RAPPORT
DAGVATTENUTREDNING KÄRRA 1:2, ÄNGELHOLM
2021-04-16
Titel på rapport: Dagvattenutredning Kärra 1:2, Ängelholm
Status: Slutrapport
Datum: 2021-04-16
MEDVERKANDE
Beställare: Radar Arkitektur & Planering AB
Kontaktperson: Olof Halvarsson
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Handläggare:
Niklas Wilén
Pär Öhrn Sagrelius och Madeleine Hjertstrand Kvalitetsgranskare: Ann-Christin Sundahl, Helena Vikingson REVIDERINGAR
Revideringsdatum 2021-05-25
Version: 3
Initialer: mdj
Uppdragsansvarig:
Datum: 2021-05-07
Handlingen granskad av:
Datum: 2019-06-04 , 2019-11-29, 2021-04-16 Niklas Wilén
Ann-Christin Sundahl, Helena Vikingson
SAMMANFATTNING
Fastighet Kärra 1:2, ca 24 ha, planeras för ny stadsbebyggelse omfattande flera hundra nya bostäder. I samband med detaljplanearbete för del av Kärra 1:2 i Ängelholm
behöver förutsättningar för planområdets dagvattenhantering klargöras.
Planområdet planeras att ingå i verksamhetsområde för dagvatten i framtiden, men gör det inte idag. Området består idag av jordbruksmark. Utredningen visar att
planområdet ingår i ett begränsat delavrinningsområde på ca 24 ha. Idag avrinner dagvatten från området dels till ett mindre dike i planområdets norra del som går parallellt med järnvägen, dels till befintlig trumma under järnvägen.
Diket går sydväst längs med järnvägen och når efter ca 1600 m en kulvert under järnvägen. Norr om järnvägen ansluter kulverten till Ängelholmskanalen.
Utförda undersökningar visar att jordlagren består av sandig humusjord eller
humushaltig sand på finsand. Planområdet bedöms således lämpa sig för infiltration.
Grundvattennivåerna har mätts mellan februari 2020 och februari 2021och varierar mellan +3,3 och +7,5, vilket motsvarar mellan 0 och 2,1 m under markytan. Det är viktigt att grundvattennivåerna beaktas vid planering av dagvattenanläggningar, som dammar och svackdiken.
Dagvatten ska hanteras inom planområdet och utsläpp föreslås ske, som i dagsläget, till dikningsföretaget Ängelholmskanalen motsvarade naturlig avrinning. En
strukturskiss daterad 210401 har erhållits av Radar Arkitektur & Planering.
Strukturskissen utgörs av 11 kvarter (A-K) med ett grönstråk genom planområdets mitt. Med en avtappning från planområdet motsvarande naturlig avrinning (1,5 l/s per hektar), behöver ca 7200 m3 utjämnas inom planområdet, vid ett regn med 20 års återkomsttid och klimatfaktor 1,2.
I utredningen presenteras en principskiss över hur dagvatten kan hanteras inom planområdet. Hela området föreslås avvattnas till de två sammankopplade
fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området. Därifrån föreslås dagvattnet anslutas till den befintliga kulverten som går under järnvägen, för att sedan ledas ut i Ängelholmskanalen. Dagvattnet i den norra delen av området leds via ledning längs den nordöstra och nordvästra kanten av området, för att sedan ansluta till dammarna.
Södra delen av området ansluts via ledningar till dammarna, samt via ett dike som går igenom mitten av området. För att kunna ha ett system med självfall till dammarna behöver delar av området i norr och söder höjas upp.
En skyfallskartering över Ängelholms kommun har använts för att bedöma risken för marköversvämning i lågpunkter vid befintliga förhållanden. Karteringen visar ingen större risk för ansamling av höga vattennivåer eller stor utbredning. Det planerade förslaget, vilket innebär ett ledningssystem med fördröjningsdammar dimensionerande för ett regn med 20 års återkomsttid, bedöms inte försämra för områden nedströms planområdet vid skyfall, sett till ackumulerade volym inom planområdet.
I utredningen redogörs översiktligt för planens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. De långa uppehållstiderna i dagvattendammarna innebär en högre reningsgrad och att partiklar i suspenderad fas kan sedimentera. Dagvattenutsläppet från planområdet bedöms inte påverka recipienten negativt eller möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 5
2 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6
2.1 ERHÅLLET UNDERLAG ... 6
2.2 PLANERAT FÖRSLAG ... 6
2.3 DAGVATTENHANTERING ... 8
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 9
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING ... 9
3.2 TOPOGRAFI ... 9
3.3 HYDROLOGI ... 9
3.4 GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN ... 10
3.4.1JORDARTER ... 10
3.4.2GRUNDVATTENNIVÅER ... 10
3.5 KOMMUNALT DAGVATTENLEDNINGSSYSTEM ... 11
3.6 DIKNINGSFÖRETAG ... 11
3.7 MKN ... 12
3.8 SKYFALLSKARTERING VID BEFINLTIGA FÖRHÅLLANDEN ... 14
4 DAGVATTENLÖSNING ... 15
4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN ... 15
4.1.1BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... 15
4.2 BERÄKNINGAR ... 16
4.2.1DAGVATTENFÖRDRÖJNING ... 16
4.3 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTENHANTERING ... 16
4.3.1KVARTER A-E (SÖDER) ... 19
4.4 ANSLUTNING TILL ÄNGELHOLMSKANALEN ... 20
4.5 HANTERING AV DAGVATTEN VID EXTREMA REGN ... 21
4.5.1FÖRÄNDRING AV MARKAVRINNING FÖRE/EFTER EXPLOATERING ... 21
4.6 PLANENS PÅVERKAN PÅ MKN ... 22
5 SLUTSATS ... 23
1 INLEDNING
Fastighet Kärra 1:2 planeras för nya bostadsområden omfattande flera hundra nya bostäder. I samband med detaljplanearbete för del av Kärra 1:2 i Ängelholm behöver förutsättningar för planområdets dagvattenhantering klargöras. Syftet med denna dagvattenutredning är att visa förutsättningar för omhändertagande av dagvatten.
Vidare klargörs de krav som Ängelholms kommun ställer för utsläpp av dagvatten samt var detta kan ske. Ett förslag på hur dagvatten kan hanteras inom planområdet
presenteras.
Se figur 1 för översikt över Kärra 1:2.
Figur 1. Översikt Kärra 1:2.
