Här ska jag presentera det som jag har kommit fram till i min pro et contra- analys av mitt emiriska material, jag kommer att presentera mina resultat artikel för artikel.
6.1.1. Artikel #1
Tesen i den här artikeln är, som jag har uppfattat det, att det finns ett ökat intresse för en övergång till Dewey Decimal Classification. Magdalena Svanberg, som är artikelns författare, har framfört ett antal argument som stödjer tesen. Dessa argument har jag delat in i fyra argumentgrupper.
Den första argumentgruppen tar upp det seminarium som Kungliga Biblioteket anordnade med temat ”Kan DDC vara något för Sverige?”, och nämner även argument för varför DDC kan vara något för Sverige.
Den andra argumentgruppen tar upp det faktum att Kungliga Biblioteket beslutade att genomföra en förstudie som skulle ligga till grund för ett beslut om en eventuell övergång från SAB till DDC samt argument för förstudien.
Den tredje argumentgruppen menar att det finns ett intresse för en övergång även hos folk- och skolbibliotekarier.
Den fjärde och sista argumentgruppen handlar om DDC: s spridning över världen och dess språkoberoende.
29 6.1.2. Artikel #2
Jag har uppfattat det som att tesen i den här artikeln är ”behövs ett nytt klassifikationssystem”, jag har funnit fyra argumentgrupper som talar för att byta klassifikationssystem till DDC och tre argumentgrupper som talar emot en övergång till DDC. Jag kommer fortsättningsvis att hänvisa till dem som pro-argumentgrupper respektive contra-argumentgrupper.
Den första pro-argumentgruppen påpekar att en fördel med DDC är dess globala användande. Den andra pro-argumentgruppen menar att en fördel är DDC: s språkoberoende.
Den tredje pro-argumentgruppen menar att kritiken att systemet är allför komplicerat och amerikanskt kan överbryggas i och med att de bibliotek som går över till att använda DDC kan påverka systemet och en förändring och utbyggnad kan ske.
Det fjärde pro-argumentet menar att en övergång till DDC skulle ge fördelar till forskningsbibliotek, som till exempel KTH, som mest använder begränsade koder.
Den första contra-argumentgruppen menar att DDC är alltför komplicerat och amerikanskt, vilket bland annat skulle kräva en översättning till svenska.
Den andra contra-argumentgruppen menar att en översättning till svenska skulle medföra stora kostnader och att alternativ bör övervägas.
Den tredje och sista contra-argumentgruppen menar att folkbiblioteken och användarna inte har något att vinna på en övergång till DDC.
6.1.3. Artikel #3
Premissen i den här artikeln är att Dewey är det rimliga alternativet till SAB. Som stöd för detta har jag funnit fyra pro-argumentgrupper och endast ett contra-argument.
Den första pro-argumentgruppen är att DDC är det mest använda systemet i världen.
Den andra pro-argumentgruppen menar att en fördel med DDC är att det är väladministrerat. Den tredje pro-argumentgruppen menar att den svenska litteraturen blir bättre sökbar i internationella system vilket medför ytterligare fördelar.
Den fjärde pro-argumentgruppen har som argument för att Dewey är det rimliga alternativet till SAB att 85 % av de utländska förvärv som görs på svenska bibliotek kommer från länder som klassificerar sina böcker med DDC.
Det enda contra-argument som jag har funnit i artikeln är att DDC skulle behöva anpassas efter svenska förhållanden.
30 6.1.4. Artikel #4
Tesen i den här artikeln är så vitt jag förstår att forskningsbiblioteken väljer att gå över till att använda DDC, och frågan är om folkbiblioteken ska följa efter. Jag har funnit nio
pro-argument och pro-argumentgrupper för att folkbiblioteken ska gå över till DDC, och fyra contra-argument och contra-argumentgrupper.
Det första pro-argumentet är att arbetet skulle effektiviseras, rationaliseras och internationaliseras.
Den andra pro-argumentgruppen är att DDC är världens mest spridda klassifikationssystem. Den tredje pro-argumentgruppen menar att en fördel med DDC är att det är sifferbaserat vilket gör att en kod har samma betydelse oavsett vilket land det är i.
Den fjärde pro-argumentgruppen menar att det är en fördel att gå över till DDC eftersom folkbiblioteken har många användare som redan har kommit i kontakt med DDC.
Det femte pro-argumentet är att Kungliga Biblioteket ska stå för kostnaderna för utbildning i DDC.
Det sjätte pro-argumentet är att det inte är hållbart för ett litet land som Sverige att underhålla ett eget klassifikationssystem.
Det sjunde pro-argumentet menar att en övergång till DDC på sikt skulle gynna spridningen av svensk litteratur utomlands och på lång sikt även vara ekonomiskt gynnsamt.
