6 Undantag från svensk upphovsrätt i samband med
6.3 Privat bruk 30
En av de mest intressanta och mest kontroversiella upphovsrättsinskränkningarna i svensk rätt är det gällande privat bruk. Denna inskränkning i upphovsrätten är speciellt problematiskt i samband med den kopieringsprocess och snabba sprid-‐ ning som den tekniska utvecklingen har medfört.
Privat bruk är en giltig upphovsrättsinskränkning enligt artikel 5(2)(b) Infosoc-‐ direktivet. Enligt samma artikel anges det att upphovsmännen till verk kopierade för privat bruk ska kompenseras. Detta har i svensk rätt lösts genom att införa av-‐ gifter på blanka lagringsmedium i 26 k § URL. Dessa avgifter går till uppsamlings-‐ organisationer som har till uppgift att distribuera pengarna vidare till upphovs-‐ männen, främst Copyswede.79 En ingående redogörelse angående hur ersättningen funkar är dock en diskussion som inte omfattas av denna uppsats.
Vad som avses med privat bruk har redan i det tidigare berörts, men tål att uppre-‐ pas.80 Privat bruk avser inte endast eget bruk, utan även bruk inom närmsta famil-‐ je-‐ och vänkretsen. Termen utomstående i 12 § 3 st. URL är därför negativt definie-‐ rad till att avse allt som inte faller in under privat.
Såsom tidigare nämnts måste ett exemplar av ett verk, framställt för privat bruk, ha sin förlaga i ett lovligt exemplar av verket enligt 12 § 4 st. URL. Detta innebär att det specifika exemplar som är tillgängliggjort för allmänheten måste ha framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten med upphovsmannens samtycke. Innan in-‐ förlivandet av Infosoc-‐direktivet, och därmed innan tillkomsten av 12 § 4 st. URL,
77 Se prop. 2004/05:110, sid. 89 och 92. Se även Ds 2003:35, sid 116 ff. 78 Se vidare prop. 2004/05:110 sid. 89-‐90.
79 http://www.copyswede.se/, hämtad 2010-‐05-‐07. 80 Se 5.2.2.
innebar en strikt tolkning av lagtextens ordalydelse att ett verk kunde kopieras för privat bruk trots att det specifika exemplaret inte gjorts tillgänglig med upphovs-‐ mannens samtycke, så länge verket som sådant varit offentliggjort.81 Tillämplighe-‐ ten av 12 § 4 st. URL medför att nedladdning av material från Internet, såsom film och musik, totalförbjuds såvida inte materialet gjorts tillgängligt med upphovs-‐ mannens samtycke.
Värt att notera är 54 § URL som gäller ersättning till upphovsmannen vid överträ-‐ delse av bestämmelserna i URL. Denna anger att en skälig ersättning ska utgå oav-‐ sett om uppsåt förelegat (54 § 1 st. URL). Har däremot uppsåt eller grov oaktsam-‐ het förelegat beaktas fler faktorer vid bedömning av ersättningens storlek (54 § 2 st. URL). Mest relevant för detta avsnitt är dock undantaget från principen om er-‐ sättningsskyldighet i 54 § 3 st. URL. Ersättningsskyldighet föreligger inte i sam-‐ band med framställning av exemplar för privat bruk om enbart 12 § 4 st. URL om lovlig förlaga överträtts, såvida överträdelsen inte sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Anledningen till att förse bestämmelsen med ett undantag avseende vissa överträdelser av 12 § URL är att det ofta kan vara svårt för den enskilde att avgöra huruvida förlagan varit lovlig eller inte, speciellt med tanke på tillgänglig-‐ heten av material Internet.82 Dock måste objektiva skäl föreligga som ger vid han-‐ den att verket är lovligt, exempelvis genom att verket gjorts tillgängligt på upp-‐ hovsmannens egna hemsida.83
Med detta sagt finns det däremot fortfarande möjligheter för nära vänner och släk-‐ tingar att kopiera lovliga verk och sprida exemplar därav sinsemellan, under förut-‐ sättning att denna spriding inte är vidsträckt nog att inte längre anses vara privat bruk.
En relevant fråga är huruvida en kopia av ett exemplar som framställts lovligen för privat bruk ska anses utgöra en lovlig grund för en ytterligare kopia. Ett jakande svar innebär att kopian i sig inte strider mot 12 § 4 st. eller 2 § URL, något som po-‐
81 Prop. 2004/05:110, sid. 102. 82 Prop. 2004/05:110 sid. 148. 83 Prop. 2004/05:110 sid. 149.
tentiellt får till följd att kopior av ett lovligt verk kan sprida sig likt en löpeld i ung-‐ ängeskretsarna utan att för den del anses vara en otillåten handling. Svaret borde dock i detta fall vara nekande, då det för ett nytt led av kopior, i sig härstammade ur ett tidigare led av kopior, kräver att förlagan, det vill säga det föregående ledet av kopior, är lovliga enligt 2 § URL, vilket sällan torde vara fallet om inte upphovs-‐ mannen givit sitt tillstånd. I vart fall anses det dock vara tillåtet att framställa ett exemplar för privat bruk av ett verk som tillhandahållits av någon annan än den som företar framställningen, genom exempelvis utlåning, under förutsättning per-‐ sonen som lånar ut verket erhållit sitt exemplar lovligen.84
En punkt som inte tidigare berörts i samband med privat bruk har varit 53 § 2 st. URL. Enligt denna paragraf är det möjligt att för enskilt bruk kopiera utgivna da-‐ torprogram. Detta kan tyckas motsäga 12 § URL som föreskriver att datorprogram är undantagna möjligheten att framställa kopior av offentliggjorda verk för privat bruk. Skillnaden ligger i de olika paragrafernas ordalydelse. 12 § URL rör offentlig-
gjorda verk, medan 53 § 2 st. URL rör utgivna verk. Skillnaden mellan dessa be-‐
grepp har behandlats i tidigare delar av arbetet.85 Värt att notera är dock att be-‐ greppet utgivet finns innefattat i offentliggjort, det vill säga att ett utgivet verk an-‐ ses vara offentliggjort, men inte tvärtom. Detta innebär att bestämmelser om ko-‐ piering av datorprogram för privat bruk hade återfunnits i två paragrafer, 12 och 53 §§ URL. Det har därför varit lagtekniskt nödvändigt att explicit undanta dator-‐ program från 12 § URL för att undvika att 53 § 2 st. URL blir tandlös.
Varför 53 § 2 st. URL talar om enskilt bruk medan 12 § URL talar om privat bruk är oklart och förklaras inte närmare inte i prop. 2004/05:110, men till följd av para-‐ grafens ordalydelse finns det ingen anledning att tro att det numera föreligger diskrepanser i de olika begreppens innebörd i detta sammanhang.86
Påpekas bör också att undantaget avseende datorprogram i 53 § 2 st. URL enligt Levin och Olsson endast rör sig om ett undantag från straffansvar och inte en upp-‐
84 Levin, sid. 194-‐195. 85 Se 3.3.5.
hovsrättsinskränkning i sig.87 Anledningen härtill påstås vara de begränsade möj-‐ ligheterna för staten att kontrollera efterlevnaden av lagen. Den materiella skillna-‐ den mellan straffbefriad handling och upphovsrättsinskränkning torde därför vara minimal.
Framställningar av exemplar av datorprogram för privat bruk är inte på motsva-‐ rande vis till 54 § 3 st. URL undantagit från ersättningsskyldighet om förlagan skul-‐ le vara olovlig.