2 FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1 ERHÅLLET UNDERLAG
Följande underlag listat nedan har använts i utredningen:
• Höjddata över befintlig mark, LAS, höjdsystem RH2000, koordinatsystem SWEREF99 1330, (dwg) Ängelholms kommun
• Primärkarta, (dwg) koordinatsystem SWEREF99 1330, Ängelholms kommun
• Kommunalt dagvattenledningsnät (dwg), koordinatsystem SWEREF99 1330, Ängelholms kommun
• Uppgifter om dagvattenanslutning och utsläppskrav, Johan Lundahl, Ängelholms kommun
• Planeringsunderlag/Geoteknik och miljöteknik, 2019-05-22 Tyréns
• MUR, 2019-05-22 Tyréns
• Skyfallskartering, (pdf, shp-filer och raster) koordinatsystem, SWEREF99 1330 Ängelholms kommun
• Dikningsföretag AKT 11-L2-670 Skörpinge – Södra Utmarkens
dagvattenavledningsföretag år 1972 , (pdf och shp) koordinatsystem SWEREF99 1330, Tyréns via Länsstyrelsen
• Ytsammanställning 2021-04-01, Radar Arkitektur & Planering
• Platsbesök 2019-12-03
• Dagvattenpolicy, 2015-09-21 Ängelholms kommun 2.2 PLANERAT FÖRSLAG
Radar Arkitektur & Planering har i en strukturskiss daterad 2021-04-01 tagit fram ett förslag på utformning. Området är ca 24 hektar stort där ca 40 % av ytan består av allmän platsmark och ca 60 % av kvartersmark. Allmän platsmark omfattas av
gatumark, grusstigar, grönytor, skog och hårdgjorda ytor. Kvartersmark omfattas av tomtmark, handelsområde, parkering, grönytor och hårdgjorda ytor. Se figur 2 för översikt.
Figur 2. Strukturskiss (210401), Radar Arkitektur & Planering.
2.3 DAGVATTENHANTERING
I dagsläget ligger planområdet utanför verksamhetsområde för dagvatten. Planen är dock att området ska ingå i verksamhetsområde för dagvatten i framtiden. Dagvatten ska hanteras inom planområdet och utsläpp görs, som i dagsläget, till
dikningsföretaget Ängelholmskanalen motsvarade naturlig avrinning.
Dikningsföretaget har Vege å som recipient.
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING
Området är ca 24 hektar stort och är beläget i sydvästra Ängelholm, norr om
Kullavägen. Området består idag av jordbruksmark. I norr angränsar planområdet till en järnväg. Genom områdets nordvästra del går ett mindre vattendrag, som korsar järnvägen norrut ca 1600 m sydväst om planområdet.
3.2 TOPOGRAFI
Området är beläget i en tämligen flack terräng med fall åt väster/nordväst.
Marknivåerna inom området ligger mellan ca +5 till +10 m ö.h. (höjdsystem RH2000).
De lägsta markhöjderna ligger i planområdets nordvästra del. De högsta markhöjderna ligger i planområdets sydvästra del. Se figur 3 för höjdmodell, som visar höjder mellan +2 och +20 m ö.h.
Figur 3. Markhöjder över Kärra 1:2. Höjdsystem RH2000.
3.3 HYDROLOGI
Utifrån framtagen höjdmodell med 2 m upplösning har delavrinningsområden inom planområdet tagits fram. Analys av höjdsättning visar att ett område på ca 1,3 ha utanför planområdet avrinner in till planområdet. Hela planområdet lutar mot järnvägen i nordväst. Det finns ett befintligt dike parallellt med järnvägen som hela planområdet avvattnas till. Området avvattnas idag dels till befintlig trumma under järnvägen till Ängelholmskanalen, dels via befintligt dike. Se Figur 4 för beräknade delavrinningsområden med angivna areor samt rinnvägar hämtade från kommunens skyfallsutredning.
Figur 4. Rinnvägar och delavrinningsområden.
3.4 GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN
En markteknisk undersökning har utförts av Tyréns. Nedan presenteras kortfattat resultatet från utredningen. Se slutrapport Planeringsunderlag/Geoteknik och miljöteknik, 2021-03-05 samt MUR, 2020-04-15 för resultat.
3.4.1 JORDARTER
Utförda undersökningar visar att jordlagren består av sandig humusjord eller humushaltig sand på finsand med ställvis varierande innehåll av silt, lera och gyttja.
Infiltrationsanläggningar bedöms därför kunna möjliggöras då förekommande jordlager utgörs av finsand med god genomsläpplighet.
3.4.2 GRUNDVATTENNIVÅER
Grundvattennivån har mätts i 6 stycken grundvattenrör inom området mellan februari 2020 och februari 2021. Uppmätta nivåer varierar mellan +3,3 till +7,5, och mellan 0 till 2,1 m under markytan.
På grund av den relativt höga grundvattennivån kan dammar för fördröjning av dagvatten inom området behöva utföras som täta dammar, för att förhindra
grundvatteninträngning. Alternativt kan utloppet från dammarna anpassas för att ta emot ett tillkommande grundvattenflöde på 1–4 l/s, utöver det dimensionerande dagvattenflödet från ytavrinningen.
1,3 ha 8,9 ha
2,1 ha 4,7 ha
7,2 ha
3.5 KOMMUNALT DAGVATTENLEDNINGSSYSTEM
Bostadsområdet mellan planområdet och Kulltorpsvägen omfattas av kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Kommunal huvudledning i Västersjögatan, belägen nordöst om planområdet har en vattengång på nivå +4,46 m, se figur 5. De lägsta markhöjderna ligger i planområdets nordvästra del och har en plusnivå på ca +5 m.
Figur 5. Kommunalt dagvattensystem angränsande planområdet.
3.6 DIKNINGSFÖRETAG
Norr om järnvärnvägen går Ängelholmskanalen, som är ett dikningsföretag som avvattnar delar av Ängelholm till Vege å, se figur 6 för översikt. I dagsläget avvattnas planområdet till Ängelholmskanalen via två trummor under järnvägen, se deras placering i figur 6.
Nivå vattengång:
+ 4,46 m
Figur 6. Dikningsföretaget Ängelholmskanalen.
3.7 MKN
Vattenförekomsten för dagvattenavrinning från Kärra 1:2 är Vege å: Havet-Hasslarpsån (ID: WA85123011), se figur 7. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är ”God ekologisk status 2027” och ”God kemisk ytvattenstatus” (VISS). Enligt bedömning hämtad 2019-11-25 (VISS), är ekologisk status ”Dålig” och kemisk status ”Uppnår ej god”. För ekologisk status saknas motivering men vid genomgång av ingående parametrar har följande klassats som ”Dålig” eller ”Otillfredsställande”: fisk, näringsämnen, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd i vattendrag.
Kemisk ytvattenstatus uppnår ej god status på grund av prioriterade ämnen: bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Dessa parametrar har mindre stränga krav enligt undantag i miljökvalitetsnormen (VISS). Dessa undantag är i
enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus.
Kärra 1:2 är i dagsläget jordbruksmark. Ett potentiellt problem med jordbruksmark är läckage av näringsämnen, som följer av gödsling av marken. Eftersom det inte är några hårdgjorda ytor inom planområdet är avrinningen från marken trög.
Befintliga trummor under järnvägen
Figur 7. Avrinningsområdet (röd gräns) för vattenförekomsten (turkos linje) Vege å: Havet-Hasslarpsån (ID:
WA85123011). Fastighet Kärra 1:2 (grön yta) och avrinningsflödet (svart streckad pil).
3.8 SKYFALLSKARTERING VID BEFINLTIGA FÖRHÅLLANDEN
Ängelholms kommun har tagit fram en skyfallskartering upprättad i Scalgo Live. Nedan i figur 8 presenteras vattendjup i lågpunkter vid regn med 100 år återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,25 klimatfaktor. Dagvattenledningsnätet i angränsande områden antas vara dimensionerat för ett regn med 2 års återkomsttid. Scalgo Live visar vattennivåer som motsvarar uppfyllnadsvolymer i lågpunkter för definierat regn. I Scalgo Live görs inga hydrodynamiska beräkningar. Exponeringstider, vattennivåer och flöden i rinnvägar kan således ej studeras. Karteringen visar vattennivåer i en befintlig mindre damm belägen i östra området. Vidare visar karteringen att vatten ställer sig med nivåer 0,05–0,3 m i nordvästra området. Det är rekommenderat att se över höjdsättningen över dessa områden vid planerad exploatering.
