, en trappa som endast används som gen-väg mellan Docentgatan och torget och vars användare skiljer sig mellan dag och kväll. På dagarna är använ-darna mer blandade medan på kvällen brukas de av fler unga män. Trappan ligger inklämt i ett hörn och saknar helt belysning (se även bild 5).

Kring trappan och torget finns ett flertal obrukade utrym-men som ökar torgets ödsliga intryck. Mellan Willhems och Stenas fastigheter (ovanpå Willhems underjordiska parkering) exempelvis, finns en stor asfalterad yta (se bild 8) som knyter Docentgatan med ”genvägstrappan”. Detta utrymme går helt och hållet emot principerna om hushållning med mark och biologisk mångfald (jfr kapi-tel 2) och erbjuder dessutom inga goda anledningar för

den förbipasserande att stanna upp.

Positiva anledningar att stanna upp saknas även på själ-va torget, där den besökande inte ens erbjuds möjlighe-ten till att sitta ner och interagera med sin fysiska eller sociala miljö. En ung småbarnsmamma som bor med sin familj, ett stenkast från torget, berättar om de boendes egna lösningar på problemet:

”Nån kväll har jag sett hur ungdomarna tar med egna plast-stolar att sitta på, oftast lämnas de kvar. Sedan forslas de bort av de som städar ” - Småbarnsmamma, boende i Hermodsdal.

Denna iakttagelse påvisar att det saknas grundläggande förutsättningar för social interaktion det som t.ex. Gehl (2006) rubricerar som fria aktiviteter, att kunna sitta och läsa en tidning eller endast iaktta andra människor som går förbi. Dessa företeelser kan anses vara självklara,

förslagsvis i form av bokaler vid Willhems fastighets bottenvåning, innebära mer rörelse, blandade funktioner och ökade förutsättningar för skapandet av arbetstillfäl-len för de boende i området och staden. Något som gyn-nar en långsiktig socioekonomisk utveckling. Dessutom skulle det finnas fler anledningar till besök på torget vilket skulle kunna tänkas bidra till integration (jfr med Bokaltorget i Rosengård).

Serviceutbudet är dock inte det enda utbud som bör ses över på torget. Platsens ekologiska utbud, är i skrivande stund, också bristfälligt då viktiga ekosystemtjänster inte utnyttjas. Torget erbjuder exempelvis en fattig biologisk mångfald, viss grönska men ingen öppen dagvattenhan-tering. Bristande egenskaper som medför till att torget och dess omkringliggande platser upplevs som blåsiga, kalla, oattraktiva och erbjuder inte förutsättningar för rekreation och välbefinnande (jfr kapitel 2).

men så är inte fallet vid Hermodsdalstor-get.

På grund av bristen på bänkar, utsmyck-ningar och andra anledningar till att uppehålla sig på tor-get, är rörelseflödet på och kring platsen koncentrerad, repetitiv och kopplad till torgets servi-ceutbud. Utbudet utgörs, som det delvis nämnts, av en större och en mindre livsmedelsbutik samt en videobutik och, lite mer avsides, i torgets västra hörn ett gym och en frisörsalong (se karta 3) . För annan service, exempelvis apotek hänvisas boenden att söka sig till Nydala eller Lindängen. Torgets stora livsmedelsaffär är den service vid torget som drar till sig mest rörelse:

Enligt Malmö Stads översiktsplan (2012) samt Jacobs (1962) (jfr kapitel 2) tankar om funktionsblandning, skulle en expandering av serviceutbudet kring torget,

Bild 9: Enda bänk i området, vid torgets västra hörn.

Bild 10: Den främsta anledningen till ett torgbesök

Bild 12: Återvinningskärl i torgets sydöstra del, ligger felplacerade, otill-gänglig invid gatan.

Avslutningsvis i denna nuläges- och hållbarhetsanalys, nämns torgets återvinningsstation. En otillgänglig sta-tion som på grund av sin placering försvårar istället för att underlätta eller stimulera för områdets boende till att källsortera och lämna in sina förbrukade förpackningar. Vid de platsobservationer som gjorts har återvinnings-stationen endast använts vid ett tillfälle av småbarns-mamman. Mamman förklarade för författarna att det är svårt att släpa dit kassar med returförpackningar, om barnen följer med, eftersom hon ständigt måste hålla koll på dem så att de inte springer ut på gatan (små-barnsmamma, 2012).

Återvinningsstationen är placerade på före detta parke-ringsplatser, svårtillgängliga och otrygga då besökande måste över gatan som livligt trafikeras av livsmedelsaf-färens besökare.

4.1.2 Sammanfattande bedömning

Som det går att utläsa och se, av beskrivningen och ana-lysen som presenterats, har torget påtagliga brister jäm-fört med ett hållbart förortstorg, enligt de kriterier som satts upp i kapitel 2.

På nästa sida visas en tabell, i en integrativ ansats, där de mest synbara brister som presenterats i detta kapitel sammanfattas. Den sammanfattande tabellen utgår från de normativa principer som formulerats tidigare och som delats upp med inspiration från PICABUE metoden (jfr kapitel 3).

