Principlösningar för dagvattenhantering

Det finns ett flertal olika lösningar för utjämning av dagvattenflöden. Dessa kan anläggas såväl på allmän plats som på kvartersmark. Dagvatten fördröjs med fördel så nära källan som möjligt för att på så vis minska de flöden som behöver omhändertas längre nedströms i systemet. I många dagvattenlösningar används naturliga reningsprocesser i mark och vatten, framför allt där dagvattnet tillåts passera och filtrera genom vegetation och jord.

Anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten kan anläggas såväl under som ovan jord. Anläggningar ovan jord kräver i regel att mer utrymme tas i anspråk men är ofta mer robusta och kan bidra med både ekologiska och sociala aspekter med en grönare stadsbild. Nedan följer olika principlösningar för dagvattenhantering som kan nyttjas för både rening och fördröjning.

7.3.1 Svackdiken

Med svackdike avses här ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs eller våtmarksväxter och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning.

Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel, se Figur 19.

Figur 19. Exempel på Svackdike (Foto: Norconsult)

Flödena från svackdiken kan ledas vidare till ledning och därför behövs kupolbrunnar som även kan höjas för att på så sätt magasinera vattnet något. Svackdiken är effektiva för rening av kväve och även metaller med upp till 20 %. För så god reningseffekt som möjligt krävs underhåll i form av kontinuerlig gräsklippning.

Svackdiken kan även, under vintermånaderna, nyttjas för snölagring och omhändertagande av smältvatten.

7.3.2 Öppna Diken

Med öppna diken avses i detta fall diken med brantare släntlutning än svackdikena beskrivna ovan. Inte heller behöver den längsgående lutningen vara lika flack. En betydande fördel med dessa diken jämfört med svackdiken är att de inte kräver lika stor yta och därmed är fördelaktiga att använda utmed till exempel lokalgator där utrymmet är begränsat. Nackdelen med öppna diken jämfört med svackdiken är att reningseffekten inte är lika god. Rätt utförda och utnyttjade kan dock öppna diken fungera som goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. Se exempel på öppet dike i

Figur 20.

Figur 20. Sektion mindre dike (Illustration: Norconsult)

7.3.3 Makadamdike

Ett alternativ till öppna diken är makadamfyllda diken. En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under till exempel gräs- eller asfaltsytor, vilket gör att utformningen av makadamdikena kan varieras, se Figur 21.

Figur 21. Exempel på makadamdiken (Foto: Nonconsult)

Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i

fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt

dräneringssystem. För planområdet, där möjligheterna för infiltration är begränsade, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten.

Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen är dock att makadamdiken normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen. Genom att makadamdikena förses med en geotextil, som omsluter diket, ökar dikets livslängd. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning.

7.3.4 Utkastare, ränndalsplattor och stenkistor

Takvatten från fastigheter kan avledas till naturmark via utkastare och rännor/ränndalsplattor, se Figur 22.

Figur 22. Utkastare och rännor/ränndalsplattor (foto Norconsult)

För de fastigheter som inte kan avleda takvattnet till intilliggande naturmark på ett tillfredsställande sätt, likt exemplet ovan då möjligheterna till infiltration är begränsade, föreslås utformning med stenkista (makadam) alternativt dagvattenkassetter. Dagvattenkassetter fördröjer dagvatten och kan tillåta infiltration till

underliggande mark vid rätt jordförhållanden, se Figur 23. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är utrymmeseffektiva i jämförelse med makadammagasin. Andra fördelar med dagvatten-kassetter är att det finns god möjlighet till inspektion, rensning och spolning.

Figur 23. Kassettmagasin för fördröjning av dagvatten (Foto:Wavin)

I Figur 23 framgår av fördröjning av dagvatten med dagvattenkassetter/stenkista inom tomtmark. Det är viktigt att dräneringen från fastigheten ansluts direkt till dagvattenledning avsedd för dräneringsvatten i intilliggande gata medan stuprören ansluts till magasinsvolymen se Figur 24. Takvattnet utjämnas således i stenkistan, alternativt dagvattenkassetten, innan det leds vidare till dagvattenledningen i gatan. Genom detta

tillvägagångssätt säkerställs avledningen av dräneringsvatten samtidigt som takvattnet fördröjs, då utloppsledningen från magasinet dimensioneras för att endast tillåta ett mindre utflöde.

Förbindelsepunkt för dagvatten upprättas genom anslutning av fastigheterna till dagvattenledning vid tomtgräns.

Figur 24. Föreslagen princip för utformning av dagvattensystem med dagvattenkassett för friliggande villor (Illustration:

Norconsult)

7.3.5 Regnbädd

Regnbäddar kan beskrivas som planteringsytor för fördröjning och rening av dagvatten. Dessa kan anläggas inom exempelvis bostadsgårdar eller i anslutning till vägar och parkeringar där man vill få in ett estetiskt inslag i samband med dagvattenhantering. Exempel på nedsänkta regnbäddar visas i Figur 25.

Figur 25. Exempel på nedsänkta regnbäddar (Foton: Norconsult)

Regnbädden utformas med en nedsänkning från omkringliggande marknivå samt ett underliggande filtermaterial. I botten anläggs en dräneringsledning. Minsta anläggningsdjup är vanligtvis cirka en meter.

Regnbädden kan utformas med tät eller öppen botten beroende på underliggande marks infiltrationskapacitet samt eventuell risk för föroreningsspridning till grundvattnet. Dagvatten kan avledas till regnbädden ytligt via exempelvis ränndalar eller via brunnar. Figur 26 visar en principskiss för utformning av en regnbädd.

Tomtgräns

Stuprör

Husgrundsdränering

Spolrör

Samlingsbrunn, drän

Utloppsledning Dagvattenkassetter

Dagvattenledning

Brunn med sandfång

Figur 26. Principskiss för utformning av regnbädd (Norconsult)

Nedsänkningen samt det filtrerande materialet skapar en fördröjningsvolym. Fördröjningsvolymen är därmed beroende av nivån på nedsänkningen samt filtermaterialets porositet och infiltrationshastighet.

Rening av dagvatten sker främst när dagvatten passerar regnbäddens filtermaterial. Växtligheten bidrar även både till rening och till att upprätthålla infiltrationskapaciteten. Stora delar av de partikelbundna föroreningarna kan fångas upp i en regnbädd men även viss avskiljning av lösta föroreningar sker.