FG8039 Självständigt arbete, grundnivå 15 hp
2021
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 15 hp
Institutionen för Musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Genuskonstruktion inom
musikhistorisk kurslitteratur
En kritisk diskursanalys av musikhistoriska läromedel
inom högre utbildning.
Sammanfattning
Kvinnliga kompositörer och musikers plats i musikhistorien har varit och är en komplicerad fråga. Inte bara antalet kvinnor, men även sättet som kvinnor beskrivs kan bidra till oönskade effekter inom lärarutbildningen och den svenska skolan. Denna studies syfte är att undersöka i vilken omfattning och hur kvinnliga och manliga kompositörer och musiker porträtteras i kurslitteratur i musikhistoria som används inom svenska musikhögskolor. Detta genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys med perspektiv på intersektionalitet och genus. Resultatet visar att kvinnor och män får väldigt skilda porträtteringar, där männen i högre grad tilldelas respektingivande benämningar och skrivs fram med högre agens. Kvinnor beskrivs genom deras relationer till andra, sin könstillhörighet och som passiva. Denna studies resultat
bekräftar tidigare studier om hur ojämna könsmönster och jämställdhetsproblem kan fortsätta reproduceras inom utbildningar på musikhögskolor och hur detta i förlängning kan påverka framtida lärare i sitt yrkesliv.
1 Inledning
I once thought that I possessed creative talent, but I have given up this idea; a woman must not desire to compose – not one has been able to do it, and why should I expect to?
Så börjar en artikel från tidningen The Independent som dyker upp efter Google-sökningen: varför finns det inga kvinnliga kompositörer?1 Denna fråga kan uppfattas som en reflektion
över vår egen tid men samtidigt sträcka sig århundraden tillbaka i historien. Citatet kommer från Jessy McCabe, en musikstudent från London, som 2015 fick en del publicitet när hon uppmanade det brittiska skolföretaget Edexcel att revidera kursmaterialet inom musik på A-nivå, i detta fall på gymnasial nivå. Av 63 musikaliska stycken som låg inom ramen för kurserna var inget (sic!) stycke skrivet av en kvinna.2 Andemeningen av McCabes citat kan
till viss del kännas som ett av många ekon från längre tillbaka i tiden. Hur många
kompositörer och musiker har trots passion och intresse fått ge vika inför de ramar som avgör vem som har, och indirekt vem som kan, lyckas bli och leva på sin roll som kompositör?
Mångfald och jämställdhet har det senare årtiondet blivit en samhällsdebatt som spridit sig till nästan alla delar av vårat samhälle. En fråga och målbild som de flesta tycks hålla med om är viktig men där det samtidigt råder diskrepans gällande vilken eller vilka vägar som kan ta oss dit. Några av de större mediedebatterna inom Sverige gällande detta var när Erik Ringmar, lektor i statsvetenskap på Lunds universitet, fick kritik av både sin institution och studenter för att inte inkluderat några kvinnliga författare i kurslitteraturen.3 Knappt ett år senare blev
en gästlärare på samma universitet kritiserad för att inte använda korrekt terminologi under ett seminarium angående arv och miljö för läkarstudenter.4 Detta är visserligen två exempel som
fått större medial bevakning, men i vars kritik hänvisats till statliga regleringar som ska främja jämställdhetsintegrering.
I en studie från Högskolan Dalarna från 2015 undersöktes kurslitteraturen i Tyska utifrån högskolans jämställdhetspolicy, som visade att endast 3 av 24 författare var kvinnor. Fyra år senare gjorde Sveriges Radios Kulturnytt en undersökning om könsfördelningen i litteratur på svenska universitets litteraturlistor inom litteraturvetenskap som visade att några universitet kommit längre än andra i att inkludera kvinnliga författare.5 Universiteten med den mest
jämställda kurslitteraturen, som låg på 60 respektive 58 procent manliga författare, var Umeå och Lunds universitet. Göteborg och Stockholm låg i botten av listan med 78 respektive 73 procent manliga författare. Visserligen är detta bara två studier av litteratur på
högskolekurser, men det visar ändå på att den kvinnliga representationen inom kurslitteratur på svenska universitet är på väg mot en mer jämställd nivå.
1 Perez, Caroline C, The Independent, 2015. 2 Ibid.
3 Uppsala Nya Tidning, När tänka rätt är att tänka fel, 2019.
4 Academic Rights Watch, Efter Hesslow-affären: Medicinska fakulteten kräver ”korrekt” genusterminologi på
läkarutbildningen. 2018.
Hur representationen av män och kvinnor ser ut inom min egen utbildning som musiklärare är något jag tänkt på allt mer den senaste tiden. Vilka är de människor vi pratar och läser om, vars musik vi spelar, lyssnar på och analyserar? Kan detta i en förlängning påverka oss om vilka musiker vi själva kommer lyfta fram, lyssna på och prata om i klassrummen på våra kommande arbetsplatser? När en viss typ av personer glöms att lyftas fram, vad är det då som förhindrar elever från att skapa sig samma uppfattning som Jesse McCabe gjorde? Dessa personer som vi lyfter fram behöver inte heller vara medvetna val, vi har också lärt oss det vi kan genom och det vi sedan ska lära våra elever. Vi som lärare kommer ha ett oerhört stort inflytande på byggandet av våra elevers världsbilder, och detta byggande kommer till stor del bestå av det vi själva lärt oss inom vår utbildning. Förutsättningen för detta är dock att vi har fått de verktyg och den kunskap som behövs för att kunna göra detta i vår utbildning. Ett väldigt talande stycke från skolans värdegrund och uppdrag rörande detta är:
Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar
föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.6
Att forma uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt är till synes en ganska bred uppmaning. En uppmaning som både rör hur vi bör interagera med och bemöta våra elever men som även berör hur vi som lärare kan förhålla oss till det ämnesmaterial vi använder. Om vi inom klassisk musik enbart pratar om Beethoven, Mozart eller de mer kontemporära John Williams eller Hans Zimmer eller inom mer samtida musik bara nämner The Beatles eller Bob Dylan; på vilket sätt bidrar detta då till att forma elevernas uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt? Självklart så finns det kvinnliga kompositörer inom den klassiska och samtida musikhistorien, även om deras utrymme är betydligt mycket mindre än deras manliga motsvarigheter samtidigt som det finns en stor del kvinnliga artister som också präglat den samtida musikhistorien.
Under min första termin inom Lärarprogrammet på Kungl. Musikhögskolan läste vi en kurs i musikhistoria, där min och en till students gemensamma examination var att hålla ett föredrag om kompositörerna och systrarna Nadia och Lili Boulanger. Efter att ha genomsökt den givna kurslitteraturen insåg vi snabbt att informationen var alltför bristande för att räcka till ett föredrag och det slutade med att vi fick använda information från minst fem stycken andra källor, både för biografier och för musikaliska exempel. Det som i efterhand har väckt min nyfikenhet kring kvinnliga kompositörer i musikhistorien är dels det hårda och tidskrävande arbetet vi var tvungna att lägga ner på att hitta information samt att dessa kompositörer ofta presenterades som först och främst som systrarna Nadia och Lili Boulanger, dvs. en explicit markering kring att de var just syskon.
Detta säger något om den ansträngning som krävs för att hitta relevant information om en kvinnlig, och relativt nutida, kompositör. Samtidigt pekar det på vilken slags porträttering kvinnor i musikhistorien kan bli tilldelad. Har vi någon gång sett Mozart presenteras genom hans relation till sin syster? I en granskning av läromedel, skriver Julia Koza att en rättvis representation av kvinnor inte bara har att göra med antalet kvinnor utan också hur dessa kvinnor skrivs in och porträtteras.7 Detta för att undvika att kvinnor representeras genom
stereotypa, underordnade eller förvrängda porträtt. Hur ser denna porträttering då ut i det materialet som vi musiklärare studerar och senare förmodligen kommer att tradera till våra elever? Får kvinnor en plats som musiker och kompositörer eller får de en plats som kvinnliga musiker och kompositörer?
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kvinnliga kompositörer och musiker i musikhistoriska läromedel inom högre utbildning porträtteras. Detta sker genom dessa frågeställningar.