Figur 8. Skyfallskartering framtagen i Scalgo Live över planområdet. Vattendjup visas i lågpunkter motsvarar volym vid regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,25 klimatfaktor.
Angränsande dagvattenledningsnät antas vara dimensionerat för ett 2-årsregn.
4 DAGVATTENLÖSNING
4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN
Dialog har initialt förts med kommunen som rekommenderar att anslutning av dagvatten ska ske till Ängelholmskanalen, belägen norr om järnvägen, precis som i dagsläget. Inget specifikt dimensionerande flöde har erhållits i dikningsföretagets akt.
Ängelholms kommun, som ansvarar för drift och underhåll av Ängelholmskanalen, föreslår därför att fördröjningsvolymer och flöden motsvarande 1,5 l/s per hektar används vid beräkningar, vilket är ett allmänt vedertaget flöde för naturlig
markavrinning. Det befintliga biotopsskyddade diket i norr föreslås flyttas med nytt läge norr om området I och J. Inget dagvatten får avvattnas till diket. Vid extremregn och skyfall när dagvattenledningssystemet är överbelastat får markavrinning från bostadsområdet ledas till diket. Planerat dagvattensystem ska följa kommunens styrdokument Dagvattenpolicy för Ängelholms kommun 2015-09-21. I utredningen antas att dagvattenhanteringen ska utgöras av ledningsnät med servisanslutningar från varje fastighet. Dräneringsvatten ska enligt kommunen kunna anslutas med självfall till dagvattensystemet, vilket måste bekräftas vid förprojektering. Enligt kommunen och Radar Arkitektur & Planering ska inga fastigheter byggas med källare inom
planområdet.
4.1.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Ett antagande för den föreslagna dagvattenhanteringen är att ett ledningsnät med självfall ska anläggas inom planområdet och att detta nät ansluts till de föreslagna fördröjningsdammar som presenteras i följande kapitel. Enligt anvisningar bör ledningsnätet läggas på frostfritt djup, vilket i den här rapporten antas vara 1,2 m under markytan.
För att få täckning för ledningsnätet och för att kunna ange ett ytanspråk för
beräknade fördröjningsdammar är markhöjderna i planområdet avgörande. Markhöjder har därför angetts för beräkningarna i rapporten. Det bör dock noteras att dessa höjder behöver studeras i detalj i ett senare skede och att dagvattensystemet då anpassas efter detta.
En översiktlig beräkning har utförts för att redogöra en principiell dagvattenvolym som behöver fördröjas inom området. Beräkning av fördröjningsvolym har utförts för ytor presenterade i strukturskiss daterad 2021-04-01. Beräkning av
fördröjningsvolym med Dahlströms formel har gjorts med utgångspunkt från Svenskt Vattens publikationer P110 och P104. Beräkning har utförts för regn med 20 års återkomsttid och 1,2 i klimatfaktor, motsvarande återkomsttid för trycklinje i marknivå för tät bostadsbebyggelse. Varaktigheter upp till 24 h beaktas.
Se tabell 1 för sammanställning av valda avrinningskoefficienter. För presenterad fördröjningsvolym antas att tomtmark, utöver byggnadsyta, består till 50 % av grönytor och 50 % av stensatta ytor. Ytanvändningen inom planområdet har erhållits från Radar 2021-04-01. Den totala sammansatta avrinningskoefficienten blir 0,46. Se tabell 1 för antagen avrinningskoefficient för respektive marktyp.
Tabell 1. Sammanställning av valda avrinningskoefficienter.
Typ av yta Avrinningskoefficient Byggnad 0,9
Asfalterad yta 0,8 Parkering 0,8 Grusyta 0,7 Gårdsyta 0,8 Grönyta 0,05
Skog 0,05
I planområdet råder generellt sett höga grundvattennivåer. Presenterad principlösning förhåller sig till grundvattenmätningar som är utförda mellan februari 2020 och februari 2021. Om det planerade dagvattensystemet ligger under grundvattennivån så måste dagvattensystemet tätas, höjs upp eller dimensioneras för tillkommande
grundvattenflöde. Är maximal grundvattennivå över mätvärdena från 2020–2021, behöver presenterat dagvattensystem höjas upp över högsta grundvattenyta eller tätas.
Alternativt får dagvattendiken och dammar anpassas för att ett grundvattenflöde på 1–
4 l/s kommer tillkomma utöver dagvattenflödet från ytavrinningen. Enligt kommunen är täta dagvattenanordningar en trolig lösning i det här fallet.
4.2 BERÄKNINGAR
4.2.1 DAGVATTENFÖRDRÖJNING
Med en avtappning från planområdet på 1,5 l/s per hektar, motsvarande ca 37 l/s, behöver man hantera en volym på ca 7200 m3 inom planområdet, vid ett regn med 20 års återkomsttid och klimatfaktor 1,2. Se tabell 2 för sammanställning av uppgifter på utjämning vid dimensionering.
Tabell 2. Sammanställning av uppgifter på utjämning vid dimensionering
Dimensionering: Utjämningsvolym inom planområdet Sammansatt avrinningskoefficient 0,46
Avtappning från planområdet (l/s per hektar) 1,5 Avtappning från planområdet (l/s) 37
Dimensionerande varaktighet (h) 24 Fördröjningsvolym vid klimatanpassat 20-årsregn (m3) 7200
4.3 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTENHANTERING
I figur 9 presenteras en översikt över hur dagvatten kan hanteras inom planområdet.
Principlösningen fokuserar på både fördröjning och rening av dagvatten. Presenterad principlösning innebär ett dagvattensystem med självfall över grundvattenytan.
Allt dagvatten föreslås fördröjas i torra dagvattendammar i nordvästra delen av planområdet. Dammarna föreslås ha en mittfåra där dagvatten kan avrinna i ett meandrande flöde vid mindre vardagsregn. Vid större regn bräddar dagvatten från denna mittfåra och utjämning sker i fördröjningsdammarna. De två dammarna sammankopplas med ett dike. Tillsammans behöver de två dammarna ha en
fördröjningsvolym på 7200 m3 och ha ett reglerat utloppsflöde på 1,5 l/s per hektar, motsvarande ca 37 l/s.
Planområdet har delats in i tio kvarter A-J enligt figur 9. Samtliga kvarter föreslås avvattnas till fördröjningsdammarna. I nedanstående förslag avvattnas kvarter A och C direkt ut i dagvattendammarna via dagvattenledningar. Kvarter B, D, E, F, G och delar av H avvattnas till dagvattendiket i mitten av området och kvarter I, J och delar av H avvattnas via ledning till fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området.
För att dagvattensystemet ska utgöras av ett ledningsnät med självfallssystem, behöver dammarnas bottennivå ligga ca 1,2–1,6 m under befintlig markyta. Dagvattendiket i mitten av området kommer bli relativt djupt, då dagvattenledningar från övriga delar av området föreslås mynna ut i det. Övriga diken avses utföras som svackdiken.
