4 DAGVATTENLÖSNING
4.3 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTENHANTERING
I figur 9 presenteras en översikt över hur dagvatten kan hanteras inom planområdet.
Principlösningen fokuserar på både fördröjning och rening av dagvatten. Presenterad principlösning innebär ett dagvattensystem med självfall över grundvattenytan.
Allt dagvatten föreslås fördröjas i torra dagvattendammar i nordvästra delen av planområdet. Dammarna föreslås ha en mittfåra där dagvatten kan avrinna i ett meandrande flöde vid mindre vardagsregn. Vid större regn bräddar dagvatten från denna mittfåra och utjämning sker i fördröjningsdammarna. De två dammarna sammankopplas med ett dike. Tillsammans behöver de två dammarna ha en
fördröjningsvolym på 7200 m3 och ha ett reglerat utloppsflöde på 1,5 l/s per hektar, motsvarande ca 37 l/s.
Planområdet har delats in i tio kvarter A-J enligt figur 9. Samtliga kvarter föreslås avvattnas till fördröjningsdammarna. I nedanstående förslag avvattnas kvarter A och C direkt ut i dagvattendammarna via dagvattenledningar. Kvarter B, D, E, F, G och delar av H avvattnas till dagvattendiket i mitten av området och kvarter I, J och delar av H avvattnas via ledning till fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området.
För att dagvattensystemet ska utgöras av ett ledningsnät med självfallssystem, behöver dammarnas bottennivå ligga ca 1,2–1,6 m under befintlig markyta. Dagvattendiket i mitten av området kommer bli relativt djupt, då dagvattenledningar från övriga delar av området föreslås mynna ut i det. Övriga diken avses utföras som svackdiken.
Dammens ytanspråk styrs bland annat av hur kvarter A, C och J, som angränsar fördröjningsdammen, höjdsätts. Släntlutning bör enligt kommunen vara minst 1:4.
Se avsnitt 4.3.1 för principlösning för avvattning av kvarter A-E belägna söder om planområdets grönstråk. Se avsnitt 4.3.2 för princip för avvattning av kvarter F-J belägna norr om planområdets grönstråk.
Figur 9. Indelning av kvarter A-J. Dagvattnet föreslås fördröjas i skrafferade dagvattendammar. Förslaget kräver att yta reserveras för dammarna.
A
B E
C
D F
G H I
J
Avvattningsriktning enligt höjder i kvarter
Dagvattendike/
svackdike
Fördröjningsdamm
Dagvattenledning
4.3.1 KVARTER A-E (SÖDER)
Principlösningen för kvarter A-E, belägna söder om grönstråket, innebär ett
dagvattensystem med självfall till fördröjningsdammarna i nordvästra planområdet.
Dagvattensystemet utgår från ett ledningssystem med utlopp i ett större öppet stråk bestående av svackdiken. Diken och dammar kommer endast avleda dagvatten och vara fyllda vid regntillfällen. Nedan förklaras respektive dagvattenanordning.
Dagvattenledning
I huvudgatan, som går från infarten vid planområdets södra del till grönstråket, föreslås en ledning dit dagvattensystemen från kvarter B, D och E kan ansluta, se figur 9. Dagvattenledningen föreslås ha utlopp i grönstråket, där ett svackdike kan anläggas för ytlig avledning av dagvatten till fördröjningsdammarna i nordvästra hörnet. Det bör framöver utredas om svackdiket behöver vara tätt eller inte. Det beror bland annat av de uppmätta grundvattennivåerna och huruvida diken och dammar dimensioneras för att kunna ta ett tillkommande grundvattenflöde på 1–4 l/s, se kapitel 4.1.1. Höjder och tillgänglig yta i grönstråket bör dock beaktas för huvudledningens dragning.
Dike i grönstråk
I grönstråket beläget i planområdets mitt, väster om huvudgatan, föreslås ett
dagvattendike för avledning till fördröjningsdammarna i nordväst. Det är endast den västra delen av detta dike (mellan kvarter C och F) som ska fördröja dagvatten, den östra delen av diket fungerar avledande vid skyfall. Dagvattendiket föreslås sänkas ca 2 m under marknivå, motsvarande en plusnivå under +5 m. Det är viktigt att beakta det ytanspråk som kommer upptas av dagvattendikets slänter. En släntlutning på exempelvis 1:4 innebär att en bredd på 12 m behöver vara tillgängligt för slänter.
Ingen grundvattenmätning har utförts i denna del av området. Föreslaget förutsätter således att grundvattenytan är under förslagen markhöjd på dagvattendiket. Är grundvattenytan högre än presenterade uppmätta värden, behöver diket tätas eller dimensioneras för et tillkommande grundvattenflödet.
Dagvattenledning i väst
Kvarter A och C föreslås avvattnas i ledning mot nordväst. Dagvattenledningssystemet kommer troligen att ligga parallellt med spillvattensystemet, vilket talar för att lägga dag- och en spillvattenledning i ett gemensamt schakt denna delsträcka. Avvattning sker väster om kvarter C och ansluter till den östra fördröjningsdammen. De befintliga markhöjderna inom kvarter A varierar idag mellan +9,5 m i norra delen till +6,3 m i södra delen. I föreslagen dagvattenlösning den södra delen av kvarteret höjs upp för att få täckning på föreslagen ledning.
Kvarter F-J (norr)
Kvarter I, J och samt delar av kvarter F och H föreslås ansluta med självfallssystem till fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området. Markhöjderna inom kvarter J lutar idag åt norr/nordväst med markhöjder +5,5 m i norra/nordvästra delen och +7,4 m i södra delen. I föreslagen lösning har dessa kvarter höjts upp för att kunna uppnå ett ledningssystem med självfall till fördröjningsdammarna. Enligt strukturskiss planerar man att bygga över det befintliga diket som går genom kvarter. Det är viktigt att säkerställa att det befintliga diket börjar vid i planområdets norra del. Är dikets upptagningsområde större med fler anslutningar från områden uppströms
planområdet (dräneringsledningar eller täckdiken), måste man möjliggöra att
nuvarande avvattning från dessa områden kan ske till planområdets nordvästra del.
Delar av kvarteren F, G, H och I kan med dagens höjdförhållanden inte utgöras av ett ledningssystem med självfall till fördröjningsdammarna. Markhöjder inom kvarter F-I, vilka utgörs av ca 7 hektar yta, föreslås höjas upp för att möjliggöra ett
självfallssystem till fördröjningsdammarna. En grov uppskattning är att marken
behöver höjas upp 1,5–2,5 m för att ett ledningssystem med självfall till dammarna ska vara möjligt. Anslutning av område G, samt delar av F och H, sker med ledning till dagvattendiket i mitten av området. Diket leder sedan vattnet vidare västerut till fördröjningsdammarna. Planområdet angränsar till ett befintligt bostadsområde i nordöst. Vid en justering av markhöjder inom planområdet motsvarande upphöjning är det viktigt att se över hur man möter markhöjder i angränsande bostadskvarter. En släntlutning på exempelvis 1:10 innebär att en bredd på 15–20 m behöver vara tillgängligt för slänter. Ett annan möjlighet är använda en stödmur.
Anslutning till Ängelholmskanalen föreslås göras via befintlig trumma norrut under järnvägen.