- Hur framställs och porträtteras kvinnliga musiker och kompositörer i kurslitteratur i musikhistoria inom högre utbildning?
- Finns det skillnader i framställningen av kvinnor respektive män i denna litteratur och hur ser dessa i sådana fall ut?
2 Bakgrund
I detta kapitel redogör jag för uppkomsten av den västerländska musikkanon och på de sätt som kvinnor systematiskt uteslutits från att kunna bli en del av den. Efter det så följer ett utlägg om granskningen av läromedel för grundskolan och vilka konsekvenser detta kan innebära. Slutligen så redogörs de sätt som lärosäten för högre utbildning använder i sitt jämställdhetsarbete, samt hur dessa fungerar.
2.1 Musikalisk kanon
Det ämnesmaterial som är grunden för musikhistoria som ämne är vad som brukar kallas en musikalisk kanon. I en teologisk kontext betyder kanon ’rättesnöre’ eller ’måttstock’ och syftar på vilka skrifter inom en religion som bildar den grundläggande kärnan, till exempel Toran för judendomen eller Nya testamentet för kristendomen.8 I en musikalisk kontext så
7 Koza, Julia. Music Educators Journal 78, no. 7, 1992 s. 29-30
kan termen användas på flera sätt. Marcia J Citron definierar termen musikalisk kanon som en samling av verk och en grupp av musiker där det råder en bred överenskommelse av dess verkshöjd, vikten av bevaring samt som en guide för repertoarer till de musikstilar som finns inom den. Det finns även mer koncentrerade kanoner, t.ex. den tidiga musikens kanon eller avantgardekanonen, men den generella kanon är den som oftast används som kursmaterial för västerländsk musikhistoria.9 Trots den bredare definitionen av kanon finns en likhet till den
religiösa i att den betraktas just som en grundläggande kärna av musikhistorien. När jag i fortsättningen använder ordet kanon så syftar jag på den generella varianten om inget annat skrivs till.
Begynnelsen till vår moderna musikkanon har, enligt William Weber, sitt ursprung i det sena 1600-talets England när termen ’ancient music’ myntades som då hänvisade till musikaliska verk av tidigare kompositörer. Denna term refererade då till all musik som komponerades innan 1700-talet och under de kommande årtiondena växte det fram en auktoritetstro hos dessa gamla verk.10 Denna term skapade även en vördnad för vad Weber kallar
”mästarkompositören”, gav en gemensam identitet till äldre musik samt stärkte auktoriteten till dessa kompositörer.11 Dessa gamla verk, trots att de var relativt få och spridda, bidrog till
en slags renässans och börjades spelas återigen. I samband med att musik också började bli mer tillgänglig för allmänheten började kontemporära kritiker även tilldela denna gamla musik kvalitativa värden. Citron vill också betona att det var de mer populära, allmänna och större genrerna som tog del av dessa hyllningar samtidigt som den skapade en dikotomi mellan den ’allmänna’ och den ’privata’ musiken.12
Vad och vem som har tagits in i denna kanon är något som Citron ställer upp ett antal kriterier för. Ett verk ska ha skrivits, publicerats och efter sin premiär cirkulerat i musikaliska kretsar för att spelas igen. Vad detta har inneburit, menar Citron, är att kvinnor haft både kulturella och systematiska barriärer som hinder för att kunna åstadkomma en karriär som kompositör. Att utveckla kunskaper för komposition genom utbildning erbjöds inte kvinnor och oavsett om pengar fanns hos de mer förmögna kvinnorna så ansågs en sådan utbildning inte passa en kvinna. Möjligheten till publicering fanns inte heller hos vare sig den, under 1700-talet, sponsrade anställningen från patroner eller från de kommande publiceringsmöjligheterna som fanns i de heterogena grupperna av manliga kompositörer, musiker, dirigenter och
musikorganisationer.13 En utväg för kvinnor under denna tid var att försöka publicera under
manlig pseudonym, vilket även förekom inom litteraturen. Detta stärker argumentet att det inte nödvändigtvis var kvalitén av deras verk som var hindrade publicering och uppträdanden utan snarare deras könstillhörighet.
9 Citron, Marcia J. Gender, Professionalism and the Musical Canon, The Journal of Musicology, vol. 8, no. 1. s 102-104
10 Weber, William, The Intellectual Origins of Musical Canon in Eighteenth-Century England, Journal of the American Musicological
Society, Vol 47, no. 3, 1994. s 499
11 Weber, William, The Intellectual Origins of Musical Canon in Eighteenth-Century England, s 500-501 12 Citron, Marcia J. Gender, Professionalism and the Musical Canon, s 110
Eva Öhrström, numera professor emerita i musikvetenskap, har skrivit mycket kring kvinnors musicerande kring 18–1900-talet och särskilt om salongens betydelse. Salongen var under denna tid vad Öhrström kallar ”ett eget rum”, som under privata tillställningar gav ett utrymme åt komponerande och musicerande kvinnor.14 Gränsen mellan denna mer privata
sfär och den offentliga musikscenen var dock i de flesta fallen väldigt hård och mycket av den musikaliska produktion som kom till i och genom salongerna lyckades inte hitta en plats i den kanon som för det mesta utgick ifrån det offentliga konsertlivet.15
Sedan denna kanons konstruktion tog fart i början av 1700-talet, har ett antal historieböcker givits ut i flera utgåvor, många som också används som kursmaterial i musikhistoriska kurser och utbildningar. I en undersökning av Vicki D. Baker undersöktes hur kvinnlig
representation visade sig i tre stycken kursböcker i musikhistoria på högskolenivå i utgåvor från 1941 fram till 2001. Studien visade hur antalet kvinnor i en av kursböckerna ökat från enbart en till sexton mellan åren 1960–2001. I en annan kursbok ökade antalet från sex till femton mellan åren 1971–1990 i uppdaterade utgåvor. Bakers studie visade även att mängden text som skrevs om dessa kvinnor ökat generellt över tid, från små paragrafer till större utläggningar.16
2.2 Läromedels påverkan på eleven
Läromedel är i de flesta fall ett fundament för vad som ska behandlas inom ett skolämne. Som praktiskt verktyg underlättar det för läraren då läromedlet ska ha en kunskapsgaranterad funktion samtidigt som det kan skapa en sammanhållning och en gemenskap. Detta är till viss del relativt, då olika ämnen kräver olika former av kursmaterial och vissa kan vara mer beroende av gemensamma läromedel som t.ex. språkämnen. Idag så har även digitala
läromedel blivit förekommande i grundskolan och inom högskolor. Nackdelarna som kommer med detta är dock svårigheten att använda detta material utan kunskapen som krävs för att kunna använda den på ett utmanande sätt, samt att detta material ofta är kompletterande och inte ger en helhetsbild som en lärobok kan göra.17 Huruvida detta material är granskat på
samma sätt som fysiska böcker blir är också osäkert.
Förutsättningarna för att hitta reliabla läromedel har även förändrats. Fram till 1991 så genomfördes det statliga granskningar av läromedel för grundskolan, med syftet att hålla god kvalitet på böckerna samt att hålla priserna låga. Detta visade sig vara svårt att upprätthålla och därefter flyttades ansvaret för val av läromedel till den enskilde läraren.18 När det kommer
till lärarens egna val av läromedel menar en studie av Reichenberg att de tre vanligaste
14 Öhrström, Eva, Ett eget rum: ett kvinnoperspektiv på musikaliska salonger', Bebyggelsehistorisk tidskrift., 2007 (54), 2008
s 27.
