Genom resultatet från den tidigare diskursanalysen framgår det tydligt vilka slags erfarenheter som författarna till dessa böcker skriver ut hos männen och kvinnorna i denna litteratur. Konstruktionen av deras sociala aktörskap, i detta fall genom van Leeuwens modell, indikerar på vilka slags erfarenheter som vi får ta del av när vi läser om dessa kompositörer och
musiker. Samtidigt är analysen ett tecken på att det inte det inte går att säga att kvinnor och män konstrueras på helt olika och åtskilda sätt, utan att dessa grupper istället tenderar att konstrueras på sätt som skiljer sig från varandra. Trots att den totala statistiken tyder på en del skillnader i hur män och kvinnor konstrueras så kan författarna till dessa böcker skilja sig åt i hur de konstruerar och väljer ut erfarenheter åt kompositörerna och musikerna som de själva anser är relevanta.
Ett talande exempel för detta är på vilka sätt två av böckerna väljer att konstruera kompositören och pianisten Clara Wieck Schumann. Dessa citat ur den analyserade litteraturen kretsar kring hur Schumann började spela musik.
Även jämförelser på det konstnärliga planet mellan Robert Schumann och hans hustru Clara Schumann utföll inte sällan till den senares fördel. Hennes föräldrar – Marianne Tromlitz Wieck och Friedrich Wieck – var båda professionella musiker. Fadern var en framstående musikpedagog och såg till att Clara fick en allsidig och ytterst kvalificerad musikalisk skolning vid
konservatorierna i Leipzig, Dresden och Berlin.71
68 Hanning, Concise History of Western Music, s 196.
69 Hanning, Concise History of Western Music, s 464.
70Johansson, KG, Alla tiders musikhistoria: från antiken till idag, Upplaga: 1, Notfabriken, Danderyd, 2017. s 66.
De erfarenheter som Schumann presenteras genom i detta stycke inleds genom hennes relation till hennes make, Robert, och sedan genom hennes relation till hennes föräldrar. Stycket fortsätter med att visa hur fadern får den aktiva rollen av att ge musikalisk skolning till den passiviserade Schumann. På bara tre meningar hinner hon identifieras relationellt genom sin make och sina föräldrar, tilltalas informellt och även passiviseras genom hur fadern ger henne sin utbildning. Nästa exempel visar hur den andra författaren väljer att konstruera Schumann.
Clara gick i allmänna skolor under bara ett års tid, resten av hennes utbildning sköttes av Friedrich. Från åtta års ålder och flera år framåt studerade hon musikteori, harmonilära,
kontrapunkt, sång, notläsning och violin samt språk som förberedelse inför framtida turnéer. Det mesta av hennes ägnades förstås åt pianolektioner och eget övande.72
Av citatet framgår det hur Schumann nomineras informellt och blir passiviserad genom faderns skötsel av hennes utbildning, men vi ser även en konstruktion av Schumann där hon aktiveras genom hur hon själv studerar allt från kontrapunkt till violin och ägnar all sin tid åt lektioner och övande. Trots att dessa exempel inte motsäger varandra i vad som sägs om Schumanns biografi, till exempel att hon genomgick en omfattande utbildning, så konstrueras hon genom olika erfarenheter. Nästkommande exempel visar hur de båda författarna väljer att konstruera familjen Carter, gruppen som var en av countrymusikens pionjärer.
Under sent 1920-tal började också Carter Family spela in countrymusik. Carter Family bestod ursprungligen av A.P Carter, hans fru Sara och hennes kusin Mother Maybelle Carter. De sjöng trestämmigt till komp av gitarr eller ”autoharp” och deras sånger hade ofta religiös anknytning.73
Förutom att presentera Sara och Maybelle Carter genom deras relationer till den tidigare, Sara som fru till A.P och Maybelle som kusin till Sara så får läsaren ingen mer information om vilken slags funktion eller vilka slags roller dessa musiker hade. Det vi får veta är att gruppen sjöng till komp av gitarr och autoharp. Nästa författare ger oss ett lite bredare utlägg om samma personer.
The Carter Family räknas till de namnkunniga inom country och western och framträdde i sin ursprungliga formering 1927–43. De arbetade också med att samla in äldre sånger som de instrumenterade, harmoniserade och framförde på traditionellt sätt. Sara och Maybelle sjöng tvåstämmigt supplerade av en basstämma som sjöngs av A.P Carter. Maybelles gitarr- och banjospel kom att betecknas som Carter picking – en fingerspelsteknik som innebar att melodin spelades på de låga strängarna och parallellt ackompanjerades på de höga.74
I denna text så presenteras Sara och Maybelle Carter och aktiveras genom beskrivningen att de sjöng tvåstämmigt och A.P Carter likaså. Maybelle Carter får även ett utlägg om hennes spelstil. Visserligen ser vi också samma nomination som i exemplet innan, men i sin helhet så breder denna författare ut dessa personer på ett jämlikt sätt.