Dammens ytanspråk styrs bland annat av hur kvarter A, C och J, som angränsar fördröjningsdammen, höjdsätts. Släntlutning bör enligt kommunen vara minst 1:4.
Se avsnitt 4.3.1 för principlösning för avvattning av kvarter A-E belägna söder om planområdets grönstråk. Se avsnitt 4.3.2 för princip för avvattning av kvarter F-J belägna norr om planområdets grönstråk.
Figur 9. Indelning av kvarter A-J. Dagvattnet föreslås fördröjas i skrafferade dagvattendammar. Förslaget kräver att yta reserveras för dammarna.
A
B E
C
D F
G H I
J
Avvattningsriktning enligt höjder i kvarter
Dagvattendike/
svackdike
Fördröjningsdamm
Dagvattenledning
4.3.1 KVARTER A-E (SÖDER)
Principlösningen för kvarter A-E, belägna söder om grönstråket, innebär ett
dagvattensystem med självfall till fördröjningsdammarna i nordvästra planområdet.
Dagvattensystemet utgår från ett ledningssystem med utlopp i ett större öppet stråk bestående av svackdiken. Diken och dammar kommer endast avleda dagvatten och vara fyllda vid regntillfällen. Nedan förklaras respektive dagvattenanordning.
Dagvattenledning
I huvudgatan, som går från infarten vid planområdets södra del till grönstråket, föreslås en ledning dit dagvattensystemen från kvarter B, D och E kan ansluta, se figur 9. Dagvattenledningen föreslås ha utlopp i grönstråket, där ett svackdike kan anläggas för ytlig avledning av dagvatten till fördröjningsdammarna i nordvästra hörnet. Det bör framöver utredas om svackdiket behöver vara tätt eller inte. Det beror bland annat av de uppmätta grundvattennivåerna och huruvida diken och dammar dimensioneras för att kunna ta ett tillkommande grundvattenflöde på 1–4 l/s, se kapitel 4.1.1. Höjder och tillgänglig yta i grönstråket bör dock beaktas för huvudledningens dragning.
Dike i grönstråk
I grönstråket beläget i planområdets mitt, väster om huvudgatan, föreslås ett
dagvattendike för avledning till fördröjningsdammarna i nordväst. Det är endast den västra delen av detta dike (mellan kvarter C och F) som ska fördröja dagvatten, den östra delen av diket fungerar avledande vid skyfall. Dagvattendiket föreslås sänkas ca 2 m under marknivå, motsvarande en plusnivå under +5 m. Det är viktigt att beakta det ytanspråk som kommer upptas av dagvattendikets slänter. En släntlutning på exempelvis 1:4 innebär att en bredd på 12 m behöver vara tillgängligt för slänter.
Ingen grundvattenmätning har utförts i denna del av området. Föreslaget förutsätter således att grundvattenytan är under förslagen markhöjd på dagvattendiket. Är grundvattenytan högre än presenterade uppmätta värden, behöver diket tätas eller dimensioneras för et tillkommande grundvattenflödet.
Dagvattenledning i väst
Kvarter A och C föreslås avvattnas i ledning mot nordväst. Dagvattenledningssystemet kommer troligen att ligga parallellt med spillvattensystemet, vilket talar för att lägga dag- och en spillvattenledning i ett gemensamt schakt denna delsträcka. Avvattning sker väster om kvarter C och ansluter till den östra fördröjningsdammen. De befintliga markhöjderna inom kvarter A varierar idag mellan +9,5 m i norra delen till +6,3 m i södra delen. I föreslagen dagvattenlösning den södra delen av kvarteret höjs upp för att få täckning på föreslagen ledning.
Kvarter F-J (norr)
Kvarter I, J och samt delar av kvarter F och H föreslås ansluta med självfallssystem till fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området. Markhöjderna inom kvarter J lutar idag åt norr/nordväst med markhöjder +5,5 m i norra/nordvästra delen och +7,4 m i södra delen. I föreslagen lösning har dessa kvarter höjts upp för att kunna uppnå ett ledningssystem med självfall till fördröjningsdammarna. Enligt strukturskiss planerar man att bygga över det befintliga diket som går genom kvarter. Det är viktigt att säkerställa att det befintliga diket börjar vid i planområdets norra del. Är dikets upptagningsområde större med fler anslutningar från områden uppströms
planområdet (dräneringsledningar eller täckdiken), måste man möjliggöra att
nuvarande avvattning från dessa områden kan ske till planområdets nordvästra del.
Delar av kvarteren F, G, H och I kan med dagens höjdförhållanden inte utgöras av ett ledningssystem med självfall till fördröjningsdammarna. Markhöjder inom kvarter F-I, vilka utgörs av ca 7 hektar yta, föreslås höjas upp för att möjliggöra ett
självfallssystem till fördröjningsdammarna. En grov uppskattning är att marken
behöver höjas upp 1,5–2,5 m för att ett ledningssystem med självfall till dammarna ska vara möjligt. Anslutning av område G, samt delar av F och H, sker med ledning till dagvattendiket i mitten av området. Diket leder sedan vattnet vidare västerut till fördröjningsdammarna. Planområdet angränsar till ett befintligt bostadsområde i nordöst. Vid en justering av markhöjder inom planområdet motsvarande upphöjning är det viktigt att se över hur man möter markhöjder i angränsande bostadskvarter. En släntlutning på exempelvis 1:10 innebär att en bredd på 15–20 m behöver vara tillgängligt för slänter. Ett annan möjlighet är använda en stödmur.
Anslutning till Ängelholmskanalen föreslås göras via befintlig trumma norrut under järnvägen.
4.4 ANSLUTNING TILL ÄNGELHOLMSKANALEN
Till föreslagen dagvattenhantering som presenteras i avsnitt 4.3 föreslås anslutning göras via befintlig trumma under järnvägen, se figur 10.
Figur 10. Föreslaget alternativ för avledning av dagvatten från planområdet.
Anslutning till Ängelholmskanalen föreslås göras via befintlig trumma norrut under järnvägen. Förslaget innebär att dagvattnet från planområdet leds i befintlig
dagvattenledning under järnvägsspåren och ut i Ängelholmskanalen. För att ansluta till en trumma genom järnvägen krävs diskussioner och överenskommelse mellan
kommunen och Trafikverket, samt med markägaren. För att släppa ut dagvatten till dikningsföretaget Ängelholmskanalen kan en överenskommelse eller en omprövning behövas. Troligen innebär det att planområdet får avleda dagvatten till
dikningsföretagen motsvarande 1,5 l/s per hektar. Redan i dagsläget avvattnas området till Ängelholmskanalen via två trummor under järnvägen, se figur 10.
Ängelholms kommun önskar att ledningen under järnvägen i sin helhet fram till utloppet i Ängelholmskanalen övergår i kommunalt ägande och förvaltning efter
Befintliga dagvattentrummor under järnvägen
exploatering av området. Avtalsservitut ska upprättas mellan kommunen och markägaren väster om järnvägen samt för eventuell annan mark som inte övergår i kommunalt ägande, enligt kommunens standardavtal. De önskar även att exploatören ansvarar för att korsningsavtal för befintlig ledning upprättas mellan Trafikverket och ledningsägaren om detta saknas. Kommunens preliminära bedömning är att ledningen kan nyttjas efter relining trots en svacka under järnvägen, detta bör dock utredas vidare under förprojektering. Ledning ska då relinas med avseende på eventuell ökad last p.g.a. dubbelspårsutbyggnad.