15 Ibid, s 42
16Baker, Vicki D. Inclusion of Women Composers in College Music History Textbooks, Journal of Historical Research in Music
Education, Vol 25, no. 1, 2003, s 13-14
17 Anderson, Fanny & Hammarström, Linnea. Går det att lita på våra läromedel?: En läromedelsanalys i svenska för årskurs
6 utifrån det centrala innehållet, Umeå Universitet, 2020. s 10
faktorerna är bokens innehåll, lärarens tidigare erfarenheter eller rekommendationer från kollegor.19
I frågan om representation inom läromedel så undersökte Ann-Sophie Olander och
Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) vid 2015 fyra olika läromedel i historia inom svensk gymnasie- och grundskola. Undersökningen visade att kvinnors utrymme i majoriteten av böckerna låg strax under 5% av det totala innehållet. Kvinnorörelsen nämns varken som ideologisk eller folklig rörelse och genus problematiseras inte, varken i frågan om män eller kvinnor.20 Hur detta kan påverka skolans elever så menar Ohlander att denna typ av läromedel
knappast kan ge flickor och unga kvinnor positiva självbilder eller kvinnliga förebilder, samt att pojkar möter ett väldigt snävt mansideal.21
Emilia Åkesson, doktorand i pedagogik med genusinriktning, skriver i Skolverkets lärportal om likabehandling och om elevers begränsande representationer. Överallt i samhället ges eleverna förväntningar på vem de förväntas vara och vem de kan komma att bli, och att samma sak sker inom skolan och genom det skolan lär ut. Hon citerar forskaren Janne Bromseth som menar att normrepetition, det vill säga upprepandet av normerande representationer, handlar om vem som anses vara en värdefull och begriplig människa. Åkesson ställer sedan frågan om på vilka sätt skolan förmedlar bilder och berättelser om vem och vad som anses vara värdefullt och begripligt.22
2.3 Jämställdhetsarbete inom högre utbildning
Jämställdhetsarbete inom svensk grundskola och gymnasium kan sammanfattas av det tidigare citerade stycket från skolans värdegrund.
Att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.23
För lärosäten inom högre utbildning har Jämställdhetsmyndigheten för högskolor och universitet (JiHU) sedan 2018 fått ett övergripande ansvar för att stödja samt redovisa högskolornas jämställdhetsarbete.24 Detta arbete ska utgå ifrån regeringens
jämställdhetspolitiska mål och lärosätena erbjuds stöd för att kunna planera och sätta upp riktlinjer för internt arbete. De generella målen för dessa lärosäten är formulerade i en punktlista, med bl.a. följande mål: Motverka könsbundna studieval, främja jämställd resursfördelning samt utveckla undervisningens form och innehåll. I JiHUs senaste lägesrapport från 2019 formuleras målet om form och innehåll på detta vis:
19Reichenberg, Monica. 2014. “Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning Materials: A Survey Study With
Swedish Teachers”. IARTEM E-Journal 6 (2). Kongsberg, Norway , s 80.
20 Ohlander, Ann-Sophie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia, Stockholm, Fritze, 2010. s 67–70. 21 Ibid., s 73.
22 Åkesson, Emilia, Vem representeras i materialet?, Skolverket, 2016. s 4. 23 Skolverket, Skolans värdegrund och uppdrag. s.2.
…att utveckla utbildningens innehåll och form utifrån ett jämställdhetsperspektiv genom att till exempel se över kursinnehåll och kurslitteratur eller att arbeta med ämnesutveckling,
studentinflytande, och olika former av utvärdering, undervisnings- och examinationsformer.25
Förutom denna formulering diskuteras eller utvecklas detta mål inte mer konkret. Det som i övrigt nämns i lägesrapporten som kan syfta på hur undervisningens form och innehåll ska förbättras är att Nationella sekretariatet för genusforskning har organiserat tematräffar som riktades till bl.a. studierektorer, program- och kursansvariga och studentrepresentanter. Det som skrivs fram tydligare i denna rapport är kollegialt jämställdhetsarbete, karriärvägar, obetalda administrativa uppdrag, fördelning av forskningsmedel och publiceringar av vetenskapliga artiklar.26
Hur skolorna organiserar sitt jämställdhetsarbete kan också ha påverkan på hur effektivt en förändring kan ske. Rapporten uppmanar skolor att istället för att arbeta ifrån målorienterade riktlinjer så har det visat sig att skolor som istället format riktlinjer som problemorienterade i större fall får ökade resultat. Ett exempel på en målorienterad riktlinje är enligt citatet ovan: ’att utveckla utbildningens innehåll och form utifrån ett jämställdhetsperspektiv’. Ett problem-orienterat mål arbetar istället genom att skolan försöker hitta de mer grundläggande problem inom sina verksamheter för att sedan kunna ta fram riktlinjer som krävs för att kunna lösa dessa.27 Något som också lyfts är tendensen att skriva för generella och breda riktlinjer, vilket
skapar en osäkerhet i vad mer precist som ska göras för att lösa problemet samt vilket tillstånd som ska vara uppnått när ett specifikt jämställdhetsproblem är löst.28 Problemet ligger alltså i
att målorienterade riktlinjer tenderar att korrigera mer ytliga problem medan
problemorienterade riktlinjer kan komma närmare de mer inbitna jämställdhetsproblemen. Högskolorna tenderar att strukturera sitt jämställdhetsarbete efter den förstnämnda kategorin. Frågan om vilket slags jämställdhetsarbete som prioriteras hos skolorna är något JiHU ställer sig kritisk mot. De tidigare modellerna som högskolor har arbetat efter har lagt fokus på jämställdhetsarbete som kunnat mätas kvantitativt, till exempel andelen kvinnor eller män som är anställda som professorer på en skola. Detta är visserligen positivt, men JiHU pekar på att mål av mer kvalitativ art, till exempel arbete för att förändra rådande normer eller skolans värderingar, är något som saknas i skolornas jämställdhetsarbete.29 JiHU menar också att det
finns ett problem med att högskolor ofta kan ha en självbild av att inte beröras av
genusrelaterade problem, utan är en istället en institution som präglas av meritokrati och könsneutralitet.30 Med denna rapport så visar JiHU vad som kan ske när jämställdhet
förvandlas till något som ska arbetas med genom institutioner och styrdokument. Högskolor skapar sig en bild av vad jämställdhet är för att i de flesta fall sätta upp målorienterade riktlinjer att arbeta efter. Hur jämställdhet manifesterar som ett statligt mål är något Cecilia
25 Ibid., s 25. 26 Ibid., s 16.
27 Jämställdhetsmyndigheten, Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet: en lägesrapport. s 17. 28 Ibid., s 21–22.
Björck lyfter i sin avhandling Claiming Space från 2014. Hon hänvisar till Malin Rönnblom som förklarar de grundprinciper som svensk jämställdhetspolicy byggs på, vilket är följande: Att kvinnor konstrueras som avvikande från mannen, jämställdhet mäts kvantitativt i strävan efter balans samt att när detta inte uppnås så är förklaringen att det saknas kunskap.31
Hur dessa mer inbitna problem kan se ut på musikhögskolor är något som Carina Borgström Källén undersökt i sin avhandling från 2014. Hon vill lyfta hur antagna studenter på
musiklärarutbildningar på svenska musikhögskolor ofta kommer från väldigt likartade
socioekonomiska och sociokulturella förhållanden. Studenterna har väldigt liknande estetiska förutbildningar som alla är på olika sätt anpassade till antagningsvillkoren för högre
utbildning i musik. När de sedan kommer till musikhögskolorna får de sin utbildning av lärare som har en liknande bakgrund. Detta, menar Borgström Källén, skapar en sluten
utbildningscykel som kan bära på snäva sociala strukturer.32 Ett problem som uppkommer
genom denna slutna utbildningscykel är att musiklärare tenderar att få med sig outtalade kvalitetskriterier från sin utbildning, kriterier som de ofta lärt sig implicit ifrån sina egna lärare. Dessa kriterier kan handla om allt ifrån övningsuppgifter till val av ensemblerepertoar och blir en slags utbildningsdiskurs som dessa musiklärarstudenter sedan tar med sig in sitt framtida yrkesliv och reproducerar. Borgström Källén menar att denna utbildningscykel också kan tradera genuskonstruktioner, som kan kopplas till lärarnas instrumentval, musikaliska preferenser och genrekompetens. Hon menar att denna sammankoppling av utbildningscykel och genuskonstruktioner kan riskera att bidra till tröghet i förändringar beträffande
maktrelationer och produktionsval.33
3 Teori
I detta kapitel redogör jag för den teori som jag använder mig av i denna studie. Här förklaras den modell av kritisk diskursanalys jag valt att använda, vilket är Theo van Leeuwens modell för att urskilja konstruktion av sociala aktörer. Jag tar också stöd av Kimberly Crenshaws teori om intersektionalitet i hur en grupp människor kan bli generaliserade genom en för snäv representation. För att kunna undersöka vilken genusordning som skapas av kurslitteraturen så redogör jag också för den syn på genus som används i denna studie.