Tabell 1: Sammanfattande tabell över Hermodsdalstorgets hållbarhetstillstånd.

PRINCIP MÅL EGENSKAP/INDIKATOR TILLSTÅND _KOMMENTAR

Integration

Torget är attraktivt

Grönska Ur tillgänglighetssynpunkt har torget goda

förutsättningar för integration. Dock är torget inte attraktivt och lockar därför inte till sig folk från andra delar av staden. Utsmyckningar Bänkar Serviceutbud Rekreations ytor Bostadsområdets attraktivitet

Torget är tillgängligt BussförbindelserCykelbanor Parkering i anknytning Spårvagnar i framtiden

Trygghet mot brott Torget präglas av ett rikt stadsliv Folk uppehåller sig på torget Rörelseflödet är koncentrerat och kopplat till livsmedelsbutiken. Övriga ytor är tomma samt mörka på natten.

Torgets fysiska utformning motverkar brott

Belysning Oanvända ytor

Torget är tryggt mot olyckor

Torget värnar om gångtrafikanter Fysiska/byggda åtgärder Biltrafiken vid torget är hög och det saknas en tydlig hierarkisk uppdelning av markytan till gångtrafikanternas fördel.

Torget är tillgängligt och säkert för olika

grupper Fysiska/byggda åtgärder

Social Interaktion _{Torget bidrar till möten} Fysiska förutsättningar (se egenskaper för attraktivitet)

Det saknas fysiska förutsättningar för att folk ska uppehålla sig och interagera. Den enda naturliga mötesplatsen idag är ICA-affären.

Hälsa ej bedömt

Samhällsekonomiska

vinster samhällsekonomiska vinsterTorget bidrar till långsiktiga ej bedömt

Företagsekonomiska

vinster företagsekonomiska vinster Torget bidrar till ökade

Fastighetsvärde

Om platsen förblir som den är, sker förmodligen ingen markant skillnad på fastighetsvärde eller kostnader för skadegörelse.

Kostnader för skadegörelse

Hållbar samverkan Torgets ägare är överens om platsens användande. Avtal/avsiktsförklaring _{Se kommande kapitel.}

Kretslopp materialhantering

Torget möjliggör för återvinning av vanligt förekommande material i

hushållsavfall Återvinningsstation Det finns möjligheter för återvinning på platsen, _{dock är stationen felplacerad.}

Hushållning av mark o vatten

Torget bidrar till lokalt

omhändertagande av dagvatten Öppna dagvatten Finns inga öppna dagvatten. Stora delar av torgets ytor används inte.

Torgets ytor används. Observerad användning

Biologisk mångfald Torgets ska bidra till en ökad biologisk _{mångfald i staden} Flora och fauna antal arter Det finns en del buskage och träd vid torget.

Tillståndet är dåligt, egenskapen saknas, motverkar till att uppfylla den normativa principen. Tillståndet bidrar, men ej tillräckligt, för att uppfylla den normativa principen.

torget på en yta som kommunen var beredd att köpa ut, samt bygga bokaler vid närliggande fastighets bottenvå-ning (Thell, 2012). Platsen utgörs av delar av den röda och gula markeringen som idag ägs av ICA:s arrendator och Reinholds fastigheter (se bild 13).

Det första problemet var att få till en gemensam vilja (vision) om att göra något med platsen. Dåvarande ägare till 101:ans fastighet (gul markering) var först inte po-sitivt inställd till idén (Nilsson, 2012). Dock ändrades inställningen efter att de insåg att de kunde tjäna på en ombyggnad:

”Det var incitament för alla, för om man ökade attraktiviteten på området så ökar ju fastighetens värde”. (Thell, 2012)

Med det ekonomiska incitamentet börjades skapandet av en gemensam vilja kring platsen. I ett vidare skede bör-jade dock fastighetsägarna också förstå att det handlade om ”mer än bara pengar” och att åtgärderna var goda för de boendena eftersom satsningar kunde påverka områ-det till områ-det bättre (Thell, 2012).

Planerna förverkligades dock aldrig eftersom processen drog ut på tiden och avsikterna med platsen bestämdes eller konkretiserades aldrig.

”När man ska bestämma något gemensamt så är det nästan omöjligt, eftersom man har många olika målbilder, önskning-ar och någonstans faller det av sig själv.” (Thell, 2012).

Till slut ”drev ingen på frågan [...] motorn blev sur” Som det går att se i bild 13, är den yta som utgör torget

idag omringat av ett flertal fastighetsägare. Vid planer på en eventuell ombyggnad av torget ökar möjligheterna till alternativ, om omkringliggande fastighetsägare delar avsikter angående platsen.

4.2.1 Varför blev det inget torg för 10 år sedan?

För cirka 10 år sedan, när det fanns konkreta planer på att bygga om platsen, stötte processen på vissa problem. Tanken var att använda en del av parkeringsytan till något annat, genom att bygga en idrottsanläggning vid

Bild 13: Hermodsdalstorget och omkringliggande fastighets-ägare

4.2 Att komma överens om den

gemensamma platsen