Det åttonde pro-argumentet är att det skulle vara en stor pedagogisk fördel om folk- och skolbiblioteken också går över till DDC.
Det nionde och sista pro-argumentet är att i budgeten för DDC kan viss användning vara gratis.
Det första contra-argumentet är att en övergång till DDC skulle kompliceras av det faktum att folkbiblioteken inte äger katalogposterna, utan det gör BTJ.
Det andra contra-argumentet är att den rationaliseringsvinst som fås genom att en stor del av det utländska förvärvet redan är klassificerat med DDC är relativt liten.
Den tredje contra-argumentgruppen menar att det kan uppstå problem vid en övergång till DDC, det skulle krävas omfattande utbildningsinsatser och att det skulle bli paralellarbete i båda systemen under en övergång, vilket skulle bli rörigt för såväl användarna som
bibliotekarierna.
Det fjärde contra-argumentet är att det är svårt att se några långsiktiga fördelar med en övergång.
31 6.1.5. Artikel #5
Tesen i den här artikeln är ”DDC är kanske inte den bästa lösningen för folkbiblioteken”. Jag har funnit fem pro-argument, varav en är en stor argumentgrupp, och ett contra-argument. Den första, enda och stora, pro-argumentgruppen menar att folkbiblioteken har mindre att vinna på en övergång till DDC, det är klumpigare än SAB och inte anpassat till svenska förhållanden, i och med att DDC inte är utformat med tanke på svenska bibliotek går det inte att samla media om Sverige under en klassifikation eftersom den övergripande klassningen är Skandinavien och inte Sverige. På grund av att det inte finns koder/signum för barnböcker för olika åldrar skulle klassifikation vad gäller barnböcker bli svårare. Det finns även stora nackdelar med alla metoder att omklassificera det skönlitterära beståndet. Dessutom skulle omklassificering, ommärkning och planeringstid medföra betydande kostnader. Utöver detta förutses dessutom pedagogiska problem för användarna.
Det andra pro-argumentet är att SAB är ett smidigt klassifikationssystem som är lättöverskådligt och pedagogiskt.
Det tredje pro-argumentet är att SAB är anpassat efter svenska förhållanden.
Det fjärde pro-argumentet är att det skulle bli en kostsam process att lotsa in folkbiblioteken i DDC-systemet.
Det femte och sista pro-argumentet är att mindre och medelstora folkbibliotek (vilket är majoriteten av folkbiblioteken) jobbar lättare med SAB än med DDC.
Det enda contra-argumentet menar att den fördel som finns med att gå över till DDC är att det är bra att ha ett enhetligt klassifikationssystem för folk- och forskningsbiblioteken.
32 6.1.6. Artikel #6
Jag har uppfattat det som att tesen i den här artikeln är ”Forskningsbiblioteken väljer Dewey, ska folkbiblioteken också välja Dewey?”.
Jag har här funnit fyra pro-argument och två contra-argument. Det första pro-argumentet är att alla bibliotek i Sverige bör använda samma klassifikationssystem.
Det andra pro-argumentet är att en övergång till DDC kan innebära att vi får bättre beskrivningar av vad litteraturen handlar om.
Den tredje pro-argumentgruppen säger att det vanligaste och främsta argumentet för DDC är internationalisering, att det skulle underlätta för användarna att de svenska
klassifikationskoderna är samma som de utländska.
Den fjärde pro-argumentgruppen menar att en övergång till DDC rationaliserar arbetet, att svenska bibliotek inte skulle behöva lägga ner arbete på att klassificera utländska böcker och svenska översatta böcker utan kan använda de utländska klassifikationskoderna.
Det första contra-argumentet är att även fast Kungliga Biblioteket från och med 2011 har ett samordningsuppdrag också för folkbiblioteken innebär detta varken mandat eller ambition att samordna ett enhetligt klassifikationssystem, och att det är upp till varje enskilt bibliotek att avgöra vilket klassifikationssystem man använder.
Det andra contra-argumentet är att folkbiblioteken inte vill att besökarna ska behöva gå till två ställen och leta, att ställa om också det gamla kräver stora resurser.
33
7. Slutsatser & diskussion
När jag påbörjade den här uppsatsen ville jag ta reda på vilka argument som har förts fram i debatten,om debatten har förändrats från innan beslutet att gå över till DDC togs till efter det att beslutet togs, och i så fall hur den har förändrats.
För att kunna ta reda på detta samlade jag in ett antal artiklar som handlar om övergången från SAB till DDC och sedan skapade jag en frågeställning som lyder:
• Vilka argument förs fram i debatten, både för och emot en övergång?