72 Johansson, Alla Tiders Musikhistoria, s 69.
73 Johansson, Alla Tiders Musikhistoria, s 146.
Dessa exempel är bara ett litet urval och är inte tänkta att tolkas som preskriptiva modeller för hur författarna bör och inte bör konstruera personerna som omskrivs. De är istället exempel på att det finns flera sätt att konstruera dessa personer som av författarna väljs, medvetet eller omedvetet, att skrivas ut eller inte skrivas ut. Det visar också att det är möjligt att skriva om Clara Wieck Schumann som en aktivt, hårt studerande kompositör och lika möjligt är det att skriva om Sara och Maybelle Carter som individuella musiker och inte enbart som någons make eller kusin. Det som analysens resultat visar är dock att män och kvinnors priviligierade erfarenheter, det vill säga det som författarna väljer att skriva om dessa personer, tenderar att konstruera män och kvinnor på ett sätt som skiljer dem åt. Frågan som kvarstår är dock om dessa skillnader till en viss del uppstår på grund av författarnas val i hur de väljer att konstruera dessa personer.
6.6 Genusordning
Den gemensamma diskurs som uppenbaras genom dessa böcker framhåller i högre grad männen som de aktiva aktörerna i musikhistorien medan kvinnor i större grad beskrivs som passiva och mottagande. Detta betyder inte att en del kvinnor konstrueras som aktiva, men i relation till männen så blir skillnaden mer än tydlig. Connell och Pearse lyfter genom ett exempel från filmindustrin att kvinnor inte nödvändigtvis behöver porträtteras i motsats till männen för att en obalans ska kunna uppstå.
Manliga filmskapare, chicanos, har enligt Fresego inte direkt framställt de kvinnliga karaktärerna i dålig dager, men inte heller gett dom en aktiv roll i diskursen.75
Resultatet från denna studies diskursanalys tyder på att en liknande genusordning konstrueras inom dessa böcker som hos Connell och Pearses exempel. Den gemensamma genusidentiteten hos kvinnorna framställs inte som en direkt motsats till männen, men den framställs inte heller i likhet med till dom.
Den genusordning som dessa böcker skapar är en där männen, till skillnad från kvinnorna framställs som de aktiva aktörerna. Männen tilldelas i högre grad den respekt som en formell benämning inger, då en formell benämning är det som förekommer generellt för båda
grupperna. Kvinnor tenderar däremot att i högre grad än männen att framställas via det kön de tillhör och genom sina relationer till andra.
7 Diskussion
I detta kapitel reflekterar jag kring styrkor och svagheter i min metod samt det material jag har använt som analysens empiriska underlag. I den senare resultatdiskussionen drar jag
paralleller till den tidigare forskningen samt reflektera kring hur denna studies resultat kan ha konsekvenser för musiklärarutbildningen på svenska högskolor och även hur detta i längden kan påverka lärares möjlighet att motverka stereotypa könsmönster i det senare yrkeslivet.
7.1 Metod
Som jag nämnt tidigare i resultatkapitlet, visade sig vissa av diskursanalysens kategorier svåra att tillämpa på böckerna som granskats i denna undersökning, det vill säga tillämpbara på ett sätt som kunde ge ett pålitligt resultat. Det textmaterial som van Leeuwen själv använder sig av när han demonstrerar sin analysmodell är tidningsartiklar, och detta kan vara ett tecken på att analysmodellen kan behöva modifieras beroende på vilken eller vilka slags texter som ska analyseras. Denna studies analyskategorier kunde hjälpts av en modifiering, möjligtvis att räkna in vilka kompositörer som får deras musik utskriven med notexempel eller vilka som får sitt namn utskrivet i fet text. Något som jag upptäckte var även att det fanns en viss typ av stereotypa beskrivningar av män och kvinnor som inte gick att analysera med just denna analysmetod. Ett exempel på detta är hur en presentation av Tina Turner börjar med att beskriva hur hon är känd under namnet ”världens sexigaste mormor” samt tycks se yngre och yngre ut för varje år. Att fånga en sådan typ av porträttering genom van Leewuens modell var inte möjligt och för att fångas upp hade behövt en annan metod. Trots detta så visade sig denna metod vara användbar nog och jag lyckades få fram ett resultat som kunde visa tydliga skillnader i hur kvinnliga och manliga musiker och kompositörer porträtteras i musikhistorisk kurslitteratur.