4.5 HANTERING AV DAGVATTEN VID EXTREMA REGN
Vid skyfall kommer dagvattenledningsnätet att bli överbelastat och dagvatten kommer avrinna på markytan. Det är viktigt att säkra området vid skyfall.
• Planområdet ska höjdsättas för att undvika instängda områden.
• Huvudgator bör tillämpas som skyfallsleder för att styra och avleda dagvatten från bebyggelse och infrastruktur.
• Styrning av dagvatten kan ske genom anläggning av kantsten eller motveck.
• En lägsta färdig golvhöjd bör tas fram med marginal för att undvika att dagvatten orsakar marköversvämning mot infrastruktur.
• Parkeringsytor och grönytor kan till fördel sänkas ner 5–10 cm för att fungera som tillfälliga fördröjningsytor.
4.5.1 FÖRÄNDRING AV MARKAVRINNING FÖRE/EFTER EXPLOATERING
Beräkning har utförts för att jämföra vattenvolymer för dagvatten som avrinner nordväst om planområdet före och efter exploatering. Beräkning har utförts för ett 100-årsregn med 2 h varaktighet och klimatfaktor 1,2, vilket ger en regnvolym på ca 78 mm. I beräkningen förutsätts att planområdet kan omhänderta ett regn
motsvarande 20 års återkomsttid inklusive klimatfaktor, med avtappning motsvarande 1,5 l/s per hektar till Ängelholmskanalen. För planerad exploatering antas
ledningsnätet vid regntillfället kunna omhänderta 20-årsregnet samt att utjämning sker i fördröjningsmagasin, motsvarande ca 7200 m3. Avrinningskoefficient för grönyta har skalats upp till 0,3 för att ta höjd för en större markavrinning på grönytor vid skyfall.
Den sammansatta avrinningskoefficienten för exploaterat tillstånd blir då 0,54. Övriga avrinningskoefficienter som använts presenteras i tabell 1. Ett klimatanpassat regn med 20 års återkomsttid motsvarar till regnvolymen ca 60 % av ett klimatanpassat 100- årsregn. Beräkningen visar att den ackumulerade volymen till nedströms områden minskar vid exploatering, detta då planområdet planeras med stora
fördröjningsdammar, se tabell 3 för sammanställning.
Tabell 3. Regnvolymer som beräknas avrinna nordöst före och efter exploatering, vid regn med 100 års återkomsttid, 2 h varaktighet och 1,2 klimatfaktor.
Nuläge Exploatering av Kärra 1:2 Avrinningskoefficient 0,3 0,54
Volym (m3) 5300 2900 Förändring i volym (%) - 45%
4.6 PLANENS PÅVERKAN PÅ MKN
Enligt planen kommer markanvändningen förändras, vilket kan resultera i en förändrad avrinningen från planområdet, både med avseende på kvalitet och kvantitet. Detta kan påverka recipienten om inte åtgärder vidtas. Eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar kommer mängden dagvatten att vara större och röra sig med högre flöde vid nederbörd. För att inte påverka recipienten, på grund av större mängd dagvatten, planeras fördröjning i främst dammar enligt denna utredning.
Rådande utsläppskrav till dikningsföretaget innebär att tömningsflödet från dagvattenmagasinen är begränsade och att tömningstiderna är långa. De långa
uppehållstiderna innebär en högre reningsgrad och att partiklar i suspenderad fas kan sedimentera. Partiklar från snösmältning och avvattning från vägar fungerar som bärare för föroreningar så som tungmetaller, salter och organiska ämnen. För att minimera påverkan av detta på recipienten är det rekommenderat att anlägga en försedimentationsdamm där grövre sediment kan fångas upp och ansamlas. Erfarenhet visar att långsmala dammar ger en högre reningseffekt än korta och breda dammar. En timglasutformning är exempel på utformning där djupzoner kan placeras vid
respektive ände. Djupzoner främjar sedimentation av fasta föroreningar, då vattnets hastighet reduceras. Det rekommenderas att växter som tål både torka och stående vatten, planteras i etapper längs med magasinen.
För att möjliggöra åtkomst och underhåll av dagvattenmagasin ska serviceväg anläggas. Vidare bör dammarna ha en släntlutning på minst 1:4 för att rensning och underhåll av dammarna ska kunna utföras. In- och utlopp ska renas från skräp och sediment. För att få en effektiv rening och reglervolym ska bottensediment bortföras regelbundet. Det är då viktigt att en driftrutin för anläggningarna upprättas för att minska risken för att bundna föroreningar lakas ut och belastar recipienten.
Enligt ovanstående resonemang och åtgärder antas dagvattenutsläpp från planområdet inte påverka recipienten negativt eller möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten.
5 SLUTSATS
Planområdet planeras att ingå i verksamhetsområde för dagvatten. VA-huvudmannen behöver därför vara delaktig i utformandet av dagvattenhanteringen. Dagvatten ska hanteras inom planområdet och utsläpp görs till dikningsföretaget Ängelholmskanalen motsvarade naturlig avrinning. Beräkning har utförts med regn med 20 års
återkomsttid, motsvarande återkomsttid för trycklinje i marknivå för tät
bostadsbebyggelse. En fördröjningsvolym på 7200 m3 måste möjliggöras inom planområdet vid utsläppsflöde motsvarande naturlig avrinning (ca 37 l/s) till Ängelholmskanalen.
I utredningen presenteras en principskiss över hur dagvatten kan hanteras inom planområdet. Hela området föreslås avvattnas till de två sammankopplade
fördröjningsdammarna i nordvästra delen av området. För att kunna leda dagvattnet med självfallssystem till dammarna behöver delar av kvarter A i söder och delar av kvarter F-H i norr höjas upp.
Uppmätta nivåer av grundvatten mellan februari 2020 och februari 2021och varierar mellan +3,3 och +7,5, vilket motsvarar mellan 0 och 2,1 m under markytan. Föreslagna bottennivåer på fördröjningsdammar förhåller sig till dessa uppmätta. Är
grundvattenytan högre än presenterade uppmätta värden, behöver hela
dagvattensystem, inklusive markhöjder höjas upp. Dräneringsvatten ska enligt
kommunen kunna anslutas med självfall till dagvattensystemet och måste bekräftas vid förprojektering. Inom planområdet ska inga fastigheter byggas med källare.
En volymberäkning har gjorts för markavrinning som sker inom planområdet vid skyfall som jämförelse mellan nuläge och planerat förslag. Det planerade förslaget, vilket innebär ett ledningssystem med fördröjningsdammar dimensionerande för ett regn med 20 års återkomsttid, bedöms inte försämra för områden nedströms planområdet, sett till ackumulerad volym inom planområdet.
Utredningen redogör översiktligt för planens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. De långa uppehållstiderna för dagvattendammarna innebär en högre reningsgrad och att partiklar i suspenderad fas kan sedimentera.
Dagvattenutsläppet från planområdet bedöms inte påverka recipienten negativt eller möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten.
