I de tidigare tre rapporterna i serien användes underlag från Nils Holgersson-undersökningen för att jämföra fjärrvärmeföretagen sinsemellan. För mer information om metoden hänvisas till respektive rapport, se referenslistan. Sedan november 2008 finns uppgifter från 188 sär-redovisade fjärrvärmeföretag att hämta hem från Energimarknadsinspektionens hemsida.
Alla priser som redovisas här är beräknade som intäkter från fjärrvärmeförsäljning delat med totalt levererad värme.
2.1 Pris och storlek
Medelpriset för varje fjärrvärmeföretag redovisas i Figur 1 i förhållande till under året levere-rad värme. Medelpriset för 2007 är en medelintäkt beräknad som intäkter från fjärrvärmeför-säljning delat med totalt levererad värme.
värme
Trendlinjen i figuren visar att större företag generellt sett har lägre priser. Detta gäller även om de tre största fjärrvärmeföretagen ligger över medellinjen på grund av att ett stort antal av företagen med medelstora värmeleveranser har ett lägre pris. Trendlinjen är beräknad som ett antalsmedelvärde och de största företagens priser får därmed samma genomslag som de mindre företagens.
Figur 1. Medelintäkt för såld fjärrvärme 2007 som funktion av värmeleveransens storlek för 171 före-0
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Medelintäkter för såld fjärrvärme 2007
som funktion av värmeleveransens storlek
Förutom indikationer på att indata har fyllts i fel visar figuren även på varierande skicklighet mellan olika företag samt att företagen har olika avkastningskrav.
I Figur 2 jämförs medellinjerna från de tidigare analyserna avseende år 1999, 2001 och 2003 med 2007. De tidigare priserna har utgått från Nils Holgersson-undersökningen för respekti-ve år justerade till att motsvara årets totala intäkt för såld fjärrvärme för Srespekti-vensk Fjärrvärmes medlemsföretag.
Tabell 1. Antal företag som har ingått i analyserna, medelintäkt för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energi-marknadsinspektionen.
Större företag har enligt trendlinjerna i Figur 2 lägre priser än små. Om trendlinjerna för åren 1999, 2001 och 2003 jämförs så är det de större företagen som har höjt sina priser under den perioden medan de små företagen i princip ligger kvar på samma nivå. För 2007 gäller istället att de stora företagen har behållit sina priser från 2003 och det är istället de mindre företagen som har höjt sina priser sedan 2003.
Figur 2. Medellinjerna för det justerade Nils Holgersson-priset som funktion av värmeleverans åren 1999, 2001, 2003 samt medelintäkten för såld fjärrvärme 2007.
Frågan är hur linjerna påverkats av metodförändringen.
1999 2001 2003 2007
Medelintäkt 379 409 446 525 kr/MWh
Antal företag 138 145 161 171 st
Indata NH NH NH EI
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Medelintäkt som funktion av värmeleveransens storlek 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
2.2 Pris och marknadsandel
Det är svårt att säga hur stor varje fjärrvärmeföretags lokala marknadsandel är, d v s hur stor andel av varje tätorts värmemarknad som tillgodoses med fjärrvärme. En metod som tidigare har använts för att visa på hur stor lokal marknadsandel varje fjärrvärmeföretag har i förhål-lande till sitt pris redovisas i Figur 3.
Å ää ä
å ä
I underlaget ingår data för 171 fjärrvärmeföretag, fördelade på drygt 400 nät, från Energi-marknadsinspektionens särredovisningar avseende år 2007.
Figur 3. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för 171 fjärrvärmeföretag 2007.
Företag med en stor andel av sin lokala marknadsandel tar enligt medellinjen i Figur 3 inte ut ett högre pris för fjärrvärmen än vad företag med små marknadsandelar gör. Man kan säga att den fördel som ett tätt värmeunderlag ger betalas tillbaka till kunderna i form av ett lägre medelpris.
Hur utvecklingen har sett ut i förhållande till tidigare analyser som gjorts för åren 1999, 2001 och 2003 visas i Figur 4. Förutsättningar när det gäller hur många företag som har ingått i respektive studie samt varifrån indata hämtats och medelvärdet på den lokala marknadsan-delen redovisas i Tabell 2
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 5 10 15 20
kr/MWh
Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv
Medelintäkt som funktion av marknadsandel
Tabell 2. Antal företag som har ingått i analyserna, medelmarknadsandel för dessa företag samt in-formation om varifrån indata har hämtats respektive år. SCB = Statistiska Centralbyrån, NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energimarknadsinspektionen.