31 Björck, Cecilia. Claiming space: discourses on gender, popular music, and social change, Academy of Music and Drama,
University of Gothenburg; Högskolan för scen och musik, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010, Göteborg, 2011. s 42.
32 Borgström Källén, Carina. När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel, Högskolan för scen och musik,
Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2014, Göteborg, 2014, s 285–286.
3.1 Sociala aktörer
I denna studies analys använder jag mig av Theo van Leeuwens modeller för kritisk
diskursanalys. Dessa används för att kunna analysera hur och på vilka sätt en social aktör kan bli representerad i en text. Van Leeuwens definition av vad en social aktör är grundas i att något eller någon kan tillskrivas en roll inom ett socialt sammanhang. Ett av hans exempel är två textstycken som behandlar samma ämne: barn som tittar på tv.
Children seek out aspects of commercial television as a consolidation and confirmation of their everyday lives.... The kids use it [television] subversively against the rule-bound culture and institution of the school.
Television affects children’ s sex-role attitudes.... Furthermore, television has been shown to influence more subtle areas such as racial attitudes and cultural views.34
I det första stycket tillskrivs barnen en aktiv roll som åskådare och användare av tv:n medan i den andra texten så tillskrivs tv:n ett aktörskap som påverkar och influerar de passiva barnen. Van Leeuwen menar att dessa två berättelser handlar i princip om samma slags verklighet, men att berättelserna skapar två åtskilda verkligheter genom beskrivningen av den. Snarare än att använda denna analys för att avgöra vilken berättelse som beskriver verkligheten bäst, så kan kritisk diskursanalys användas för att undersöka hur en företeelse beskrivs, vilka intressen beskrivningarna tjänar och vilka syften som uppnås genom texten.35 Van Leeuwen presenterar
flera kategorier som kan användas för att se hur konstruktionen av sociala aktörer sker, bland annat hur aktörernas namn skrivs, om vissa aktörer talas om som grupper, på vilket sätt aktörerna refereras till och huruvida aktörer passiviseras eller aktiveras. De kategorier jag använder för min analys kommer nu förklaras mer ingående.
3.1.1 Aktivering och passivisering
Aktivering och passivering har att gör med hur agensen hos en social aktör konstrueras. När aktivering sker så beskrivs en aktör som en aktiv och handlande agent medan passivering beskriver aktören som att den genomgår en handling eller är den mottagande änden för något som sker.36 Följande är exempel på (1) aktivering och sedan (2) passivering:
1. Palestrina saved polyphony from being condemned by the Council…37
2. Married to a wealthy physician, she was freed of financial concerns…38
Det första exemplet visar hur en agens tillskrivs Palestrina, då han beskrivs som att han aktivt räddar polyfonin. I det andra exemplet så blir en kvinna beskriven som att hon befriad ifrån
34 van Leeuwen, Theo “The representation of social actors” i Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis,
redigerad av Carmen R. Caldas-Coulthard (red) & Malcolm Coulthard (red), s 32-71. 1st ed. London: Routledge, 1996. s 43.
35 van Leeuwen. Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis, s 43. 36 van Leeuwen. Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis, s 43-44.
37Hanning, Barbara R. Concise history of western music, Fifth edition., W.W. Norton & Company, New York, 2014
s 159-160.
finansiella angelägenheter, alltså passivt befriad av hennes välställda make. Enkelt förklarat så sker aktivering när någon utför en handling medan passivisering sker när någon utsätts för en handling. Denna kategori kan vara användbar för att kunna se till hur hög grad män och kvinnor tillskrivs agens.
3.1.2 Assimilation
Att tala om grupper av människor som en social aktör kallas assimilation, där aggregation och kollektivisation är de sätt som assimilation kan ske genom. Den förstnämnda handlar om när en grupp kvantifieras och användas som statistik. Den sistnämnda är ett exempel på assimilation.39 Blir gruppen sammanfattad till en generell kategori (kollektivisation) eller kan
gruppen vara nyanserad och uppdelad(aggregation)? De följande citaten visar exempel på (1) aggregation och sedan (2) kollektivisation:
1. Many of the early madrigalists turned to Petrarch for their texts...40
2. Women were excluded from the priesthood…41
Värt att notera av exempel 1 är att antalet medlemmar i en aggregerad grupp kan vara både bestämt och obestämt medan en kollektiviserad grupp inte nämns i antal. Denna modell kan vara användbar för att se hur en författare talar om och definierar grupperna män och kvinnor, om vissa grupper blir beskrivna som en generella och onyanserade eller om en grupp blir beskriven som mångfacetterad och nyanserad.
3.1.3 Nomination
Detta avgör huruvida en social aktör beskrivs utifrån termer som skapar en originalitet, en särskildhet, hos personen (nomination) eller om en person beskrivs utifrån termer och identiteter som denna person delar med andra (kategorisation) vilket jag förklarar senare. Nomination sker oftast genom porträttering genom aktörens egennamn, vilket kan variera mellan formell (efternamn), semi-formell (för-och efternamn) eller informell (enbart förnamn). Följande är exempel på (1) formell, (2) semi-formell och (3) informell nomination.
1. Schubert modeled his first quartets after Mozart and Haydn…42
2. Meanwhile, Friedrich Wieck was training his daughter…43
3. After Roberts death in 1856, Clara stopped composing…44
van Leeuven nämner även att skillnader i nomination mellan män och kvinnor tenderar att variera mycket,45 vilket gör denna modell lämplig för studien. Lingvisten Kate Power påpekar
även i en liknande studie om kvinnors representation i ekonomitidskrifter, hur nomination kan
39 van Leeuwen. Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis, s 48-49. 40 Hanning, Concise History of Western Music, s 127.
41 Ibid., 41. 42 Ibid., s 410. 43 Ibid., s 414. 44 Ibid., s 417.
indikera en författares vördnad eller avsaknad av vördnad för en person. Särskilt om vissa personer tilltalas informellt och andra formellt så kan en informell nomination tyda på avsaknad av respekt.46
3.1.4 Kategorisation - funktionalisation och identifikation
Funktionalisation har att gör med och huruvida en social aktör antingen porträtteras i relation till en aktivitet, vad den gör eller vilken slags roll denna aktör har. Vanligtvis är detta namn på roller eller yrken och relateras till en särskild aktivitet som t.ex. pianist, reporter, kompositör mm. Identifikation sker när en aktör definieras utifrån termer av vad den, mer essentiellt och oundvikligt, är. Identifikation består av fyra subkategorier; klassifikation, relationell
identifikation, fysisk identifikation och interpersonell identifikation.47
Klassifikation sker när en aktör beskrivs utifrån hur ett givet samhälle eller institution klassificerar/kategoriserar sina invånare. Här använder jag de kategorier som van Leeuwen använder, vilket inkluderar härkomst, ålder, kön, förmögenhet, religion, ras och sexuell läggning.48 Relationell identifikation representerar aktörer genom deras relationer till någon
eller varandra, till exempel med titlar som son, far, kollega eller fru.49 Fysisk identifikation
sker när aktörerna beskrivs utifrån deras fysiska utseende, med undantag för mer generella beskrivningar som t. ex man eller kvinna.50 Interpersonell identifikation sker när en aktör
beskrivs genom ord som tillskriver aktören en värdering. Detta kan vara ord som beskriver personen positivt eller negativt som t.ex. ”den store, den ödmjuke, den hemska” mm.51
Följande är exempel på detta och nämns i samma ordning som ovanför, det vill säga (1) klassifikation, (2) relationell identifikation, (3) fysisk identifikation och (4) interpersonell identifikation.
1. Born to jewish parents in a remote Bohemian village…
2. Although her career was in some ways closely tied to that of her husband, Robert Schumann, in her day she was more famous as a virtuoso than a composer
3. Note how Lizst’s long, tapered fingers are highlighted against his black sleeve. 4. For Richard Wagner, the outstanding composer of German opera…52
Denna modell kan bidra med detaljerad information om de identiteter som tillskrivs aktörerna för att senare jämföras och se hur männen respektive kvinnorna porträtteras.