ÄNGELHOLM
GRANSKNINGSKOPIA
2021-07-09
Datum: 2021-07-09 MEDVERKANDE
Beställare: Radar Arkitektur & Planering AB Kontaktperson: Ulrika Eliasson
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig: Niklas Wilén Kvalitetsgranskare:
Handläggare:
Mikael Dunér Helena Vikingson REVIDERINGAR
Revideringsdatum ÅR-MÅN-DAG
Version: X.Y exv. 1.0
Initialer: Namn, Företag
Uppdragsansvarig:
Datum: 2021-07-05
Handlingen granskad av:
Datum: 2021-07-05 Niklas Wilén
Mikael Dunér
komma att ske.
En skyfallsutredning har utförts för Kärra 1:2, ett ca 24 ha stort exploateringsområde.
Syftet med utredningen är att utifrån förprojekterad markmodell över gator på allmän platsmark redogöra vattenflöden och ytavrinning inom och angränsande planområdet.
Markavrinning och översvämningar i lågpunkter har datorberäknats för extrema regn med en statistisk återkomsttid på 100 år, 60 minuters varaktighet och klimatfaktor på 1,2. Beräkningsprogrammet MIKE 21 by DHI version 2021 används i utredningen.
I datormodellen ingår inte beskrivning av dagvattenledningar. Det flöde som avleds via ledningar har uppskattats utifrån dimensioneringskriterier. Ett schablonmässigt avdrag har gjorts för det dagvatten som antas avledas via ledningsnätet.
Resultatet visar var översvämningar kan inträffa vid extrema skyfall och hur vatten strömmar inom området vid stora regn som överstiger dagvattennätets kapacitet.
Beräkningsresultatet åskådliggör översvämningar som sker inom planområdet. Under uppdragets gång har beräkningsresultatet diskuterats tillsammans med Tyréns projektorganisation och åtgärder arbetats in. Iavsnitt3.3 irapporten klargörs rekommendation A-G för säker hantering av regnvatten vid skyfall.
A. Hantering av markavrinning från kvartersmark (kvarter B) B. Styrning av skyfallsvatten från kvarter A, E och F till dike C. Utformning av Matargatan som en skyfallsled
D. Utjämningsdammar i parken
E. Hantering av förhöjda nivåer i vägkorsning inom kvarter K F. Avrinning från allmän platsmark längs med järnväg G. Avrinning från allmän platsmark till kvarter J
Ovan rekommendationer behöver arbetas in och säkerställas under detaljprojektering.
Rekommendationer gällande hantering av skyfall inom kvartersmark behöver hanteras i samband med bygglovsansökan. Med ovan rekommendationer är bedömningen att Kärra 1:2 kan säkras för skyfall.
1.2 BAKGRUND OCH SYFTE ... 5 1.3 KÄRRA 1:2 ... 6
2 METOD ... 7
2.1 INDATA ... 7 2.2 BEARBETNING HÖJDDATA ... 7 2.3 HÅRDGJORDA YTOR ... 8 2.4 MARKYTANS RÅHET... 8 2.5 INFILTRATION ... 8 2.6 REGNBESKRIVNING OCH LEDNINGSKAPACITET ... 9 2.7 DATORMODELLERING ... 103 RESULTAT... 11
3.1 REDOVISNING AV RESULTAT ... 11 3.2 ÖVERSVÄMNINGSRESULTAT ... 11 3.3 ANALYS OCH REKOMMENDATIONER... 12 3.3.1 A. AVVATTNING AV KVARTERSMARK ... 13 3.3.2 B. DIKE MELLAN KVARTER A, E OCH F ... 15 3.3.3 C. MATARGATAN... 18 3.3.4 D. UTJÄMNINGSDAMMAR ... 19 3.3.5 E. VÄGKORSNING INOM KVARTER K... 20 3.3.6 F. AVRINNING FRÅN ALLMÄN PLATSMARK LÄNGS MED JÄRNVÄG ... 22 3.3.7 G. AVRINNING FRÅN ALLMÄN PLATMARK TILL KVARTER J ... 224 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION ... 24
Vid extrema skyfall klarar inte dagvattennätet att ta hand om allt regnvatten. Det innebär större markavrinning och ökad risk för översvämningar i lågpunkter. Följden kan bli kostsamma konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse. Med de
klimatförändringar som sker är bedömningen att extrema regntillfällen kommer att inträffa oftare och att de är mer intensiva.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram en rapport som syftar till att vara en vägledning för skyfallskartering på kommunal nivå. För
uppdragets genomförande har använts den metodik som beskrivs i rapporten
”Vägledning för skyfallskartering Tips för genomförande och exempel på användning”, publikationsnummer MSB1121 av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), utgiven 2017.
1.2 BAKGRUND OCH SYFTE
I samband med arbete med detaljplan för exploateringsområdet Kärra 1:2 i Ängelholm, är det viktigt att ha kännedom om översvämningskänsliga områden. Denna utredning har till syfte att bestämma översvämningsrisken vid skyfall över exploateringsområdet.
En hydrodynamisk tvådimensionell avrinningsberäkning har med modellverktyget MIKE 21 version 2021, beräknat översvämningars utbredning och djup vid skyfall
motsvarande regn med återkomsttiden 100 år och klimatfaktor 1,2 enligt
rekommendation från Svenskt Vattens publikation P110 (total volym på ca 66 mm).
Syftet med utredningen är att utifrån projekterad markmodell över gator på allmän platsmark redogöra för vattenflöden och ytavrinning inom Kärra 1:2. Vidare är syftet att kontrollera att det vid skyfall inte inträffar skador på kringliggande fastigheter och infrastruktur. Syftet i denna utredning är även att kontrollera volymbehov i
parkområdet vid skyfall. Se Figur 1 för översikt.
Figur 1 Översikt Kärra 1:2.
Figur 2 Illustration Kärra 1:2 (210401).
För uppbyggnad av en markavrinningsmodell i MIKE 21 har följande indata har använts:
· Laserskannade höjddata (rådata s k LAS-data skog) 2019, höjdsystem RH2000
· Illustration (dwg), 2021-05-04 Radar Arkitektur & Planering
· Förprojektering 2020-06-04 (dwg), Tyréns
· Primärkarta, (dwg) koordinatsystem SWEREF99 1330, Ängelholms kommun
· Genomsläpplighetskartor (wms), SGU
· Jordarter 1:25 000-1:100 000 (wms), SGU 2.2 BEARBETNING HÖJDDATA
Förprojekterade markhöjder på allmän platsmark över Kärra 1:2 har använts och importeras till beräkningsmodellen. Se Figur 3 för avrinningsvägar. Inom kvartersmark har en övergripande höjdsättning tagits fram för anslutande, angränsande gator på allmän platsmark.
hårdgjord yta sker ingen infiltration, medan permeabla ytor får en reducerad avrinning då de har en viss infiltrationsförmåga. Permeabla ytor är t ex gräsmattor, parkmark, ängar och åkrar. Bedömningen av marktyp har gjorts utifrån tillgängligt kartmaterial såsom polygoner för byggnader och vägar. Inom planområdet betraktas gator som hårdgjord yta och parker som permeabla ytor. Ytor inom kvartersmark har delats in i hårdgjorda ytor (byggnader, gator och parkeringar), gröna ytor och övrig kvartersmark enligt illustrationsplanen. Övrig ytor inom kvartersmark har i samråd med Radar antagits bestå av ca 50% grönytor och 50 % hårdgjorda ytor.