• Hur har debatten om att biblioteken i Sverige ska gå över från SAB till DDC förändrats från innan beslutet togs tills efter att beslutet togs?
• Vad kan man dra för slutsatser från den debatt som har förts om övergången till DDC? För att kunna svara på dessa frågor har jag analyserat de olika artiklarna med hjälp av en teori, argumentationsanalys.
Vad jag har kommit framtill är att argumenten för en övergång är att DDC är världens mest spridda klassifikationssystem och används i 135 länder och är översatt till drygt 30 språk, att systemet är sifferbaserat och därför språkoberoende. Att på grund av att systemet är
språkoberoende möjliggörs internationellt samarbete kring klassifikation. Att systemet
möjliggör rationalisering, effektivisering och internationalisering. Ytterligare ett argument för en övergång är att DDC-systemet är väladministrerat och välunderhållet. Vidare menar man att det inte är hållbart för ett litet land som Sverige att underhålla ett eget
klassifikationssystem. Ett annat argument för en övergång till DDC vad gäller folk- och skolbiblioteken är att man anser att det svenska biblioteksväsendet bör ha samma klassifikationssystem.
Vad gäller argument emot en övergång till DDC är att DDC är alltför komplicerat och alltför amerikanskt och därför måste anpassas till de svenska förhållandena. Man menar att det faktum att DDC inte är anpassat efter svenska förhållanden är en stor nackdel som orsakar flera problem. En övergång skulle också innebära omfattande utbildningsinsatser för att lära om från det djupt inrotade SAB-systemet. Och en övergång skulle dessutom medföra stora kostnader. Ytterligare ett motargument mot en övergång till DDC är att det är upp till varje enskilt bibliotek att bestämma om de ska gå över till DDC.
Dessutom har jag i min analys av mitt empiriska material kommit fram till att det finns vissa argument som förekommer genomgående i fyra av de sex artiklarna. Dessa argument är:
• DDC är världens mest spridda klassifikationssystem • DDC använts i över 135 länder
• DDC är översatt till över 30 språk. • DDC är språkoberoende
• Systemets språkoberoende möjliggör internationellt samarbete kring klassifikation. • DDC finns i två versioner, en digital, WebDewey, och en tryckt version.
34
• Rationalisering, effektivisering och internationalisering. • Varje bibliotek beslutar själv om det ska gå över till DDC.
Något som dessutom är intressant att notera är att Magdalena Svanberg förutom att redan från början ha varit en av de större drivande krafterna, om inte den enda drivande kraften, bakom Kungliga Bibliotekets beslut om att gå över från SAB till DDC, dessutom har hon också varit mycket framträdande i den debatt som har pågått i bibliotekspressen där hon starkt har förespråkat en övergång till DDC. Denna dubbelroll kan ses i och med att hon har skrivit den tidigaste artikeln som jag har funnit om en övergång från SAB till DDC, där hon förespråkar en övergång och lägger fram flera tunga argument för varför en övergång bör ske, dessutom har hon skrivit slutrapporten i Kungliga Bibliotekets Katalogutredning om huruvida Kungliga Biblioteket bör gå över till DDC där hon också förespråkar en övergång och lyfter fram olika argument för varför Kungliga Biblioteket borde gå över till DDC. Dessa texter hänvisas till i flera av de andra debattartiklar som jag har funnit.
Vad gäller hur debatten har förändrats så anser jag att den inte har förändrats särskilt mycket, om alls, samma argument både för och emot används genomgående både i artiklarna skrivna innan Kungliga Biblioteket beslutade om en övergång och i de artiklar som är skrivna efter övergången. Vad som har förändrats är att på senare tid har det faktum att folkbiblioteken inte har beslutat om huruvida de ska gå över eller ej lyfts fram. Det har även påpekats att det behövs mer forskning om hur en övergång till DDC skulle påverka både folk- och skolbiblioteken.
Så vad kan man då dra för slutsatser från den debatt som har förts? Forskningsbiblioteken är de som har drivit på frågan och de är även de som är de stora vinnarna på en övergång till DDC, medan folkbiblioteken inte har lika mycket att vinna. Det behövs som jag har nämnt ovan mer forskning om hur en övergång till DDC skulle påverka folkbiblioteken och framförallt hur man kan lösa de problem som skulle uppstå för folkbiblioteken vid en övergång till DDC.
Vad kan man dra för relationer mellan mina analyser och tolkningar och den tidigare forskningen, annat än att säga att det inte just finns någon tidigare forskning om ämnet. Jag anser att det finns ett behov av mer forskning om hur en övergång till DDC kommer att påverka hela den svenska bibliotekssektorn, ska folkbiblioteken också gå över till DDC, eller ska de fortsätta använda SAB.
35