46 Power, Kate & Kim, Marianne, Women in business media: A critical discourse analysis of representations of women in
forbes, Fortune and Bloomberg BusinessWeek, 2015-2017. CADAAD Journal. Vol. 11, no 2, 2019. s 15.
47 van Leeuwen. Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis, s 54-58. 48 van Leeuwen, Texts and Practices: Readings in Critical Discourse Analysis , s 54. 49 Ibid., s 56.
50 Ibid., s 57. 51 Ibid., s 58.
3.2 Intersektionalitet
Crenshaw är en civilrättsjurist och ledande forskare inom kritisk rasteori och utvecklade begreppet intersektionalitet. Genom begreppet intersektionalitet vill Crenshaw
uppmärksamma på vilka sätt som grupper med flera identitetskategorier kan bli orättvist behandlade eller osynliggjorda. Ordet identitetskategori kan användas för att beskriva de olika grupperingar eller kategorier en person består av. En sådan identitetskategori kan vara fysiska kategorier som kön, längd eller hårfärg eller kategorier som vi kan förskaffa oss, t.ex.
utbildningar, politisk hållning eller rikedom. Det som intersektionalitet kan belysa är att vissa identitetskategorier kan skymmas undan när de krockar med en annan. Vissa gruppers
erfarenheter kan råka gå ohörda såvida dessa erfarenheter inte kan kopplas till de erfarenheter som är bestämda för en särskild identitetskategori.53
Crenshaws egen forskning grundas i kritisk rasteori, och ett av hennes egna exempel på hur denna problematik kan uppstå var när bilföretaget General Motors i en rättegång inte dömdes för att ha diskriminerat svarta kvinnor i sin anställningsprocess. Grunden för denna
stämningsansökan kretsade kring huruvida dessa personer hade blivit diskriminerade av den anledning av att de var både svarta och kvinnor, vilket domstolen inte kunde tillåta.
Anledningen till att General Motors inte blev fällda för att ha diskriminerat på grund av kön försvarades med att det redan fanns flera kvinnor som arbetade inom företaget. Alla anställda kvinnor visade sig dock vara vita.54 Här pekar Crenshaw på hur 80-talets feminism var
konstruerad utifrån vita kvinnors erfarenheter men som sedan generaliserades till att bli alla kvinnors erfarenheter. Crenshaw kallar dessa ledande erfarenheter för priviligierade
erfarenheter. Dessa priviligierade erfarenheter var alltså det som under den tiden satte ramarna för vad könsdiskriminering var och inte var. I fallet mot General Motors så blev alltså
diskriminering mot svarta kvinnor något som inte kunde få en egen plats som särskild diskriminering, utan blev istället något som nästan var diskriminering mot kön och som nästan var diskriminering mot hudfärg.55
Trots att Crenshaws teori om intersektionalitet är grundad i hur svarta personer kan
exkluderas från vissa identitetskategorier så är den väldigt användbar för att kunna analysera vilka erfarenheter som utgör en särskild kategori. I denna studie så kommer jag använda mig av detta ramverk för att undersöka kategorin musiker och kompositörer. Med denna
intersektionalitetsmodell, och tillsammans med van Leeuwens aktörskategorier, så förväntar jag mig att kunna se vilka priviligierade erfarenheter som författarna till denna studies litteratur lägger hos manliga och kvinnliga musiker och kompositörer, samt om det finns någon skillnad mellan dem.
53 Crenshaw, Kimberly, Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination
Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics. The University of Chicago Legal Forum, 1989. s 140.
3.3 Genus
Begreppet genus kommer i denna studie definieras utifrån hur genusforskarna Raewyn
Connell och Rebecca Pearse formulerar och använder sig av det. Connell och Pearse förklarar begreppet genus, och det tillhörande begreppet genusordning genom begreppen man och kvinna. Att vara något av dessa kön är inget bestämt tillstånd, utan istället ett tillstånd som är under aktiv konstruktion, ett slags blivande. Connell och Pearse väljer att kalla detta för skapandet av en människas genusidentitet.56 Ett nyfött barn får inte denna identitet förklarad
och paketerad vid födseln utan lär sig istället att bli till pojke eller flicka under sin uppväxt och över en längre tid. Denna konstruktion eller skapande av genusidentitet sker dock inte enbart genom påtvingande från yttre faktorer utan är också något som vi själva aktivt skapar. Genom dessa yttre och inre faktorer så skapar vi vår egen plats, det vill säga genusidentiteten, i den större och mer strukturella genusordningen.57 Viktigt att komma ihåg är att genus inte
enbart bör förstås genom dikotomin manligt och kvinnligt, men på grund av denna studies fokus så använder jag enbart detta begrepp i enbart frågan om hur män och kvinnor konstrueras.
Denna konstruktion av genusidentitet skapar inte bara genusskillnader som vi själva kan uppleva som naturliga, dessa skillnader bär också på ojämlikheter. Bland annat så utgör kvinnor två tredjedelar av världens analfabeter på grund av att de inte tillåts utbilda sig, men även i länder där kvinnor har denna möjlighet existerar ojämlikheter. Cheerleaders har funktionen som bihang till huvudattraktionen och kvinnors kroppar exponeras i allt från pornografi till reklam.58 Connell och Pearse menar alltså att en människas genusidentitet
konstrueras aktivt från det att vi föds och fortsätter formas under vår uppväxt. Denna
konstruktion sker inte passivt utan vi är själva aktiva skapare av denna identitet tillsammans med vår omgivning och dess normer. Följande är deras förklaring av hur omgivningen skapar och upprätthåller genusskillnader:
Evenemang som Oscarsgalan och Super Bowl är inte bara resultat av våra uppfattningar om genusskillnaderna. De hjälper också till att skapa genusskillnader genom att visa upp perfekta exempel på maskulinitet och femininitet.59
På samma sätt som Oscarsgalan och Super Bowl så bidrar dessa böcker i musikhistoria också till att skapa eller upprätthålla genusordningar, samtidigt som de bidrar till att forma
människors individuella genusidentiteter.
I denna studie använder jag denna förklaring om konstruktion av genusidentitet och genusordning för att se på vilka sätt som denna studies litteratur i musikhistoria skapar
56 Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca, Om genus, 3., [omarb. och uppdaterade] uppl., Daidalos, Göteborg, 2015. s 19. 57 Ibid., s 20.
genusidentiteter hos musikerna och kompositörerna för att sedan undersöka vilken eller vilka slags genusordningar som uppstår samt om det finns några ojämlikheter.
4
Metod
Denna studie är en dokumentanalys där jag undersöker innehållet i kurslitteratur i västerländsk musikhistoria som används inom högre musikutbildning. Böckerna har gemensamt att de på olika sätt försöker täcka musikhistoria över en längre tid.
Dokumentanalysen av materialet i denna studie görs med hjälp av kritisk diskursanalys som baseras på van Leeuwens metoder för att urskilja hur personer konstrueras i en text,
Crenshaws intersektionalitetsmodell samt Connell och Pearses definition av genus. Genom denna analys förväntar jag mig kunna belysa hur dessa böcker konstruerar de kompositörer och musiker som behandlas.
4.1 Urval av litteratur
Utgångspunkten för vilket material som används är lärosätenas egna listor över kurslitteratur som finns på deras hemsidor och kursbeskrivningar. Vissa kurslitteraturlistor fanns inte tillgängliga via högskolornas hemsidor. Dessa lärosäten har jag själv tagit kontakt med via mejl och förskaffat litteraturlistorna från kursansvarig eller liknande. Detta innebär inte att det inte finns mer djupgående material som komplettering till dessa böcker. Många av
högskolornas kurslitteraturlistor inkluderade material som var mer nischat och fokuserat. Mitt val av just dessa böcker gjordes dock eftersom dom, i sin mer breda täckning över
musikhistorien, kan antas representera en sammanfattning av det som musiklärare behöver kunna inom detta ämne. Denna sammanfattning uppskattas vara det som lärarstudenter kommer behöva lära ut i sitt kommande yrkesliv. Lärarutbildningarna som avses är både den som har musik som ett av två ämnen samt den lärarutbildning som har en fördjupad
musikprofil, t.ex. ensemble, kör eller musikproduktion. De böcker som är underlaget för min analys är följande:
- Concise History of Western Music av Barbara Hanning, från 2014 - Alla tiders Musikhistoria av KG Johansson, från 2017
- Musikhistoria av Erik Kjellberg, från 2007
Av dessa böcker har analysen gjorts av den senaste upplagan, bortsett från Concise History of Western Music som har en senare upplaga från 2019. Mitt kriterium att böckerna ska behandla västerländsk musik från 2000 år tillbaka, ungefär från antiken till nutid. Anledningen till att jag använder just dessa böcker är att de är de enda läromedel som används på
klassificeras som konstmusik, utan kan vara allt från den tidiga bluesen till mer samtida pop och rockmusik. Denna del av böckerna tenderar dock att vara betydligt mindre än det som rör konstmusik innan 1900-talet. Jag räknar med även denna typ av musiker och kompositörer, då syftet med uppsatsen är att undersöka porträtteringen av dessa människor.