2.4 MARKYTANS RÅHET
Indelningen i marktyper har använts för att ansätta markens råhet. Hårdgjorda ytor, d.v.s. tak och gator, har fått en råhet motsvarande Mannings tal 50 och permeabla ytor en råhet motsvarande Mannings tal 2 (ref: Kartläggning av skyfalls påverkan på
samhällsviktig verksamhet, MSB 2014). Övriga ytor inom kvartersmark har en viktad råhet motsvarande Manning tal 30 angivits, enligt uppskattning utifrån planerad hårdgöringsgrad inom kvartersmark.
2.5 INFILTRATION
Infiltration över permeabla ytor beskrivs i modellen som konstant med
kapacitetsbegränsning. Här definieras infiltrationshastighet, effektiv porositet, infiltrationslagrets celldjup, perkolationshastighet till undre jordlager och initial vattenmängd. Se Tabell 1 för val av infiltrationsuppsättning. Det översta jordlagret antas i modellen bestå av godtycklig jordmån med god infiltrationsförmåga. Exempel
Tabell 1. Infiltrationsuppsättning
Parameter Värde
Infiltrationshastighet (mm/h) 36
Effektiv porositet 0,4
Celldjup (m) 0,3
Perkolation (mm/h) 36-72
Initial vattenmängd (%) 30
2.6 REGNBESKRIVNING OCH LEDNINGSKAPACITET
Markavrinningsmodellen belastas med ett regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,2 klimatfaktor. En varaktighet på 60 min är tillräckligt för att bedöma översvämningsrisken vid markavrinning inom området.
Ledningsnätet beskrivs inte i datormodellen. Syftet är att visa markavrinning vid skyfall och vid en situation där ledningsnätet antas gå fullt och därmed inte har kapacitet att ta emot mer dagvatten. För att kunna ta hänsyn till att ledningsnätet tagit hand om en del av regnmängderna görs ett avdrag på 100-årsregnet som motsvarar ledningsnätets dimensionerande kapacitet. Planområdets dagvattensystem ska dimensioneras för ett 20-årsregn inklusive klimatfaktor till marknivå. Avdrag har således utförts på det regn som faller över hårdgjorda ytorna motsvarande dagvattensystemets dimensionerade kapacitet.
För beräkning av de regnmängder som avrinner från hårdgjorda ytor används ett typregn, ett s.k. CDS-regn. Efter avdrag för ledningsnätet på hårdgjorda ytor har det valts att beskriva regnet under hela dess varaktighet. MSB rekommenderar att enbart låta det mest intensiva av regnet avrinna från hårdgjorda ytor. I vägledningen beskrivs dock att anpassning kan behöva göras beroende på området som ska beskrivas. För denna beräkning har valts att ta med hela avrinningen på markytan under själva förregnet. Detta för att inte underskatta den volymuppfyllnad som sker vid ett 100- årsregn. Se Figur 4 för princip över framtagning av nederbördsintensitet över hårdgjorda ytor. Orange skrafferad yta motsvarar den del av regnet som belastar de hårdgjorda ytorna.
återkomsttid som uppgår till ca 26 mm). Det regn som under 60 minuter faller på gator inom planområdet är ca 26 mm (66 mm 100-årsregn inklusive 1,2 klimatfaktor med avdrag för regn med 20 års återkomsttid inklusive 1,2 klimatfaktor som uppgår till ca 40 mm).
2.7 DATORMODELLERING
Den hydrodynamiska markavrinningen beräknas med datorverktyget MIKE 21 version 2021. En upplösning på 1 m har valts som beräkningsnät i modellen. I modellen antas det regna under totalt 60 minuter, därefter sker en avrinning under ytterligare 60 minuter. Beräkningsresultatet genererar en logg-fil med beräknad mängd
nederbördsvolym respektive total mängd nederbörd som avrunnit på markytan. Båda har kontrollerats och överensstämmer med teoretisk nederbördsvolym i valda CDS- regn, med hänsyn tagen till infiltration.
I avsnitt 3.2 presenteras beräkningsresultatet med maximalt översvämningsdjup och utbredning för planerad exploatering inom etapp 1 för regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,2 klimatfaktor. I avsnitt 3.3 presenteras förslag på åtgärder som behöver vidtas och arbetas in i detaljprojektering.
Beräkningsresultatet presenteras som kartskikt. Dessa visar utbredning av
översvämningar samt vattendjup. I samtliga karteringar antas ledningsnätet, genom det ledningsnätsavdrag som utförts, att vara fullt. Översvämningsdjupet uppdelat i färger för att kunna påvisa kritiska områden. Ljus- till mörkblå färg visar när översvämningsdjupet överstiger nivåer på 0,05, 0,1 och 0,2 m. Gul färg visar
översvämningsdjup över 0,3 m, vilket kan påverka framkomlighet. Orange och röd färg motsvarar ett översvämningsdjup större än 0,4 respektive 0,5 m. Det bör noteras att maximalt vattendjup inte nödvändigtvis inträffar vid samma tidpunkt inom
modellområdet, kartorna visar det maximala vattendjup som uppnåtts i varje beräkningscell sett över hela simuleringsperioden.
3.2 ÖVERSVÄMNINGSRESULTAT
I Figur 5 och Figur 6 presenteras maximalt översvämningsdjup vid regn med 100 års återkomsttid, 60 min varaktighet och 1,2 klimatfaktor för nuläge och för planerad exploatering.
Figur 5 Maximalt översvämningsdjup och utbredning för nuläge vid regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,2 klimatfaktor.
Nuläge: CDS 100 år 60 min klimatfaktor 1,2
Figur 6 Maximalt översvämningsdjup och utbredning för planerad utformning vid regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och 1,2 klimatfaktor.
3.3 ANALYS OCH REKOMMENDATIONER
Nedan i avsnitt 3.3.1- 3.3.7 sammanställs analys och rekommendation A-G för säker hantering av regnvatten vid skyfall. Rekommendationer som lyfts fram i avsnitt nedan gällande hantering av skyfall inom kvartersmark behöver vidtas i samband med bygglovsansökan.
Figur 7 Analys och rekommendationer A-G
3.3.1 A. AVVATTNING AV KVARTERSMARK
Beräkningsresultatet visar att markavrinning från kvartersmark inom kvarter B styrs ner mot befintlig fastighet i sydöst, se . För att inte öka belastningen mot denna fastighet samt hantera den markavrinning som i nuläge avrinner mot Kärra 1:2 är det
rekommenderat att ett gemensam dike möjliggörs vid kvartersmark/plangräns genom styrning åt nordöst till parkstråket, se . En övergripande beräkning visar att det rör sig om 25-30 l/s som behöver avvattnas vid ett skyfall. Se Tabell 2 nedan för exempel på utformning av denna styrning. Det är rekommenderat att ytanspråket för detta dike möjliggörs och att inga träd planteras i dikets mitt. Vidare ska parkeringsyta
angränsande plangränsen höjdsättas för att kunna hantera regnvolymer inom
kvartersmarken. Även markavrinning från centrumbebyggelse angränsande Kullavägen behöver hanteras genom styrning mot Matargatan, se Figur 10 för princip.