Att medelvärdet på den lokala marknadsandelen har minskat mellan åren 2003 och 2007 kanske kan bero på att fjärrvärme alltmer byggs ut i ytterområden och i mer värmeglesa om-råden.
Figur 4. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för åren 1999, 2001, 2003 och 2007.
Egentligen säger medellinjerna från de olika årens analyser i princip samma sak. Dock fram-går det att medellinjen för 2007 utfram-går från en högre prisnivå än tidigare år. För de första tre studierna avseende åren 199, 2001 och 2003 ser man en aningen större ökning av medel-priset för de företag som har tätast värmeunderlag, d v s stor leverans per invånare i tätorten, men enligt 2007 års siffror gäller snarare det motsatta.
1999 2001 2003 2007
Medel 6,8 7,0 8,6 7,7 MWh/inv
Antal företag 152 154 161 171 st
Indata SCB, NH SCB, NH SCB, NH SCB, EI
Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv
Medelintäkt som funktion av marknadsandel 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
2.3 Pris och kraftvärme
Kraftvärme är en av fem strategiska fördelar som ett fjärrvärmeföretag har. De övriga fyra är avfall, industriell spillvärme, besvärliga bränslen och geotermi. I Figur 5 visas medelintäkten för fjärrvärmeföretag som har respektive inte har kraftvärme för åren 1999, 2001, 2003 och 2007.
Figur 5. Medelpris under 1999, 2001 och 2003 samt medelintäkt för såld fjärrvärme under 2007 för fjärrvärmeföretag med och utan kraftvärmeverk i värmeproduktionen.
Med undantag av år 1999 har fjärrvärmeföretag med kraftvärmeproduktion ett högre medel-pris än de som inte har kraftvärme. Skillnaden mellan företag som har respektive inte har kraftvärme har ökat något från de tidigare analyserna. År 2007 var det fler företag som hade kraftvärme i sin produktionsmix än vad som varit fallet tidigare år, se Tabell 3.
Tabell 3. Hur många företag som i de olika analyserna hade respektive inte hade kraftvärme samt totalt antal företag som ingått i underlaget.
375 414 450
1999 2001 2003 2007
kr/MWh
Medelpris för företag med respektive utan kraftvärme
KVV Ej KVV
1999 2001 2003 2007
Företag med KVV 30 34 33 nät 41
Företag utan KVV 122 127 230 nät 130 Totalt antal företag 152 161 263 nät 171
2.4 Pris och bränslekostnad
Eftersom bränslekostnad inte finns redovisat i särredovisningarna har bränslekostnaden uppskattats motsvara summan av kostnader för råvaror och förnödenheter samt kostnader för handelsvaror. Det innebär att bränslekostnaden som används här även inkluderar bränsle för eventuell elproduktion, om företaget har kraftvärmeproduktion, samt troligen en del annat också beroende på vad man lägger in i begreppet råvaror och förnödenheter samt handels-varor. I Figur 6 redovisas olika fjärrvärmeföretags medelintäkt som funktion av bränslekost-nad per till kund levererad värme.
Figur 6. Medelintäkt för 171 fjärrvärmeföretag som funktion av genomsnittlig kostnad för råvaror och förnödenheter samt handelsvaror per till kund levererad värme.
Beroende på det sätt på vilket bränslekostnaden har beräknats är spridningen stor kring me-dellinjen. Figur 6 indikerar dock att företag med höga bränslekostnader har ett något högre medelpris till kund.
I Figur 7 redovisas motsvarande medellinjer för tidigare års analyser. Sambandet är liknande som för 2007, d v s att företag med höga bränslekostnader har ett högre medelpris till kund, men det är samtidigt ett svagt samband. Störst är korrelationen för år 2001 och 2007.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 100 200 300 400 500 600 700 800
kr/MWh
Bränslekostnad, kr/MWh lev
Medelintäkter för såld fjärrvärme
som funktion av bränslekostnad
Figur 7. Medellinjer för medelintäkt som funktion av bränslekostnad för åren 1999, 2001, 2003 samt 2007.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 100 200 300 400 500 600 700 800
kr/MWh
Bränslekostnad, kr/MWh lev Medelintäkter för såld fjärrvärme som funktion av bränslekostnad
2007 2003 2001 1999