Det finns fler såklart fler utbildningar inom musik på svenska universitet och högskolor, till exempel musikvetenskapliga och konstnärliga utbildningar, men i mitt urval avgränsar jag mig till att använda den litteratur som används för just musiklärarutbildningar. De skolor som använder sig av den valda litteraturen är: Kungl. Musikhögskolan, Musikhögskolan i Piteå vid Luleå Tekniska Universitet, Musikhögskolan Ingesund vid Karlstads universitet, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet, Musikhögskolan vid Örebro Universitet och Umeå Universitet. Musiklärarutbildningen vid Linnéuniversitetet kommer inte räknas med då deras kurslitteratur inte finns tillgänglig på deras hemsida. Jag har inte heller lyckats få tag på en kurslitteraturlista genom mejlkonversation.
4.2 Analysmetod
Som Baker visade har kvinnor fått en betydligt mindre plats i den historieskrivning som tidigare diskuterats.60 De studier som nämndes, bland annat Bakers, har dock lagt en större
betoning på hur antalet kvinnor bygger denna representation. Analysen i denna uppsats lägger istället betoning på vilket sätt som kvinnor representeras. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är följande:
• Hur representeras dessa kompositörer och musiker som sociala aktörer? • Finns det någon skillnad i hur kvinnorna representeras jämfört med männen?
Analysen av materialet i denna studie baseras på van Leeuwens metoder för att urskilja hur dessa personer konstrueras. Analysen består av att kategorisera dessa musiker genom de av van Leeuwens kategorier jag förklarat innan under rubriken metod, det vill säga
aktivering/passivisering, assimilation, nomination och kategorisation. På grund av att det är musikhistorisk litteratur som studien baseras på så skrivs det även om män och kvinnor som inte var eller är verksamma musiker eller kompositörer. Kriteriet jag använder för vilka enskilda personer som räknas med i analysen är att de i texten benämns som musiker, instrumentalister av olika slag eller som kompositörer. Om det inte nämns vilket kön en musiker eller kompositör har så utgår jag ifrån att det pronomen som författaren anger är korrekt. Kriteriet för assimilationskategorin är att en grupp pratas om som antingen kvinnor, flickor, män eller pojkar.
Jag har inte räknat med hur kvinnliga roller, till exempel musikalrollen som Eurydice, beskrivs då jag i denna studie vill lägga betoning på de faktiska musikerna. Jag räknar inte
heller med hur idén om kvinnlighet beskrivs. Med idén om kvinnlighet menar jag inte
kvinnlighet ur en historisk aspekt utan kvinnlighet ur en konstnärlig aspekt, som t. ex kan vara hur en kompositör burit sig åt för att musikaliskt symbolisera kvinnlighet eller hur en boks författare skriver om hur kvinnlighet ansågs vara utifrån ett estetiskt uttryck.
En del av denna litteratur tar även upp band eller grupper, till exempel The Who eller Spice Girls. Dessa grupper kan bestå av enbart män, enbart kvinnor eller en blandning av båda. I mitt urval bortser jag från att räkna in grupper som manliga, kvinnliga eller båda. Om enskilda gruppmedlemmar skrivs ut så räknas dessa dock med.
5 Presentation av data
I detta kapitel beskriver jag på vilket sätt jag genomförde analysen samt hur jag blev tvungen att göra ytterligare ett urval innan jämförelsen. Efter det presenteras resultatet från
jämförelsen, både för de enskilda böckerna och det sammanlagda resultatet. Under presentationerna klargörs även vilka av analysen delkategorier som kunde ge ett pålitligt resultat samt vilka som inte kunde.
5.1 Sammanställande av data
Sammanställandet gick till på det viset att jag läste igenom litteraturen och kartlade alla kvinnor och män som nämns utifrån mina urvalskriterier. Efter detta så insåg jag att den analysmetod jag valt inte var lämplig för att kunna analysera alla de män och kvinnor som kom med i sammanställningen. Anledningen till detta är att vissa av musikerna och kompositörerna nämns väldigt kortfattat, vissa enbart med namn och andra i enbart en mening. Följande citat är ett exempel på vad jag menar är en kortfattad beskrivning.
In 1822, Rossini married the soprano Isabella Colbran, with whom he had worked as musical director of the Teatro San Carlo in Naples.61
Att inkludera denna form av benämningar i analysen skulle ge en skev bild av hur dessa personer representeras eftersom analysmodellen kräver en mer omfattande beskrivning av en person. I och med detta så var jag tvungen att reducera urvalet av män och kvinnor.
Reduceringen gjordes då efter kriteriet att de män och kvinnor som kan ingå i analysen behöver beskrivas genom en text som är längre en enbart en mening. Efter denna reduktion var antalet män betydligt större än kvinnorna, samt att i böckerna är omfånget av text
betydligt större när det handlar om män. Som ett exempel har kompositören Richard Wagner en text på tio sidor medan Clara Wieck Schumann har en text på ungefär en sida. Eftersom
detta hade bidragit till en ojämn analys, valde jag att göra ytterligare en reduktion. Jag utgick ifrån antalet kvinnor i varje bok och valde sedan ut de män, i samma bok, som hade en textbeskrivning av motsvarande storlek.
5.2 Redovisning av data
Följande är en redogörelse över analysens statistik samt antalet kvinnor och män före och efter reduceringen och slutligen analysens resultat. Resultaten redogörs bok för bok och sedan ställs resultatet för alla böcker tillsammans upp.
5.2.1 Concise History of Western Music
I denna bok på 646 sidor så benämns 29 kvinnor och 178 män. Av de 29 kvinnorna var det 19 stycken som skrevs fram med mer än bara en mening. Analysens resultat innefattar därmed 19 kvinnor och 19 män. Följande är tabeller över resultatet.
Tabell 1.1. Aktivering/Passivisering och Nomination (Nom) av kvinnor/män
Aktivering Passivisering Formell (Nom) Semi-Formell (Nom) Informell (Nom)
32/77 36/10 21/65 36/31 12/3
Tabell 1.2. Funktionalisation och Identifikation (Id) av kvinnor/män
Funktionalisation Klassifikation (Id) Relationell (Id) Fysisk (Id) Interpersonell (Id) 23/31 Härkomst: 12/12 Religion: 1/1 Förmögenhet: 0/1 Kön: 10/0 Ålder: 1/0 16/5 3/1 10/17
Tabell 1.3. Assimilation av kvinnor/män
Aggregation Kollektivisation
4/2 16/3
5.2.2 Musikhistoria
Tabell 2.1. Aktivering/Passivisering och Nomination av kvinnor/män
Aktivering Passivisering Formell (Nom) Semi-Formell (Nom) Informell (Nom)
43/73 25/7 2/49 45/35 12/4
Tabell 2.2. Funktionalisation och Identifikation av kvinnor/män
Funktionalisation Klassifikation (Id) Relationell (Id) Fysisk (Id) Interpersonell (Id) 42/36 Härkomst: 14/9
Kön: 20/2 Ras: 1/0
1/71 0/1 4/4
Tabell 2.3. Assimilation av kvinnor/män
Aggregation Kollektivisation
3/0 18/2
5.2.3 Alla Tiders Musikhistoria
I denna bok på 233 sidor så benämns 98 kvinnor och 332 män. Av de 98 kvinnorna var det 54 stycken som beskrevs mer än bara i en mening. Analysens resultat innefattar därmed 54 kvinnor och 54 män. Följande är tabeller över resultatet.