C
B E
A D
A
A
Höjdsättning av parkeringsyta för hantering av eget skyfallsvatten
Styrning av skyfallsvatten över kvartersmark vid plangräns mot parkstråk i nordöst.
Figur 9 Hantering av markavrinning från kvartersmark. Rekommenderas i samband med bygglovsansökan
tvärsnittet
Bottenbredd 0,1 m
Höjd 0,15 m
Ytanspråk per löpmeter 1,05 m2/s
Maximal kapacitet 40 l/s
Figur 10 Styrning av markavrinning från centrumbebyggelse
3.3.2 B. DIKE MELLAN KVARTER A, E OCH F
Delar av kvarter A, E och F föreslås styras via ett dike längs med västra sidan av planområdet, se Figur 11 och Figur 12. Detta dike syftar till att enbart hantera
skyfallsvatten. Dimensionerande regn avvattnas av planerat dagvattenledningssystem med utlopp ut i parken.
Skyfallsmodellens upplösning begränsar möjligheten att detaljstudera flödet i detta dike. Diket är för litet för att i skyfallsmodellens höjdmodell detaljbeskriva dikets sektion. Skyfallsmodellen ger ett felaktigt resultat med en mindre mängd bräddning ut från planområdet i väst. Inkommande flöde till dike har studerats och diket har istället teoretiskt dimensionerats för att kunna avleda detta flöde. Bedömningen är därför att planområdet kan styra skyfallsvatten utan att öka belastningen på grannfastigheten. Se Figur 13 för flöde samt Tabell 3 för exempel på dimensionering av diket. Det är
rekommenderat att ytanspråket för detta dike möjliggörs och att inga träd planteras i dikets mitt.
Styrning av skyfallsvatten över kvartersmark till Matargatan
Figur 12 Styrning av markavrinning från kvarter A, E och F till dike längs med plangräns i väst
Figur 13 Markavrinning (m3/s) i dike mellan kvarter A, E och F. Motsvarande svart linje i Figur 11.
Tabell 3 Exempel på utformning av avvattningslinjen genom kvartersmark.
Bottenlutning 1 ‰
Släntlutning 1:4
Ytan beskaffenhet Tämligen jämn, starkt bevuxen i hela tvärsnittet
Bottenbredd 0 m
Höjd 0,4 m
Ytanspråk per löpmeter 3,2 m2/s
Maximal kapacitet 380 l/s
grönstråket, se Figur 14. Orsaken till detta är dämning av höga flöden från norr
respektive söder p.ga. ett flackt parti där Matargatan ansluter mot grönområdet. Nivåer och exponeringstider behöver ses över för att säkra fri genomfart av trafik. Det är rekommenderat att vid detaljprojektering detaljstudera höjdsättningen för att
säkerställa att styrning av markavrinning kan ske ett till parkstråket i väst, se Figur 15.
Gatusektionen rekommenderas att utformas så att motvecket i gatans mitt övergår, i ett tidigare skede, till att luta åt väst. Denna utformning behöver vid detaljprojektering samordnas med de regnbäddar som planeras i Matargatan.
Figur 14 Förhöjda vattennivåer uppstår vid Matargatan. Behöver ses över vid detaljprojektering för att säkra fri genomfart av trafik.
En övergripande analys över parkens dammar har utförts med syfte att klargöra volymer som avrinner till parken vid skyfall och som behöver utjämnas.
Beräkningsresultatet visar att en total utjämningsvolym på strax under ca 7200 m3 behöver utjämnas vid regn med 100 års återkomsttid, 60 minuters varaktighet och klimatfaktor 1,2. Dagvattenparkens dammar ska dimensioneras för ett 20 årsregn inklusive klimatfaktor 1,2. Eftersom dimensionerande varaktighet är 24 h blir den totala reglervolymen för dimension stor. Beräkningsresultatet visar att parkområdets utjämningsmagasin och dikessystem kan hantera det regn som avrinner vid skyfallet, se Figur 16.
Beräkningsresultatet visar att markavrinning från kvartersmark orsakar förhöjda vattennivåer i västra delen av planområdet, se Figur 17. Det är rekommenderat att en höjdrygg skapas inom kvartersmark för att optimera att fler avrinningsvägar kan användas för säkeravledning vidskyfall, se Figur 18 för princip.
Skapa höjdrygg inom kvarter för att skapa fler avrinningsvägar för säker markavrinning till parken
med 100 års återkomsttid, motsvarar ca 20 l/s. Beräkningsresultatet visar att detta flöde, som även sker vid nuläge, inte utgör någon större risk vad gäller risk för översvämning över järnvägsspåret eller planområdet.
Figur 19 Markavrinning från allmänplatsmark i nordost.
3.3.7 G. AVRINNING FRÅN ALLMÄN PLATMARK TILL KVARTER J
Markavrinning från allmän platsmark in till planområdet sker från ett befintligt bostadsområde beläget i nordöst, se Figur 20. Denna markavrinning föreslås att ansluta det planerade diket nordöst inom planområdet. Ytan mellan kvarter J och plangränsen har planats ut för att säkerställa att inga förhöjda vattennivåer uppstår utanför planområdet, jämfört med nuläge, inom det befintliga bostadsområdet, se Figur 21. Beräkningsresultatet visar att markavrinning styrs in mot planområdet och utjämnas inom denna yta och att inga förhöjda vattennivåer uppstår utanför
planområdet. Denna vägkorsning kommer däremot att ha förhöjda nivåer vid skyfall strax över 30 cm, men motsvarar samma nivå och exponeringstid som vid nuläge.
Maxflöde vid klimatanpassat 100- årsregn: ca 20 l/s
Figur 21 Hantering av markavrinning från allmän platsmark.
hantera
markavrinning från allmän platsmark
utformas till flera mindre delavrinningsområden där samtliga planerar att ansluta till ett parkstråk som sträcker sig från planområdets centrala delar till nordväst:
Under uppdragets gång har beräkningsresultatet diskuterats tillsammans med Tyréns projektorganisation. I avsnitt 3.3 sammanställs rekommendation A-G för säker
hantering av regnvatten vid skyfall:
H. Hantering av markavrinning från kvartersmark (kvarter B) I. Styrning av skyfallsvatten från kvarter A, E och F till dike J. Utformning av Matargatan som en skyfallsled
K. Utjämningsdammar i parken
L. Hantering av förhöjda nivåer i vägkorsning inom kvarter K M. Avrinning från allmän platsmark längs med järnväg N. Avrinning från allmän platsmark till kvarter J
Beräkningsresultatet visar att parkområdet och utjämningsdammarna kan hantera det regnvatten som avrinner vid skyfall.
Ovan rekommendationer behöver vidtas, arbetas in och säkerställas under
detaljprojektering. Färdig golvhöjd bör tas fram med säkerhetsmarginal och går att göra med hjälp av skyfallsmodellen under detaljprojektering. Bedömningen är att det inte är en risk för liv och hälsa eller för människor att vistas ute vid dessa extremregn.
Skyfallsutredningen visar även att det finns fria utryckningsvägar för räddningstjänst.
Med ovan rekommendationer är bedömningen att Kärra 1:2 kan säkras för skyfall.