Tabell 3.1. Aktivering/Passivisering och Nomination av kvinnor/män
Aktivering Passivisering Formell (Nom) Semi-Formell (Nom) Informell (Nom)
89/172 57/24 34/110 79/64 43/32
Tabell 3.2. Funktionalisation och Identifikation av kvinnor/män
Ålder: 1/0 Religion: 1/0
Tabell 3.3. Assimilation av kvinnor/män
Aggregation Kollektivisation
5/2 11/3
5.2.4 Sammanslagning av data
Följande tabeller visar analysens sammanslagna resultat från alla tre böcker. Detta blir alltså den sammanlagda analysen bestående av 104 män och 104 kvinnor.
Tabell 4.1. Aktivering/Passivisering och Nomination av kvinnor/män
Aktivering Passivisering Formell (Nom) Semi-Formell (Nom) Informell (Nom)
164/322 118/41 57/224 145/130 67/39
Tabell 4.2. Funktionalisation och Identifikation av kvinnor/män
Funktionalisation Klassifikation (Id) Relationell (Id) Fysisk (Id) Interpersonell (Id) 107/128 Kön: 49/0 Härkomst: 44/40 Religion: 2/1 Ras: 5/3 Förmögenhet: 1/2 Ålder: 1/0 Sexualitet: 0/1 77/11 6/7 28/40
Tabell 4.3. Assimilation av kvinnor/män
Aggregation Kollektivisation
6 Resultat
Resultatet av denna diskursanalys visar att det finns både skillnader och likheter i hur dessa författare konstruerar kvinnliga och manliga kompositörer och musiker. Sättet som böcker konstruerar dessa personer kan också skilja sig åt. Först presenteras resultaten för de enskilda böckerna och sedan det resultat som böckerna gemensamt visar. Efter detta visas hur denna data skapar priviligierade erfarenheter hos de olika könen. Detta presenteras genom hur två av böckerna konstruerar samma personer på olika sätt. Slutligen visar jag vilka slags
genusidentiteter som tillskrivs män och kvinnor och hur dessa identiteter skapar böckernas strukturella genusordning.
6.1 Aktivering och passivisering
Aktivering och passivisering var en av kategorierna där det fanns en betydlig skillnad mellan hur männen och kvinnorna konstruerades. Dessa skillnader fanns i samtliga böcker. Följande är en tabell över hur mycket männen och kvinnorna aktiverades och passiviserades.
Tabell 5.1. Aktivering och passivisering för kvinnor och män.
Män: N=339 Kvinnor: N=282 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders-Män Aktivering 47% 89% 63% 91% 61% 88% Passivisering 53% 11% 37% 9% 39% 12%
Här kan vi se att männen aktiveras och passiviseras på ett liknande sätt i böckerna. Det
framgår tydligt att männen i mycket högre grad konstrueras som aktiva än passiva, från 88 till 91% av gångerna, oavsett vilken av böckerna det gäller. I relation till detta så ligger
passiviseringen hos männen mellan 9–12%. Hos kvinnorna i Musikhistoria och Alla Tiders Musikhistoria så ligger aktiveringen på 63 och 61%, medan i Concise History of Western Music så ligger den på 47%. Kvinnornas passivisering ligger därmed på mellan 37–53% i alla tre böcker.
Sammanlagt så aktiveras männen 89% av gångerna och passiviseras 11% medan kvinnorna aktiveras 58% och passiviseras 42% av gångerna.62 Av detta resultat framgår det tydligt att
männen tilldelas en betydligt större del aktivering än kvinnorna samt att kvinnorna tilldelas passivitet i större grad än männen.
62 Den sammanlagda aktiveringen och passiviseringen för männen är identisk med resultatet för männen i Concise History of
Ett typexempel på hur denna skillnad kan se ut är genom en jämförelse av Hildegard av Bingen och Franco av Köln från boken Musikhistoria.
Benedikternunnan Hildegard av Bingen var en tidig kvinnlig polyhistor med teologi, diktning och musik på sin lyra. Hon hade som barn placerats i klostret Disibodenberg som leddes av en abbott. Hildegard skolades dock i de medeltida bildningsidealen av en kvinna, Jutta von Sponheim, och avancerade till föreståndare.63
Det kom att bli Franco av Köln som med sin berömda traktat formulerade den uppsättning regler för rytmisk notation som kom att tillämpas under flera århundraden och vars grundprinciper vi alltjämt följer i vår egen tids notskrift. Franco arbetar med fyra grundnotvärden.64
Dessa citat är inte summan av allt som skrivs av dessa personer, men exemplifierar på ett bra sätt hur aktivering och passivisering kan se ut i dessa böcker. Understrykningarna i citatet om Hildegard von Bingen visar hur passiviseringen skrivs in hos henne då hon placerats i klostret samt att hon skolades i bildningsideal. Hos Franco av Köln så visar understrykningarna hur han aktiveras i det att han själv formulerade en uppsättning regler samt att han själv arbetar med grundnotvärden.
6.2 Assimilation
Hur författarna till dessa böcker skriver om grupperna män och kvinnor visade sig vara svårt att jämföra på grund av ett ojämnt resultat av data. Följande är en tabell över gruppen män och gruppen kvinnor, samt hur många gånger de talas om som aggregerade eller
kollektiviserade.
Tabell 5.2. Assimilation för grupperna kvinnor och män.
Män: N=12 Kvinnor: N=57 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders- Män Aggregation 4 2 3 0 5 2 Kollektivisation 16 3 18 2 11 3
Anledningen till att denna tabell är skriven i antal är på grund av det lilla antalet gånger som gruppen män har benämnts. Att skriva ut en jämförelse i procent hade gett en missvisande presentation av skillnader och likheter. Ett exempel på detta hade varit att männen i Concise History of Western Music aggregeras till 40% och kvinnorna till 20%. Detta hade blivit missvisande då resultatet i antal är att männen aggregeras 2 av sammanlagt 5 gånger medan
kvinnor blir det 4 av sammanlagt 20 gånger. Sammanlagt så nämns gruppen män 12 gånger medan det sammanlagda antalet för gruppen kvinnor som nämns är 57. På grund av den stora skillnaden i antalet för grupperna i enskild bok och totalt så är det svårt att kunna dra pålitliga slutsatser gällande skillnader när det kommer till hur dessa grupper beskrivs. En slutsats som dock blir tydlig av datainsamlingen är att gruppen kvinnor omnämns betydligt mer än
gruppen män.
6.3 Nomination
De olika sorter av nominationer som författarna har använt sig av visade en del skillnader mellan hur dessa tilldelas män och kvinnor. Tabellen nedanför visar hur stor andel av efternamn, fulla namn och förnamn som har använts för kvinnor respektive män. Tabell 5.3. Nomination för kvinnor och män.
Män: N=393 Kvinnor: N=284 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders-Män Formell 30% 66% 4% 56% 21% 53% Semi-formell 52% 31% 76% 40% 51% 31% Informell 18% 3% 20% 4% 28% 16%
Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa personer inte nödvändigtvis får samma
nomination genom hela texten. Vanligtvis så presenteras en person genom sitt fulla namn för att senare i texten refereras till genom samma eller en annan nomination. Följande är två exempel på detta från boken Musikhistoria.65
Barbara Strozzi tillhörde en yngre generation och gjorde karriär i Venedig. …Barbara utgav
sammanlagt åtta samlingar med sina kompositioner.
En tonsättare som på ett mycket medvetet sätt gick in för denna storartade uppgift var Robert
Schumann. …Jämför man Schumanns verksamhet som skribent…
Resultatet visar att männen i högre grad skrivs ut genom sitt efternamn, 53–56% och att det används minst dubbelt så mycket mer än för kvinnorna i alla tre böcker, 4–30%. Det framgår även att det finns en större variation mellan böckerna i hur ofta kvinnor benämns formellt. I
Musikhistoria används en kvinnas efternamn enbart 4% medan de i Concise History of Western Music benämns formellt till 30%. Kvinnor tenderar att skrivas ut genom sitt fulla, semi-formella, namn i högre utsträckning än männen med minst 20% i alla tre böcker. Här ligger männen mellan 31–40% medan spannet för kvinnorna ligger mellan 51–76%. I användningen av de informella nominationerna, det vill säga förnamn, så kan vi se att kvinnorna i större utsträckning benämns informellt. I relation till männen så benämns kvinnorna genom sitt förnamn fem gånger mer i Concise History of Western Music och fyra gånger mer i Musikhistoria. I Alla Tiders Musik är skillnaden inte lika stor mellan männen och kvinnorna, men kvinnorna benämns vid förnamn nästan dubbelt så ofta som männen. Det informella omfånget ligger mellan 3–16% för männen och 18–28% för kvinnorna.
Sammanslaget så benämns män formellt till 67%, semi-formellt till 32% och informellt till 3%. För kvinnorna summeras det till 30% formell nomination, 52% semiformell nomination och 18% informell nomination. De slutsatser som kan dras är att män i högre grad benämns formellt och att kvinnor i högre grad benämns semiformellt och informellt.
6.4 Kategorisation
De sätt som männen och kvinnorna kategoriseras genom visade på en del tydliga skillnader mellan männen och kvinnorna. Vissa av kategorierna gav dock såpass små resultat att det inte med säkerhet går att dra en slutsats om huruvida skillnaderna är relevanta. När dessa
kategorier behandlas förtydligar jag om de kan användas för att dra någon slutsats och i sådana fall vilken slags slutsats. Jag har delat upp de olika subkategorierna presenterar först resultatet för funktionalisation och klassifikation, för att sedan presentera resultatet för den relationella, den fysiska och den interpersonella identifikationen.
6.4.1 Funktionalisation och klassifikation
Av analysen av funktionalisation mellan männen och kvinnorna framgår det att män i större grad tilldelas olika roller och titlar. Tabellen nedanför visar resultatet för samtliga böcker. Tabell 5.4. Funktionalisation för kvinnor och män.
Män: N=128 Kvinnor: N=107 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders-Män Funktionalisation 23 31 42 36 42 61
tredjedel så många gånger som kvinnorna medan i Musikhistoria så funktionaliseras kvinnor runt en fjärdedel så många gånger än männen. Härefter följer två utdrag från Concise History of Western Music som visar hur Fanny Hensel och Felix Mendelssohn funktionaliseras.
As a child prodigy, Mendelssohn equaled or even surpassed Mozart´s precocious musical talent. A renowned pianist, organist, and conductor, and one of the most prominent composers of his generation.66
In contrast to Clara Schumann, pianist-composer Fanny Mendelssohn Hensel, who was Felix Mendelssohns sister, did not pursue a public career.67
Klassifikationen, det vill säga på vilka sätt dessa personer blev kategoriserade genom mer breda, samhälleliga kategorier, gav mer och mindre pålitliga resultat i hur grupperna män och kvinnor representeras. Följande är en tabell över vilka kategorier som användes och hur många gånger de användes.
Tabell 5.5. Kategorisation för kvinnor och män.
Män: N=47 Kvinnor: N=102 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders-Män Härkomst 12 12 14 9 18 19 Kön 10 0 20 0 19 0 Religion 1 1 0 0 1 0 Ras 0 0 1 0 4 3 Förmögenhet 0 1 0 0 1 1 Sexualitet 0 0 0 0 0 1 Ålder 1 0 0 0 1 0
Vad resultatet visar är att flera av de klassifikationskategorier som har ett väldigt lågt antal i förhållande till hur den sammanlagda summan (N) för båda grupperna. Det skulle gå att säga att kategorin ras används i högre grad för gruppen kvinnor än gruppen män, men eftersom antalet gånger som ras används sammanlagt är 8 av de 149 nämnda klassifikationerna blir det
svårt att se detta som en relevant skillnad. Samma gäller för kategorierna förmögenhet, sexualitet, ålder och religion.
De två kategorier som det säkrast går att dra slutsatser ifrån och som nämndes betydligt fler gånger än de tidigare nämnda är härkomst och kön. Förutom i Musikhistoria, där kvinnor tenderar att i högre grad än männen representeras genom sin härkomst, 14 gånger för kvinnorna och 9 gånger för männen, visar resultaten från Concise History of Western Music och Alla Tiders Musikhistoria en mer balanserad representation. Sammanlagt representeras män via sin härkomst 40 gånger och kvinnor 44 gånger. När det kommer till den andra kategorin framgår det att det endast är kvinnorna som blir representerade genom sitt kön, det vill säga blir benämnd att hon är en kvinna. Nästan hälften av de gånger som en kvinna klassificeras, 49 av 103 gånger, är det genom vilket kön hon tillhör.
De slutsatser som kan dras utifrån detta resultat är att gruppen män funktionaliseras i högre grad än gruppen kvinnor, gruppen kvinnor klassificeras i högre grad genom sitt kön än gruppen män samt att gruppen män klassificeras via sin härkomst i högre grad.
6.4.2 Relationell, fysisk och interpersonell identifikation
Resultaten från subkategorierna relationell, fysisk och interpersonell identifikation gav en del tydliga resultat. Tabellen nedanför visar resultatet för samtliga böcker.
Tabell 5.6. Relationell, fysisk och interpersonell identifikation för kvinnor och män
Män: N= 58 Kvinnor: N=111 Concise-Kvinnor Concise-Män Musikhistoria-Kvinnor Musikhistoria-Män Alla Tiders-Kvinnor Alla Tiders-Män Relationell 56% 22% 81% 16% 72% 17% Fysisk 10% 4% 0% 17% 5% 17% Interpersonell 34% 74% 19% 67% 23% 66%
kvinnorna identifieras fysiskt, 4–10% i Concise History of Western Music, 17–0% i Musikhistoria och 17–5% i Alla Tiders Musikhistoria.
Sammanlagt så identifieras männen relationellt till 19%, fysiskt till 12% och interpersonellt till 69%. För kvinnorna är summeringen 69% relationellt, 6% fysiskt och 25% interpersonellt. De slutsatser som framgår fram av detta resultat är att kvinnor i högre grad representeras relationellt samt att männen representeras i högre grad interpersonellt och fysiskt. Följande är exempel på hur denna identifikation såg ut från den analyserade litteraturen. I följande
ordning så visas relationell, interpersonell och fysisk identifikation.
The daughter of Giulio Caccini, she performed frequently with her sister Settimia and stepmother, Margherita, in a concerto delle donne that rivaled….68
Stimulated by Paganini´s fabulous technical virtuosity as well as…69
Lille Franz lärde sig spela piano före sju års ålder och gav konserter från sitt nionde år.70
6.5 Priviligierade erfarenheter
Genom resultatet från den tidigare diskursanalysen framgår det tydligt vilka slags erfarenheter som författarna till dessa böcker skriver ut hos männen och kvinnorna i denna litteratur. Konstruktionen av deras sociala aktörskap, i detta fall genom van Leeuwens modell, indikerar på vilka slags erfarenheter som vi får ta del av när vi läser om dessa kompositörer och
musiker. Samtidigt är analysen ett tecken på att det inte det inte går att säga att kvinnor och män konstrueras på helt olika och åtskilda sätt, utan att dessa grupper istället tenderar att konstrueras på sätt som skiljer sig från varandra. Trots att den totala statistiken tyder på en del skillnader i hur män och kvinnor konstrueras så kan författarna till dessa böcker skilja sig åt i hur de konstruerar och väljer ut erfarenheter åt kompositörerna och musikerna som de själva anser är relevanta.
Ett talande exempel för detta är på vilka sätt två av böckerna väljer att konstruera kompositören och pianisten Clara Wieck Schumann. Dessa citat ur den analyserade litteraturen kretsar kring hur Schumann började spela musik.
Även jämförelser på det konstnärliga planet mellan Robert Schumann och hans hustru Clara Schumann utföll inte sällan till den senares fördel. Hennes föräldrar – Marianne Tromlitz Wieck och Friedrich Wieck – var båda professionella musiker. Fadern var en framstående musikpedagog och såg till att Clara fick en allsidig och ytterst kvalificerad musikalisk skolning vid
konservatorierna i Leipzig, Dresden och Berlin.71
68 Hanning, Concise History of Western Music, s 196. 69 Hanning, Concise History of Western Music, s 464.
